Farbror Rimfrost gör nu en sista (?) kraftfull insats för vintern, buren av en stark SSW. Men säg den vinter som varar, snart står Gumman Tö redo att slaska bort den rikliga snö som fallit senaste tiden.
Med andra ord dags för en snö- och tö-spaning innan hela den vita härligheten försvinner.
Hur mycket snö faller på Jorden?
Finns det någon trend i mängden snö som faller, och var den faller?
Leder den globala uppvärmningen till att det blir mer eller mindre snö över tiden?
Figur 1. Snödjup mätt som vattenekvivalent, i meter. Källa: ERA5 från ECMWF.
Mängden snö brukar mätas i smält form, snow water equivalent (SWE). Som en tumregel är relationen ungefär 10:1 mellan snödjup och dess vattenekvivalent. Perioden fram till 1985 ligger på en konstant nivå på ungefär 4 cm, därefter har det varit en ökning med 7 mm, se figur 1. För hela perioden har ökningen varit ungefär 0,6 procent per decennium. Detta återspeglar en ökande mängd vatten i atmosfären.
Det finns även satellitmätningar av global snövolym från NASA sedan 1980. Här finns en positiv global trend med 0,8 procent per decennium sedan 1980. Norra halvklotet (NH) har en negativ trend, och SH en positiv trend.
Figur 2. Snöutbredning på norra halvklotet, miljoner kvadratkilometer. Rullande 12-månaders medeltal baserat på månadsdata. (Data för 1967–1971 har inte tagits med i diagrammet på grund av mycket hög och oförklarad volatilitet.)
Datakälla: Rutgers universitet.
Hur är det då med snötäckets utbredning? Här finns mer än 50 års historik för snötäckningen på NH, se figur 2.[1] De visar en svag negativ trend på 0,6 procent per decennium mätt som absoluta tal (och även som klimatologisk avvikelse). Om vi begränsar oss till perioden från 1990 har trenden i stället varit svagt positiv med 0,4 procent per år.
Figur 3. Snöutbredning på norra halvklotet fördelat på fyra regioner, miljoner kvadratkilometer samt med 2 standardavvikelser. Datakälla NOAA och NSIDC. Figuren uppdateras dagligen och finns här.
Den snö som ackumuleras över tid finns i stort sett bara på de stora glaciärerna på Grönland och i Antarktis – all annan snö smälter gumman Tö bort varje vår. Se figur 3, som visar snöutbredning på NH fördelat på fyra regioner. Grönland är det blå strecket och är den enda världsdel som behåller någon snö över sommaren. Efter hand som snön ackumuleras på glaciärer omvandlas den till firn och så småningom till glaciäris.
Snöns inverkan på Jordens albedo
Hur stort snötäcket är påverkar starkt hur mycket av solstrålningen som reflekteras tillbaka ut i rymden, det så kallade albedot. Vi har de senaste decennierna sett en signifikant negativ trend i det globala albedot. Detta betyder att mer solstrålning kommer in och värmer Jorden. Effekten är betydande: Albedominskningen har haft mer än dubbelt så stor värmande effekt de senaste decennierna som den direkta forcingen från ökad halt av CO2.[2]
Det är fyra faktorer som kan bidra till albedminskningen:
- Molntäckningen: mindre moln har givit ett lägre albedo. Detta är den allt överskuggande orsaken till att albedot minskat, och behandlades i artikeln här.[3]
- Vegetationen ökar när CO2-halten ökar. Detta har gjort Jorden grönare (global greening), vilket givit ett något lägre albedo. Albedoeffekten är dock obetydlig jämfört med effekten av molntäckningen. Detta behandlades i artikeln här.[4]
- Mängden aerosoler (stoft mm) i atmosfären kan minska, vilket skulle ge ett lägre albedo.
- Snö- och istäckets utbredning
Ren snö har ett mycket högt albedo, upp till 95 procent av solstrålningen reflekteras, medan barmark ligger på 10 – 25 procent. Om vi fick mindre snö och is skulle vi således få ett lägre albedo genom att den totala markytan blir mörkare. Men som vi sett ovan minskar inte snö- och istäcket över tid. Sedan 1990 har vi tvärtom haft en liten ökning. Albedomätningar med satellit har gjorts sedan 2000 och visar samma sak: under den perioden har snötäcket inte minskat alls, se figur 2.
Sammanfattningsvis har vi inget bidrag från snö och is till det globalt minskande albedot, åtminstone sedan 1990. Detta är också den slutsats som Stephens m.fl. drar: ”…changes to surface reflection, dominated by changes to polar snow cover and sea ice, have no statistically significant impact on the observed TOA global-mean trend”.[5] Däremot finns tydliga regionala effekter i exempelvis Arktis.
Referenser
[1] Rutgers universitet redovisar dataserier om snötäcke och snödjup, https://climate.rutgers.edu/snowcover/index.php
[2] Ändrat albedo värmer Jorden dubbelt så mycket som CO2, Oxenstierna 2023-01-16, https://klimatupplysningen.se/andrat-albedo-varmer-jorden-dubbelt-sa-mycket-som-co2/
[3] Klimatfrågan går i moln, 8: Styrs albedot av molnen?, Oxenstierna 2023-01-30, https://klimatupplysningen.se/klimatfragan-gar-i-moln-8-styrs-albedot-av-molnen/
[4] Förgröningen kyler Jorden lika mycket, som CO2 värmer den, Oxenstierna 2023-02-01, https://klimatupplysningen.se/forgroningen-kyler-jorden-mer-an-vad-co2-varmer-den/
[5] The changing nature of Earth’s reflected sunlight, Stephens och 8 medförfattare, 2022, https://doi.org/10.1098/rspa.2022.0053
Tippingpoints 😉
Lasse,
ja den berömda ’Arktiska förstärkningen’ som påstås utgöra en tipping point, om vi nu någonsin får ett isfritt Arktis.
Hela konceptet med att den Arktiska förstärkningen’ skulle vara en tipping point menar jag bygger på en bristfällig förståelse av hur klimatet fungerar. Att det blir varmt i Arktis betyder att Jorden transporterar dit och gör sig av med överskottsvärme där det är som mest effektivt, nämligen det mycket kalla Arktis vintertid. Det är en kylfunktion i ett synnerligen komplext system av värmetransport.
Återkommer till detta i artikel om ett tag.
Vi kommer inte att få ett isfritt Arktis eller Antarktis förrän landmassornas placering ändras. För att solen ska kunna töa bort all is vid polerna krävs att Antarktis flyttar på sig och isen smälter vilket inte lär hända på miljoner år. Antarktis kalla andedräkt påverkar klimatet på hela jorden och kommer att fortsätta kyla ner planeten under överskådlig tid.
3% minskning av snötäcket sedan 1972.
Hjälp.. jag är rädd. Någon gör något!
Farbror Rimfrost är det korrekta namnet.
Älskade denna saga av Elsa Beskow som liten. Rätt ska vara rätt! 🙂
Tack för intressant tö-spaning Gabriel.⛄️
Ur dagens DN läser vi att:
”De klimatmodeller som används av exempelvis FN:s klimatpanel IPCC har fel beräkningar för utvecklingen i Arktis, enligt en ny studie.”
Vet mig inte tidigare läst att DN återger tvivel kring den oomtvistade sanningen i IPCC:s modeller. Kan andra fel också smugit sig in må tro?
Nr 6
Jo, dom har varit fel, säger man, eftersom dom har svårt att få fram bra underlag från faktiska mätningar.
Den märkliga slutsatsen i dessa nya modeller blev därför att – uppvärmningen i arktis går inte dubbelt så fort utan 4 gånger så fort…det vet man nu eftersom det är så svårt att få bra mätvärden däruppe….
Dom anser sig alltså ha blivit bättre på att gissa.
Dessa nya modellresultat skulle tydligen också rakt in i IPCC:s underlag.
Så – nästa gång IPCC lämnar rapport kan vi vara övertygade om att vasaloppet har slutat existera, precis som arktis havsis.
Det går framåt med forskningen – ursäkta..med modellerandet.
Benny!
Det är omöjligt för Antarktis att flytta på sig idag. Antarktis är en av ”garanterna” för att jorden inte wobblar mer än minimalt i sin rotation. Antarktis uppbådar samtidigt den stora vikt som krävs för att jorden skall luta mot solen.
Arktis i Norra halvklotet kommer heller aldrig att bli utan is/kyla. Landmassorna runt Arktis hamnar på sina platser beroende på att jorden strävar till ett tillstånd av jämnvikt i Norra Halvklotet. Jämnvikten är dock inte fullständig (ännu) vilket framgår av att Atlanten expanderar åt öster resp väster längs Mittatlantiska sprickzonen, varvid Island bildas i norr.
Det handlar om att gravitation håller samman jordklotet, samtidigt som mot-kraften skapa en gyroliknande kraft vilket får landmassorna i norr att fördela sig. Tänk på vad som händer inne i ett kärl om ett gyro körs med t ex lera. Snart är all lera fördelad inne i kärlet. Jordens kärl är jämviktspunkten mellan graviatation resp gyrokraften.
Jokern i leken är månens påverkan!
Phabster
tack, ändrat nu.
Läste också Olles skidfärd flitigt som liten, mycket fin saga, med Kung Bore som högsta auktoritet.
#8 Roland Salomonsson. Blytungt välbalanserat inlägg! Respekt – som dom sa i Nile City.
Docenten Céline Heuzé vid GU intervjuas flitigt i dagens radiosända nyheter. Budskapet är att Arktis kommer att smälta snabbare än tidigare publicerade modellkörningar har visat.
Forskning.se skriver om detta och länkar till två publikationer av Céline Heuzé m fl. som grund. Bägge är CMIP6 modelleringar av verkligheten och den ena av dem är uttalat baserad på scenariot ssp585 – vår gamla trogna RCP8.5 i ny förpackning. Jag och alla andra som trodde att det skrämselscenariot var dött för all framtid nu när till och med nestorn Hausfather manat till besinning.
Så, slutsats. Céline Heuzé et al. presenterar nu mer katastrofala slutsatser ur CMIP6 modeller (som har konstaterats förutsäga för höga temperaturer) i det värsta, men konstaterat orimliga utsläppsscenariot som finns beskrivet.
Detta presenteras som en riktig nyhet i media. Jag undrar – var har de varit det senaste decenniet? Det kan ju inte bli annat resultat om man vrider till modellerna/scenarierna mot mer katastrofala projektioner – allt annat lika.
#9 Gabriel Oxenstierna
Undrar om Olles skidfärd är rumsren i dagens pk-samhälle. Vilka är barnen som jobbar?
Syd-Svenskan skriver idag om Céline Heuzés publikationer vilka presenterar en än snabbare värmekatastrof i Arktis än vad tidigare modeller ger för handen.
https://www.sydsvenskan.se/2023-03-13/arktis-varms-upp-snabbare-an-beraknat
De skriver bl.a. ”Hon är huvudförfattare till en av studierna, som jämfört data från modellerna med antaganden och observationer som gjorts.”
Här uppstår en kognitiv dissonans i mitt huvud. ”Data från modeller” Visserligen är detta ett språkligt korrekt sätt att skriva, men vetenskapligt är det skillnad på uppmätta data och modellerade sådana. Det svenska språket saknar en distinktion mellan dessa olika kategorier.
Då data/datum är från latinet så föreslår jag ett nyord – där vi gör ett diminutiv av data för att beskriva sådant som kommer ur modeller och behåller det ursprungliga ”data” för att beskriva uppmätta, riktiga, data.
Jag behärskar inte latin – och ser gärna att någon med latinkunskaper och som tycker att det jag föreslår är en OK idé att bena ut vad en bra diminutivform av data skulle kunna vara.
Under tiden så föreslår jag
datulae
för sådant som kommer som utvärden ur modellkörningar.
#13
Data från modeller torde väl kallas ”Beräkningar”. Är det osäker input eller osäker modell torde det bli ”Uppskattningar”. Så vi kanske inte behöver krångla till det med nyord.
Ett påstående om att uppvärmningen och isminskningen i Arktis går snabbare än vad modellerna tidigare har förutspått, är ju alldeles uppenbart falskt! I verkligheten slutade både uppvärmning och havsisminsking för 15 år sedan i Arktis.
AFTONBLADET ca 3 timmar sen:
”NYHETER
Havsisen på Arktis kommer att smälta betydligt snabbare än man trott, eftersom dagens klimatmodeller underskattar takten. Det visar ny forskning.
Uppvärmningen av Arktis påverkar hela jorden. Men att göra mätningar på det svårtillgängliga Arktis är vanskligt, vilket bidrar till att det finns relativt få observationer därifrån.
– Det är bland annat osäkert exakt hur tjock isen är, vilket kan avgöra hur snabbt den smälter, säger Torben Königk, chef för global klimatmodellering vid SMHI.
Bristen på kunskap gör att klimatmodellerna kan ge fel svar när det gäller hur snabbt Arktis värms upp. Detta enligt två nya studier som publiceras i tidskriften Journal of Climate.
Till exempel tar modellerna fel på vattenmängderna och temperaturen på vattnet som strömmar upp i polarhavet. Forskarnas slutsats är att polarisen kommer att smälta snabbare än beräknat.
”Allvarligt”
”Detta är allvarligt. Om världens regeringar och organisationer ska kunna lita på klimatmodellerna måste de revideras. Därför behöver forskningen och datainhämtningen i Arktis prioriteras. I dagsläget kan vi inte ge en bra prognos på hur fort isarna smälter i Arktis” säger Céline Heuzé, forskare i klimatvetenskap vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Hon är huvudförfattare till en av studierna, som jämfört data från modellerna med antaganden och observationer som gjorts. Den andra studien visar att olika klimatmodeller pekar åt olika håll när det gäller Arktis framtid.
Fyra gånger snabbare
Det är inte första gången som forskning visar att man underskattat hur snabbt polerna värms upp. Tidigare har det sagts att uppvärmningen av Arktis går mer än dubbelt så snabbt som av resten av jorden, men i höstas pekade en studie på att det går tre till fyra gånger snabbare på Arktis.
Att hålla koll på Arktis är viktigt av flera skäl. Smältande landisar bidrar till global havsnivåhöjning, och när is försvinner bidrar det till ytterligare uppvärmning genom att mer värme tas upp av havet i stället för att reflekteras bort.
Forskning pekar även på att ett uppvärmt Arktis kan påverka luftströmmar och eventuellt bidra till exempelvis torka och cykloner på andra delar av klotet, enligt Torben Königk.
”Tydligt tecken”
TT: Bör vi vara oroliga över det som händer på Arktis?
– Ja. Vi har kommit till en punkt i klimatförändringarna då det nästan är omöjligt att hindra att isen där försvinner helt under delar av sommaren. Det är ett tydligt tecken på att vi misslyckats med att minska den globala uppvärmningen, svarar Königk.
Forskarna bakom de nya studierna efterlyser en särskild klimatmodell anpassad för Arktis. Men Torben Königk är inte säker på att det skulle hjälpa.
– Jag tror att det är bättre att ha globala modeller eftersom Arktis hänger ihop med resten av jorden. Men man kan försöka att öka upplösningen så att vi bättre kan beskriva hur varmare vatten rör sig in i Arktis och bidrar till att smälta isen, säger han.”…
Celine Heuzé säger alltså om TT citerat henne korrekt att
”i dagsläget kan vi INTE ge en bra prognos på hur snabbt isarna smälter”… MEN vi utgår alltid att läget är mer allvarligt än vi trott…Min tolkning liksom att att alla nya COVID-varianter varit mycket mer smittsamma än någon tidigare…
Arktis utan is kyler vattnet och globen bättre.
Att modellerna inte ger rätt resultat är ett tecken på att de missat strömmarna betydelse, vilket Mosaikexpeditionen visade.
Årets arktiska isläge har åtminstone två ovanliga parametrar för att vara på 2000- talet.
Den arktiska isen når i år till Jan Mayen och även Björnön – extremt ovanligt.
Norska oljesällskapet varnade redan för flera år sedan om tendensen till att den Arktiska isen når allt längre söderut – och dom håller järnkoll pga sina oljeintressen.
När man tittar på felmarginalerna i ismätningsalgoritmerna på 10- tals % så inser man att här finns massor av skönmålande mätosäkerhet för forskarna och alarmisterna att jobba med.
Isen däruppe marscherar söderut – då spelar det mindre roll om avsmältningen nu, enl modellerna, går 4 gånger så fort istället 2 gånger så fort.
Havsströmmarna vid Island ser ut att ha avstannat i uppvärmningen som plötsligt dök upp 1985 – och satte fart på glaciäravsmältningen 10 år senare.
Just det mönstret med plötsliga havsströmmstemperaturförändringar är det som driver vårat klimat på land här i skandinavien.
Nu när temperaturen står still i dessa nordliga havsströmmar kanske det är ett tecken på att kallfasen i dessa strömmar står för dörren.
Lågtryckens vandring och högtryckens utbredning kommer garanterat att påverkas av dessa havstemperaturskiften.
När jag växte upp på 60 å 70 talet sa dom gamla att här på västkusten blir det ingen vinter förrän vindarna blir ostliga eller nordliga – numera har vi mest sydliga.
Norska oljesällskapet och isutvecklingen i Arktis kan vara intressantare än algorimstollarna som har sin egen agenda.
#18 Magnus
Håller med dig. Norska oljesällskapet och isutvecklingen i Arktis är intressantare än algoritmstollarna som har sin egen agenda.
Verkligheten vinner alltid över klimatmodellerna.
Dagens skidtävlingar i Drammen går i snödränkta julkortsmiljöer – och det förvånar när normal dagstemperatur i mitten på mars är +10 och 0 grader på natten – nu ligger temperaturen 5-10grader under det normala.
Kopplar man ihop det med dom kroniskt låga temperaturerna längs hela norska västkusten under förra sommaren och hösten – så undrar man om golfströmmen redan gått över i kallfas.
Att följa norska västkustens och skandernas västsidas temperatur under kommande år blir riktigt intressant – polar portalen dk fungerar fortfarande för ändamålet – värre är det med exempelvis Bergens mätstation, som för ett par årsedan flyttades in mot en solig bergvägg och längre från vattnet…
Magnus Blomgren [20]; Beträffande de låga nattemperaturerna så finns en artikel i SVD idag. ”Väderfenomen har satt tvärstopp för våren”. Låst artikel, kanske någon kan referera något mer än nedanstående citat:
”Tvåsiffriga minusgrader nattetid – men är det ovanligt kallt just nu? Både ja och nej, enligt experterna. Bakgrunden till köldknäppen finns högt upp i stratosfären. ”Det blev tvärstopp för våren”, säger meteorologen Sverker Hellström”.
Märk väl att detta med stratosfären är ytterst intressant och trolig aspekt i sammanhanget.
Nr 21 Björn.
Jo, ssw:n spelar ett vackert julkortsspratt i Drammen, som skidkommentatorn sa – ” trots mitten av mars så påminner temperaturen om mitten på januari”.
Sett på senaste årets låga temperatur längs norska västkusten så kan man dock börja undra om inte den låga solintensiteten börjar visa sig i golfströmmen – havet vid Island har slutat värmas och Arktis havsis har en rejält sydlig dragning… Åtminstone tycks ett hack i havstemperaturökningen i våran del av Atlanten resa några frågetecken..
Nåväl – den som får leva 10 år till kanske får se en ny trend i skandinaviska temperaturer, villket nog vore välbehövligt för dom unga och ångestdrabbade i norden…
Engelsmännen har säkert vadslagning om framtida temperaturer, det kan vara bra odds för en avkylning…
År 2006 sa Pär Holmgren
”Om 20 år har stora delar av Sverige glömt hur man åker skidor”
”Vasaloppet överlever knappast sitt hundraårsjubileum år 2022”
…..och som Gabriel säger , sedan 1990 ökar snön något.
Jan-Åke, #23,
”snön faller, och Per med den…”
sjöng, nästan, Ulf Lundell redan för länge sedan.