Gästinlägg av Mats Zetterberg:
Förutom år 2014, har inget år varit varmare än år 1934 de senaste 88 åren enligt SMHI:s 35 mätstationer för årsmedeltemperaturen. 2014 var 0,18°C varmare än 1934.
Sant är att årsmedeltemperaturen ökat, men det beror på färre kalla år räknat från 1990 och inte på att värmetopparna varit högre än 1934.
Om man klickar in på SMH:s hemsida kan man läsa om Sveriges årsmedeltemperatur enligt 35 utvalda mätstationer. Bilden nedan har jag kopierat från hemsidan.
Bilden visar temperaturen från 1860. Röda staplar visar högre och blå visar lägre temperaturer än medelvärdet för perioden 1961-1990. Den svarta kurvan visar ett utjämnat förlopp ungefär motsvarande tio-åriga medelvärden.
Intrycket man får är att den utjämnande temperaturen har stigit från 4 grader till 6 grader. En temperaturökning på c:a 2 grader C under 158 år.
Till nedanstående bild har jag laddat ner data från SMHI:s hemsida. Där visar jag temperaturkurvan utan att jämföra med medelvärdet för perioden 1961-1990 (normalen).
Temperaturen stiger från 1860 till 1930-talet. Därefter pendlar den mellan 3 grader och 6 grader fram till 1988. Under de avslutande åren är topparna i nivå med 30-talet, medan de kalla åren från föregående period har uteblivit.
Detta gör att medeltemperaturen ökat, men en faktisk ökning av temperaturen har bara, än så länge, skett från 1860 till 1930-talet. Från 1930-talets början har Sveriges årsmedeltemperatur varit stabil inom spannet 3 till 7°C.
Medeltemperaturen för den svarta delen av kurvan är 4,65°C och visar normalperioden 1961-1990. De röda strecken visar den 10-åriga medeltemperaturen för perioderna. Den gula kurvan visar ett tioårigt rullande medelvärde mellan 1930 och 1979.
Skillnaden ligger i hur man väljer att presentera kurvorna. SMHI:s kurva har en stadig ökning från 1860 till 1930-talet, därefter en svag avkylning till mitten av 1980-talet och avslutas med en brant stigande kurva till 2017. Den svarta temperaturtoppen under 1930-talet är c:a 0,7°C lägre än avslutningen år 2017.
Min kurva visar att det finns en reell temperaturökning från 1860 till mitten av 1930-talet, men att temperaturen därefter pendlat mellan +7 och +3°C. Någon nämnvärd temperaturökning har inte skett under den perioden. Dvs årsmedeltemperaturen har inte blivit hetare bara medelvarmare.
I bilden nedan visas årsmedeltemperaturerna för perioderna. Differensen mellan 1860-talet och 1930-talet är 1,67°C. Mellan 1930-talet och perioden 2008-17 har temperaturen ökat med 0,28°C enligt SMHI:s 35 mätstationer. Totala ökningen av årsmedeltemperaturen är 1,95°C, vilket är i nivå med vad man kan utläsa från SMHI:s utjämnande kurva som visar ett utjämnat förlopp ungefär motsvarande tio-åriga medelvärden.
Korrelationen mellan koldioxid i atmosfären och Sveriges årsmedeltemperatur
Mellan 1860-talet och 1930-talet har koldioxiden i atmosfären ökat med c:a 23 PPM och temperaturen med 1,67 grader. Från 1930-talet till 2008-2017 har koldioxidhalten ökat med c:a 94 PPM, medan temperaturen bara ökat med 0,28 grader.
Någon korrelation mellan temperatur och ökad koldioxid i atmosfären verkar inte finnas utifrån min presentation av jämförelsen.
Eftersom effekten av mer koldioxid i atmosfären är logaritmiskt avtagande måste man ta hänsyn till detta när man ser bilden. Det innebär att den första ökningen, 23 PPM, har större effekt på temperaturen än de sista 94 miljondelarna.
Att årsmedeltemperaturen sjunker från 1930 till 1979, den gula kurvan, motsäger att koldioxid är den huvudsakliga orsaken till temperaturförändringar. Den lilla ökningen av 10-års medelvärden mellan 1930-talet och perioden 2008-2017 kan visa på koldioxidens mättnad och att den förväntande ökningen av koldioxid i atmosfären inte har så stor effekt på temperaturen.
Mats Zetterberg
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Bra att påminnas om-periodicitet i klimatet.
Globala klimatet.
I USA har temperaturrekord från 1934 inte slagits. Torkan gjorde jorden lätt att flytta vilket även jordbrukare tvingades till.
Vädret varierar –fast inte så mycket. Det finns gott om reglerande funktioner-termostater.
https://wattsupwiththat.com/2018/11/17/the-picasso-problem/
Wills E har skrivit ett flertal artiklar om dessa utifrån egna observationer , en intressant utveckling från en amatörobservatör!
Undrar hur SMHI har justerat för ökningen av den urbana omgivningen runt de 35 mätstationerna sedan 1860.
Den lättrörliga kylan finns lagrad i djuphaven, värmen kommer från solen? Källan till kylan är inlandsisarna vid polerna?
Ser fram mot synpunkter.
https://en.wikipedia.org/wiki/Modern_Maximum
http://iopscience.iop.org/article/10.1088/0004-637X/700/2/937/pdf
SMHI är lite snåla med dagliga MIN/MAX för historiska data. Men med det som finns, visst verkar det som om vi drabbats av mildare nätter? Man kan isåfall undra om inte UHI ger ett stort bidrag. Jag kollade lite på stationer runt Stockholm och kunde klart se att de varmare respektive kallare stationerna drev isär genom åren. För Observatorielunden var denna drift klart över 1 grad.
Synpunkt.
Jorden kyls inte pga isarna utan pga att vatten under isen i Arktis kyls av.
En fundering du kan beakta:
Frånvaro av is ger
-större
-mindre avkylning
Ta av eller lägg på locket på grytan som skall svalna-typ.
Medeltemperaturen där uppe ligger på -20 -25 grader och går aldrig över +2 sommartid:
http://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.php
Kring Antarktis sker avkylningen i ett bälte runt fasta isarna/land.
Vad håller djuphavens och därmed i stort sett havens medel temperatur vid 3.5 grader?
Var havens medeltemperatur också under senaste istiden 3.5 grader?
Atmosfärens medeltemperatur vid ytan är ju 16 grader?
Är det inte så att SMHI inte korrigerar för UHI efter 1960? Tror att det är någon här på KU som sagt det. Stämmer detta? Eller minns jag fel?
Om detta stämmer så beror antagligen de senaste årens temperaturökningar till största delen på UHI.
Om du klickar på länken längst upp i inlägget kan du läsa om hur SMHI homogeniserat data.
Jag kollade Stockholm Observatorielunden för några år sedan. Då korrigerade man fram till 1966 och jag tror inte att det har ändrats.
”Min kurva visar att det finns en reell temperaturökning från 1860 till mitten av 1930-talet, men att temperaturen därefter pendlat mellan +7 och +3°C. Någon nämnvärd temperaturökning har inte skett under den perioden. Dvs årsmedeltemperaturen har inte blivit hetare bara medelvarmare”.
Att det inte varit någon ökning av maxtemp. visar SMHI:s uppmätta sv.rekord. för månaderna med högst temperatur.
Alla rekord i Sverige för perioden Maj till och med September så framstår det som ännu märkligare att samtliga rekord är 43 år eller äldre. Det äldsta är 126 år.
Maj
32,5° Kalmar den 28 maj 1892 och Kristianstad den 27 maj 1892 (Götaland)
31,3° Nora den 29 maj 1911 (Svealand)
30,6° Överkalix-Svartbyn den 31 maj 1971 (Norrland)
Juni
38,0° Målilla den 29 juni 1947 (Götaland)
35,3° Bromma den 30 juni 1947 (Svealand)
36,4° Gävle den 30 juni 1947 (Norrland)
Juli
36,0° Borås den 20 juli 1901 (Götaland)
38,0° Ultuna den 9 juli 1933 (Svealand)
36,9° Harads den 17 juli 1945 (Norrland)
Augusti
36,8° Holma den 9 augusti 1975 (Götaland)
36,0° Örebro den 7 augusti 1975 och Sala den 6 augusti 1975 (Svealand)
34,6° Fränsta-Emnäs den 16 augusti 1947 (Norrland)
September
29,1° Stehag den 1 september 1975 (Götaland)
28,9° Kårsta den 7 sep. 1968 och Trängslet den 3 sep. 1958 (Svealand)
28,0° Gävle den 2 sep. 1983 och Hede den 3 sep. 1958 (Norrland)
”Sveriges årsmedeltemperatur enligt 35 utvalda mätstationer”.
Har du uppgifter på vilka det är och var dessa stationer är belägna.
Skulle vara intressant att granska dessa närmare.
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.18159.1490013596!/image/STations-homogen.png_gen/derivatives/Original_1256px/image/STations-homogen.png
Många stationer är ju relativt nya, det måste vara mycket hokus-pokus för att få till en så lång temperaturserie.
Karesuando
Klimatnummer 192840
WMO-nummer 2-81
Position (lat;lon) 68.4432;22.4488
Höjd 330
Stationen driftsatt 2008-11-01
I drift t.o.m Aktiv
Kvikkjokk-Årenjakka
Klimatnummer 167990
WMO-nummer 2-119
Position (lat;lon) 66.8888;18.0234
Höjd 320
Stationen driftsatt 2008-11-01
I drift t.o.m Aktiv
Jokkmokk
Klimatnummer 170860
WMO-nummer 2-151
Position (lat;lon) 66.4990;20.1310
Höjd 275
Stationen driftsatt 2000-03-01
I drift t.o.m Aktiv
Haparanda
Klimatnummer 163960
WMO-nummer 2-197
Position (lat;lon) 65.8249;24.1162
Höjd 16
Stationen driftsatt 2008-11-01
I drift t.o.m Aktiv
Piteå
Klimatnummer 161710
WMO-nummer 2-176
Position (lat;lon) 65.0350;21.5655
Höjd 4
Stationen driftsatt 1988-08-01
I drift t.o.m Aktiv
Gunnarn
Klimatnummer 147560
WMO-nummer 2-126
Position (lat;lon) 65.0106;17.7034
Höjd 251
Stationen driftsatt 2008-11-01
I drift t.o.m Aktiv
Bjuröklubb
Klimatnummer 151280
WMO-nummer 2-297
Position (lat;lon) 64.4812;21.5791
Höjd 40
Stationen driftsatt 1995-12-01
I drift t.o.m Aktiv
Umeå flygplats
Klimatnummer 140480
WMO-nummer 2-286
Position (lat;lon) 63.7947;20.2918
Höjd 14
Stationen driftsatt 1962-01-01
I drift t.o.m Aktiv
Frösön
Klimatnummer 134110
WMO-nummer 2-226
Position (lat;lon) 63.1974;14.4863
Höjd 376
Stationen driftsatt 1949-01-01
I drift t.o.m Aktiv
Härnösand
Klimatnummer 127380
WMO-nummer 2-361
Position (lat;lon) 62.6280;17.9471
Höjd 8
Stationen driftsatt 1949-01-01
I drift t.o.m Aktiv
Sveg
Klimatnummer 124030
WMO-nummer 2-327
Position (lat;lon) 62.0471;14.4100
Höjd 362
Stationen driftsatt 2009-10-01
I drift t.o.m Aktiv
Delsbo
Klimatnummer 116490
WMO-nummer 2-347
Position (lat;lon) 61.8271;16.5418
Höjd 70
Stationen driftsatt 1995-12-01
I drift t.o.m Aktiv
Gävle
Klimatnummer 107420
WMO-nummer 2-453
Position (lat;lon) 60.7166;17.1641
Höjd 16
Stationen driftsatt 1995-08-01
I drift t.o.m Aktiv
Falun
Klimatnummer 105370
WMO-nummer Finns inte för denna station.
Position (lat;lon) 60.6190;15.6603
Höjd 140
Stationen driftsatt 1949-01-01
I drift t.o.m Aktiv
Uppsala
Uppsala Flygplats
Klimatnummer 97530
WMO-nummer 2-458
Position (lat;lon) 59.8953;17.5935
Höjd 21
Stationen driftsatt 1949-01-01
I drift t.o.m Aktiv
Uppsala Aut
Klimatnummer 97510
WMO-nummer 2-462
Position (lat;lon) 59.8586;17.6253
Höjd 13
Stationen driftsatt 1985-06-01
I drift t.o.m Aktiv
Karlstad flygplats
Klimatnummer 93220
WMO-nummer 2-418
Position (lat;lon) 59.4446;13.3374
Höjd 107
Stationen driftsatt 1949-01-01
I drift t.o.m Aktiv
Svenska Högarna
Svenska Högarna
Klimatnummer 99270
WMO-nummer 2-496
Position (lat;lon) 59.4445;19.5059
Höjd 12
Stationen driftsatt 1949-01-01
I drift t.o.m Aktiv
Svenska Högarna A
Klimatnummer 99280
WMO-nummer 2-498
Position (lat;lon) 59.4428;19.5058
Höjd 12
Stationen driftsatt 2010-06-01
I drift t.o.m Aktiv
Stockholm
Stockholm
Klimatnummer 98210
WMO-nummer 2-485
Position (lat;lon) 59.3420;18.0575
Höjd 44
Stationen driftsatt 1961-01-01
I drift t.o.m Aktiv
Stockholm A
Klimatnummer 98230
WMO-nummer 2-484
Position (lat;lon) 59.3421;18.0577
Höjd 44
Stationen driftsatt 1996-10-01
I drift t.o.m Aktiv
Landsort
Klimatnummer 87440
WMO-nummer 2-567
Position (lat;lon) 58.7433;17.8716
Höjd 18
Stationen driftsatt 1995-08-01
I drift t.o.m Aktiv
Landsort
Klimatnummer 87450
WMO-nummer Finns inte för denna station.
Position (lat;lon) 58.7430;17.8699
Höjd 4
Stationen driftsatt 1949-01-01
I drift t.o.m Aktiv
Gotska Sandön
Klimatnummer 89230
WMO-nummer 2-589
Position (lat;lon) 58.3943;19.1975
Höjd 16
Stationen driftsatt 1995-12-01
I drift t.o.m Aktiv
Malmslätt
Malmslätt
Klimatnummer 85240
WMO-nummer 2-562
Position (lat;lon) 58.4004;15.5327
Höjd 93
Stationen driftsatt 1949-01-01
I drift t.o.m Aktiv
Skara
Klimatnummer 83270
WMO-nummer Finns inte för denna station.
Position (lat;lon) 58.4072;13.4407
Höjd 115
Stationen driftsatt 1973-12-01
I drift t.o.m Aktiv
Vänersborg
Klimatnummer 82230
WMO-nummer Finns inte för denna station.
Position (lat;lon) 58.3552;12.3616
Höjd 50
Stationen driftsatt 1949-01-01
I drift t.o.m Aktiv
Borås
Klimatnummer 72450
WMO-nummer Finns inte för denna station.
Position (lat;lon) 57.7611;12.9493
Höjd 135
Stationen driftsatt 1961-01-01
I drift t.o.m Aktiv
Jönköpings flygplats
Klimatnummer 74460
WMO-nummer 2-550
Position (lat;lon) 57.7514;14.0733
Höjd 226
Stationen driftsatt 1959-04-01
I drift t.o.m Aktiv
Gladhammar
Klimatnummer 76420
WMO-nummer 2-559
Position (lat;lon) 57.7071;16.4585
Höjd 35
Stationen driftsatt 1995-08-01
I drift t.o.m Aktiv
Visby flygplats
Visby Flygplats
Klimatnummer 78400
WMO-nummer 2-590
Position (lat;lon) 57.6614;18.3428
Höjd 42
Stationen driftsatt 1949-01-01
I drift t.o.m Aktiv
ESSV
Klimatnummer 78406
WMO-nummer Finns inte för denna station.
Position (lat;lon) 57.6614;18.3428
Höjd 42
Stationen driftsatt 1988-11-01
I drift t.o.m Aktiv
Ölands Norra Udde
Ölands Norra Udde A
Klimatnummer 77210
WMO-nummer 2-575
Position (lat;lon) 57.3672;17.0986
Höjd 2
Stationen driftsatt 1995-08-01
I drift t.o.m Aktiv
Ölands Norra Udde
Klimatnummer 77220
WMO-nummer 2-592
Position (lat;lon) 57.3689;17.1008
Höjd 4
Stationen driftsatt 1949-07-01
I drift t.o.m Aktiv
Hoburg
Klimatnummer 68560
WMO-nummer 2-679
Position (lat;lon) 56.9213;18.1541
Höjd 39
Stationen driftsatt 2009-06-01
I drift t.o.m Aktiv
Växjö
Klimatnummer 64510
WMO-nummer 2-648
Position (lat;lon) 56.8464;14.8324
Höjd 199
Stationen driftsatt 1995-08-01
I drift t.o.m Aktiv
Halmstad
Klimatnummer 62400
WMO-nummer Finns inte för denna station.
Position (lat;lon) 56.6737;12.9242
Höjd 24
Stationen driftsatt 1978-07-01
I drift t.o.m Aktiv
Kalmar
ESMQ
Klimatnummer 58026
WMO-nummer Finns inte för denna station.
Position (lat;lon) 56.6783;16.2920
Höjd 6
Stationen driftsatt 1988-11-01
I drift t.o.m Aktiv
Kalmar Flygplats
Klimatnummer 66420
WMO-nummer 2-670
Position (lat;lon) 56.6784;16.2922
Höjd 6
Stationen driftsatt 1996-01-01
I drift t.o.m Aktiv
Karlshamn
Klimatnummer 64130
WMO-nummer Finns inte för denna station.
Position (lat;lon) 56.1813;14.8517
Höjd 50
Stationen driftsatt 1961-01-01
I drift t.o.m Aktiv
Lund
Klimatnummer 53430
WMO-nummer 2-631
Position (lat;lon) 55.6930;13.2290
Höjd 25
Stationen driftsatt 1961-01-01
I drift t.o.m Aktiv
Falsterbo
Falsterbo
Klimatnummer 52230
WMO-nummer 2-616
Position (lat;lon) 55.3836;12.8203
Höjd 5
Stationen driftsatt 1949-01-01
I drift t.o.m Aktiv
Falsterbo A
Klimatnummer 52240
WMO-nummer 2-615
Position (lat;lon) 55.3838;12.8190
Höjd 5
Stationen driftsatt 2009-07-01
I drift t.o.m Aktiv
http://forumbilder.se/H8NA8/sthlm-monthly-temp-homo-1901-2015
Men, så vitt jag blivit lärd, är tidsenheten för klimat 30 år. Har någon (här) åskådliggjort hur de 5 medelvärdena som det finns data i materialet ovan gör sig i en graf?
https://www.youtube.com/watch?v=zRso2J-0U8o
I inslaget förekom många felaktigheter. Fastnade speciellt mycket över att man där påstod att det var på vintern som klimatförändringen skulle märkas som mest samt att man inte skulle ”stirra sig blind” på enstaka år eftersom trenden var så tydlig!!
Detta sade man i mars 2018.., I Augusti 2018 påstod man sedan utan att blinka att årets varma och torra sommar var ett tydligt tecken på att vi står inför enorma klimatförändringar! här räckte det med en varm julimånad för att ge bränsle åt påstådda klimatförändringar!!
Men det intressanta är att det inte finns någon som helst trend mot vare sig allt mer extrema somrar eller mot mildare vintrar !! Detta inslag i KU visar ju tydligt att vintrarna i Norrland inte nu är mildare än de var på 30 talet! Dessutom så syns ingen trend mot mildare vintrar de senaste 10-15åren!
https://www.klimatupplysningen.se/2018/04/19/smhi-tror-mer-pa-kartan-pa-verkligheten/
Och detta inslag i KU visar också att antalet extremt varma sommardagar och extrema sommartemperaturer inte blivit vanligare de senaste 50 åren!
https://www.klimatupplysningen.se/2018/08/19/ingen-okning-av-varma-sommardagar-sverige-pa-nastan-50-ar/
Det finns egentligen bara en årstid som blivit signifikant mildare sedan slutet av 1800 talet och det är våren. Här syns en tydlig ”trend” mot mildare vårar. Och här har temperaturen ökat med nästan 3C sedan de minst sagt bistra vårarna under mitten och slutet av 1800 talet!
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.2456.1521618077!/image/temp_var_tom_2017.png_gen/derivatives/Original_1256px/image/temp_var_tom_2017.png
men ingen sund människa som är vid sina sinnes fulla bruk skulle väl påstå att vårarna under 1800 talets andra hälft på något sätt representerar det klimat vi önska här i vår del av världen. Det räcker ju med att nämna våren 1867 så inser man vad det kan innebära av svält och umbäranden!
Våren syns klimatförändringen mest!
Kan inte låta bli att småle! 😉
Det är på våren solen märks mest.
https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/stralning-1.17841
Från vanligtvis fake-underrättande håll meddelar TT att ”Trump vill ha finsk skogsvård: Kratta löv”. På källan, dvs den lilla video där man hör honom själv, säger han ”rake and clean”. Rake kan betyda raka eller kratta men även samla ihop. Är det ”bara” det att man vill åt Trump, som gör att TT-journalisterna översätter rake till kratta löv eller tror de verkligen att finska skogsarbetare går omkring i Taigan och krattar löv?
Det finns många märkligheter med den lista över stationer som SMHI presenterar.
Varför är nästan hälften (16) av stationerna belägna på Ostkusten?
1 på Sydkusten och endast 1 på Västkusten. 3 av stationerna är också belägna vid våra två största sjöar.
Varför är 3 stationer placerade på Gotland, med Gotska Sandön?
Varför är flera av stationerna placerade långt ute i havsbandet?
Varför har Stockholm och Uppsala två stationer på respektive ort?
Varför har nästan två tredjedelar av landet (Norrland) endast 7 stationer, om man inte räknar de stationer som ligger vid havet?
Det är en kraftig slagsida i placeringarna av stationer.
https://www.today.com/video/tracking-east-coast-snow-storm-see-where-it-s-headed-1372371011941?v=raila&
https://www.nbcnews.com/news/weather/video/early-winter-weather-across-the-country-causes-accidents-and-commuter-chaos-1371886659837
Nån som hört det i svenska media ?
Här är det ju uppenbart att solinstrålningen ökat mest på våren och att våren nog är den månad när solinstrålningen har som störst inverkan på dygnsmedeltemperaturen.
#23. Har också reagerat på valet av stationer för beräkning av Sverigemedelvärdet.
Blir en kraftig inverkan av att temperaturen i havet ökat något samt även då av UHI då flera stationer ligger i tätorten. Dessutom saknas ju en stor del av Norrlands inland!
Vore intressant att göra ett Sverigemedelvärde med bara mindre tätorter i inlandet samt färre kuststationer.
Bara varmt väder rapporteras för annars håller inte sagan om klimathotet. Allt kallt väder är naturligt och rapporteras inte.
”..är tidsenheten för klimat 30 år.”
Valet av 30 år är lite ad hoc; om man skall jämföra klimatet mellan två orter med liknande klimat så bör man ha 30 års data innan man uttalar sig. De årliga skillnaderna är för stora för att mindre serier skall säga något. Naturligtvis så behöver man inte 30 års data för att konstatera att Stockholm och Madrid har skilda klimat, men inte ens 30 år data skulle räcka för att skilja Enköping från Uppsala.
När det gäller klimatförändringar så kommer 30 år in från sidan – varför just 30 år? Om vi använder 30 år så kan vi inte upptäcka (och är kanske inte intresserade av) kortare svängningar. Samtidigt har vi kanske för mycket brus i kurvan för att se de långa förändringarna som sträcker sig över flera hundra år.
Nedan är en graf över medeltemperaturen per månad vi Ölands norra udde. Som man ser ligger månadstemperaturerna mellan +20 och -5. Om vi hade tagit dygnsmedel så hade spannet varit ännu större och timvärdena pendlar säkert mellan +30 och -25.
https://3.bp.blogspot.com/-cB8eKnqgclo/VyuQeMvZjoI/AAAAAAAAUG0/UFRAeu6FqXIdXwsaRj5OKUJH_0xOc1wLACLcB/s1600/olands.png
Den röda kurvan visar årsmedel, den blå medel för 10 år; om vi skulle ta medel för 30 år så hade det varit ett darrigt streck där vi inte skulle kunna läsa ut någon ting. Om… vi inte ändrar på skalan 🙂
Så vi struntar i månadsmedel och årsmedel och visar en graf på endast 10 års-medel. Ahh äntligen ser vi hur katastrofen torna upp sig. Här är sex fyrar:
https://3.bp.blogspot.com/-jhl_ls-AC7U/VyxEjGvwPlI/AAAAAAAAUIA/H40_3EpektMtYiHE1hHKiGLVDgQHGOvDQCLcB/s1600/fyrar10x.png
Hela bloggposten (som avslutas med en stilla undran hur ett slumpmässigt klimat skulle se ut):
https://liteperspektiv.blogspot.com/2016/05/fyra-fyrar.html
Mellan 1840 och 1940 var det en temperaturuppgång på nästan 1,2 grader, men det var ju innan koldioxidutsläppen i världen hade kommit i gång i någon större utsträckning [3]. Mellan 1940 och nu har det var en temperaturuppgång på ett par tiondelar kanske.
Men även om det skulle ha varit mer, så kan man inte plocka en datapunkt, det är cherry picking [4]. SVT sa även att öknarna breder ut sig, men är det inte tvärtom? Om koldioxidhalten ökar så blir det mer växtlighet? [5]
[1] https://www.svtplay.se/video/18654818/morgonstudion/morgonstudion-20-nov-06-00-1?start=auto
[2] http://berkeleyearth.lbl.gov/regions/yunnan
[3] https://data.giss.nasa.gov/modelforce/ghgases/Fig1A.ext.txt
[4] https://en.wikipedia.org/wiki/Cherry_picking
[5] https://www.nature.com/articles/srep20716