Dagens lunchtalare är Bob Carter och John Theon. Tyvärr hinner jag inte stanna för att höra den tredje talaren, Lord Christopher Monckton. Jag måste hinna med ett flyg tillbaka till Skandinavien.
Sändningen startar ca 12.15pm EDT, dvs. 17.15 svensk tid.
I Köpenhamn har vi Rockström som säger att vi ska få 1-2 meter högre havsnivåer redan om 50-100 år. Flera andra hotade också med att vi redan passerat farliga tipping points.
Svante Axelsson kallar koldioxidutsläpp för miljöförstöring och säger apropå den föreslagna höjningen av dieselpriset (+40 öre) att det bönderna förlorar nu, kommer dom att tjäna in på att odla biobränslen.
Och Carlgren vill visa att Sverige är ledande i utsläppsminskningar.
Han kommer för övrigt att debattera i Aktuellt kl 21.00.
Vi fattar noll vi som är lyckligt lottade i Skandinavien.
Men för övrigt är det katastrof…
Dåligt referat av mig. Men det var väl budskapet för de som bara lyssnar.
Hela programmet finns säkert på SVT play snart, 21:00 på SVT2 var det som det sänndes.
Biobränslen behöver inte vara Salix mm på blötmarker. Man kan också som i USA köra in 30 miljoner ton majs per år från odling på mineraliska åkerjordar för etanolproduktion. Men då är vi principiellt inne på diskussionen om konkurrensen mellan livsmedelsgrödor och energigrödor.
Det som i media kallas för konstgödsel eller i fackkretsar handelsgödsel emanera vad gäller fosfor och kalium från gruvor vars innehåll förefaller näst intill oändligt ehuru endligt.
Vad gäller kväve (N) utvinns detta ur det i praktiken oändliga kväveförråd som finns i luften. Utan den ammoniaksyntes som resulterade i två nobelpris (Hager-Bosch-metoden) hade det inte varit möjligt att producera livsmedelsgrödor för jordens befolkning som växte från ca 2 miljarder vid tiden för andra världskriget till dagen ca 6.5 miljarder.
Användningen av handelsgödsel är, i motsats till etablerad folktro, inte något egentligt miljöproblem, men väl stallgödseleln, inte minst för Östersjön där t ex Polen pumpar ut miljoner ton flytande svingödsel från de stora fläskfabrikerna utan varje form av rening direkt i Östersjön.
Den egentliga frågan är om vi i Nordeuropa alls skall syssla med agrar produktion av energigrödor.
De som tror på stallgödselns magiska egenskaper bör studera kemiprofessorn Justus von Liebigs (1803 -1873 ) oemotsägliga forskningsresultat.
Men som så ofta, inte minst vad gäller ”Global Warming ” och CO2 har det okulta stor makt.
Kjell-A Jönsson
Nu är du på djupt vatten.
Mineralgödningsmedel (förr kallade handelsgödsel) görs av lagerresurser, dvs fosfater från apatitmalm. De köps från fattiga länder och de innehåller föroreningar som förstör/stör kretsloppet. Kvävet i dessa införlivas mha fossil energi; det kostar 1 kg olja att fånga 1 kg luftkväve. Alltså dyrt att göra det som kvävefixerande bakterier gör gratis åt oss i en välmående jordmån.
Apatiten tar slut liksom oljan. Vad gör vi då?
Jag skulle utnämna mineralgödningen till ett av de allra största systemfelen. Tyvärr.
Ja, det finns andra metoder…
Vuilka alternativa produkter och metoder vill Du rekommendera som ersättning av kvävegödsel i form av handelsgödsel ???
Även järnmalm är en ändlig tillgång.
Vill Du stänga Kiruna-gruvorna ??? ???
Kjell-A Jönsson
Kjell-A Jönsson
Jag blev ”Dis Con” en del föll bort.
Vilka kvantitativa beräkningar har Du som grund för Din uppfattningatt kvävefixerande bakterier (Azozobakter) kan ersätta syntetiska kvävegädselmedelik växtodlingen.
Vilken folkmängd vill Du tillåta på jorden ?
Kjell-A Jönsson
Din fråga är smått… vansinnig. ÄVEN om det kunde besvaras, vilket den inte kan. Kinas ettbarnspolitik är till efterföljd. Det är det där igen med mer makt åt kvinnorna.
Postulat. Ändliga resurser har inte plats i det hållbara samhället. (Detalj: både stål, olja och kol kan ersättas. Fosfor inte, men den kan återvinnas.)
Härav följer att mineralgödsel är en återvändsgränd. Men det fina är att vi har byggt upp ett gott fosforförråd i odlingsmark (på viss bekostnad av andra som inte hinner göra det).
Med rätt växtföljd kan man klara kvävetillgången för maximal, ja iaf stor, avkastning.
Vad tror du om saken?