Tungt inlägg av Stockholmsinitiativet i Göteborgsposten

GP
Vi anser att det inte föreligger något egentligt klimathot, i annan bemärkelse än att många samhällen är sårbara för olika naturliga klimatförändringar. Samtidigt välkomnar vi Christian Azar och Henning Rodhes nyanserade bild av klimatförändringarna, skriver bland andra Lars Jonsson, Stockholmsinitiativet.
Medverkande ur SI är:
Lars Jonsson, konstnär och författare, hedersdoktor, Uppsala Universitet
Sten Kaijser, professor emeritus i matematik, Uppsala Universitet
Ingemar Nordin, professor i vetenskapsteori, Linköpings Universitet
C-G Ribbing, professor fasta tillståndets fysik, Uppsala Universitet
Peter Stilbs, professor i fysikalisk kemi, KTH
Artikeln är ett svar på Henning Rodhe och Christian Azars artikel i samma tidning från i förra veckan.
 Gå gärna in och kommentera!
 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Ann L-H

    Suverän, men kräver noggrann och eftertänksam läsning för att förstå diverse nyanser.  

  2. ThomasJ

    Bra skrivet – i stort sett iaf. Efterfrågar emellertid var den ’nyanserade bilden’ i Azar/Rohdes inlägg finns/fanns. Då GP [i helhet] tillhör de allra värsta av svenska MSM-cAGW-apologeterna, är det tvingande att skriva på det sätt SI:arna gjort för att öht. få chans till publikation.
    Vad som däremot sker, är på g, mer/mindre ’undercover’, framgår till viss del av nedan artikel:
    http://www.euractiv.com/climate-environment/denmark-puts-2030-emissions-target-agenda-news-510478
    Mvh/TJ

  3. Ann L-H

    Nu när vi varit ute i vinterkylan och hämtat in dagens GP så visar det sig att artikeln endast på sätt och vis finns i GP, men inte i prasselupplagan utan förpassad till debattsidan på nätet – tyvär!

  4. ThomasJ

    Ann L-H #3: Just det! Ack så typiskt för GP – en utomordentligt snabbläst ’blaska’ av dito låg kvalitet – lixom övriga ’storstadstidningar’, suck!
    Mvh/TJ

  5. Pia

    I vinterkylan verkar inte heller vindkraften fungera så bra.
    Flera av de stora vindkraftparkerna i Norrland redovisar negativ produktion, dvs de stjäl ström från elnätet för att sköta sina egna system.
    Strorrotliden står nedisad sedan mer en vecka.
    Havsnäs-parken med 48 verk för 2 miljarder kr står overksam.
    Likaså bl a Bliekevare, Dragaliden, Aapua, Råshön och Långå.
    På en del platser råder hygglig vind, så orsaken är troligen nedisning.
    Sverige importerar 2460 MW elström i dag.
    Svenska elpriset är 2,6 ggr högre än Tysklands nu på fm.

  6. Ingemar Nordin

    Det finns ytterligare en replik till Azar och Rohde, av någon som heter Björn Källström marinekolog. Han har en mycket märklig syn på vetenskap:

    1. ”Vetenskapen arbetar med att nå konsensus, det vill säga enighet, innan den uttalar sig om en ståndpunkt.”

    Vetenskapen ”arbetar” inte med konsensus. Då skulle det aldrig komma fram något nytt. Vetenskapen arbetar med att ifrågasätta, kritisera och ersätta gamla teorier med nya och bättre. Konsensus jobbar man möjligen med inom politiken, inte i vetenskapen.

    2. Han ger A & R rätt i att vetenskapen tar tid, men påstår då ”Men författarna bakom söndagens debattartikel missar att beskriva vetenskapens svar på detta dilemma. Genom att tillämpa den så kallade försiktighetsprincipen (på engelska precautionary principle) införs en buffert mot vetenskapens med nödvändighet tidskrävande arbetsgång.”

    Så Källström har alltså fått för sig att ”försiktighetsprincipen” är en del av vetenskapen? Märkligt, jag trodde att principen brukar användas i vissa politiska beslutssammanhang.

  7. Ingemar Nordin

    Ooops, glömde länken till Källströms artikel

    http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.844776-haven-kan-inte-vanta-till-2013

  8. Holmfrid

    Notera kommentaren till er artikel –  vid valet mellan doktorn och massören väljer man doktorn för att klara livhanken,  dvs lyssnar hellre på Rohde/Azar.
       Det är lång väg kvar till acceptans för TCS bland etablissemanget.  Varför?  Påverkansmetoderna för lite utåtriktade,  trots Jonny F´s engagerade artiklar om vindsnurrorna.

  9. Holmfrid

    #5,  Pia,     Kärnkraft har stängts ner för ”underhåll”.

  10. Gaupa

    Jaa, det råder lite förvirring angående konsensus.
    Någon har beskrivit vetenskaplig konsensus på wikipedia. Är det en riktig beskrivning?
    Bra och sansad artikel i GP! 
    Jag gillar den lugna sakliga tonen.
     http://sv.wikipedia.org/wiki/Vetenskaplig_konsensus

  11. Gaupa

    Här kommer länken! Hoppas jag.
     http://sv.wikipedia.org/wiki/Vetenskaplig_konsensus

  12. Slabadang

    Kommer ni ihåg?
    Paul Nurse fick Delingpole att tveka:
    http://www.youtube.com/watch?v=vuQLvK6kxeU
    Här är det svar Delingpole bäst kunnat formulera. (WUWT) 

    If you need surgery you DON’T want “a highly experienced expert in the field who has done a large number of the proposed operations.” What you want is “a highly experienced expert in the field who has CONVINCING EVIDENCE THAT HIS OR HER OPERATIONS HAVE BEEN SUCCESSFUL!”

    Hur många felaktiga amputationer?

  13. Ingemar Nordin

    Gaupa #11,

    Jag håller med Wikipedia här: ”Vetenskaplig konsensus är inte i sig självt ett vetenskapligt argument, och ingår inte i den vetenskapliga metoden

    Konsensus kan uppstå spontant inom vetenskapen vid en viss tidpunkt, oftast inte om teorier men väl om observationer. Men även sådan konsensus måste betraktas som provisorisk och temporär. De fyller egentligen ingen funktion.

    Inom medicinen förekommer s.k. ”konsensuskonferenser” kring olika behandlingsmetoder. Men syftet är inte vetenskapligt (om vad som är sanning) utan pragmatiskt; att t.ex. utnämna en terapi som bästa/acceptabel metod för att bekämpa influensa t.ex. Ofta finns det en politisk nödvändighet bakom eftersom sjukvården i allmänhet idag är en offentlig verksamhet och man måste besluta om vad som skall ingå i det som skall finansieras med skattemedel.

    Inom grundvetenskapen är/bör det vara tillåtet att ifrågasätta allt. Jag tror att många inom klimatvetenskapen har en mycket skev bild av riktig grundvetenskaplig forskning. De har levt hela sitt forskningsaktiva liv i en politiserad miljö, och har därmed hamnat utanför all kontakt med övrig akademisk verksamhet. Det är därför man kan läsa de mest märkliga uttalanden om hur ”vetenskapen” arbetar från personer som Holdren, Mann, Trenberth, och nu Källström. Det här är folk som inte har den blekaste insikt i vetenskapens villkor, metoder och begränsningar.

  14. Mats E

    Pia #5
    ”Svenska elpriset är 2,6 ggr högre än Tysklands nu på fm.”
     
    Hur har det gått till ? Hur har Sverige spelat bort en fantastisk konkurrensfördel – att ha de bästa tänkbara förutsättningarna för billig energi ?  Vattenkraft i överflöd och en väl utbyggd och säker kärnkraft.
    Energi är en råvara som alla andra. Har man god tillgång till den bör man förädla den så man får mer betalt. Det gör man om man är klok. Om man är korkad säljer man sin råvara på marknaden och låter andra förädla den till produkter med högre värde. 
    Vi har valt att köra den korkade vägen. 
    Att kärnkraftverk står still på vinten är ingen tillfällighet. ”Follow the money.” Politer rycker ut och får ’löften att nu skall det funka.’  För kraftbolagen är det rena julafton att inte vatten- och kärnkraften räcker till. Då fakturerar man vad den sista kilowattimmen kostade att producera för hela dagsproduktionen. 
    Varför står vi ut med detta svindleri ?
       
       
         
      
       
            

  15. Lars Jonsson

    På tips läste jag kritiken av vår artikel på UI. De hänvisar till tre artiklar som publicerats som anger ett ”inte så lågt” värde för klimatkänsligheten. Två av dem justerar ner klimatkänsligheten vid fördubbling av CO2. Den senaste från Science borde kanske Rodhe eller vi citerat för att visa på att vetenskapen går framåt. Den påpekar citat:
    Initial estimates of ECS2xC = 3 T 1.5 K suggested a large uncertainty, which has not been reduced in the past 32 years despite considerable efforts.
    Den justerade ner klimatkänsligheten till troligare 2,3 grader (1,7-2,6°K med 66% sannolikhet) med utgångspunkt från förändringen från LGM. Vilket styrker att IPCC kanske överdrivit klimatkänsligheten. Kanske närmar vi oss 1 grad.

  16. Pingback

    […] Det är mycket svårt att uppskatta värdet på klimatkänsligheten. Det vore väldigt riskabelt att i ett sådant läge anta att klimatkänsligheten är väldigt låg när så mycket tyder på att den är betydligt högre, skriver Christian Azar och Henning Rodhe i en slutreplik på bl.a. Stockholmsinitiativets artikel. […]