Glaciärer

Det verkar vara en vida utbredd missuppfattning att världens glaciärer, inklusive istäckena på Grönland och Antarktis, är kvarlevor av den senaste istiden. Ja, just missuppfattning. De flesta av dessa glaciärer, förutom då de stora istäckena, är bara några tusen år gamla. Om ens det. Vilket visas av vad som kommer i dagen nu när många av dem drar sig tillbaka: Lämningar av träd, djur och människor, lämningar som är från några hundra år till några tusen år gamla. Vilket betyder att dessa lämningar täcktes av glaciärisen för ungefär för så länge sedan. Om de inte hade täckts av is ganska snart, skulle lämningarna antagligen ha förmultnat och försvunnit helt.

NoTrickZone har berättat om några vetenskapliga studier om hur glaciärer har varierat i storlek genom århundraden och årtusenden.

En av dem är av Regan et. al från ifjol (2021). Där konstateras bland annat att det grönländska istäcket var mindre än idag under den värmeperiod som inträffade i mitten av Holocen. En värmeperiod som de klimathotsreligiösa, med IPCC i spetsen, nu försöker trolla bort. Som minst var istäcket för ungefär 4200 år sedan.

Forskarna har speciellt studerat Ryderglaciären på norra Grönland, en glaciär som nu sticker ut i havet men sannolikt var helt landbaserad under den varmaste perioden sedan den senaste istiden.

En annan glaciär i närheten, Petermannglaciären, kollapsade för cirka 6900 år sedan och återbildades efter den romerska värmeperioden, en annan värmeperiod som de klimathotsreligiösa inte vill kännas vid.

En studie av en annan forskare, Winkler (2021), har undersökt glaciärer i södra Norge, och funnit att de nådde maximal utbredning omkring år 1750. Alltså under den lilla istid som jag är osäker på om de klimathotsreligiösa accepterar existensen av. Åtminstone en del av anhängarna av den religionen verkar tro att inga klimatförändringar förekom före industrialismen. Å andra sidan kan de inte gärna förneka att världen har gått in och ut ur istider. Väl?

Även dessa norska glaciärer nådde ett minimum under värmeperioden Holocena Optimumet. Ett namn som det fick innan klimathysterin tog fart och det blev påbjudet att uppvärmning och värmeperioder ska anses som dåliga, och inte som optimala.

En annan studie av grönländsk is, Medford et. al (2021), hittar inte bara indikationer på värmeperioder för tusentals år sedan, utan så sent som för 500 år sedan. Så inte är det ovanligt med värmeperioder. Eller att glaciärer krymper.

Som avslutning något helt annat. Den på WattsUpWithThat flitige skribenten Willis Eschenbach har analyserat sambandet mellan dygnets längd och vindar. Ett samband bör finnas, eftersom jordrotationen är en av de saker som får vindar att blåsa. Det märkliga, tycker jag, är att data visar att vindhastigheterna i medeltal har ökat. En viktig mekanism som får vindar att blåsa, är temperaturskillnader. Med mindre temperaturskillnader, borde det blåsa mindre. Och mindre temperaturskillnader är vad som förväntas i en varmare värld. Kalla platser värms upp snabbare än varma. Ändå visar data en motsatt trend mot den som borde förväntas. Varför?

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Hans H.

    Kullmans utmärkta rapport visar detsamma för Skandinaviska fjällkedjans glaciärer. De fanns inte alls för perioden från senaste istidens slut tills de började bildas för knappt femtusen år sedan. Och trädgränsen gick på den tiden 700 m högre och medeltemperaturen måste varit klart mer än 3 grader högre i fjällen!

    Därefter har glaciärernas storlek varierat kraftigt md både avancemang och återtåg. Att ”lägga täcken” på glaciärerna framstår mot denna bakgrund som patetiskt!

    Evert Andersson/Mats Kälvemark, i Kullmans rapport finns väl också bra material för era presentationer?

    SVT´s Erika Bjerström borde ta upp detta, men det är ju önsketänkande. Något för Elsa Widding med att belysa tycker jag.

    https://nattidskriftenvasterbotten.se/2022/01/01/glaciarerna-i-tarnafjallen-berattar-om-vara-forsta-skogar-och-om-forntida-och-nutida-varme/?fbclid=IwAR28xf32QP0A50bwbZMA15yNgxk31jskFwLX4lk-K4JznZsPn0T1YP8Tb-w

  2. Mats Kälvemark

    Tack Lars för ett intresseväckande inlägg!
    Ger ett bra historiskt perspektiv som visar att vår nuvarande värmning inte är unik. De tidigare har ju dessutom bevisligen inte kunnat påverkas av fossil koldioxid
    Relevanta bilder, nr 21 och 26, hittar man på:

    https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2021/12/Klimat-211213.pdf

    Av bild nr 21 framgår växtlighet på Sylarna i form av tall och björk som växt under holocent optimum för 8000 – 9000 år sedan. Växtligheten har senare täckts av Ekorrglaciären som nu sedan ca 1860, d.v.s. slutet av Lilla Istiden, befinner sig på reträtt.

  3. Bjarne Bisballe

    Sumpskildpadden (Emys orbicularis) var del af den danske fauna til og med bronzealderen, men uddøde så, fordi somrene blev for kolde for den – så kolde at dens æg kun klækkede hanner. – Hunner klækkes kun hvis sommetemperaturen er særligt høj. Udsættes sumpskildpadder nu, vil de af samme grund gå til, omend de udsatte dyr kan overleve vintrene. – I bronzealderen var der derfor et varmere klima end nu.

  4. JonasW

    Tack för ett bra inlägg. Visar igen att det finns en naturlig klimatvariation.
    Förmodligen är det omöjligt att skilja på vad som är naturlig variation och vad som orsakats av människan.

    Det är väl därför som klimathotsreligonen gjort det enkelt för sig och sagt att allt skulle vara konstant om det inte var för människan. Ett mycket märkligt antagande.

    Brukar ibland fundera på vilka argument som finns för att jordens temperatur skulle vara konstant utan människans påverkan. Har hittills inte kommit på en enda anledning till varför jordens temperatur skulle vara konstant.

    Det finns ingen naturlag som driver jorden mot en konstant temperatur. Det enda som finns är att över en längre tidsperiod ska utstrålad energi vara lika med instrålad energi.
    Av det följer inte att jordens temperatur ska vara konstant ?

  5. Tack, att glaciärerna har gått fram och tillbaks genom årtusenden är det få som känner till. Är man i diskussion med någon o jordens uppvärmning så kommer efter ett tag alltid – ”men glaciärerna smälter ju”.

    Jag brukar ta Mer de Glace vid Mont Blanc som exempel. Den ligger så bra till att det finns rätt så bra data några hundra år tillbaks i tiden. Det här diagrammet visar rätt bra vad våra utsläpp av koldioxid kan ha bidragit till (den lilla dippen från 1980)

    https://www.klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2020/02/merdeglace-010.png

    Naturligtvis ser de troende på grafen och är övertygade om att våra koldioxidutsläpp fick glaciären att dra sig tillbaks redan 1850. Trött är bara förordet.

  6. Sigge

    Under den värmeperioden, för många tusen år sedan, då glacieärerna var minde så var havsnivån flera tiotals meter högre än vad det är idag. Om CO2-utsläppen fortsätter att öka så kommer det mot slutet av detta århundrande att vara lika varmt som det var för c:a 6-8 tusen år sedan.

    I Mälardalen där jag bor så var havsnivån 150 m högre än vad den är idag för c:a 8000 år sedan. Det mesta av den förändringen beror på landhöjningen, men en betydande del beror på att havsnivån sjunkit när klimatet blivit kallare.

  7. Snart ska jag ut på min cykeltur. Kommer att cykla förbi Mjölkuddsberget ( ett par km från Luleå centrum). Det är ca 60 meter högt. Började titta upp ur havet för 6000 år sen. Isen från den senaste istiden hade tyckt ner berget ordentligt. Det reser sig än. Liksom de flesta öarna i Luleå skärgård. Vilken översvämning det var då, Luleå skärgård var översvämmat. Vilken värme som krävdes för att få bort isen som var drygt 2 km tjock. Räck upp handen ni som vill att Sverige ska täckas av kilometertjock is.

  8. Sören G

    Det äldsta daterade fyndet av kärrsköldpaddan är cal. BP 9861±193. Det yngsta är cal. BP 5489±94.

    Det blev kallare för 5500 år sedan. Ismannen i Alperna är väl från 3300 f.v.t.
    Enligt iskärnedata från Grönland var det kallast ca 2800 f.v.t. Ca 1800 f.v.t. har vi en transgression av Lithorina-havet LIV. Den minoiska värmeperioden under bronsåldern når maximitemperatur ca 1350 f.v.t.

  9. Benny

    Nu är väl inlandsisen på Antarktis ca 20 miljoner år gammal, visserligen ingen rest från nutida istider men en bidragande orsak till att det blir istider på jorden! På Grönland så är nog inlandsisen i de mer höglänta delarna också väldigt gammal och har säkert varit där i miljontals år. Sigge, nu är det ju så att CO2 inte kan påverka klimatet nämnvärt så varför tror du att det om några tusen år skulle vara lika varmt som under Holocen? Du borde läsa på om Milankovic cykler och se hur istider bildas och utvecklas! Det är nog snarare mer troligt att vi har istid här om ett antal tusen år!

  10. # 6 Sigge, jo, det är väl det hela grejen kokar ned till. Stormar, skyfall, värmeböljor och bränder i all ära. Ganska lös ammunition från alarmistsidan. Spektakulära bilder och hemskheter men ekosystemens kollaps och mänsklighetens undergång – mja. Då är nog havsnivåerna det tunga artilleriet. Men de verkar lunka på i hanterbar takt och det är väl dessutom inte orimligt att tro att vi vid behov hinner bygga en hel del vallar.

  11. Ann Löfving-Henriksson

    Tack Lars, Du påminner än en gång om att det historiska perspektivet, paleo-någonting över naturliga förändringar är centralt när det gäller att sätta in nutidens variationer i ett vetenskapligt perspektiv. För dem som vill övertyga, räcker ofta mannaminne som trovärdig måttstock.

  12. Karl Erik R

    #6 Sigge

    Det du säger om havsnivå stämmer inte. I slutet av senaste istiden var havet ca 120 m lägre än idag. Människor bodde bl a på Doggerland, det vi idag kallar Doggers bankar i Nordsjön. För ca 6000 år sedan försvann de sista bitarna av Doggerland under havsytan pga havets stigning.

    Sverige med omgivningar har sedan istiden höjts och därför ”stigit upp ur havet”. Vid Norrlandskusten ligger högsta kustlinjen mellan 250 – 300 m högre än nuvarande kustlinje. Allt beroende på landhöjning.

  13. Gunnar E

    https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/bloggen/2021/2/isarna-smalter/
    Detta fick jag i en maildiskussion där jag hänvisat till ovanstående inlägg.
    Perspektivet rätt kort.

  14. jensen

    Det största problemet angående klimatförståelse mellan CO2-hypotetiker gentemot vetenskapligt baserade klimathotsskeptiker torde vara drastisk skillnad avseende tidsperspektivförmåga.
    Av Kullman och Kehr ( The Inconveniant Skeptic), m.fl. framkommer inte minst kunskapen om glaciärers försvinnande och nybildningar, som referenshistorik angående klimatförändringar med riktigt perspektiv. Av Kehr framgår entydigt att
    1 000-års cykel måste ingå i korrekt klimatförändrings-bedömning.
    / Till skillnad från en viss klimatminister, som jag hört säga:
    det är ju bara att titta ut genom fönstret för att inse klimatförändringarnas allvarlighetsgrad./
    Å andra sidan tror jag att egentliga klimatförändringar haft enorm betydelse för det sociala och historiska skeendet.
    Ett exempel kan vara begynnelsen av Senantika Lilla Istiden, som kan ha tidssamband med Roms övergivande av Trier och senare erövrandet av densamma av Hunnerna.

    https://en.wikipedia.org/wiki/Late_Antique_Little_Ice_Age

  15. tty

    #6

    ”Under den värmeperioden, för många tusen år sedan, då glacieärerna var minde så var havsnivån flera tiotals meter högre än vad det är idag.”

    Det är oklart vilken värmeperiod du avser om du avser den tidigholocena värmeperioden så var havsnivån någon meter högre än nu, men den geografiska variationen var mycket stor. Höjningen var högst i centrala Stilla Havet men i andra områden kan ingen höjning alls påvisas.

    Om du avser den förra mellanistiden (MIS 5e, Eem) så är ”partilinjen” att havsnivån var ca 7 meter högre, men det är en ytterst tvivelaktig siffra. I det enda område jag vet som med rimlig säkerhet varit helt seismiskt stabilt sedan dess, Gawlerkraton i Australien var höjningen ca 3,5 meter. Liksom under den här mellanistiden är de geografiska skillnaderna avsevärda, och det hela kompliceras av att marken nästan överallt har höjts eller sänkts sedan dess (ca 120 000 år), ofta med ett antal meter.

    Uppgifterna om ”flera tiotal meter” kan också avse MIS 11 då vissa forskare hävdat att havsnivån var 10-15 meter högre. De har dock förbisett att MIS 11 var den längsta av alla mellanistider (30 000 år) och att alla deras mätpunkter gäller slutet av mellanistiden och ligger i de s k ”forebulge” områdena utanför iskanten som sjunker tillbaka samtidigt som landhöjning sker inom förut nedisade områden.

    För att hitta hasnivåhöjningar om flera tiotal meter måste du gå tillbaka till MMCO för ca 20 miljoner år sedan, sista gången delar av Antarktis var isfria. Fast det krävde att Drakepassagen mellan Sydfamerika och Antarktis blockerades, så risken att det upprepas torde vara liten.

    Jag kan förresten tillägga att den ”officiella” versionen av att havsnivån var ca 7 meter högre än nu under MIS 5e är den nedanstående artikeln, och att det faktiskt var just den (plus en till) som först fick mig att på allvar börja betvivla ”klimatvetenskapen”

    https://courses.seas.harvard.edu/climate/seminars/pdfs/Kopp2009b%20Probabilistic%20assessment%20of%20sea%20level%20during%20the%20Last%20Interglacial.pdf

    Min vana trogen dök jag in i ”Supporting Information” för att titta på deras ”databas” av lokaler. Av en tillfällighet råkade jag känna till, eller t o m ha besökt, en stor del av lokalerna och insåg direkt att många av dem av olika skäl är totalt värdelösa. Min reaktion blev ”hur i herrans namn kan detta ha sluppit igenom peer review?”, varpå jag började kolla runt. Med katastrofala följder för min barnatro.

  16. tty

    Det kan vara värt att veta att hittills är det bara fyra glaciärer utanför Antarktis och (huvudisen på) Grönland som med säkerhet har konstaterats överlevt den postglaciala värmetiden, nämligen Barnes Ice Cap på Baffins Land, Iskalotten på Devon Island, ishättan på Renlandplatån i Östgrönland och Guliyaglaciären i Himalaya.

    Dessa innehåller alltså is äldre än 10 000 år. Det finns säkert ytterligare ett antal, på mycket hög höjd, eller mycket höga breddgrader, men man skall veta att t o m Hans Tausen ishättan på 82,5 graders latitud på allra nordligaste Grönland (faktiskt världens nordligaste stora glaciär) smälte bort helt:

    https://www.researchgate.net/publication/230709679_The_glacial_history_of_the_Hans_Tausen_Iskappe_and_the_last_glaciation_of_Peary_Land_North_Greenland

  17. Bjarne Bisballe

  18. Sören G

    #17Bjarne Bisballe
    Tack för artikeln! Jag skulle ha tillagt att de fynd jag refererade till gällde fynd i Sydsverige.

  19. tty

    #13

    Skall man hålla sig till det korta perspektivet kan man ju då med fördel påpeka att Grönlandsisens avsmältning ifjol bara var ca 100 Gt, alltså två tredjedelar av det normala:

    http://polarportal.dk/fileadmin/polarportal/surface/SMB_curves_LA_EN_20220105.png

  20. Lars Kamel

    Tack och lov att vi har tty, som med sina kunskaper kan korrigera felaktiga uppfattningar och påståenden!

  21. tty

    #9

    ”Nu är väl inlandsisen på Antarktis ca 20 miljoner år gammal, visserligen ingen rest från nutida istider men en bidragande orsak till att det blir istider på jorden! På Grönland så är nog inlandsisen i de mer höglänta delarna också väldigt gammal och har säkert varit där i miljontals år. ”

    Antarktisisen är betydligt äldre än så. Första gången nästan hela Antarktis täcktes av is var under Oi-1 istiden för 35 miljoner år sedan, men på senare år har man upptäckt att det fanns glaciärer som nådde kusten i Östantarktis redan för 40 miljoner år sedan, och rimligen bergsglaciärer ännu tidigare.

    Under MMCO (Middle Miocene Climatic Optimum) för ca 20 miljoner år sedan var tydligen rätt stora delar av Antarktis isfria och hade tundraklimat, ungefär som på Grönland idag, fast med buskformade sydbokar istället för fjällbjörk.

    För ca 14 miljoner år sedan frös Antarktis över definitivt. Studier i Dry Valleys i Transantarktiska bergen visar entydigt att det aldrig varit över 0 grader där sedan dess, annat än ytterst kortvarigt (14 miljoner år gammal vulkanaska är helt ovittrad, och där finns lika gammal ”frystorkad” mossa).

    När det gäller gamla nedisningar är problemet att de nutida inlandsisarna täcker nästan alla spår av tidigare nedisningar, eller att yngre isar plogat bort alla spår av äldre. Man är därför begränsad till att studera havsavlagringar, där bara isar som når kusten och kalvar i havet är tydligt urskiljbara.

    Det finns faktiskt spår av sådana ”tidewater glaciers” vid Norra Ishavet redan under sen Eocen, alltså nästan lika tidigt som i Antarktis, och man har förmodat att de fanns i bergen på nordöstgrönland, men på senare tid har det kommit fram data som antyder att de första glaciärerna istället kan ha legat på nordsidan av en bergskedja som då sträckte sig från Svalbard till Frans Josefs land, och att större glaciärer på Grönland kanske inte uppstod förrän under miocen, alltså ungefär samtidigt som Antarktis frös definitivt.

    Sista gången man vet att större delen av Grönland var isfritt var för ca 2,5 miljoner år sedan. Att Östgrönland varit nedisat mycket länge framgår inte minst av att världens största fjordar finns där (med reservation för vad som döljs under Antarktisisen).

    Nu finns det nog inte så gammal is någonstans. Inlandsisar rör sig, isdelare förflyttas och i stora områden är temperaturen under isen över trycksmältpunkten, så att isen långsamt smälter underifrån. Den äldsta is man hittills hittat är ca 150 000 år på Grönland och ca 800 000 år i Antarktis, men äldre is finns säkert. I ”Dry valleys” finns dock is i permafrost som kan vara så gammal som 14 miljoner år, och den äldsta permafrosten i Sibirien är troligen också äldre än den äldsta grönlandsisen.

  22. Rolf Mellberg

    Lennart Bengtsson påtalade i en kommentar här nyligen att det är lite ”konstigt” att norra halvklotet (över 45 grader) har värmts upp mycket mer än södra (under 45 grader) under några decennier.
    Skilda halter av CO2 mellan halvkloten kan vi avskriva som hypotes. Men som Lennart skev spelar säkert havsströmmars instabilitet en stor roll. Möjligen även att ökad CO2 har en kylande effekt vid antarktis.

    Detta påminner mig om något som jag vill minnas från ett par år sen, nämligen att Dansgaard-Oeschger events lär ha kännetecknats av att halvklotens temperaturförändringar var kraftigt åtskilda i tiden. Minns inte säkert, var det 1-200 år?

    Jag tolkar detta som att havsströmmarnas egenskaper bör vara main suspect.

    Det vore intressant om någon – med lite säkrare kunskaper än de jag kan prestera – kan kommentera detta för dessa förhållanden kan användas för att lite dämpa alltför tvärsäkra alarmister.

  23. tty

    #22

    Jo, det är ett välkänt fenomen och kallas för ”the bipolar seesaw”, och innebär att klimatförändringar i Antarktis släpar efter med något årtusende. Det gäller f ö Antarktis gentemot resten av Världen, inte Norra Halvklotet visavi Södra Halvklotet.

    Den troligaste förklaringen är att Antarktis p g a geografin är klimatiskt mycket isolerat från resten av Världen, men att det finns en länk via den termohalina cirkulationen, som ju styrs av bildandet av djupvatten i Arktis och Antarktis och som just har en cirkulationstid av storleksordningen 1000 år.

    Så här ser det ut (uppåt = varmare):

    https://oceanbites.org/wp-content/uploads/2017/03/Epica-vostok-grip-140kyr-1024×327.png

    Sedan är det i och för sig sant att i Östantarktis inland, i synnerhet vintertid har faktiskt alla växthusgaser netto en kylande effekt, eftersom temperaturen där stiger med höjden, och att utstrålningshöjden flyttas uppåt kommer alltså att öka utstrålningen och sänka temperaturen.

  24. Ann Löfving-Henriksson

    OT, ändå inte.
    I dag ska året som gått utvärderas i ”Efter fem i kväll”.
    Programledare: Tilde de Paula Eby
    I studion: Axel Pileby, Maximilian Artell
    De som utvärderar: klimataktivisten Isabella Axelsson och professor Johan Kuylenstierna, från klimatpolitiska rådet (!) m.m. På vilka meriter J.K. fick sin professorstitel saknar jag uppgift om.
    Hur har TV 4 tänkt här? Riktig debatt eller vanlig propaganda?
    Johan K. har en grundutbildning inom biologi-geovetenskap vilket borde ha gett honom en överblick över vad paleovetenskapen berättar om dessa ämnesområden, vilket han skulle kunna förmedla för att ge tittarna intressanta perspektiv, men hans historia för övrigt antyder att han ändå ”hoppat i galen tunna”.
    Vad programledarna har för insikt i klimatfrågan förtäljer icke historien.
    Kl. 20.00 TV 4

  25. stig morling

    Ann, #24 – nej jag är rädd att det i TV 4 blir en modell av ”vi trivs bäst i slutna sällskap” -jag har en gång på ett större möte träffat denne Johan K. Jag frågade honom då, med bland annat det ruskiga som sker i Amazonas, om vårt problem inte var temperaturen, utan möjligen att vi har ”för lite grön massa på jorden?” Inget svar, men senare har jag förstått att det kan finnas en förklaring – han lär sitta i Sveaskogs styrelse!

  26. Anders

    #24 ALH. I mina drömmar skulle vårt orakel ”tty” teleportera en ström av kluriga fakta, frågor eller reflektioner i programledarnas öron 😉

  27. Brutus

    #26 I princip håller jag med dig. Dock : tty är klar, tydlig och mycket kunnig. För en samhällsvetare, som jag, är inte allt han skriver begripligt , men mycket. Väldigt informativt och lärorikt. Oraklerna utmärktes väl av oklara uttalanden, som kunde tolkas litet hipp som. Var de desutom inte litet på fyllan under sina seanser? I så fall ljusår från tty.

  28. Lennart Svanberg

    #24 – Att sitta i sköna soffor och utmåla världens undergång om vi inte själva drastiskt ändrar vår livsstil är det nya normala. Att ingen vet något med säkerhet är inte ett argument utan ’för säkerhets skull’ (utifrån vad framgår aldrig) så ska vi förbereda oss för det värsta. Huvaliga vad svårt det är att bara titta ut genom fönstret och inse att världen är precis lika oförutsägbar som alltid.

  29. Brutus #27

    ”tty är klar, tydlig och mycket kunnig.”

    Jag håller med. Men tty har det förhållandevis rätt enkelt: till skillnad från alarmisterna så behöver han inte hitta på fakta, utan bara läsa på. 🙂 🙂

  30. Apropå det där med hittepå. Jag undrar hur en känd klimatreporter från SvT lägger upp sina reportage. Väljer hon först ut något exotiskt resmål att resa till? Typ, Marocko, Vietnam, Svalbard eller Nigeria. Hon är ju trots allt en uppburen medlem inom SVTs nyhetsteam. Och de har gott om skattepengar att spendera.

    Sedan letar hon upp någon fattig stackare som har något att klaga på beträffande vädret. Och så kallar hon in Rockström som villigt bekräftar att det beror på klimatet. Och så blir det genast en nyhet och ett fastslaget faktum.

    Det är i alla fall lite mer sofistikerat än om en reporter ger sig ut på Stockholms gator för att intervjua en miljö- eller vänsterpartist som stöttar journalistpartiets agenda.

  31. Lars Cornell

    #30 ”journalistpartiets agenda.”
    Nu har du uppfunnit något.
    Nej förresten, inte uppfunnit utan upptäckt ett helt nytt parti som finns och verkar och som kan uppfattas med våra sinnen.

    Finns det någon journalist på SVT som skulle kunna göra en grävinsats och intervjua några av de partitrogna?

  32. Bim

    Ingemar. # 29
    ”Men tty har det förhållandevis rätt enkelt: till skillnad från alarmisterna så behöver han inte hitta på fakta, utan bara läsa på. 🙂 🙂”

    Håller med dig. tty är en fantastisk tillgång här på KU. Men som Du säger, är det bara att läsa på och få alla fakta i knät, så är ju hela klimathypen ett superbedrägeri mot mänskligheten, Ett bedrägeri mot mänskligheten som borde hanteras som landsförräderi i land efter land.

  33. Sören G

    Jag hörde Filosofiska Rummet i P1. Det var en hel del klimatsnack där. Om man skulle känna skuld för att äta kött eller köra ”fossilbil”.
    Man kunde unna sig lite trevligt någon enstaka gång med en god middag.

  34. Håkan Bergman

    Sören G #33
    Verkar inte vara mycket skam för att köra bil, det är rusning till körkortsproven och alla lär inte komma att köra batteribil, dom flesta vill nog bara slippa trängseln i kollektivtrafiken, diesel eller bensin lär väga lätt då.

  35. Fredrik S

    Tack Lars och tty plus alla andra för en lysande tråd!

    Eftersom isen på jorden bidrar till extrem ångest hos många som får synas i media får vi hoppas att de tjuvläser alla inläggen här. Det gör de nog.

    SMHI rapporterar ju gärna om väder och rekord. De rapporterade tex om värmerekord på nyårsafton, obs dygnsrekord. Det var några tiodelar varmare i tex London.

    Vad vi nästan aldrig får läsa om här hemma är köldrekord.

    I tex delstaten Alberta Kanada har de haft extreme cold weather warning sedan över en vecka. Edmonton uppmätte -41,6 C den 27 december, förra rekordet för den dagen, var -38 C 1992. Inga tiondelar där inte.

    Vore ju lite kul väderrekord att rapportera om på SMHI. Men de kanske väntar, det ska bli varmare I Edmonton i nästa vecka, och ser om det blir plusgrader och smälta?

    https://edmontonjournal.com/news/local-news/these-temperatures-are-deadly-extreme-record-breaking-cold-envelops-edmonton

  36. mattias

    OT. Nu på rapport. Reportage från Jämtland. En död bäck pga. försurning från fabriker i Sverige och Europa. Man har slutat kalka. Därför har bäcken ”dött”. Det låter jättekonstigt. Jämtland är ett av Sveriges mest kalkrika områden, och försurning på grund av utsläpp borde vara helt försumbart eftersom svavelutsläppen i stort sett slutat att existera. Kan någon förklara?

  37. Fredrik S

    mattias #36

    Det är främst i de sydligaste delarna som fortfarande är ”drabbat” av svavelnedfall. I Jämtland är det väldigt lite.

    Kanske ligger bäcken i ett avverkningsområde då stort uttag av biomassa kan vara försurande, tror man.

    Men att den ”dött” pga försurning från fabriker verkar konstigt, speciellt då covid-pandemin minskat redan låga utsläpp markant.

  38. mattias

    #37
    Eller hur! Om nu Jämtland drabbas av detta, varför just där och inte landskap som ligger närmare kontinenten? Reportaget var väldigt tendensiöst och vilseledande. Din förklaring låter mycket bättre – de tog upp en skopa vatten från bäcken som var kraftigt rödbrun i färgen. En lokal försurning från avverkning av skog – varför förklarar man inte som det är??? Då är det ett lokalt miljöproblem snarare än ett klimatproblem som inte kan skyllas på andra länder.

  39. tty

    #36-37

    Det är bara centrala Jämtland som har kalkberggrund. Man ska ha klart för sig att större delen av Sverige har naturligt sura jordar, just för att kalkberg och andra basiska bergarter är så ovanligt.

    Dessutom sker en långsiktig förskjutning mot allt surare jordar under en mellanistid allt eftersom de färska mineraljordarna som bildades av inlandsisen vittrar och barrskogen tar över från lövskogen. Processen beskrevs av den danske palynologen Iversen redan på 1950-talet:

    https://www.researchgate.net/profile/Harry-Birks/publication/233772700/figure/fig1/AS:372931923333120@1465925307424/The-glacial-interglacial-cycle-A-as-first-proposed-by-Iversen-1958b-B-modified-by_Q320.jpg

  40. Fredrik S

    Världen yngsta glaciär finns på Mount Saint Helen och är ca 30 år. Den bildades i kratern som fanns kvar efter explosion och jordskred och är den snabbast växande i USA. Vilket ju är intressant. Nu är nog förutsättningarna bra med nordläge och skugga men väl värt att läsa för alla oroliga.

    Kanske för Leo Dicaprio mfl goda som engagerat oroat sig i Kebnekaise, åtminstone när glaciären där minskat.

    https://www.severe-weather.eu/cryosphere/youngest-glacier-earth-us-west-coast-growing-rrc/

  41. mattias

    #36. Förlåt, TV4 nyheterna ska det vara och ingenting annat, efter 9 minuter: https://www.tv4play.se/program/nyheterna/tv4-nyheterna-1900/13735281

  42. Ulf

    Lite OT, elräkningarna i södra Sverige och även uppåt är katastrofala. Vill man få grogrund för en mer faktabaserad klimatdiskussion så är tiden nu. Klimathotet har krossat Europas elförsörjning.
    I USA ser det helt annorlunda ut. Det pratas mycket om klimatet, men energipolitiken är helt annorlunda. Självskadebeteende är inte regel utan undantag. Politikerna vet också att självskadebeteende leder till att de förlorar makten.
    Kort sagt Europas befolkning är som mest mottaglig för fakta under denna vinter.
    Nu dimper elräkningarna ner för December och vreden stiger.

  43. Fredrik S

    mattias #41

    Tja, ungefär lika dåliga på nyheter påfallande ofta bägge två.

    En riktig nyhet idag var att en del av prisuppgången av diesel beror på brist på slakteriavfall. 70 procent av den förnybara delen består tydligen av detta avfall.

    Vi får ställa följande fråga till kulturredaktioner och experter:

    Vad är bäst, äta mer kött eller tanka enbart fossilt?

  44. Håkan Bergman

  45. mattias

    #44
    Tack Håkan, ja – det var stor skillnad på seriositet! En professor som också förstår att det är svårt att mäta försurning med hjälp av pH – särskilt i sötvatten. Och pedagogiska kurvor hur svavelutsläppen har minskat. Tack för det.

  46. Håkan Bergman

    Fredrik S #43
    Det borde väl bli en dipp i tillgången varje år när vi frossar i korvar, syltor och grisfötter.

  47. tty

    #44

    Det gäller alltså Offerdals- och Sösjöfjällen som båda består av surt till intermediärt urberg. Den kalkhaltiga kambrosilurberggrunden i Jämtland ligger längre österut.

  48. Fredrik S

    Ja, precis så är det nog, det borde bli en dipp.

    Men nu får vi skippa dessa godsaker och koncentrera oss på filen istället så det andra får bli diesel tillsammans med tropiska träd.

    Eller också tankar vi det som kommer från raffinaderiet och förbränner avfall till energi direkt istället för att krångla och göra om det till diesel.

  49. Håkan Bergman

    tty #47
    Har faktiskt fönsterbrädor i äkta jämtländsk marmor, bruten i Brunflo.
    https://sv.what-a.info/8535983/1/jamtlandskalksten.html

  50. Argus

    OT
    Vad händer med kraftproduktionen?
    Kl 21.30 sjönk KKV med typ1 GW
    ?
    Förbrukningen sjönk lika mycket.
    ?
    Någon som vet?

  51. BD-Nille

    R3 verkar ha trippat igen.

  52. Håkan Bergman

  53. jensen

  54. Adepten

    # tty
    Vad tror du om ”domedagsglaciären” i västra Antarktis som kallas Thwaites.
    Den är ungefär lika stor som Storbritannien och står för ungefär fyra procent av den globala höjningen av havsnivåerna. Resultaten från en studie visade sprickor och håligheter i Thwaites som antyder att glaciären inom fem år kommer att rasa samman och höja havsnivån med en halv meter. https://www.theguardian.com/world/2021/dec/18/scientists-watch-giant-doomsday-glacier-in-antarctica-with-concern

    När det gäller den rödbruna sörja som bäcken i Jämtland hade var väl inget annat än järnrikt myrvatten och att det visade på en järnfyndighet som våra förfäder på järnåldern kunde framställa järn ur.

  55. Lennart Svanberg

    #30 Ingemar – du har antagligen exakt beskrivit arbetsprocessen för de uppburna på SVT. Eftersom ’Science is settled’ behöver man inte ägna sig åt någon jobbig faktagranskning utan enbart körsbärsplocka plats, person och projekt att granska. Det låter som en bekväm arbetssituation om det inte vore för alla oss skeptiker som i tid och otid försöker komma till tals och säga emot.

  56. Karl Erik R

    #54 Adepten

    Håller med dig beträffande bäcken. Kanske också finns någon svavelrik jord uppströms. Själv är jag född och uppvuxen nära en av Sveriges suraste sjöar. Den har pH ner mot 3, helt utan industriell påverkan. Den är på två sidor omgiven av sulfidleror och en del av området odlades upp för mer än 100 år sedan. Nu är odlingen nedlagd och dikena fungerar inte längre. Pga lågt pH så finns ingen fisk i sjön.

  57. tty

    #54

    Det är som det mesta som skrivs om klimatet i Guardian rent trams.

    Nej, glaciären håller inte på att spricka sönder. Vad det rör sig om är sprickor i den flytande istungan framför glaciären. Det kan resultera i att ett mycket stort isberg frigörs och att glaciärens hastighet under en tid ökar tills en ny istunga bildats. Detta är ett helt normalt skeende i stora glaciärer i Antarktis. Och t o m detta är spekulativt eftersom det bygger på att man i förväg kan bedöma hur snabbt sprickbildningen i shelfisen går. Här har du vad det hela baseras på, ett konferens-abstract:

    https://agu.confex.com/agu/fm21/meetingapp.cgi/Paper/978762

    Och glaciärer kan inte ”rasa samman”. Glaciärsprickor går aldrig rakt igenom en djup glaciär, helt enkelt för att trycket blir för högt för att sprickor skall kunna uppstå. På större djup än ca 50 m deformeras glaciärer istället plastiskt. Vilket går rätt långsamt eftersom is är trögflytande.

    Det enda fall då en glaciär ”brister” är i s k isfall när en glaciär ligger i en så brant sluttning att gravitationen övervinner isens draghållfasthet. Det är inte så vanligt men jag har sett det hända på Sydgeorgien.

    Och att havsnivåhöjningen skulle ha fördubblats mellan 2006 och 2015 som Guardian påstår är naturligtvis nonsens. Jag hänvisar till en gammal favorit, Havsnivån vid Kungsholmfortet i Karlskrona:

    https://www.psmsl.org/data/obtaining/rlr.annual.plots/70_high.png

    Ser du någon drastisk förändring?

  58. Lasse Forss

    Det är verkligheten som gäller. Och den står tty för.

  59. Louis S

    Findelenglaciären i alperna hade sin maximala utbredning under holocen ungefär 1850. Tidsperioden ligger inom lilla istiden och sammanfaller med låg solaktivitet under Dalton minimat. Det är det vi ska anse vara ett normalt klimat att sträva efter och som vi ska ha som referens för förindustriellt klimat. Många klimatforskare tycks tro att avvikelserna i temperaturen från denna kalla tidsperiod främst beror på utsläpp av växthusgaser men det är osannolikt.
    Många vetenskapliga artiklar visar att det under mer än hälften av Holocen har varit varmare än idag.
    Jag har lyssnat på ett mycket intressant föredrag med Christian Schlüchter om trädfynd vid glaciärerna i alperna med tjocka trädstammar under glaciärerna som spolats fram vid glaciärportarna och en i en torvkaka infryst geting. Mycket sevärd även om det är på tyska. Han höll den på en Eike konferens i november 2019
    Tyvärr är det en del reklamsnuttar som dyker upp på youtube men håll ut.

    Christian Schlüchter – Klimawandel und Gletscherschmelze in den Alpen

    https://youtu.be/7InP45jLsCU

    Christian Schlüchter från Universitetet i Bern går i presentationen från November 2019 igenom följande.

    Egesenmoränen i Julierpasset visas. Moränlämnigar från yngre Dryas som sammanfaller med Egesenperioden i alperna. Glaciärerna måste ha försvunnit nästan fullständigt under den föregående varmare perioden i alperna (Bølling, Allerød) och därför är terrängen så grov blockterräng där nu för att den nya glaciären från yngre Dryas under sin största utbredning har lämnat så mycket material bakom sig.
    Därefter följde en period med mycket mindre glaciärer i alperna som bröts för ungefär 1500 år sedan och med den lilla istiden därefter som har varat sedan den medeltida värmeperioden och som vi fortfarande praktiskt sett befinner oss i.

    Kring Findelenglaciären vid Zermatt finns längs sidorna moränvallar på ömse sidor om glaciären som visar hur stor glaciärutbredningen var när den var som störst. Den högsta vallen är från mitten av lilla istiden från tiden 1850-1851 som hade den största glaciärutbredningen i alperna sedan förra istiden.

  60. Louis S

    Findelenglaciären i alperna hade sin maximala utbredning under holocen ungefär 1850. Tidsperioden ligger inom lilla istiden och sammanfaller med låg solaktivitet under Dalton minimat. Det är det vi ska anse vara ett normalt klimat att sträva efter och som vi ska ha som referens för förindustriellt klimat. Många klimatforskare tycks tro att avvikelserna i temperaturen från denna kalla tidsperiod främst beror på utsläpp av växthusgaser men det är osannolikt.
    Många vetenskapliga artiklar visar att det under mer än hälften av Holocen har varit varmare än idag.
    Se gärna presentationen Christian Schlüchter – Klimawandel und Gletscherschmelze in den Alpen
    (På tyska)
    https://youtu.be/7InP45jLsCU

  61. tty

    ”Kring Findelenglaciären vid Zermatt finns längs sidorna moränvallar på ömse sidor om glaciären som visar hur stor glaciärutbredningen var när den var som störst.”

    Jag har besökt glaciärer på alla kontinenter utom Afrika. Inte alla, men de flesta, har färska ändmoräner en bit utanför den nuvarande glaciären som visar utbredningen under ”lilla istiden”. De är så färska att det ännu knappt finns någon vegetation på dem.

  62. Fredrik S

    Louis S, tty #59,60

    Längre ned i dalen på bergsidan i Findeln finns ett par av världens bästa bergsrestauranger, bla den kanske allra bästa, Chez Vrony. Vi får hoppas de aldrig försvinner.

    För 2021 var isförlusten i Schweiz glaciärer den lägsta sedan 2013.

    Hög nederbörd höst, vinter och vår och kalla normala temperaturer bidrog till detta.

    Att det sedan blev en liten förlust förklarades med klimatförändringar genom lite nederbörd (snö) sommartid i bergen.

    Låter lite krystat att lite snöfall i bergen ett par månader ett år skulle vara annat än väder.

    Hittar inte länken till det jag har läst men den kommer ifall jag finner den.