Turbiner på hög höjd ger dyrbar el – ibland

vind turbin

Foto: Världens största vindturbin från Kina

Nästan all elektricitet alstras med turbiner. De må drivas av vatten, kärnkraft, kol, gas eller olja. Alla har ändå turbiner. Enda undantaget är solkraft, där elström skapas mellan två skikt av elektroner. Men solstrålar som koncentreras till en enda punkt driver också turbiner.

Gemensamt för nästan alla är att turbinerna står stadigt på mark eller golv, lätta att nå och ansluta till ledningar. Men i vindkraftverk sitter turbinerna högst upp på 150-200 meter höga torn – långt ut i skogen, på höga höjder och till havs.

Logiken i detta är inte glasklar. Jag försöker ändå. Vi kan tänka oss ett möte med uppgift att komma på ett nytt sätt att alstra elström. Idéer och förslag bollas fram och tillbaka. Kanske så här:

– Borde vi inte utnyttja att det blåser? Vind är ju alldeles gratis.

– Som de gamla kvarnarna för att mala säd.

– Men de stod på marken. Det blåser mer högre upp.

– Då borde vi fånga vinden högre upp. Men hur?

– Enkelt: Vi placerar turbiner högt upp. Då kan stora vingar snurra och driva turbinerna.

– Genialt! Men hur får vi upp dem?

– Vi bygger höga torn att sätta turbinerna på.

– Hur?

– Med kranar och helikoptrar.

– Snillrikt! Men tornen måste stå stadigt.

– Vi bygger stora fundament att placera dem på.

– Lysande! Men var placerar vi dem?

– Det måste vara där det blåser bra. Högt upp eller till havs.

– Det passar ju bra med svenska berg och kuster.

– Men de är svåra att nå för bygge och skötsel.

– Det löser vi med vägar.

– Men där bor inte så många.

– Det löser vi med ledningar.

Lätt som en plätt, eller hur? Dock finns praktiska och ekonomiska invändningar:

Genomsnittlig byggkostnad per verk är 30-40 Mkr plus vägar och anslutning. Nya, stora verk går på över 50 Mkr.

Gondolen (maskinhuset) med turbin är tre fjärdedelar av kostnaden. I medelstora verk väger den 50-100 ton. I nya, stora verk väger den 200-300 ton – att lyftas med jättekran 200-300 meter rätt upp i luften.

Vägar kostar 2-3 Mkr per kilometer. Långt ut i skogen blir dyrt. En mils avstånd betyder 20-30 Mkr vägkostnad.

Anslutning till elnätet kostar 1,5-2,5 Mkr per kilometer, för stora projekt upp till 4 Mkr per kilometer. Också dyrt långt ut i skogen. En mil kostar 15-25 Mkr.

Fundamentet gjuts i armerad betong med 20-30 meters diameter och kostar 5-10 procent av totalkostnaden = 2-4 Mkr. Det väger runt ett 1200 – 1500 ton och står kvar i naturen även om tornet rivs.

100-150 meter höga torn väger 150-200 ton, större till havs. 60-75 meter långa vingar väger 10-15 ton per styck = 36-45 ton. De är svåra att återvinna och blir kvar i naturen om verket rivs. Nu kommer runt 200 meter höga torn med uppåt 100 meter långa vingar, särskilt till havs.

Den energi och de resurser som går åt för att bygga dessa verk är mer än den energi de kan leverera – om det blåser lagom.

Varje verk måste stå minst tre till fyra gånger vingarnas diameter från sina grannar. Det blir nästan en km2 runt varje verk. En ”park” med tio verk kräver uppåt 10 km2 yta = 1.000 hektar. Med måttliga priset 50.000 kronor per hektar innebär det minst 50 miljoner kronors kapitalförstöring.

Det är ingen ”park” utan ett stort industriområde, som inte kan användas till annat – mitt ute i ostörd natur. Hur miljövänligt är det?

Tege Tornvall

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Stefan Eriksson

    De som vurmar för vindkraft dras med en besvärande egenskap: ”nånannanismen”!

    ”Någon annan” skall stå för ”back-upp” då inte vindarna är optimala för att generera el från dessa turbiner.
    ”Någon annan” skall ombesörja att tillräcklig ”svängmassa” (tröghet) finns för att stabilisera de fluktuationer som normalt är att hantera i ett elkraftsystem.
    ”Någon annan” skall acceptera att dessa industriområden etableras i sin närhet.
    ”Någon annan” skall betala ”kalaset” när det visar sig att budgeten inte svarar mot verkligheten.

    ”Nånannanismen” är en riktigt dålig ideologi, som var och en av oss bör undvika i det längsta.

    ”Nånannanismen” (högmod) går före fall.

  2. Lars Cornell

    Du sammanställer alltsammans så det är mottagligt både för förskolans elever och pensionärsförbundet. Mycket användbart.

    Resurskostnad i förhållande till nytta skulle komplettera bra.

  3. Dan

    Du skriver att fundamentet väger ett ton, är det verkligen rätt?

  4. Ann Löfving-Henriksson

    Tege, Tack!
    Du serverar en enkel och talande central bild som kan fyllas ut med otaliga detaljer för varje punkt. Denna utfyllnad kunde – i en demokrati – vara lämplig för en nationell tävling för Alla enligt Lars påpekanden i (#2). Tävlingen sammanställs och redovisas som Vindkraftens LCA enligt svenska folket och debatteras offentligt allt enligt målet om en upplyst opinion.

  5. Evert+Andersson

    Ett ton för betongfundamentet måste vara skrivfel. Kanske kan rättas i texten.

    #Lars Cornell Var försiktig med pensionärerna! Jag är 77 och medlem i SPF 🙂

  6. Mats Kälvemark

    Väldigt bra och pedagogiskt Tege!
    Beträffande fundamentets vikt. Sten Kaijser skrev:
    https://klimatupplysningen.se/det-kom-ett-mejl-fran-amerika/

    Vindkraftverk är det ultimata när det gäller dolda kostnader och miljöförstöring. Ett vindkraftverk väger 1688 ton (motsvarande 23 hus) och innehåller 1300 ton betong, 295 ton stål, 48 ton järn, 24 ton glasfiber och de sällsynta jordartsmetallerna neodym, praseodym och dysprosium.

  7. mattias

    Hörde på radion hur energiministern slingrade sig om EUs taxonomi och hållbarhet. Hållbarhet är ett slugt begrepp som kan användas lite hur som helst. Det är svårt att komma ifrån att hållbarhet används som ett begrepp att utmåla kärnkraft som icke-hållbar i och med att avfallet är så långlivat. Men då borde man även kunna ifrågasätta hållbarhet av förnybara alternativ. Alltifrån gruvbrytning (gäller även uran) till betongfundament som blir kvar i marken (kanske inte 100 000 år, men under överskådlig tid) till materialkostnader per kWh. Om nu kärnavfallet skulle kunna användas en gång till och samtidigt reducera lagringstiden så känns det angeläget att göra det. Det känns också märkligt att EU anser kärnkraft hållbart men endast under en begränsad tid – kortare än livslängden på ett kärnkraftverk. Hur ska man då kunna räkna hem investeringar (även för framtida underhåll) och göra rimliga livscykelanalyser?

  8. Adepten

    Jag kollade upp några kostnadsberäkningar för havsbaserad vindkrafts anläggningar, – Ja man kan ju inte prata om parker på havet 😉 – Anläggningen är IJmuiden Ver Wind Farm Zone (IJVWFZ) som ligger 62 km utanför Nederländernas västkust. Det kommer att finnas 4 vindkraftsanläggningar utsedda inom IJmuiden Ver Wind Farm Zone: IJmuiden Ver Wind Farm Site I, II, III och IV.
    Den totala ytan inom zonen (inklusive underhålls- och säkerhetszoner) är cirka 400 km². Dessa vindkraftsanläggningar kommer att rymma allt från 1-4 GW havsbaserad vindkraftskapacitet.
    Investeringskostnaderna för 4 GW anläggningen som ligger 6 mil utanför Hollands kust beräknas till ca 19 520 SEK/KW. OBS den är inte byggd än! Med en livslängd på 25 år beräknas kWh kostnaden bli 0,51 kr/kWh. till detta kommer nätanslutningskostnader på ca 0,24 kr/kWh.
    Avvecklingskostnaderna är inte inräknad, inte heller anläggningar för Reaktiv effekt eller lastbalansering är inräknad. Finns det någon som räknat på det?
    https://english.rvo.nl/sites/default/files/2020/07/Dutch-Offshore-Wind-Farm-Zones-VJuly2020.pdf
    https://acc-www.pbl.nl/sites/default/files/downloads/pbl-2019-costs-of-offshore-wind-energy-2018_3623.pdf

  9. Lasse

    Varför?
    Varför är det så att generatorn sitter på pinnens högsta topp.
    I Sverige så fanns ett företag, Vertical vind, som hade skruvade turbinblad med generatorn i botten av anläggningen.
    Det lyckades inte och gick i konken.
    Det borde inte vara omöjligt att med dagens vingturbiner föra ner rotationen till en lågt placerad generator.
    Då hade man också kunnat få lite svängmassa.

    Men det är lagringen och vätgasen som är stora problemet:
    https://wattsupwiththat.com/2022/01/04/heat-pumps-v-hydrogen-scalded-or-burned/

  10. Dan

    Det som ingen talar om är kompensationskraften som behövs. Försöker man förklara för vänner och bekanta att vindkraft aldrig kan stå på egna ben så ser de ut som fågelholkar och tror man ljuger.
    ”Jag tror mer på TV än på dig”, ungefär.
    SVT har stor makt.

  11. Ivar Andersson

    Johan Westerholm granskar regerings brist på sunt förnuft.
    ”Regeringen kommunicerar genom sin energiminister att vindkraften är den enda framkomliga vägen.”
    https://ledarsidorna.se/2022/01/den-stora-vindkraftbluffen/

  12. Ivar Andersson

    Björn Gillberg om klimathotet som den stora kometen.
    https://thoralfsblogg.com/2022/01/04/klimathelvetet/

  13. Tege Tornvall, nätverket Klimatsans

    Flera av er har påpekat att fundamentet måste väga avsevärt mer än ett ton. Jag hittade ett ton på ett ställe men tyckte själv att det verkade för litet. Det är mycket svårt att finna korrekt mått på detta. Liksom vad gäller vind- och solkrafts faktiska utbyte.

  14. Richard

    ”Kardan” ned till turbin på backen eller lite under jord?

  15. Sören G

    Ett ton betong blir väl en kub med ca 7 dm sida.

  16. LasseLu

    Många uppgifter 550 m3. Betong väger 2.5-3 kg per liter dm3. Om man räknar med armeringen. De är sådana som byggs idag. Morgondagens blir större.

  17. Lars-Eric Bjerke

    Tege Tornvall

    ”Den energi och de resurser som går åt för att bygga dessa verk är mer än den energi de kan leverera – om det blåser lagom.”

    Då jag söker lite på nätet vad gäller EROEI för vindkraftverk finner jag tal mellan 15 och 30,

  18. tty

    #13

    Ett stort vindkraftverk förbrukar ca 500-600 kubikmeter betong:

    https://www.betongindustri.se/sv/snabba-leveranser-avgorande

    Betong har en täthet av ca 2400-2600 kg/m3, beroende på kvalitet, vilket stenmaterial som ingår o s v. Alltså 1200-1500 ton.

  19. tty

    #17

    Den siffran gäller bara för vindkraftverk i extremt gynnsamma lägen, och blundar helt för behovet av backupkraft när det inte blåser.

  20. Lasse

    Snilleblixt #2
    Varför inte gjuta in kärnavfallet i dessa betongklumpar 😉

    Ingen kommer nånsin att röra dem!

  21. tty

    Apropå betong och vindkraftverk så ligger den totala betongförbrukningen i Sverige på ca 500 000 m3 per månad, eller motsvarande knappt 1000 vindkraftverk:

    https://www.svenskbetong.se/images/Betongindikatorn/2021/Betongindikatorn_resultat_2020_-_hel%C3%A5r.pdf

  22. Staffan Wohrne

    Att vindkraft är en dålig affär visar senaste meddelandet från vindkraftkooperativet Solvind (tidigare O2). Där vill man höja medlemspriset per kWh till 1,60 kr. Beroende på Sveriges nuvarande indelning i elområden säger man. En stilla undran är naturligtvis hur mycket pengar föreningen satt av för rivning och återvinning av betongfundament och propellrar? Min gissning-ingenting. Och om 10 år är verken utslitna och behöver ersättas. Nära konkurs med andra ord. Hur går det då med medlemmarnas investeringar i andelar?

  23. Lennart Svanberg

    Upplever att kunskaper om vindens nyckfullhet som energigivare äntligen blivit spritt till stora delar av Svenska folket. I min omgivning så reagerar ingen längre på att jag dissar vindmöllor så det är positivt. Höga energipriser är det enda som får gemene man att förstå.

  24. jensen

    Vad kostar det att taga upp, krossa, fördela från kanske 100 ton järn och stål, samt transportera till förbrukare ett verks 1500 ton betongfundament?
    Och vilken energi kräver detta ?

  25. Håkan Bergman

    Lasse #20
    Strålande idé!

  26. tty

    #24

    Glöm det. Vindkraftverksfundamenten kommer aldrig att rivas. Mest troligt är att de kommer att sluta som en ny typ av flyttblock nere i Nordtyskland under nästa istid.

  27. Fredrik J

    När ett vindkraftverk är slut, är inte tanken då (i vindkraftsförespråkarnas huvuden) att det ska ersättas av ett nytt? Var och hur bygger man då ersättningsverket?

    Återanvänder man det förbrukade verkets fundament eller bygger man ett helt nytt vindkraftverk intill det gamla? Om det är det senare så tar ju förr eller senare platserna slut.

  28. Lars-Eric Bjerke

    #22 Staffan Wohrne
    ”En stilla undran är naturligtvis hur mycket pengar föreningen satt av för rivning och återvinning av betongfundament och propellrar? Min gissning-ingenting. Och om 10 år är verken utslitna och behöver ersättas.”

    Ägarens ansvar för rivning och ekonomisk säkerhet för denna finns angivet i lag. Det behandlas i tillståndsprövningen.
    Energimyndighten anger den ekonomiska livslängden för vindkraftverk till 20-30 år.

    https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/sjofart/dokument/sjotrafik_dok/vagledning-nedmontering-av-vindkraftverk_korr7.pdf

  29. Lars Kamel

    Kan någon teknisk kunnig förklara varför inte rörelseenergin leds ner till en generator som står på marknivå? Varför ska generatorn sitta fast högst uppe på ett högt torn?
    Visserligen skulle vindkraft vara i stort sett värdelös ändå, men det skulle inte bli lika dyrt.
    Det är historielöshet som är en viktig komponent i propagerandet för mer vindkraft. Folk funderar inte över varför väderkvarnarna avvecklades. Eller kanske inte ens känner till att väderkvarnar användes i hundratals år, för att avvecklas under 1800-talet.
    Eller saknas insikten att vindkraftverk bara är förvuxna väderkvarnar?

  30. Det finns faktiskt en långt bättre användning av vindkraftstornen än att producera electricitet. Kapa tornen 10 upp och sätt på ett tak. Vips har man ett jakttorn av oöverträffad kvalitet, hållbarhet och stabilitet. Ofta är jakttorn av trä lite vingliga och ruttnar ganska snart. Ett vindkraftstorn bör hålla i hundratals år, om taket underhålls. Och just hållbarhet är vad alla klimat-och miljöaktivister önskar.

  31. Lars-Eric Bjerke

    #19 tty
    ”Den siffran gäller bara för vindkraftverk i extremt gynnsamma lägen, och blundar helt för behovet av backupkraft när det inte blåser.”

    Jag vet att det är svårt att beräkna EROI för vindkraftverk. Jag tittade bland annat i nedanstående referens där man anger EROEI som funktion av kapacitetsfaktor. Med den kapacitetsfaktor som nybyggda vindkraftparker i Sverige har av 35-40 % skulle EROEI vara 20-22.

    http://www.hoglundaberg.se/energibloggen/2011/08/eroei-vindkraft/

    Behovet av back-up är ju helt beroende av vilket energisystem man har. Med det energisystem vi hade innan kärnkraftverken började läggas ner fanns inget beehov av back-up. Enligt min åsikt bör man inte bygga så mycket vindkraft, att man får behov av ny back-up.

  32. Ivar Andersson

    Hur ska vindkraften kunna ersätta nedlagda kärnkraftverk? Idag har vi byggt 13200 MW vindkraft och lagt ner 6 kärnkraftverk med totala effekten 4000 MW. Hur ofta kan vindkraften ersätta de nedlagda kärnkraftverken framgår av figur 5 som gäller för december 2021https://klimatsans.com/2022/01/04/svensk-el-december-2021/
    Min uppskattning är att mellan 20 och 30 % av december kunde 13200 MW vindkraft ersätta 4000 MW nedlagd kärnkraft.

  33. tty

    #31

    ”Enligt min åsikt bör man inte bygga så mycket vindkraft, att man får behov av ny back-up.”

    I så fall bör vi nog riva en del av den vindkraft som redan byggts. I december var den totala vindkraftproduktionen tidvis nere på 250 MW. Det vill säga att i praktiken kan man inte räkna på någon produktion alls när det verkligen gäller (köldhögtryck vintertid).

  34. tty

    #29

    Och observera att väderkvarnar byggdes enbart i områden där användbar vattenkraft saknades. D v s framförallt på Öland och i Skånes slättområden, samt i enstaka fall i de mest utpräglade slättbygderna i mellansverige. Överallt där det fanns möjlighet byggde man istället vattenkvarnar.

    Fritiof Nilsson Piraten berör faktiskt ämnet, långt före vindkraftverken, i ”Bombi Bitt och Nick Carter”, där en vattenkvarn vid namn Nybo Mölla spelar en central roll. Han skriver att några kunder övergav möllan efter att möllaren och hans hustru varit inblandade i en ful skandal, men att de flesta blev kvar. Det var lugnast att förlita sig på en kvarn där det alltid fanns vatten.

  35. tty

    #32

    Och som sagt, som minst producerade vindkraften 252 MW under december. Just då skulle det alltså ha krävts 4000/252 x 13200 = 209 500 MW vindkraft för producera 4000 MW.

    Vindkraften är i praktiken nästan totalt värdelös som kraftkälla.

  36. Håkan Bergman

    Lars Kamel #29
    Kardan, kedja eller koppelstång?

  37. Lars Cornell

    #5 Evert Andersson

    #Lars Cornell. Var försiktig med pensionärerna! Jag är 77 och medlem i SPF 🙂

    Gosse lilla! Du var inte ens påtänkt när jag gick i småskolan.

  38. Lars Cornell

    #36 H B
    Varför inte hydraulik?
    Kedja kan bli litet knepigt när överdelen skall rotera med vinden.

  39. Jan Moberg

    Vår miljömedvetna riksdag har ju lagstiftat att byggherrar från årsskiftet ska beräkna och redovisa vilken påverkan på klimatet en ny bostadsbyggnad har. Man ska beräkna bl a utsläppen av växthusgaser från såväl val av transporter som material. Syftet är är att minska klimatpåverkan från byggnader som uppförs.

    Kan vi förvänta oss att samma kloka riksdag inför liknande krav vid uppförande av vindkraftverk? Som nämnts ovan åtgår ju en hel del betong, armering, stål, icke återvinningsbara kompositmaterial mm. Själv har jag studerat en ansökan där man vill anlägga fyra vindkraftverk i mycket kuperad och vacker bergsterräng. Fyra bergstoppar behöver plansprängas till en yta av 5000 m2 och med upp till 10 m höjdskillnad. 3,5 km väg behöver sprängas fram i en idag oförstörd bergsnatur. Vad kostar det i utsläpp? Och framförallt – efter kanske 15 års driftstid rivs alltihop men skadorna i naturen varar för evigt.

  40. Lars-Eric Bjerke

    #35 tty,

    ”Vindkraften är i praktiken nästan totalt värdelös som kraftkälla.”

    – På den tid vi hade lagom med kärnkraft och vindkraft kunde vindkraften samverka med vattenkraften och på så sätt ge vattenkraften möjlighet att använda sin kapacitet när behovet var som störst inom begränsningarna för tappningen. (I viss mån gäller det också idag. Kapacitetsfaktorn för vattenkraften i Sverige är ca 50 %.)
    – Vindkraftens låga rörliga kostnader höll då också nere elpriset till industri och konsument, och gav ändå tillräckliga intäkter till kärnkraften, som då och idag har en produktionskostnad av 20-25 öre/kWh.

    Det som flerdubblat elpriserna i Sverige är nerläggning av kärnkraft i Europa, kraven på utsläppsrätter för koldioxid och utbyggnad av elkablar till kontinenten och England.

  41. Lasse

    #40
    Gaspriserna leder priserna.
    Höga gaspriser ger stor efterfrågan på kol som höjer priserna på utsläppsrätter.
    https://www.profinance.ru/chart/brent/?s=GasEU&p=R2FzRVUjMiMxIzcxMCMzNzAjNyMw

  42. # 40 Lars-Eric B Tycker du att det är bra att man planerar att bygga tusentals vindkraftsmonster i Norrbotten. I markbygden i Piteå kommun har man ju redan byggt 1000 monster. Du pratar om vindkraftens låga rörliga kostnader. Är dom låga även när det inte blåser. När vindkraftverken inte rör på sig.

  43. Lars Cornell

    Om betongklumpen,
    den rätta siffran för VKV med höjder mellan 200 och 300 m är 1300 ton betong och 1500 ton om vi räknar in armeringen. Tyvärr hittar jag inte den källa där jag läste uppgiften. Har någon en källhänvisning?

    Om vi lägger samman Lasse #20, HB #25, tty #26

    ”Gjut in kärnavfallet i dessa betongklumpar. Ingen kommer nånsin att röra dem!”
    ”Vindkraftverksfundamenten kommer aldrig att rivas. Mest troligt är att de kommer att sluta som en ny typ av flyttblock nere i Nordtyskland under nästa istid.”

    Om vi i stället för att ”slutförvara” avfallet skiljer ut de tunga ämnena bla uran och blandar det i vindkraftverkens betong som aggregat får vi flera nyttiga resultat.
    • Uran som betongaggregat har densiteten 19 och gör att betongfundamentet kan göras mindre.
    • Blandar vi i proportionerna cirka 1:10 får betongklumpen en bakgrundsstrålning ungefär som många berggrunder.
    • Om ett eller några hundra tusen år kommer betongklumpen att dyka upp i Tyskland som en ny typ av flyttblock.
    • Vi kan tom ersätta armeringsjärnet med uran som har ungefär samma egenskaper som järn.

    Det lätta avfallet typ radon måste tas om hand på annat sätt, men det är kortlivat. Kanske (vem vet) behöver inte det kortlivade avfallet avskiljas utan även det kan ingå som aggregat i betongklumpen. Det är ungefär så man gör i många länder med betonginneslutningar på kärnkraftverkens bakgårdar.

    Är det något som jag missuppfattat?

  44. Dan

    L.C. #43:
    Det är ju strålande!

  45. Gunnar Strandell

    Lars Kamel #29, Håkan Bergman #36 och Lars Cornell #38.

    Rotationen hos bladen är långsam för att man inte vill nå upp till ljudhastighet i vingspetsarna. Under 40 varv per minut för 135 m diameter. Det gör att vridmomentet blir så högt, 600 MNm, att det inte finns standardkomponenter till lågt pris. Värsta kardanaxlarna till lastbilar klarar ca 50 kNm.

    Alternativet blir en växellåda uppe i tornet. Den både väger och kostar. För hydraulik gäller liknande där strömningsförluster behöver vägas mot tryck och man hamnar utanför det kommersiellt vanliga.

    För vattenpumpar i amerikanska västern och i Uruguay har kardanaxel varit vanliga för att man måste ha pumpen nere i hålet. Många av dem har ersatts av elektriskt drivna pumpar när väl elen dragits fram.

  46. Lars-Eric Bjerke

    341 Lasse
    ”Höga gaspriser ger stor efterfrågan på kol som höjer priserna på utsläppsrätter.”

    Visst! Gaspriset var uppe i 115 öre/kWh i december men har nu gått ner till 95 öre/kWh. Normalt pris i Europa tidigare var ca 30 öre kWh. 95 öre/kWh för råvaran bidrar med en kostnad av ca 190 öre/kWh för elen i gaskraftverken och utsläppsrätterna för en kWh i samma kraftverk kostar ca 50 öre/kWh, totalt 240 öre/kWh bara för råvaran plus utsläppsrätter. För kol ligger kostar råvaran ca 25 öre/kWh och utsläppsrätterna 80 öre/kWh el. Total kostnad för råvara och utsläppsrätter för en kWh blir alltså 130 öre.

  47. Lars-Eric Bjerke

    #46
    Som jämförelse har 130 öre/kWh och 240 öre/kWh varit vanliga spotpriser i elområdena SE3 och SE4 på senare tid.

  48. Lars-Eric Bjerke

    #29 Lars Kamel,

    Det är rätt svårt att bygga lager till en 200 m lång kardanaxel i ett torn som böjer sig med vinden.

  49. Karl Erik R

    #43 Lars Cornell m fl

    Jag tvivlar på att uran kan ersätta järn som armering i betongen. Armeringens funktion är att ta upp dragspänningar i betongplattan samt att förankra tornet i betongen.

    Betongplattan går inte att återanvända för ett nytt VKV när det gamla är utslitet. Främsta orsaken är att armeringsjärnen bedöms närma sig utmattning.

    Rent tekniskt är det ingen svårighet att riva betongplattan, men det kostar ju en slant. I Norrbotten beslutade Försvaret att riva ett antal värn/betongbunkrar från WW2 och nära därefter. De revs och det mesta av betongen fraktades bort. Sen täcktes platsen med jord från platsen. Gör man det så går platsen att återanvända, alltså tillfartsväg, planer och anslutningskabel som inte behöver byggas nya på annan plats. Men för det krävs ju att vindkraften är så bra affär att ägaren har samlat i ladan och har råd att riva och bygga nytt.

  50. Det borde vara lättare att skrota vindkraften nu när vindkraftskramarna i miljöpartiet inte sitter i regeringen och förhoppningsvis efter nästa val inte i riksdagen.

  51. Rolf Mellberg

    O.T. CO2-halten fortsätter att öka !

    Nu har data kommit som visar att förra månaden ökade halten CO2 2.45 ppm relativt ett år innan.
    För Q4 blev medelvärdet 2.25
    Hur var det nu? var det 8 år kvar till CO2-budgeten är slut och katastrofen infinner sig?

    Källa:
    https://gml.noaa.gov/ccgg/trends/

  52. Fredrik S

    Lars-Eric Bjerke #28

    Som jag tolkar det, dock efter snabbläsning, så kan betongfundament finnas kvar om det i skogsmark täcks med 0,5 m jordmaterial. För jordbruksmark 1 m.

  53. SatSapiente

    #43 L Cornell
    Det sk ”avfallet” utgörs av bränsleelement som är uppbyggda av paket med zirconiumrör fyllda med uran, plutonium och en rad långlivade transuraner. Det är dessa kraftigt radioaktiva transuraner som gör att man vill lagra bränsleelementen i 100 000-tals år. För att separera uran och plutonium från resten krävs upparbetning (i Sellafield eller La Hauge t.ex.) vilket vi i Sverige beslutat oss för att inte göra. Det uran och plutonium som fås efter upparbetning kan hanteras på samma sätt som ”jungfruligt” anrikat uran som används i nytt kärnbränsle i våra lättvattenreaktorer. Det är inte märkbart radioaktivt.
    Att direkt bara mala ned de använda bränsleelementen och blanda in betongen för vindkraftsfundament låter inte som ett bra förslag, men tjälfritt blev det nog i många år.
    Ett mycket bättre förslag är att mala ned dem och lösa upp dem i en saltlösning för att sen använda denna som bränsle i någon form av LFTR-reaktor. Då tar vi vara på de dryga 90 procenten av energin som finns kvar i ”avfallet”, bränner upp transuranerna och får en (liten) rest som är radioaktiv i c:a 300 år.
    Det ”utbrända” bränslet skulle kunna driva en sådan kärnkraftsflotta med effekt motsvarande dagens svenska i flera hundra år.

    ”Avfallet” är alldeles för värdefullt för att gömmas (och glömmas?) i ett ”slutförvar” i 100 000-tals år.

  54. tty och andra, det spelar så klart ingen roll om betongen blir kvar hemma eller hamnar norr Berlin. Vindkraftens ekonomi är ett litet kapitel och handlar om nån liten procent av vår BNP. Kill your darlings är känt, Don´t loose time killing small enimies också.

  55. Robert Norling

    Fakta är att: Fastighetsvärdena sjunker och fastigheter i landsbygden går inte att sälja där vindkraftsindustri byggs. Att bygga vindkraft är just nu det bästa sättet att avfolka landsbygden och lägga en död hand över den.
    Oberoende fastighetsvärderare visar vad som händer med fastighetspriserna där det planeras för vindkraft, alla egnahemsägare blir fattigare! Dags att folk får upp ögonen och ser verkligheten och höra vad som händer med de människor vars hem hamnar i vindkraftsindustrier – de förlorar allt de har, möjligheten att bo i sitt eget hem och möjligheten att sälja det.
    Jämtlands läns två fattigaste kommuner Ragunda och Strömsund har byggt mest vindkraft och skattebasen fortsätter sjunka.
    Ta Strömsund som exempel. Alla vindkraftsanläggningar i Strömsunds kommun ägs av utländska pensions- och riskkapitalbolag.
    Som de flesta VKV bolag i Sverige har de noll anställda även Strömsund, elen som de producerar säljs till utlandet och pengarna som de får för elen passerar inte ett enda svenskt skattekonto utan landar direkt hos det utländska koncernbolaget.

  56. Gunnar Strandell

    SatSapiente #53

    Citat:
    ””Avfallet” är alldeles för värdefullt för att gömmas (och glömmas?) i ett ”slutförvar” i 100 000-tals år.”

    Här är pudelns kärna. Det förvar SKB ålagts bygga ska utformas så att det går att återta det man lägger ned. För vi har ingen rätt att bestämma över kommande generationers möjlighet att välja hur de vill ha det.

    Naturskyddsföreningen och miljöpartiet har en helt annan syn, trots att de i andra sammanhang propagerar för återvinning och cirkulär ekonomi.

    Min bedömning är att bara värdet av kopparkapslarna, tre miljarder kr idag, räcker för ett återtagande innan ens tusen år gått.

    Jämför med pyramiderna som hade evig förbannelse över sig, men nu alla är öppnade inom 4 000 år.

  57. Gunnar Strandell

    Robert #55
    Kan du styrka dina påståenden blir de jobbiga för alla som skrivit under på att vi inte ska ha några vinster i välfärden men accepterar att de går utomlands för livets nödtorft, dit elektricitet räknas idag,

  58. tty

    #43 m fl

    Det är inga problem att slutförvara uran eftersom det är så extremt svagt radioaktivt. Halveringstid 4500 miljoner år för U 238 och 235 miljoner år för U 235.

    Klyvningsprodukterna är ett måttligt problem, de mest långlivade har en halveringstid av ca 30 år, vilket innebär att de måste förvaras säkert i några århundraden.

    Problemet är Plutonium 239 med en halveringstid av 24 000 år och Plutonium 240 med 6500 år.
    Det finns i och för sig ytterligare några långlivade aktinider, men de uppstår bara i extremt små mängder i en reaktor.

  59. Lars Cornell

    #53 SatS #58 tty
    I princip har du SatS rätt. Men i verkligheten blir det litet snett eftersom endast 1% av det nu korttidsförvarade avfallet i Oskarshamn behövs som bränsle i framtiden varje år. Så om vi skall späda ut måste det bli mer än 1/1000 för mer korttidslagrat avfall i Oskarshamn att späda finns inte.

    Med en sådan utspädning blir det knappast någon mätbar uppvärmning (tjälfritt) så som [53] påstår blir det inte.

    Principer är bra. Men håller man inte ordning på mängder och tid blir ett ensidigt tänkande i principer (som Mp gör) vilseledande. Hela klimathotsprincipen är exempel på det.

  60. Karl Eider

    #58 tty

    Uran 235 har en halveringstid på knappt 704 miljoner år.

    https://en.wikipedia.org/wiki/Uranium-235?wprov=sfla1

  61. Läser på text-tv att elen är rekorddyr. Hur kan det komma sig. Sverige har ju rekordmycket vindkraft, och mer ska det bli. Borde inte elen då vara rekordbillig. Hur billig ska då elen inte bli när vi får tusentals nya vindkraftsmonster här uppe i Norrbotten.

  62. Lars Kamel

    Jag har fått svar på min undran varför inte vindkraftsgeneratorerna placeras vid marknivå

  63. Lars-Eric Bjerke

    #61
    ”Läser på text-tv att elen är rekorddyr. Hur kan det komma sig.”

    Det beror på att vi har en fri elmarknad i Europa och gott om kablar dit, och bygger fler, samtidigt som tyskar m.fl. är beredda att idag betala 2,50 kr/kWh för elen. Svenska kraftverk har idag en rörlig produktionskostnad av 0 till kanske 25 öre/kWh. Vindkraften ger 5500 MW, vilket är något mer än medel.

  64. # 63 Lars-Eric B Borde väl bli billigare när vindkraften är så billig att bygga. Ju mer vindkraft ju dyrare blir elen verkar det ju vara. Ändå ska man bygga mer vindkraft åt folket. Speciellt i Norrbotten. Att den inte levererar när det är vindstilla är ju dock ett problem. Hur mycket ger vindkraften när det inte blåser. Lägg ner vindkraften!

  65. Håkan Bergman

    I Tyskland ger dom gröna inte upp så lätt, undrar hur länge regeringen där håller, tyskarna, som all vi andra i EU, har en växande nota för covid också, som inte tycks ha nån ände till råga på allt. Mera vind lyder stridsropet, hur många glasstrutar blir det den här gången.
    https://www.politico.eu/article/germany-green-wind-power-electricity/

  66. Ivar Andersson

    I norr kostar elen 53 öre och i söder 273 öre per kWh.
    Vi importerar tyska elpriser till södra Sverige och danskarna får betala samma pris. Vindkraften är billig enligt regeringen och MP som båda saknar sunt förnuft.

  67. Paul Håkansson

    Lars-Eric Bjerke
    11:18, 2022-01-06
    63

    Det är ju inte hela sanningen då vi ser en markant skillnad mellan norra o södra Sverige. Så se till att elkraften byggs där den behövs.

  68. Urban Ericson

    Hej TEGE från mig som faktiskt också bor i Dalarna
    Bra skrivet

  69. Adepten

    Lasse
    Eftersom du var den förste som jag observerade att ta upp Solar brightening och aerosoler tänkte jag på Dig när jag nyligen såg en föreläsning av Paul Glantz, forskare vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet, som berättar om kopplingen mellan aerosolpartiklar
    https://urplay.se/program/224941-ur-samtiden-klimatfestivalen-2021-aerosoler-hetare-an-nagonsin
    Men mot slutet så spårade han ur och menade att antropogent CO2 ändå kommer att höja den globala temperaturen.

  70. Lars-Eric Bjerke

    #67 Paul Håkansson

    EU och Sverige jobbar hårt på att alla i EU ska få samma höga elpris genom att bygga kablar, lägga ner kärnkraftverk och beskatta kol- och. gaskraftverk t.ex Hansa Power Link till Tyskland. Den kommer att kräva ett kärnkraftverk i södra Sverige för att mätta.

  71. Peter

    Lite om vkv och dess problem…
    vkv har en asynkron motor som skapar reaktiv effekt vid skapandet av energi (effekt ggr tidsenhet)

    I äldre litteratur benämns ofta reaktiv effekt som ”onyttig kraft”, vilken är en ganska talande beskrivning. Reaktiv effekt är nödvändig för att bygga upp magnetfält, men har för övrigt ingen praktisk nytta. Däremot tar reaktiv effekt plats i ledningar och överföringar, ger upphov till förluster i maskiner och komponenter och begränsar utnyttjningsgraden för elektrisk utrustning.
    Eftersom reaktiv effekt bygger upp magnetfält betyder det att alla maskiner och apparater som behöver magnetfält för att fungera, t.ex. asynkronmaskiner och transformatorer, förbrukar reaktiv effekt.
    Man pratar ofta om produktion och konsumtion av reaktiv effekt, induktiva laster konsumerar reaktiv effekt och kapacitiva laster producerar reaktiv effekt. En något mer stringent förklaring är att induktiva laster skapar negativ fasförskjutning mellan ström och spänning och kapacitiva laster skapar en positiv fasförskjutning mellan ström och spänning. Så egentligen sker aldrig någon konsumtion eller produktion utan bara en fasvridning mellan ström och spänning. Eftersom de flesta laster är induktiva, i vårt fall asynkronmaskinen, så skapas det en negativ fasförskjutning på nätet. För att eliminera denna fasförskjutning så faskompenserar man genom anslutning av kapacitiva komponenter.
    Tekniskt sätt ska man se den reaktiva effekten som en 90graders fasförskjuten effekt pil(katet) i ett triangel diagram där den andra kateten utgörs av den aktiva effekten och hypotenusan den skenbara effekten. Det förstås då intuitivt att om man kan minska den reaktiva effekten så blir den skenbara effekten, den man måste överföra, mer och mer lik en rent resistiv last. En positiv reaktiv effekt, kapacitiv, kan kompenseras med en induktiv reaktiv effekt.
    I en perfekt värld vill man endast överföra aktiv effekt, dvs. att den reaktiva effekten är noll och den skenbara effekten är lika med den aktiva. Man kan nämligen bara ta betalt för den aktiva effekten men nätets kapacitet måste dimensioneras för den skenbara effekten…
    Vindkraftverk
    Vindkraftverk skapar själv reaktiv effekt, en asynkron motor, när den utvinner energi varför detta bör kompenseras innan den förs ut på ledningarna.

    På dagens vindkraftverk, per se, kompenseras endast för den reaktiva effekt som konsumeras vid tomgång. Varför man inte kompenserar för reaktiv effekt vid last ingår inte i denna utläggning men problemen ökar med effektuttag och man kompenserar med anläggningar som kopplar ihop flera verk. Komplexiteten ökar också beroende på hur det blåser varpå den reaktiva effekten kan öka och minska mellan olika verk. I takt med att vindkraftverken blir större ökar också mängden förbrukad reaktiv effekt. Idag är detta ett problem som inte kan ignoreras, ett tecken på detta är att vissa nätägare börjar ta betalt för den reaktiva effekt som vindkraftverken konsumerar.
    Detta är kostsamt och komplicerat inte bara skapar det problem med överföringen från vkv per se utan också från stabila kraftverk som måste överföra reaktiv effekt för kompensation vilket minska kapaciteten overall.

    När jag nämner att stabila reglerbara energiproducenter som vatten, gas, olja och KK kan kompensera för reaktiv effekt och därmed stabilisera nätet så innebär det att de kan ”hjälpa” andra struliga energikällor såsom VKV. De gör detta pga att deras turbiner ska ses som en stor Synkron motor som skapar möjlighet att ”käka upp” reaktiv effekt skapad av tex vkv.

    Enklast för en lekman att se att nätet har problem med dessa reaktiva effekter, transienter, spänningsfall som alla är länkade till ostabilitet som VKV skapar är att titta på frekvensen…Den är en mycket bra mätare för att veta om nätet är i bra form.

    Det är ingen hemlighet att FCR, Frequency Containment Reserve, är på allas läppar hos svenska kraftnät. Sverige håller på att få en frekvensstabilitet som en bananrepublik. Om man för 20 år sedan hade 10-20 problem om året när frekvensen under en viss tid går över eller under 49,9-50,1 Hz, som är definitionen, så har man idag storleksordningen 2 – 500 sådana situationer årligen. Det är i princip uteslutande vkv som är anledningen till detta. Det ska sägas att utvecklingen går framåt inom dessa områden men att helt kompensera för klassisk svängmassa med en synkron motor är svårt. I digitaliseringens tidevarv och med blixtsnabba shuntar kan man kompensera nätet men det kräver utbyggnad, underhåll och det är inte billigt. En kostnad som inte tas upp när man marknadsför den billiga vindkraften.
    Stamnätet har ett antal stationer runt om i nätet som kan slås på och av för att stabilisera problem som uppstår. hit hör att balansera med kablar, shunta med synkronmaskiner, kondensatorer, etc. och i kritiska fall helt enkelt koppla bort laster när systemet inte klarar av. Varför tror ni nu att man går ut till Vattenfalls kunder med erbjudande om att koppla bort sig från nätet när man ”inte behöver” nätet.
    Att man under 2000 talet ska behöva uppleva att vårat elnät ska gå från att El finns ALLTID när det behövs, till att Vi kan utnyttja el när det finns…är ett F i betyg till våra politiker som vägrar att ta in kunskap och endast förlita sig på känslor och annat trams.

    Vi har idag ett sämre elnät än vi hade 1970.

    Peter
    Civ. Ing

  72. Tege Tornvall, nätverket Klimatsans

    Urban #68. Är du Torekov-Urban? Ring mig gärna på 070-628 87 76.

  73. Tege Tornvall, nätverket Klimatsans

    #30. Av ett 150 meters vindkrafttorn kan man kanske få 15 stycken 10 meter höga jakttorn (onödigt höga, räcker inte 5 meter?) Dyra men slitstarka.

  74. Marknaden ljuger inte. Avtal med tre års bindning erbjuds i dag till priser påtagligt under ett års avtalen. Alla fyra el områden. Vad ser leverantörerna, t ex Vattenfall komma?.

  75. El i Norden 2021, intressant och kanske förvånande prisjämförelse. Är det möjligt – Finland och Baltiska länderna = SE1?
    https://e24.no/olje-og-energi/i/nWbMBo/nord-norge-hadde-billigst-stroem-i-europa-i-fjor