Sorry, inga fler svalkande bad

sjö
P4 Sörmland låter idag meddela att det inte kommer att gå att bada i våra sjöar i framtiden om klimatet fortsätter att bli varmare. Bakteritillväxten kommer nämligen att öka menar Irene Karlsson Elfgren, sötvattenexpert på länsstyrelsen i Sörmland.
Det är cyanobakterier som kan ställa till det för badarna men det varmare vattnet påskyndar också tillväxten av colibakterier. Dessutom tillkommer risken för att nya insektsburna sjukdomar kan få fäste.  
Men inte nog med det, risken ökar också för att miljögifter från sjöbottnarna kommer ut i kretsloppet eftersom vattenlagren kommer att blandas mer.
Inga fler svalkande bad i framtiden alltså så passa på de kommande somrarna innan alla bakterier, gifter och insekter hinner hit!
 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. L

    Och jag tror att forskare som ljuger får större och större näsor…

  2. Detta måste ju platsa på “warmlist”….?
    Nu även på Youtube! 😀
    http://www.youtube.com/watch?v=0UNXv6IUhC4
    Maken till korkat resonemang får man leta efter. Hur är det med sjöar i Afrika exempelvis? Är de helt obadbara? Knappast va?
     Till och med Döda Havet går det bra att ta sig ett dopp i, bara man duschar av sig saltvattnet efteråt.

  3. Ivh

    Jag bor i Sörmland. Jag kan bekräfta att algblomningen har ökat och inträffar i allt fler sjöar. Förr var det bara i sjöar vid jordbruksbygd men nu är det även sjöar i skogsbygd som varma somrar kan råka ut för kraftig algblomning. Enligt min uppfattning är det grunda sjöar med klart vatten som har låg genomströmning som lättast drabbas av algblomning. Jag har funderat på om det är det ökande kväveinnehållet i nederbörden som bidragit till sjöar i skogen råkar ut för algblomning. Sjöar med dyigt vatten verkar klara sig bättre från algblomning.
     
    Att jordbruket är en starkt bidragande orsak till algblomning känner säkert många till. Trots att jordbruksmarken minskar så ökar algblomningen.

  4. Ivh # 3
    Absolut att övergödning kan orsaka alla möjliga miljöproblem, det är jag inte alls främmande för, men det har väl inte med klimatet att göra eller?
     
         

  5. L

    När jag var ung i Stockholms skärgård, blommade det i vikarna så gott som varje år. Nu är det sällsynt? Fråga mig inte vad skillnaden är..

  6. Bengt Abelsson

    Lite OT
    JoNova och WUWT rapporterar om en ny rapport från Scripps som menar att “acidifieringen” av haven inte är ett stort problem.
    Tillnyktringens tid närmar sig – och Teamets grepp om forskarna är inte lika fast.

  7. Slabadang

    Bengt A!
    All alarmiusm biter i gräset flåt tången menar jag:
    In a recent experiment in the Mediterranean, reported in Nature Climate Change, corals and mollusks were transplanted to lower pH sites, where they proved “able to calcify and grow at even faster than normal rates when exposed to the high [carbon-dioxide] levels projected for the next 300 years.” In any case, freshwater mussels thrive in Scottish rivers, where the pH is as low as five.
    Det är inte lätt att bibehålla trovärdighetn föralarmisterna och SVT lär fan inte rapportera.

  8. Lejeune

  9. Måns B

    Ivh #3
    Har du någon koll på om man börjat med skogsgödsling i Sörmland kring de aktuella sjöarna. Det är ju faktiskt något som ökat i delar av landet.
    Klart att de diffusa kvävenedfallet kan påverka också, men om man gödslar i skogen så lär det märkas rätt så fort i sjöarna.
     

  10. Måns B

    Lena #4
    Har du nån gissning om varför man inte har någon algblomning på vintern?

  11. Måns B
    Några undringar:
    Varför ska inte algerna få blomma? Är inte även de en del av naturen?
    Det är knappast troligt att algblomningen beror på högre temperaturer. Det är vintrarna som varit relativt milda de sista 30-40 åren, inte somrarna som varit ovanligt varma?
    I stället låter det väl mer logiskt att algerna får mer näring?

  12. Måns B

    Labbibia
    Det handlar ju som vanligt att se till vilket som är de begränsande faktorerna. I sjöar så skiktas vattnet under sommaren och vintern beroende på temperaturskillnader.
    Om vi nu tittar på vad som händer på våren så blandas vatten i hela sjön när temperaturen jämnas ut pga att det blir varmare i luften. I näringsfattiga sjöar så tillförs näring till ytvattnet från botten (där organsikt materal brutits ned) och blir tillgängligt för algerna. Dessa tillväxer dessutom betydligt bättre när temperaturen ökar precis som andra orgnismer med fotosyntes.
    Så när våren kommer tidigare exempelvis som en effekt av klimatförändringrar så kommer algblomningen igång tidigare. Sedan så finns det som regel ett konkurensförhållande mellan olika planktonsorter där exempelvis grönalgerna brukar vara tidigare än de toxiska cyanobakterierna (eller blågörnalger som de också kallas ibland) vilka är mer värmekrävande. Men detta förhållande kan förändras och förändras med klimatuppvärming (exakt hur beror på fler faktorer än bara klimatet förstås så det går ju inte att ge ett tydligt generellt svar här).
    När cyanobaktterierna väl kommer igång så brukar dessa kunna dominera planktonsamhället ganska bra eftersom de är kvävefixerare, dvs de kan hämta kväve från luften, vilka de flesta andra inte kan, sker framför allt när sommarskiktningen börjar inträda eftersom kvävet då kan ta slut ovanför språngskiktet.
    Men visst spelar gödslingen roll, framför allt fosfor eftersom detta är en begränsande resurs för cyanobakterierna, ofta så kunde de tidigare växtplanktonsamhällena plocka upp mycket av fosforn innan cyanobakterierna, men detta har som sagt förändrats under de senaste decenierna i många sjöar.
    Sannolikt så är det kombinationen av mer näringsämnen och milda vintrar/tidiga vårar som är ‘boven’ i det här dramat, men för att få ett säkert svar så får man titta närmare på hur det ser ut specifikt i sjöarna.
    På frågan om inte algerna ska få finnas och blomma så är det klart att de ska få det, de är en viktig motor i hela sjöekosystemet. Men det handlar som vanligt om hur vi, dvs människan, vill att sjöarna ska se ut under senvår och sommar. När vi har toxiska plankton så kan man inte bada, inte dricka vattnet, fisket påverkas och så vidare. Tycker man detta är ok, så finns det inte så mycket att bråka om 😉 .
     

  13. Ivh

    Måns B #9 och #12
     
    Skogsgödsling är ovanligt i Sörmland. Det är så mycket kväve som kommer med nederbörden så det är onödigt att gödsla med det. Fosfor finns det naturligt i marken på de flesta håll i tillräckliga mängder för att träd skall växa. Enligt jägmästaren i jaktlaget som jag är med i så är kvävenedfallet med nederbörden i Sörmland 25-30 kg/år. Han har tidigare jobbat i Jämtland och Västerbotten. Där förekommer skogsgödsling för där är kvävenedfallet betydligt mindre än i Sörmland.
     
    Jag jobbar nu med biobränsleeldade värmeverk. Där diskuteras om att återföra askan till till skogen. I Sörmland anses det på de flesta håll onödigt då mineralerna och spårämnena som finns i askan i stora mängder finns naturligt i marken på de flesta håll.
     
    Lena Krantz #4
    Mycket av miljöproblemen hänger ihop. Algblomningen beror på flera saker som samverkar, en kombination mellan värme och näringsämnen. Miljöförstöring är också komplex. Om du använder en dieselmotor så släpper den inte ut bara växthusgaser. Det är mycket kväveoxider också, som bidrar till nedfallet av kväve i nederbörden. Kväveoxiderna bidrar även till försurningen då de bildar salpetersyra i nederbörden. Nu är inte försurningen något problem längre eftersom regnet innehåller mindre svavelsyra än på 80-talet.

  14. tty

    Nu råkar det vara så att just när det gäller cynobakterier kan man bortse från det diffusa kvävenedfallet. Just cyanobakterier är nämligen de enda organismer som själva kan binda kväve. Ett faktum som märkligt nog tycks vara obekant för många ”specialister”