UAH mars 2021 -0,01

uah 202103

Utfallet för mars 2021 blev -0,01 för temperaturen mätt med satellit enligt UAH rapporterar Dr Roy Spencer på sin hemsida. Kom ihåg att basperioden är ändrad till 1991-2020.

”Right on time, the maximum impact from the current La Nina is finally being felt on global tropospheric temperatures. The global average oceanic tropospheric temperature anomaly is -0.07 deg. C, the lowest since November 2013. The tropical (20N-20S) departure from average (-0.29 deg. C) is the coolest since June of 2012. Australia is the coolest (-0.79 deg. C) since August 2014.!

Här är siffrorna i mer detalj:

YEAR MO GLOBE NHEM. SHEM. TROPIC USA48 ARCTIC AUST
2020 1 0,42 0,44 0,41 0,52 0,57 -0,22 0,41
2020 2 0,59 0,74 0,45 0,63 0,17 -0,27 0,20
2020 3 0,35 0,42 0,28 0,53 0,81 -0,96 -0,04
2020 4 0,26 0,26 0,25 0,35 -0,70 0,63 0,78
2020 5 0,42 0,43 0,41 0,53 0,07 0,83 -0,20
2020 6 0,30 0,29 0,30 0,31 0,26 0,54 0,97
2020 7 0,31 0,31 0,31 0,28 0,44 0,26 0,26
2020 8 0,30 0,34 0,26 0,45 0,35 0,30 0,25
2020 9 0,40 0,41 0,39 0,29 0,69 0,24 0,64
2020 10 0,38 0,53 0,22 0,24 0,86 0,95 -0,01
2020 11 0,40 0,52 0,27 0,17 1,45 1,09 1,28
2020 12 0,15 0,08 0,22 -0,07 0,29 0,43 0,13
2021 1 0,12 0,34 -0,09 -0,08 0,36 0,49 -0,52
2021 2 0,20 0,32 0,08 -0,14 -0,66 0,07 -0,27
2021 3 -0,01 0,12 -0,14 -0,29 0,59 -0,79 -0,79

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Sören+G

    Hur ska medierna nu få till det så att mars månad blir ”den varmaste någonsin”?

  2. Björn

    Ja, vad kan man förvänta sig, inte är det någon fortsatt uppgång i temperaturen, nu när solen har varit så smått inaktiv under snart 15 år. Desto fler dagar utan solfläckar, desto mindre avgiven energi från solen som strålas mot jorden. Se under fliken Solar Cycles och grafen om Spotless Days i nedanstående länk. Jordytan och atmosfären svalnar helt enkelt sakta. Skulle denna avsvalning kompenseras av antropogen CO2? Knappast!

    http://solarcyclescience.com/

  3. Lars Thorén

    Vi får väl se om intresset för klimatförändringar är lika stort om 40 år eller om det går som med medias och forskarnas rapportering om ozonhålet på 80-talet. Detta ”hål” skulle inom några år tunnas ut och växa enormt p.g.a. av utsläpp av freoner och därmed utsätta jordens befolkning med dödlig cancerframkallande solstrålning. Även jag oroades av detta. Då nybliven förälder. Nu nästan 35 år efter Montrealprotokollet verkar inte så mycket ha hänt med ozonhålet. Det varierar och 2020 var det ungefär lika stort som när satellitmätningarna inleddes på 80-talet. Kanske Kina och Indien fortsätter släppa ut freoner? Eller har alltid detta mystiska hål varierat i storlek? Vem vet? Jag vet i alla fall att jag slutat oroa mig över medias, forskares och politikers katastrofteorier angående klimatet. Det verkar variera. Näre, det är dags att ta tag i verkliga problem som drabbar unga och gamla generationer idag; terror, inbördeskrig, nationskrig och fattigdom. Relativt sett får ju allt fler det bättre på jorden men det största hotet mot dagens och framtida generationer är inte om klimatet blir ett par grader varmare utan dessa krig och grymheter. Globala FN-målet nr 1 skulle vi kunna nå hur enkelt som helst om vi satsade lika mycket resurser som vi gör för att ”stoppa” klimatförändringar.

  4. #1 Sören+G

    Var lugn, det kommer naturligtvis att flagg för att mars månad var den varmaste månaden i …… bortre Transkistan, på 237 meters djup i Atlanten eller i Örkelby socken. Som Amen i kyrkan lär de hitta något som var varmast sedan ”mätningarna började” (i alla fall de mätningar man vill kännas vid).

  5. Håkan Bergman

    Lars Thorén #3
    Om 40 år börjar räkningarna droppa in på allvar. Då kommer frågan att vara gick lånen till investeringar med nån avkastning?

  6. Ivar Andersson

    #4 Johan M
    Varje månad är det alltid varmast någonstans. Man behöver inga jämförelser bakåt. Sunt förnuft är en bristvara.

  7. Håkan Bergman

    Ivar A. #6
    Sen har vi årets varmaste dag som infaller med ökad frekvens fram till nån gång i augusti. Och sen kan man med lite kreativitet utnämna oktober till årets varmaste oktober. Möjligheterna verkar outtömliga.

  8. Teknisk analys av UAH-data denna månad ger i stort 2 slutsatser:
    -Ang de klimatmodeller vi kan se från den samlade vetenskapen så har jag till slut insett att de inte är så tokiga ändå. Man har bara vänt dem upp och ner.
    Well,well. Shit happens.
    -Klimatmodeller på riktigt fortsätter enl plan och jag fortsätter följa den förmodade global cooling framöver:

    https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller

  9. Christian H

    Det kan vara av intresse att se på förändringstakten i den s.k. globala uppvärmningen. Om man jämför temperaturuppgifterna från år 2021 med dem från år 2020 får man (T2021-T2020)

    Jan Feb Mars
    GLOBE -0.30 -0,39 -0,36
    NHEM -0,10 -0,40 -0,30
    SHEM -0,42 -0,53 -0,42
    TROPIC -0,60 -0,72 -0,82
    USA48 -0,93 -0,83 -0,22
    ARTIC +0,71 +0,34 +0,20
    AUST -0,93 -0,47 -0,79

    Förändringstakten visar på en klar minustrend och tyder på att vi f.n. går mot ett kallare klimat, överallt förutom i Arktis. De många köldrekorden i USA och Australien stämmer också med trenden. Det enda område som visar motsatt trend beträffande förändringstakten är Arktis och därför matas vi ständigt med larmrapporter från PK-media om hur snabb uppvärmningen är där. De kommer säkert också att skylla övrig temperaturminskning på La Nina, om de ens kommer att erkänna den.

  10. Redan på 70-talet förundrades jag över alla klimatrekord som slogs, varmaste maj, kallaste juli, regnigaste september, varmaste december, snörikaste april osv, osv. Men på den tiden var det ingen större sak utan det blev en liten notis som försvann i det stora flödet. Jag kände mig ganska ensam när jag pekade på det som jag tyckte var lite spännande då. Inte visste jag att det berodde på klimathotet och inte någon annan visste det heller.

  11. Frej

    Men snälla ta det lite lugnt nu . Vi bor i Sverige och här är det klimatnödläge bara så ni vet . Vi värms upp dubbelt så fort som övriga planeten . Det har dom sagt på Klotet . Det har varit över normalt hela månaden enligt väderprognoserna på TV . Nä så det där kan inte stämma . Kanske där men inte här .

  12. Hans H.

    Al Gore körde för runt 20 år sedan världen runt med en slide show som visade att koldioxidens halt historiskt sammanföll i sina växlingar med jordens temperaturhistoria.

    Sedermera fick han skarp kritik mot sitt budskap om koldioxidens styrande effekt på klimatet. Det visades att temperaturändringen alltid hade föregått haltändringen för koldioxid. När det i mellanistiderna blev varmare följde koldioxidhalten efter uppåt med viss fördröjning.

    När jag som rätt ny här på bloggen väckte frågan om detta inte gällde längre blev jag upplyst av bland andra Lars-Erik Bjerke att dagens koldioxidhalt ökat mycket mer än vad den måttliga temperaturökningen motiverar enligt Henrys lag. Vilken jag som kemist är bekant med…

    Häromveckan såg jag så en lång artikel på Klimatsans författad av doc. Sture Åström som helt skyllde uppgången i halt från säg nivån 280-290 ppm till dagens på drygt 410 ppm på klimatets uppvärmning sedan slutet av 1800-talet.

    Jag finner det olyckligt att inte dessa två bloggar talar samma språk i en rätt väsentlig fråga inom klimatvetenskapen.

    Samtidigt tycker jag att underlaget som Lars-Erik Bjerke med flera hänvisade till är rätt tunt. Det behövs en väsentligt mer djupgående analys. Ett långt liv i kemisk industri har lärt mig att förhållanden vid jämvikt inte tar kinetiska effekter i beaktande.

    Vidare så är den yta som gasar av oerhört mycket större än de kalla hav där koldioxid löses in i ytvattnet för att sedan dyka neråt från en del områden.

    Sedan har vi de historiska aspekterna. Vad säger temperaturändringarnas storlek om storleken på haltändringarna?

    Det här finns kanske väl utrett i några klimatböcker. Jag läser inte mycket böcker – sedan min syn försämrats kraftigt är text på en kraftigt förstorande datorskärm det som jag anpassat mig till.

    Jag vore glad åt att få detta utrett – och gärna att någon åtar sig att övertyga Sture Åström så att bloggarna kör med samma språk (förutsatt att han har fel…).

  13. #12 Hans H.

    Välkommen till bloggen.

    Frågan om hur mycket av den koldioxidökning vi sett som härrör från fossil förbränning och hur mycket som är orsakat av andra effekter ( där temperaturuppgången sedan lilla istiden med stor säkerhet spelar en stor roll) har tagits upp ett flertal gånger …. och det lär den göra igen.

    Först och främst är det Gösta Pettersons inlägg där han pekar på hur bombkurvan faktiskt ger oss all data som vi kan behöva för att förstå hur stor omsättningen är mellan atmosfären och haven. Den analysen ger att det fossila bidraget av den ökning vi har sett ligger under en tredjedel.

    Även Murry Salbys presentationer har varit uppe ett flertal gånger till diskussion och han lutar åt att det fossila bidrag ligger runt fem procent.

    Jag tror att Petterson och Salby är inne på helt rätt spår och jag har själv skrivit en del inlägg, senast i höstas då det visade sig att coronanedsläckningen inte hade någon betydelse:

    https://klimatupplysningen.se/corona-och-koldioxid/

    Det som talar emot att fossila källor inte skulle vara den avgörande faktor är att vi annars skulle sett så mycket mer variation koldioxidhalten under seklen. Borrkärnorna säger dock att de legat stabilt på 280 ppm vilket då är lite underligt.

    https://klimatupplysningen.se/280-ppm-sa-sakert-som-amen-kyrkan/

    Lars-Erik Bjerkes kritik är också relevant, ser man till hur mycket vatten förändras sin upptagningsförmåga av koldioxid vid olika temperaturer så räcker det inte till för att driva upp nivån till de vi ser idag. Mitt svar där är att det må vara sant – men det Petersson och Salby säger är inte att det är det som händer utan att det inte är de fossila källorna som är orsaken och att den uppgång vi ser är korrelerad med temperaturen. Vad som händer i världshaven är nog rätt så skilt ifrån vad som händer i en e-kolv.

  14. Rune

  15. Sören+G

    #4Johan Montelius
    Medierna kan ju hämta lite här, och inte nämna orsaken. Från https://www.spaceweather.com/
    ”A new plume of Sahara dust just swept across Europe. ”Bringing to eastern England the warmest March day for half a century (24C), southerly winds carried dust north from Africa,”

  16. Lennart Bengtsson

    Varför inte jämföra med 2012. Då var det ännu kallare.

    En svala gör som bekant ingen sommar och inte heller ändrar en enstaka månad en långsiktig trend. Låt oss betrakta kurvan om några år mot en bakgrund av dagens kommentarer.

    Det man skulle kunna hoppas på är att den längre temperaturen kan lugna ned landets klimataktivister och bidraga till att stoppa eller åtminstone fördröja missriktade klimatåtgärder som riskerar ödelägga landets ekonomi. Gott förstånd och politisk aktivism är sällan positiva korrelerade.

  17. Kjell+Wållberg

    ”Gott förstånd och politisk aktivism är sällan positiva korrelerade.”
    Ett gott skratt förlänger livet.
    Stort tack L B.

  18. Karl Eider

    #12 – 14

    Om man tittar på derivatan av CO2-förändringarna över tid, så inser man att det måste finnas andra parametrar med i ekvationen. Vissa år är ökningen mycket större än andra. Våra utsläpp varierar inte alls i samma utsträckning.

    https://www.esrl.noaa.gov/gmd/webdata/ccgg/trends/co2_data_mlo_anngr.png

  19. Sören+G

    #15
    Även om medierna nämner att orsaken till skogsbränder beror på att skogarna växt igen med undervegetation så lägger man alltid till ”men det beror även på den globala uppvärmningen (underförstått våra utsläpp)”. Gäller även för många andra väderrelaterade extremhändelser.

  20. Lennart Bengtsson

    Karl Eider

    Man kan inte förvänta sig någon detaljerad överensstämmelse. Den aktuella koncentrationen och ännu mer den aktuella temperaturen påverkas av en mängd andra processer, vissa ofullständigt kända och därtill med begränsad prediktabilitet.

  21. Lennart B och Karl E

    min bild av hur snabba, ofta kortvariga förändringar av atmosfärens temperatur beror uppstår helt enkelt kan ses som ett sätt att avläsa hur värmeutbytet mellan haven och atmosfären skett ”de senaste månaderna”.

    De översta 4 meterna av haven har ju samma värmekapacitet som hela atmosfären.

  22. Rune

    #18
    Se min länk i #14.

    I en hypotes (Salby, Harde) som är alternativ till den som IPCC driver utvecklas CO2 proportionellt mot integralen av T. Alltså inte mot T. IPCC antar å sin sida ingen proportionalitet.

    IPCC får mixtra med olika långa uppehållstider för antropogena och naturliga utsläpp (5år jmf 100-1000 år). Det är därför de menar att antropogena utsläpp har så stor betydelse. Men är det i enlighet med naturen?

    Den alternativa hypotesen stöds av uppmätta data!

    Under den tidsperiod där vi har säkra data för global medeltemperatur och CO2 koncentration finns en stark korrelation mellan dessa parametrar (proxy data längre tillbaks ej tillförlitliga). Eftersom inte antropogena utsläpp sker korrelerade mot den globala medeltemperaturen måste det vara den naturliga komponenten av netto emissionen av CO2 som korrelerar. Det är temperaturen (integralen av den) som driver förändring av den naturliga netto emissionen av CO2!

    Människans andel av utsläppen av CO2 sedan 1850 är i den alternativa hypotesen ca 15% eller ca 17 ppm av 110ppm.

    För övrigt så är ju opaciteten för CO2 närmast mättad!

  23. Staffan Linnér

    Det stämmer inte, enligt SMHI, i Göteborg som både har blivit varmare och blötare nu när SMHI bytte normalperiod vid årsskiftet. Eftersom bara Göteborg nämndes så stämmer det nog i alla andra delar av Sverige.

  24. Göran S

    #14 Rune
    Tack för den länken, mycket berikande.

  25. Lars-Eric Bjerke

    #12 Hans H.

    Om man antar att den lilla uppvärmningen i atmosfären sedan 50-talet av kanske drygt en halv grad har något avgasat haven från CO2, bör man fundera på varför haven har försurats (blivit mindre basiska) under samma tid.

  26. Lars-Eric Bjerke

    #12 Hans H.

    Jag tycker att Roy Spencers kolcykelmodell är intressant. Den antar att koldioxid sedan 50-talet netto förs bort från atmosfären i en takt som motsvarar partialtryckets ökning i atmosfären sedan 50-talet. De har visat sig stämma bra med uppmätta värden.
    https://www.drroyspencer.com/2019/04/a-simple-model-of-the-atmospheric-co2-budget/

  27. Jonas

    #22 Rune

    Visste inte att IPCC använde olika uppehållstider för antropogena och naturliga utsläpp.

    Det låter ju som ett dåligt skämt. Naturlagarna kan väl inte vara olika för om koldioxid-molekylen kommer från en skorsten eller ett förmultnande träd ?

    Beträffande opacitet så tror jag klimatmodellerna redan har med detta (att atmosfären är mättad, utom kanske lite i de yttre delarna av koldioxidens absorptionsband).

    Det som orsakar temperaturökningen (enligt modellerna) är att den höjd där strålningen kan lämna atmosfären ut till rymden ökar.
    Eftersom temperaturen sjunker med höjden, så kommer alltså utstrålningen att minska (enligt modellen).

  28. Lars Cornell

    #27 Jonas. ”… den höjd …”. Så är det inte i Stratosfären. Där är det tvärt om.

  29. Rune

    #27 Jonas

    Ja i praktiken är det olika uppehållstider i ”IPCC hypotesen” och klimatmodellerna pga hur man modellerar sänkorna för CO2. Det sker på ett sätt som inte stämmer med naturen.

    CO2 har mycket liten inverkan på atmosfärens energibalans. Se denna länk för en kort sammanfattning av detta samt hur CO2 representeras i klimatmodellerna jmf. verkligheten:
    https://youtu.be/HeCqcKYj9Oc?t=3549

  30. Lars-Eric Bjerke

    #27 Jonas och #29 Rune,

    ”Visste inte att IPCC använde olika uppehållstider för antropogena och naturliga utsläpp.”

    Det är förstås ett missförstånd att man i IPCC´s rapporter anger olika uppehållstider i atmosfären för olika typer av koldioxid. Det man anger är hur en tillskott av koldixoid av vilket slag som helst klingar av.

  31. Jonas

    #28 Lars Cornell

    Förstår inte riktigt vad du menar. Vad är det som är tvärsom i stratosfären ?

    #30 Lars-Eric Bjerke

    Läste på lite mer. Som jag förstår så antar klimatmodellerna att koldioxidsänkorna är mättade vid den naturliga jämvikten. D.v.s. den koldioxidmängd som finns i havet är i jämvikten med att atmosfären har 280 ppm. Ett tillskott i atmosfären har då ”svårt” att tas upp eftersom havet är ”mättat”.

    Måste säga att jag tycker det är ett väldigt konstigt resonemang. En koldioxidmolekyl i atmosfären vet ju inte hur många koldioxidmolekyler som finns i havet.

    Det måste ju rimligen vara en normal reaktionskinetik. Dels en absorption som beror av koncentrationen i atmosfären. Dels en avgasning som beror av koncentrationen i havet.

    Jag har i alla fall levt i tron att den vanliga reaktionskinetiken gällde även i klimatmodellerna. Verkar som jag trott fel.

  32. Lars-Eric Bjerke

    #31 Jonas
    ”En koldioxidmolekyl i atmosfären vet ju inte hur många koldioxidmolekyler som finns i havet.”
    Drivkraften för inlösning är skillnaden mellan gasens partialtryck i atmosfären och gasens mättnadstryck i vattnet. Koldioxidens mättnadstryck i haven varierar ju från plats till plats, medan koncentrationen i atmosfären varierar mindre vid en viss tidpunkt. Eftersom vi har ökat koldioxidens partialtryck i atmosfären med 30 % sedan 50-talet, har förstås inlösningen i haven ökat. Den lilla temperaturhöjning vi haft, har hållit emot obetydligt, eftersom den bara inneburit att lösligheten minskat med 1-2 %.
    (Man kan påstå att en koldioxidmolekyl i atmosfären känner hur många koldioxidmolekyler det finns i vattenytan. Om de är många studsar den oftare tillbaka.)

    Lars Cornell menar att i stratosfären ökar temperaturen med höjden.

  33. Rune

    #31 #32

    I den av IPCC förordade modellen av CO2 cykeln har man så att säga målat in sig i ett hörn i och med att man från början bestämt att det är antropogena utsläpp som orsakat ökningen av CO2 koncentrationen de senaste århundradena. Det är en farlig väg att gå att anta att man vet vad resultatet skall bli redan innan man skapar teorin.

    Den modell man skapat ser efter anpassning ut att stämma med verkligheten. Men i den matematiska uppställningen har naturlagarna åsidodsatts i och med att den konserveringsekvation man skapat inte gäller och inte heller likvärdighetsprincipen mellan naturligt och antropogent CO2.

    Man antar att den naturliga CO2 cykeln har varit oförändrad och att CO2 koncentrationen varit konstant 280ppm innan industrialiseringen och att utan antropogena utsläpp skulle den fortfarande vara 280ppm. Därigenom antas naturligt CO2 ha samma uppehållstid nu som innan industrialiseringen (~5 år). För att antropogent CO2 ensamt skall kunna driva den observerade ökningen av CO2 halten måste uppehållstiden för antropogent CO2 vara mycket större (~100-1000 år). (Antropogena årliga emissionen är endast ca 4,3% av den totala.)

    Denna utmärkta artikel beskriver det hela grundligt och presenterar en alternativ modell som följer naturlagarna och där CO2 koncentrationen i atmosfären även beror av temperaturen och CO2 halten i sig själv:
    https://www.researchgate.net/publication/335418316_What_Humans_Contribute_to_Atmospheric_CO2_Comparison_of_Carbon_Cycle_Models_with_Observations

  34. Lars-Eric Bjerke

    #33 Rune

    Det är vanligt att man läser att eftersom halten fossil koldioxid i atmosfären endast är ca 4 % visar det att det inte är fossileldnigen som står för ökningen av koldioxidhalten sen 50-talet av ca 30 %. Den slutsatsen tar inte hänsyn till den stora omsättningen av koldioxid mellan atmosfär och hav/mark. Om omsättningen av någon anledning skulle fördubblas vid konstant fossileldning skulle halten fossil koldioxid i atmosfären sjunka till ca 2%. Men fortfarande skulle det vara fossileldningen som orsakar den ökande totala koldioxidhalten i atmosfären.

  35. Rune

    #34

    Ekvationen för masskonservering av (genomsnittligt) CO2 för atmosfären:
    dC/dt = (En-An)+(Ea-Aa)
    dvs. summan av naturlig och antropogen netto emission (emission-absorption)

    Denna är determinerad och kan beräknas. Artikeln jag nämner går igenom 4 alternativa uppställningar för detta.

    Omsättningen du nämner mellan atmosfär och hav/mark är alltså med i beräkningen. Att den antropogena andelen är drygt 4% är ett resultat av den beräkningen.

  36. Lars-Eric Bjerke

    #35 Rune,
    Jag har ögnat igenom din referens. Jag tror man missar att före 50-talet var fossileldningen liten och naturen absorberade alla fossila utsläpp. Den naturliga uppvärmningen, d.v.s. temperaturuppgången från lilla istiden, var då drivande för ökningen av koldioxid i atmosfären.
    Efter 50-talet har de fossila utsläppen ökat partialtrycket av koldioxid i atmosfären med drygt 30 % medan temperaturökningen sedan dess bara har ökat mättnadstrycket för koldioid i haven med bara 1-2 % i medel.
    Det återstår då för de som inte tror att fossileldningen har någon större påverkan på koldioxidhalten i atmosfären att förklara varför
    – isborrkärnor m.fl. proxies inte alls visar lika stor uppgång av koldioxidhalten i atmosfären vid tidigare naturliga temperaturökningar, som vi har nu.
    – varför haven har försurats (blivit mindre basiska) sedan 50-talet.
    – vad det är för mekanism som överrider Henrys lag vad gäller inlösning av koldioxid i haven då man förändrar drivtrycket.
    Jag ska emellertid läsa igenom din referens lite noggrannare.

  37. Jonas

    # Lars-Erik Bjerke

    Jo, det var så jag trodde också. Partialtrycket driver absorption/emission.

    Jag förstår det som att du anser att ”fossil” koldioxid absorberas långsammare än ”naturlig” koldioxid, och att klimatmodellerna gör samma sak.
    Eller missförstår jag dig ?

    Har väldigt svårt att tro på en modell som gör åtskillnad mellan ”naturliga” molekyler och ”fossila” molekyler.

    Beträffande stratosfären så håller jag med om att temperaturen ökar med höjden. Den stora utstrålningen av värmestrålning i koldioxidens absorption/emissionsband sker dock i troposfären (enligt klimatmodellerna), d.v.s. det är troposfärens temperaturfördelning som påverkar utstrålningen.

    Jag tycker man skulle vara tydligare med detta. Enligt modellerna så beror i stort sett hela uppvärmningseffekten på:
    – utstrålningshöjden ökar
    – och att temperaturen vid utstrålningshöjden minskar
    Det är dessa antaganden som ger det logaritmiska sambandet.

  38. Lars-Eric Bjerke

    #37 Jonas
    ”Jag förstår det som att du anser att “fossil” koldioxid absorberas långsammare än “naturlig” koldioxid, och att klimatmodellerna gör samma sak.
    Eller missförstår jag dig ?”

    Du har missförstått mig. Jag skrev i #30 att ”Det är förstås ett missförstånd att man i IPCC´s rapporter anger olika uppehållstider i atmosfären för olika typer av koldioxid. Det man anger är hur en tillskott av koldixoid av vilket slag som helst klingar av.”

  39. Jonas

    #38 Lars-Eric Bjerke

    OK, sorry att jag missförstod. Läste väl lite för dåligt.

    Då verkar det som vi har samma åsikt i frågan.

    vh / Jonas