Törnsångaren och klimatet

800px-Tallareta_vulgar_01_(Sylvia_communis)

 

På Vamlingbo prästgård, där jag har mitt “museum” har jag sedan 2005 annordnat Linnédagar med olika teman, innehållande exkursioner och föreläsningar. I år har turen kommit till ett för mig kärt ämne – flyttfåglar, ett mer okontroversiellt sådant jämfört med förra årets – klimatet. Flyttfåglar kan tyckas vara ett ämne som är OT ur klimatsynvinkeln, men med lite eftertanke kan de flesta lista ut att klimatet och dess förändringar i hög grad påverkar våra fåglar, både de arter som varje år ger sig ut på en tusenmilafärd ner mot centrala Afrika, eller har valt att övervintra hos oss i den kalla Norden. Den lilla gärdsmygen som under de varma vintrarna fram till 2009 blivit mycket talrik, har under de senaste vintrana nästan helt försvunnit ur våra skogar.

Igår talade Thord Fransson, chef för Ringmärkningen i Sverige, om hur småfåglarna klarar Saharapassagen. Tricket är att lägga upp ett ordentligt fettlager. Kanske öka sin vikt med 100%, för att klara de ca 200 milen utan möjlighet att söka föda. I kring Medelhavet är det tydligen fikon som är stapelföda för en art som trädgårdssångare. Under diskussionen som efterföljde kom vi in på törnsångaren som minskade drastiskt 1969 i England och som föranledde en ”klassisk” artikel med titeln ” Vad har alla törnsångare tagit vägen” (Where have all the White-throats gone) publicerad i Bird Study 1973 av Derek Winstanley.

tornsangare-1

Arten minskade med ca 70% året 1969 jämfört med året innan. Efter att ha analyserat möjligheten av påverkan av bekämpningsmedel mot insekter eller specifika väderfenomen i Europa blev slutsatsen att det var bristen på nederbörd i Sahel säsongen 1968.  Som flera av er vet nuförtiden så uppvisar regnmängderna i Sahel ett cykliskt mönster om ca 60 år och att törnsångaren efter att ha vant sig vid 50-talets rikliga regn i slutet av 60-talet drabbades av en stor nedgång känns så här i efterhand väldigt naturligt. I Sverige var nedgången inte lika påtaglig, men population idag är i ökande och det gäller för stora delar av nordvästra Europa. I England var populationen låg fram till slutet av 80-talet men den har ökat sedan dess- Det kan antagligen tillskrivas den ökande nederbörden i Sahelområdet. Ökningen följer på den temperaturökning som skedde från mitten av 1980-talet.

sahelprecip19002012.big

Ovanstående graf visar tydligt hur de ökande mängderna nederbörd i Sahel följt temperaturutvecklingen under nittonhundratalet. Det grönskar i Sahara. Väldigt få fågelarter uppvisar en statisk population. Fåglar är känsliga för väder och klimat och antalen skiftar från år till år och med de stora svängningarna i klimatet.

Många människor kommer fram till mig och frågar varför alla de och de arterna har minskat eller har försvunnit. Ibland motsvaras upplevelsen av en reell tillbakagång, som hos ejder, men lika ofta är det bara en villfarelse, en personlig upplevelse utan stöd i statistiken. Jag uppfattar ofta att det är oftast minskningar som noteras, snarare än ökningar. Kanske har det med vår inbyggda tendens att söka efter negativa ”järtecken” inför stundande hårda tider.

Låt oss hoppas att klimatet inte blir kallare utan att vi får behålla denna värmeperiod ett tag till, för småfåglarna, för människorna i Sahel och inte minst för oss soltörstande svenskar.

På vår exkursion på södra Gotland, som också ingår i våra Linnédagar såg vi många Törnsångare. Det lär finnas mellan en halv och en miljon i Sverige, med andra ord en vanlig fågel med en anspråkslös liten skramlande sångramsa. Gå ut och lyssna efter den i buskrika öppna kulturlandskap och på skärgårdsöar. De sjunger fortfarande.

 

Trevlig sommar

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Tack för en trevlig fågelartikel!

  2. Peter Stilbs

    Tack Lars – själv undrade jag i går var alla Starar tagit vägen? 

  3. Thomas P

    “Ovanstående graf visar tydligt hur de ökande mängderna nederbörd i Sahel följt temperaturutvecklingen under nittonhundratalet.”
     
    Jag ser då ingen likhet med en kurva över global temperaturutveckling, fast du kanske menar någon lokal temperaturkurva du inte delgett oss andra? Men inte ens något sådant förklarar hur du i en kurva med sjunkande trend kan tala om ökande mängd nederbörd.
     
    Peter #2 Lokalt hos mig tycker jag stararna efter ett minimum får sådär åtta år sedan då man nästan aldrig såg någon har återhämtat sig en del. Nu ser men i alla fall små flockar på uppåt dussinet starar.

  4. P S – Trastarna och Stararna finns hos mig i Tjust och jag är inte så förtjust i dem.
    Antingen har jag Flugsnappare, vilket jag föredrar, eller Trastar och Starar,
    men aldrig båda samtidigt.
    Sjörfåglarna varierar mycket. På 50-talet fanns här tusentals Sothöns, nu knappast någon. Vad beror det på?
    Litet OT
    http://www.vt.se/opinion/torget/?articleid=6890062
     

  5. Peter Stilbs

    Thomas P #3 jag inbillade mig i går se en flock på just ca 10-12 starar – men har inte tidigare lagt märke till några senaste åren.

  6. Tack Lars

    jag älskar dina naturbetraktelser

     målningar, böcker

    oich inte minst

    här på bloggen

     

  7. bom

    Det vore väl fint om björktrastarna kunde drabbas av en mindre katastrof också! Och mot skatorna och kråkorna försvarar samhället sig heller inte – det fick vi erfara i mitt kvarter. Kråkorna äggrövade skatorna som äggrövade den sympatiske koltrasten som vi alla stöttar med utfodring under vintern. För att inte tala om kvarterets 30 kattdj**** som verkligen minimerar allt vad småfåglar heter när dom inte är upptagna med revirpinkande och huliganism. Anticimex har misslyckats i sex månade med att ta död på den storråtta som närmaste granne fått boende under husets grundplatta. Våra omtänksamma myndigheter solidariserar sig kollegialt med skadedjuren. Luftgevär är inte längre tillåtna verktyg för efterhållande av skadedjur och allt över 10 J är dessutom jämställt med krutvapen och licenstvingat helt i onödan. Det är inte ofta man ser en talgoxe nu för tiden men skatorna har sitt eget moln icke minst för att folk inte orkar använda utställda soptunnor vid det närbelägna badet. Hur var det med den där “tuffa” nedskräpningslagen nu igen? Våra lagstiftare gör som vanligt mer skada än nytta! Tack och lov är vädret finfint! 🙂

  8. Orm

    Sjöstedt och klimatet.
     
    Jonas Sjöstedt svarar Staffan Laestadius på  Svd:s brännpunkt idag.
     
    “Tecknen på klimatförändringarna blir allt tydligare. Klimatflyktingarna allt fler.”
     
    Han är inte bara cynisk, har är synsk också.

  9. Thomas P #3
    Jag ser en klar ökning sedan 80-talet, vilket är vad det talas om i texten.

  10. John Silver

    # 2
    Stararnas antal ökar sakta men säkert. En flock på flera hundra hade flyguppvisning utanför min balkong häromdagen.

  11. Christopher E

    Vi har lite starar i år (mellersta västkusten). Det tydligaste resultatet av det är att jag själv hann äta mina klarbär i år för första gången. Men jag drar inga långtgåeende hypoteser av det, här var gott om starar bara förra året.
     
    Orm #8
     
    Om något har nog klimatflyktingarna minskat i år. Utmärkt sommarväder (åtminstone här) har avlastat trycket på resebyråerna vad gäller solskensresor.

  12. Lars Jonsson

    Thomas P  3
    Man läser ju in vad man vill se. Vad grafen visar ganska tydligt är en 60 cykel vilket jag beskriver i texten. Under de perioder som regnen har ökat i Sahel har vi även noterat temperaturökningar. Under perioder av nedgångar i temperaturen, t.ex 1960-1985 såg vi minskande nederbörd i Sahel. När temperaturen började stiga från ca 1985 fram till 2000 ökade nederbörden – det framgår ganska tydligt. Det är dock inte så att kurvan  som helhet pekar uppåt, utan vad som avses är att den cykliska förändringen av nederbörden i västra Sahel följer temperaturen av främst ytvattnet i Atlanten. Bäst syns detta i äldre arbeten innan man började justera om gamla mätdata för att passa in i CO2 teorin, se vidare https://www.klimatupplysningen.se/2012/05/09/torkan-i-sahel/

  13. DN har upptäckt att klimatförändringar beror på annat än koldioxid. självfallet kunde man dock inte låta bli att passa in lite AGW-dravel, vilket sticker ut ur texten likt invandrare på Aftonbladets redaktion.
    http://www.dn.se/nyheter/sverige/vart-tredje-barrtrad-ar-utrotningshotat/
     
    Framförallt nämns biobränslen som en orsak till hotad skog och åtföljande koldioxidutsläpp.

  14. Jaja … nu är ‘utrotning’ ett begrepp som används på  individ-nivå?
     
    Varför skriver man inte också då att alla dödade i trafiken har ‘utrotats’ …
     
    Och frågan är väl om det är bra eller dåligt.
     
    Suck!

  15. Lars Jonsson

    Läste DN artikeln, och jag sitter i skrivande stund i trädgården och är omgiven av ett tiotal askar som mår bra. Asksjukdomen har slagit hårt mot askarna, ca 10% har eller kommer att dö, men många kommer tillbaka och de mest motståndsaktiga kommer att ge nya träd. De växer som f….n här på Gotland. När man ser detta framför sig och då läser följande i artikeln
     I Sverige har det gjort att ask och alm i princip har utrotats.
    så får man ett bra mått på DN-redaktionens förhållande till fakta

  16. Pelle L

    Min ståtliga ask här i södra Halland stortrivs och mår bra!
     
    Och de små Askungarna växer och frodas också  😀

  17. tty

    I Sverige har det gjort att ask och alm i princip har utrotats.”
    Herregud sådana nötter det finns i journalistkåren. Har hon aldrig varit utanför Stockholms innerstad? Det skulle vara kul att ta med henne ut till någon av ett antal askföryngringar här i trakten och be henne forcera den och se om hon fortfarande betraktar asken som utdöd efteråt. Visst ser man exemplar som drabbas av askskottsjukan, men det är inte tillnärmelsevis av samma omfattning som almsjukan. Jag håller med Lars Jonnsson, asken är snarast en expansiv art för närvarande.
    Vad beträffar almsjukan så har den troligen slagit till förr, vi har ju det berömda “Ulmus-fallet” för ca 6000 år sedan då almpollenet plötsligt nästan försvinner ur pollendiagrammen och förblir lågt i några hundra år.
    Lars Cornell #4
    Sothönsens numerär bestäms framförallt av vinterklimatet i övervintringsområdena. I Tåkern där vi följt antalet sedan 1974 går det mycket bra att läsa av kalla vintrar (som t ex 1978/79 och 2010/11) i antalet sothöns de närmaste åren.
    För att återgå till det ursprungliga ämnet för tråden så är det intressant att fundera över hur det gick för Transsahara-flyttarna under istidsmaximat då Sahara i stort sett räckte från Medelhavet till Guineabukten och hur de reagerade på “the 4.2 KA Event” då Sahara för 4200 år sedan rätt abrupt fick sin nuvarande utbredning. Det verkar ju som om “the 4,2 KA Event” fick kraftiga återverkningar i form av torka och massdöd av fåglar på ett så oväntat ställe som Mauritius.