Kapacitetsfaktorn för svensk vindkraft ligger som vanligt på 26 %. Ser alltså inte ut som att utfallet av dålig vind förklarar elprishysterin i februari annat än kortvarigt.
Ingen vid sunda vätskor investerar i vindkraft i Sverige. Så som Christian Steinbeck och Christian Sandström idogt avslöjar är vindkraftsproduktion en bransch som är i en kris så djup att normala villkor är den konkursmässig. Minus 39 % rörelsemarginal i snitt för alla 240 bolag som studerats. Det går inte att tjäna pengar på slumpmässig intermittent elproduktion.
Det får förstås inte EU att ompröva sin strategi för att rädda planeten.
Enligt Steinbeck har redan 500 miljarder EUR rullat ut.
Inga trendbrott kan skönjas i svensk vindkraft. Tvärstopp i utbyggnaden. De flesta av de svenska vindkraftproducerande bolagen har utländska ägare. Sverige befäster sin roll som råvarukoloni för EU. Alltsedan vindkraftutbyggnaden med alla stödsystem tog fart har i stort sett el motsvarande vindkraften exporterats.
Producerad vindel vs elexporten
Månad efter månad har Schusters data visat att vi exporterar ungefär lika mycket el som vindkraften producerar. Christer Sandström, vars arbete inte kan överskattas när det gäller att avslöja verkligheten, får här låna ut några grafer som är föredömligt tydliga.
Den första visar att i början av 2000-talet hade vi i stort sett balans mellan produktion och efterfrågan. Sedan tog utbyggnaden av vindkraft fart. Troligen drivet av att planen var att stänga reaktorer.
Elektrifiering var och är fortfarande ”den gröna omställningen”. Det till trots sjunker elanvändningen både i Sverige och resten av EU. Om inte hade förstås krisen i vårt elsystem varit på en annan sämre nivå.
Någonstans i slutet av den här grafen meddelade stormedia stolt att nu producerade vindkraften lika mycket el som kärnkraften. De var inte lika glada i att berätta, att den elenergin ur svensk synpunkt var värdelös. Slumpmässig, väderberoende el finns ingen efterfrågan på. Eftersom el måste genereras i samma ögonblick den används får vi ändå vara glada för att det finns någon som kan ta emot den. Även om det är utomlands.
När kvoten mellan elexporten och vindkraftsproduktionen går mot 1 betyder det att 100% av vindelen exporteras.
Elanvändningen har minskat parallellt med vindkraftutbyggnaden. Om det huvudsakligen beror på effektivisering är det förstås bra. Om det beror på industriflykt eller uteblivna investeringar är det illa. Självklart kan ingen verksamhet bedrivas med vindkraft. Var finna sådan, som kan planera efter blåsvädret.
Framtidsfunderingar
På grund av de stora mekaniska påkänningarna som senare års allt högre verk utsätts för, är det en rimlig bedömning att de avskrivningstider som de flesta projekten angett, är kraftigt överdrivna. Inom 10 år kommer en betydande andel av dagens verk vara skrot. Vindkraftsbolagen i konkurs. Fonderna för att städa efter sig försvann med konkurserna.
Det ser oundvikligt ut att en hel del landar i skattebetalarnas knä. Elsystemet kan inte tillåtas gå i backen. Det är hög tid att få till en färdplan ut ur återvändsgränden ska se ut. Tusentals snurror som är skrot kan inte få stå kvar i landskapet. I den mån ny elkraft behöver byggas före nya reaktorer är i drift måste det vara styrbar baskraft.
Evert Andersson / Mats Kälvemark
Slumpmässig väderberoende elproduktion är bra om man har en stor del fossildriven elproduktion.
När slumpen sätter igång att producera el kan man minska produktionen i de fossildrivna verken och spara kol, olja, gas etc.
Kärnkaften fungerar bäst att gå på full fart, även när slumpkraften gör det.
Det överlägsna elproduktionsslaget är vattenkaften om nu inte slumpkraftstalibanerna förbjuder dammanläggningar som möjliggör att man kan spara vatten när slumpkraften producerar.
Vattenkraften är inte problemet.
Vattenkraften löse problemet.
Problemet är ………………
Elanvändningen sjunker.
Varför?
Kan det bero på att kostnaderna skenar?
Delvis på grund av kallare väder men främst på grund av dyrare elöverföring.
Pengar som vi vet ligger och lockar EU!
Och Romina Pourmokhtari vill ersätta klimatmål med elektrifiering. Trots att vi fortlöpande sänder regeringen information. Kommer den inte fram? Sätter sig någon på den? Begriper de den inte? Vad säger statssekreteraren Daniel Westlén, dr. i teknisk fysik? Eller hans kollega Maja Lundbäck, civ.ing. i energisystem? Har de munkavle?
”Vad ska väck? Barsebäck”
”Vad ska in? Sol och vind”
Skanderades i demonstrationståg en gång i tiden. Det verkade vara en väg till framgång för själva det praktiska i ramsans innehåll. Men, resultatet vad gäller vårt elsystem blev ju helt bort i tok fel.
Kan vi vända på ramsan?
Vad ska väck? sol och vind
Vad ska in? Barsebäck
Rimmar visserligen inte lika bra – men elsystemmässigt så mycket bättre.
#1 Bo Nordebo
1) Ja. Därför kan vi bli av med överskott på export.
2) Ja så är det.’
3) Talibaner har ganska lite med den saken att göra. Vi har beslutat i demokratisk ordning att inte bygga ut fler älvar. Vattendomar daterade 1917 sätter gränser för hur höga respektive låg dammnivåerna får vara och ändå vara rimliga ur miljösynpunkt. Troligen vettiga när de hållit så länge.
4) Stämmer.
5) Stämmer inte. Nära gränsen för vad den kan ge som reglerkraft.
6) Problemet är…….. att politisk ideologi fått överhanden mot teknik / vetenskap och tillåtits förstöra vårt världsledande elsystem.
”Vindkraftsbolagen i konkurs. Fonderna för att städa efter sig försvann med konkurserna.”
Fråga till Gemini:
Kräver tillståndsgivaren att vindkraftsägare ska ha bankgarantier för att kunna garantera rivningskostnader?
Gemini sa:
Ja, det är numera ett absolut krav. Tillståndsgivaren (oftast Mark- och miljödomstolen eller regeringen) kräver i princip alltid att ägaren av en vindkraftspark ställer en ekonomisk säkerhet för att täcka framtida rivningskostnader och efterbehandling.
Detta görs för att säkerställa att staten och skattebetalarna inte står med notan om bolaget skulle gå i konkurs när kraftverken har tjänat ut.
Här är detaljerna kring hur det fungerar:
1. Lagstöd
Kravet grundar sig i Miljöbalken (16 kap. 3 §). Där slås fast att tillstånd till en verksamhet som kan medföra behov av efterbehandling eller rivning får förenas med krav på ekonomisk säkerhet.
2. Vilka typer av garantier godtas?
Det finns en viktig distinktion mellan olika typer av säkerheter, och här har rättspraxis blivit allt strängare:
Bankgaranti: Den vanligaste och mest accepterade formen. En bank garanterar att summan finns tillgänglig för staten (Kammarkollegiet) om den behövs.
Spärrat konto: Bolaget sätter in pengar på ett konto som de själva inte kan röra.
Moderbolagsgaranti (Ofta nekat): Tidigare försökte många bolag använda garantier från sina moderbolag. Mark- och miljööverdomstolen har dock i flera vägledande domar (t.ex. rörande parker i Markbygden) slagit fast att moderbolagsgarantier oftast inte är tillräckliga. Anledningen är att om hela koncernen hamnar i kris är moderbolagets löfte inte mycket värt. Domstolen kräver därför nästan uteslutande ”likvida” säkerheter som bankgarantier.
3. Hur beräknas summan?
Summan ska motsvara vad det kostar att:
Montera ner turbinerna.
Ta bort fundamenten (ofta till ett visst djup under havsbotten).
Hantera avfallet och återställa platsen.
För havsbaserad vindkraft är dessa kostnader enorma eftersom de kräver specialfartyg. Det är inte ovanligt att säkerheten uppgår till miljonbelopp per turbin.
4. När ska pengarna finnas på plats?
Säkerheten behöver oftast inte vara inbetald när tillståndet ges, men tillståndet är förenat med ett villkor att arbetena i sjön inte får påbörjas förrän säkerheten har godkänts av länsstyrelsen eller Kammarkollegiet.
En intressant detalj för 2026
I takt med att de första stora parkerna nu börjar projekteras i Sveriges ekonomiska zon (EEZ), utanför territorialgränsen, har diskussionen kring säkerheter blivit ännu viktigare. Där är det regeringen som sätter villkoren enligt Lagen om Sveriges ekonomiska zon, och de följer i princip samma hårda linje som miljödomstolarna för att skydda havsmiljön.
LEB #6
Tror du på de garantierna? Kommer pengarna att finnas när de kommer att behövas?
(Jag frågar bara om vad du tror, jag tror nämligen inte ett duck på dessa garantier : )
LEB #6
Tror du på de garantierna? Kommer pengarna att finnas när de kommer att behövas?
(Jag frågar bara om vad du tror, jag tror nämligen inte ett dugg på dessa garantier : )
De ekonomiska utsikterna för vindkraften i Norrland har ljusnat sedan exportledningen mellan norra Sverige och norra Finland togs i bruk. El.priserna i elområde 1 och 2 har stigit väsentligt.
#5 ” Vi har beslutat i demokratisk ordning att inte bygga ut fler älvar”
Palme o CO beslutade på 70 talet det, för att bana vägen för kärnkraften.
De behövde restprodukten för att bygga bomber.
Demokratiskt ordning ifrågasätts. Samma demokratiska ordning bestämde att ett visst folkslag var ohyra.
En relaterad nyhet är att Studsvik köper Kärnfull Next:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/studsvik-ger-sig-in-i-kampen-om-ny-karnkraft-koper-utvecklingsbolag
Och så har vi nästa gröna bluff. Är man förvånad? Vidkraft, batterier, stål, co2-lagring och vätgas. Listan växer.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/larmen-inifran-borsbolaget-powercell-bluff-bakom-hyllad-gron-vatgasteknik
4
det här lika bra och dessutom med rim:
sol och vind, de ska väck
bara in, med Barsebäck
Bo Nordebo, #10,
nonsens!! Det svenska reaktorprogrammet blev verklighet efter att Sverige hade lagt ned planerna på att bli en kärnvapennation. De 12 reaktorerna hade inga möjligheter att ta fram vapenplutonium. De var/är inte konstruerade för sådant. Ågestareaktorn är en annan femma. Men, inför byggandet av de 12 så stängdes Ågesta och dess tunga vatten såldes till Kanada.
Dessutom, det fanns majoritet i sveriges riksdag för beslutet att bygga reaktorerna. En majoritet som tillkommit i öppna, demokratiska val. Sedan var väl utbyggnaden aldrig någon valfråga, laddandet av de sista och eventuell nedläggning blev sedan till en folkomröstningsfråga. Men det var ju en helt annan cirkus.
#Sten Kaijser
”Tror du på de garantierna?”
Om man inte har som förutsättning att svensk lagstiftning kommer att gälla under överskådlig tid i framtiden, blir det svårt att göra affärer.
Bo Nordebo, #10,
Marviken skulle förse oss med material till kärnvapen.
Wikipedia: Verket var en del av den så kallade Svenska linjen där man skulle kunna producera både elektrisk kraft samt plutonium till svenska kärnvapen från inhemska tillgångar av naturligt uran. En stor del av utrustningen tillverkades inom landet, så när som på tungvattnet som skulle importeras från grannlandet Norge.
#14 foliehatt
Framför allt var det Marvikenreaktorn som var speciellt konstruerad för att kunna byta bränsle under drift. Det var nödvändigt för att tidigt under utbränningen av uranbränslet kunna få ut den isotop av plutonium som skulle kunna användas i en svensk atombomb.
Ja, det fanns planer på en sådan på den tiden.
Om bränslet bränns ut hårdare (dvs under längre tid) bildas mer av en annan plutoniumisotop som är helt oanvändbar för bomber. Ågestareaktorn var en mer konventionell tungvattenmodererad reaktor som kunde producera plutonium av ”bombkvalitet”, men den hade inte det som huvudsyfte, mest beroende på den hårdare utbränningsgraden av uranbränslet. Fokuset var att demonstrera tekniken med tungvattenreaktorer och att producera fjärrvärme och el.
Jo, men Marviken laddades aldrig. Plugggen drogs ur för den svenska linjen innan dess.
#6 Lars-Erik Bjerke
I vart fall slipper de samma system som kärnkraften. De pengarna har staten hand om.
Jag är inte helt kunnig om hur bankgaranti fungerar vid konkurs.
Siffrorna i den första grafen verkar vara för Januari-Februari inte enbart Februari som man kan tro av rubriken.
Vad gäller återställning efter vindkraft så har nog oftast kostnaderna underskattats rejält. Tex att 800000 per turbin ska säkras medans återställningen är flera miljoner. Vi vet ju inte så bra då få har rivits när de är 150-200 meter höga.
Tex i UK så ska ett havsbaserat område rivas inom några år. Där har man faktiskt bokfört runt 28 miljoner per turbin för återställande. Skrämmande siffror
Den stora frågan är om AI kan bli så smart så den bara funkar när det blåser?…
https://www.affarsvarlden.se/artikel/ny-miljardindustri-vaxer-fram-hojer-elnotan-och-tar-ditt-jobb
Mer om no-powercell…
”Enligt uppgifterna ska Powercell ha marknadsfört produkter med en teknisk kapacitet som inte motsvarar verkliga prestanda. Problemen ska dessutom ha rapporterats internt under flera år.”
”Enligt interna dokument som medierna tagit del av kan bränslecellerna hålla omkring 3 000 driftstimmar – trots att livslängden i avtalet uppges vara runt 33 000 timmar.”
Mönstret känns igen…
https://www.affarsvarlden.se/artikel/powercell-rasar-efter-granskning-bedrageri
#20 Håkan Bergman
Så är det och har varit varje månad vi redovisat Schusters data. Alltid year-to-date. Brukar uppmärksamma på det, men missade denna gång. Sorry.
#12
Utvecklingen för Powercell på Stockholmsbörsen:
https://www.di.se/bors/aktier/pcell-973636/
Ingen succé direkt.
”25 Rossmore:
Kan ge mig f*n på att några pensionsfonder köpte in sig för 428:- för drygt 5 år sedan….idag knappa 17:-…
Vindkraftföretaget betalar för en bankgaranti med en viss procentsats per år. Om bolaget är stabilt lönsamt så blir procentsatsen lägre. Företag med mer än en försumbar konkursrisk får betala en (kanske betydligt) högre procentsats. Utbetalning av bankgaranti blir bara aktuell om vindkraftföretaget gått i konkurs. Går företaget inte i konkurs när anläggningen ska rivas, då betalar företaget för rivningen.
Den stora risken är som TorbjörnR påpekar. Rivningskostnaden kanske beräknades till 0,8 Mkr och bankgarantin baseras på detta. Företaget går i konkurs och när anläggningen ska rivas så visar sig kostnaden blir 2 Mkr. Då betalar banken 0,8 Mkr och tyvärr får skattebetalarna betala återstående 1,2 Mkr.
Bästa utfallet vid en konkurs kan vara att ett stabilt företag (Vattenfall eller liknande) köper konkursboet. Driver anläggningen vidare ett antal år och därefter tar kostnaden för rivning. Men vem skulle köpa en anläggning som med största sannolikhet går med förlust, för att ett antal år senare även betala för dess rivning.
#6 Lars-Eric Bjerke:
”1. Lagstöd
Kravet grundar sig i Miljöbalken (16 kap. 3 §). Där slås fast att tillstånd till en verksamhet som kan medföra behov av efterbehandling eller rivning får förenas med krav på ekonomisk säkerhet.”
Notera vad som står…”FÅR förenas med krav”…inte SKA…
Jag vill minnas ha läst att i de flesta fall så ”blundar” domstolarna för möjligheten till krav och menar att exploatörerna frivilligt att avsätta pengar till återställning…
Nästa fråga (om krav nu faktiskt skulle ställas) är vad som händer när exploatörerna säljer vidare till nästa led…hänger eventuella krav med då eller landar det på markägaren när det bolaget slutligen, oundvikligen går i konkurs?…
#27 Karl Erik R
Då de största kostnaderna är kapitalkostnaden så är det ju lättare att gå med vinst om du köper konkursboet billigt.
Driftkostnader börjar på 20 öre per kWh och ökar successivt till 40-50 öre så är spotpriset x capture rate tillräckligt högt så….
Men det är svårt i SE1 och 2 om man inte kan teckna PPA
Det är Länsstyrelsen och MPD som jag tror ställer kraven för återställningen.
Imponerad av era kunskaper om kärnvapen.
Officiellt avslutades kärnvapenprogrammet 1972 men hur länge efteråt fortsatte det ?
Under 1970 talet bestämdes det att den miljövänliga vattenkraften ej skulle tillvaratas.
58 sidor pdf fil ”striden om de strömmande vattnen.”
https://digitalamodeller.cdn.triggerfish.cloud/daedalus/kapitel/Striden%20om%20de%20strommande%20vattnen.pdf
Atomkraften kommer inom kort att ha en dominerande betydelse. Enligt en
rapport från Euratoms möte i Venedig i april 1965 beräknas 2/3 av alla
kraftverk vara atomdrivna mot slutet av detta århundrade. Det ter sig troligt
att de belopp, som härefter nedlägges i byggnad av kraftstationer i älvarna,
innebär felinvestering.33
Konstaterar att naturintressena har varit varierande och svängt hit och dit beroende på hur pendeln svängt och vindarna blåst. Det gemensamma är att de inte vill förändra just det de vurmar för men använder energin ändå.
Det som saknas i debatten är vad försäkringspremien för kärnkraftverken blir?
Har även en lösning för de som drabbats av klimatångest,
Bara att flytta 15 mil norrut så är det lite kallare.
Ni som bor i södra delen av landet och har flertalet grader varmare. Har ni ett helvete, när ”nomenklaturan” påstår att jorden går under för några graders värme? (he he).
# Bo 30
”Bara att flytta 15 mil norrut så är det lite kallare”
Kan för egen del tillstå jag gärna åker norrut någon vecka om året för att testa om skidorna fortfarande går att styra … men med det så är lusten att åka norrut tillfredsställd …
I allt övrigt åker jag hellre söder ut … till värmen …
Det är inte sant att vattenkraften är miljövänlig. Den är otroligt förstörande på älvens ekosystem. Mer så ju mer vattenflödet varierar slumpartat upp och ned. Plus, den som har sett Harsprångets (eller motsvarande) torrfåra utan att gråta, har inget hjärta i kroppen. Samma reaktion som man får av att se ut över stålskogar av vindkraftverk där det tidigare fanns väglösa skogar.
Bo Nordebo, ja vi här i Växjö har haft ett h-e i snart en vecka då tempen på dagarna varit ”svettiga” 14-15 grader he he! Men det är bara att härda ut nästa vinter är bara 7 månader bort!
Lars-Eric Bjerke #6
Citat från Geminis svar:
”Ja, det är numera ett absolut krav.”
Hur ska jag tolka ”numera”?
Är det så att fram till nu har det inte funnits några krav?
Numera byggs ju inte vindkraft!
Svensk vattenkrafts reglerområde lär ligga på runt 7 GW, korvarigt upp till 10 GW, om man nu inte vill spilla vatten förbi turbinerna.
Vi har nu 18,3 GW vindkraft installerat. Det bör ge en variation på upp till 15 GW. Alltså, vi kan inte räkna med att vattenkraften kan nacka upp mer vindkraft. Den kan inte ens backa upp den vi redan har fullt ut. Vi balanserar elsystemet med hjälp av elexporten.
Värt att nämna är att 2022 producerade vindkraften 33 TWh och elexporten var 33 TWh. Fram till det året hade elexporten stigit med vindkraftsutbyggnaden.
Men efter det året har exporten inte stigit. Det som nu händer är att vindkraftsutbyggnaden tränger bort vattenkraft och kärnkraft.
Vi börjar byta vattenkraft mot vindkraft till ingen nytta alls.