Matt Eich for The Wall Street Journal
EUs politik att ”gå före” i energipolitiken och skära ned på sina koldioxidutsläpp har lett till ett regleringssystem som bl.a. gynnar användandet av ved för uppvärmning. Det finns bara ett problem; Europa har inte så mycket skog som kan täcka behovet. Det gör det lönsamt att importera ved, inte bara från tropisk regnskog, utan också från USA.
I Wall Street Journal finns en artikel om hur man nu kalhugger stora delar av den amerikanska skogsmarken för att leverera pellets till Europa. Att denna EU-politik knappast gynnar miljövärdena i USA är rätt klart – bl.a. drabbas våtmarker där. Med tanke på transporterna är det också tveksamt om denna EU-politik har någon inverkan på det globala koldioxidproduktionen.
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Dax att vi ynka tre procent skeptiker får ett eget offerdjur som symbol..kanske en alligatorunge i ett trädlöst träsk ?
Fastnade för en mening i artikeln:
The pellet economy appears to be developing faster than rules to guide it.
När man inför en ny marknad likt denna och skapar incitament för att tjäna pengar kommer naturvården alltid i andra hand, man borde först ha analyserat effekterna, sedan tagit beslut, nu är det tvärtom
Det säga att det i Europa idag finns fler träd än på hundra år. jag vet inte om det stämmer och har inga referenser, Dessutom talas det om att Svenska skogar producerar mer virke än det huggs ut. Om detta stämmer undrar man varför man vänder sig till USA, kan det vara därför att det finns färre restriktioner vad gäller kalhyggen etc.
Lars, med europeiska mått är vårt skogsbruk att klassa som hänsynslöst. Tyskar som kommer hit tenderar bli chockade över hur brutalt vi kalhugger. Handlar skog om att maximera massaved eller pellets är vårt skogsbruk utmärkt, men när det gäller miljön så ligger vi efter. Sverige är dock alldeles för litet för att förse Europa med pellets, speciellt som vi också har en stor pappersindustri som slukar trä. Tvärtom har vi importerat t ex från Ryssland som är än mer hänsynslösa och har större ytor skog. Vad man än kan säga om kommunistsystemet, något ”rationellt” skogsbruk klarade de inte av att bedriva så det fanns gott om urskogar kvar att hugga ned.
Problemet finns närmare än i sydamerika, t.ex. så är största delen av Ungerns skogsbruk export av brännved till Tyskland och Österrike, då billig importerad ved är en billig uppvärmningsmetod. Mycket av arbetet sker manuellt av relativt fattiga människor och även om kalhyggen inte finns så är det ett okontrollerat huggande.
Lars Jonsson 2013/06/01 kl. 21:15
Det kan säkert stämma att Europa har mer skog än i slutet av 1800-talet. På den tiden fanns det inte så mycket annat än ved för värme och matlagning. Och det är nog också sant som ThomasP säger att vi inte sköter vår skog (generellt sett) lika väl som t.ex. tyskarna. Vi har mer än dubbelt så stor skogsareal som Tyskland, men de har mer virke (dvs, fler kraftiga träd). Det vore tråkigt om vi kom tillbaka till ett samhälle som var baserat på biomassa i stor skala.
Om kalhyggen tycker jag inte, och jag vet inte varför man fortfarande ägnar sig åt det i så stor utsträckning. Idag finns ju små maskiner som lämpar sig för gallring och där vi kan få en varierad skog både beträffande träslag och ålder.
Ingemar, kalhyggen är billigt, man får ut mycket ved på kort tid. Visserligen blir återplanteringen svår i många miljöer, men det är ett senare problem. För ett företag med normala avkastningskrav är värdet på nästa generation skog som kan skördas 50-100 år senare nästan försumbart. Av samma skäl planterar man helst gran för det är billigare, även om värdet på skogen snarare är lägre. (Inte för att någon vet vilken typ av virke som kommer vara mest värdefullt om 50 år).
Thomas,
För ett företag med normala avkastningskrav är värdet på nästa generation skog som kan skördas 50-100 år senare nästan försumbart.
Värdet på skogsmarken är knappast försumbart i ett skogsbolags bokföring. Om det inte återplanteras så är marken så gott som värdelös.
Ingemar, säg att du förväntar dig 5% avkastning. Dagsvärdet av en skog som kan avverkas om 50 år är då 9% av slutvärdet. I norra Sverige där det kan ta uppåt hundra år är värdet mindre än 1%. Man planterar för att skogsvårdslagen säger att man måste det och för att det ser bra ut på pappret, men det är som sagt inte värt att lägga ned mer än minimum på en skog som inte är färdig förrän alla inblandade är i pension eller mer troligt döda. Små, privata skogsägare kan se till sina barn, men så resonerar inte aktiebolag.
Personligen är jag oenig med att vi har mer skog än nånsin i Sverige..skog har ersatts med monokultur av gran i vilken knappt en talgoxe kan föda sig…inte min definition på skog…men sågverken har en annan syn…det är skillnad på morotsland och vildäng 🙂
Thomas,
I Sverige sparas mindre än 2% av skogsarealen söder om fjällnära skog som naturskog, vilket skall jämföras med Tyskland där jag tror det är minst 10% eller 20%. Vi har dock under senare år skärpt skgslagen något, så att inblandningen av lövträd vid slutavverkning måste vara högre än tidigare. Jag antar att anledningen till att USA kan producera pellets till lägre pris än Sverige är att marknaden på lövträd är liten i östra USA. Att den svenska skogen ses som en produktionsmark har ju gamla anor. Det ger också en intressant bakgrund när vi som oftast diskutera bevarande av tropisk regnskog. Med vilken rätt kan vi hävda att Brasilien skall bevara en större del av sin skog som naturskog när vi själva inte kan möta motsvarande krav.
VI är dock mästare på att tala om vad andra skall göra men när det gäller vår egen skogsareal, så värnar vi starkt basindustrins intressen – dubbelmoral?
Men alla ogillar väl inte kalhyggen? Åtminstone älgarna tror jag har fördelar av sådana.
Älgen har inga fördelar,ökar beståndet ökar skjutkvoterna,min frys har fördel 🙂
Här är en variant av artikeln som saknar betalvägg.
http://online.wsj.com/article/SB10001424127887324082604578485491298208114.html
Vi tycks ovanligt överens i denna fråga om att Sveriges skogspolitik är kass. Ironiskt nog är det runt storstäderna man hittar finast skog i Sverige idag. Här i Stockholm skyddar vi i alla fall en del skog av rekreationsvärde, även om det blivit sämre med borgliga styret som säljer ut.
Min far, som var utbildad jägmästare från Lettland, jobbade i Sverige för Uddeholmsbolaget från ca 1955 till ca 1975. Det var under 60-talet som kalhyggen och maskinellt skogsbruk (också inkluderande kalhyggesplöjning) slog igenom.
Man kallade det ”föryngringsytor” i känd stil (ordval för att ge en positiv association) – och Hormoslyr-användadet och BT-kemi minns kanske många. Man använde Hormoslyr för att ta kål på lövsly som annars i viss mån hämmade granplantors utveckling. Likaså använde man Rotenon för att slå ut fiskbestånd i småsjöar, för att inplantera ”ädelfisk”.
Han var en uttalad motståndare till allt detta – men fick betala ett högt pris – mycket nära att få sparken, men det stannade vid en omplacering från Uddeholm till Forshaga. Själv studerade jag vid denna tid i Lund och var väl ganska omedveten om vad som hände.
Cheferna (Lennart Christoffersson och en Edlund) sågs samtidigt som pionjärer och visionärer inom koncernledningen.
Samma ledning sålde sedan all skog (nära hela Värmland) och blev sittande med ganska dödsdömd typ av stålverksamhet (senare uppköpt av Böhler).
Jag kan bara konstatera att läsarna på den här bloggen bor i staden och inte begriper mycket om skogsbruk.
Den skog vi idag avverkar i södra Sverige är till stora delar planterad eller frösådd på gammal betesmark och skogsmarken ökar i takt med att jordbruken läggs ned och åkrarna planteras. Vi har alltså bytt en gröda med en omloppstid på några månader till en på 60 – 80 år. Detta kan tydligen vara ett problem för folk i staden som gärna har synpunkter på hur vi sköter vår mark. Om människan bara hade levt en månad skulle vi säkert fått synpunkter på hur vi klipper gräset också.
Skogen växer otroligt fort nu planteringarna efter stormen Gudrun är redan cirka 1,5 m höga får passa på att tacka alla för era CO2 utsläpp.
Karl-Oskar2013/06/02 kl. 10:40
Jag föredrar öppna landskap (undantaget golfbanor), och hoppas verkligen inte att ytterligare öppna ytor planteras igen där jag ofta tillbringar sommarveckor.
Peter S!
Jag hoppas du ger golfbanor en andra chans i din utvärdering- Gröna öppna vattenhål/dammar sandbunkrar och mycket bra lunchrestauranger. Både människor såsom insekter fåglar kövdjur och smådjur trivs alldeles utmärkt vid dessa banor och många är riktigt riktigt vackra? 🙂
Jag är iofs ingen fantast av golf eller golfbanor, men det stämmer att dessa konstgjorda miljöer är bra för biologiska ’mångfalden’ kring dem. För övrigt anser jag att markägare skall ha få förfoga över sin egendom. Och vill de där smälla upp anskrämliga ’konstverk’, dito vinkrafts-dito, ävetrysbad, golfbanor etc, eller bedriva skogs- eller jordbruk så skall de få göra det. Bara inte finansierat av övriga … (och för komersiella anläggningar skall där förståss finnas ett regelverk att följa)
Karl-Oskar 2013/06/02 kl. 10:40
Av din nedlåtande attityd mot oss stadsbor att döma låter det som om du skulle ha någon sakkunskap att tillföra. Så, upp till bevis!
Varför kör ni fortfarande med så mycket kalhuggande? – Det förstör mina finskor när jag vid sällsynta tillfällen tar en promenad på sagda ställen 🙁
Karl Oskar!
Du har en poäng. För alla journaliuster som bor på Södermalm så åker de oftast ut på gärdet och förvöntar sig därifrån att Sveriges landskap skall skötas som en park där de kan lägga ut filten och ha picknic.
Ingemar
Varför inte prova med norskor eller danskor nästa gång? 😉
Fruktansvärda konsekvenser av CO2 utsläpp!
The team’s model predicted that foliage would increase by some 5 to 10 percent given the 14 percent increase in atmospheric CO2 concentration during the study period. The satellite data agreed, showing an 11 percent increase in foliage after adjusting the data for precipitation, yielding “strong support for our hypothesis,” the team reports.
“Lots of papers have shown an average increase in vegetation across the globe, and there is a lot of speculation about what’s causing that,” said Donohue of CSIRO’s Land and Water research division, who is lead author of the new study. “Up until this point, they’ve linked the greening to fairly obvious climatic variables, such as a rise in temperature where it is normally cold or a rise in rainfall where it is normally dry. Lots of those papers speculated about the CO2 effect, but it has been very difficult to prove.”
Ha haha haha ha ! Jaha ja ? Det är då enligt klimatalibanen Donohue ”svårt att bevisa” att CO2 ökar växtligheten. Ett bevis på att hela den här sekten ska, fråntas rätten att tolka och uttala sig i vetenskapliga frågor. På mycket kort tid har alltså planeten blivit 11% grönare och klimattalibanerna vet precis lika lite om orsakerna till detta som de är säkra på at CO2 värmt planeten!!! Den du!! ….. Den du! 🙂 Say no more!
Jonas N2013/06/02 kl. 11:46
Det jag närmast refererar till är en tänkbar situation att ett öppet gräsbevuxet fält (före detta fin jordbruksmark) framför ett hus planteras igen. Inom några decennier finns sen ingen sol – och man får glo rakt in i en tråkig rätlinjig granplantering från verandan. Så skedde bortom ängen med ett lika stort område någon gång på tidiga 60-talet – så man har facit om hur tråkigt det kan bli
Ängen har de senaste decennierna inte brukats – man har fått EU-bidrag för att lämna den öppen. Men nu är det en ny ägare – skogsinriktad, som fällt massor av skog under vintern i området.
Orm 2013/06/02 kl. 11:52 Den var fin 🙂
OT om visionärer inom skogsbruket. Korsnäs Marma leddes under ett tag av en jägmästare som tvärtemot gängse visdom köpte upp all skog han kunde lägga vantarna på. Förståsigpåarna suckade, man skulle köpa virke och massaved, inte skog. Under 70 -80 talet var det tidvis brist på massaved samtidigt som priserna på massa toppade. Korsnäs Marma skar guld med täljkniv och finansierade Stenbecks hela IT satsning.
Det finns goda skäl för kalavverkning. Orörd urskog kalavverkas med tiden genom skogsbränder, så ett kalhygge är inte så onaturlig som det verkar.
För närvarande är det ett stort överskott på bränsleflis i Sverige. På många håll lagras flis utomhus som håller på att ruttna bort. De kalla vintrarna vi hade för några år sedan fick tydligen många att satsa på produktion av bränsleflis. Nu när förbrukningen återgått till mer normal så finns det inte avsättning för allt som produceras.
Folkomröstning om EU!
Vi blev inlurade i EU med frihandelsområdet som lockbete och när vi väl nappat slog kommissiionen ihjäl den demokrati den fått på kroken. Hur många röstatde för en politisk union? Hur många fick reda ppå att 75% av all styrning av Sverige skulle ske ifrån Bryssel?
Jag är ölvertygad om att anti EU krfterna i valmanskåren är större i Sveerige än i England. SVT och deras riksdagspartier är likma rädda att för att väljarna skalkl ges tillträde till EUdebatten som till invandringspolitiken.
Folk börjar allt mer värdesätta och förstå den nationella demokratins värden. De värden riksdagen gör allt i handling och ord till att förminska förlöjliuga och håna. Nåväl EUvalet 2014 lär klargöra vem som hånar vem!
Kraven och legitimiteten för en ny folkomröstning är redan på plats och med den knappa majoritet som röstade för EUinträdet har vänt med alla tydlighet för det motsatta. UKIPs programförklaring är en nu mer en växande folkrörelse av verklig gräsrotskaraktär som växer över hela Europa. Tittar vi på det svenska SOM-institutets förtroendebarometer så ligger Eu kommissinen allra längst ner och näst längst ner hittar vi EU parlamentet.
Det kommer göra fruktansvärt ont för sjuklövern att förska förvara EU. ”Att försöka förändra inifrån” kommer vara argumentet och bemötandet av EUkritiken. På motståndar sidan kommer man hävda ”Tack du ! Men att försöka fäörändra inifrån ledde fram till en europeisk ekonomisk härdsmälta och vad vi behöver är ett HELT NYTT samarbete.
SD kommer att skörda enorma framgångar och i England kommer de bli förvånade över vilken stor EUskepsisk opinion vår nordkoreanskat inspirerade gammelmedia lyckats dölja. Den nya organisationen med Sohlman och Ahlenius i spetsen har kvävts av media och deras utgångspunkt ”vi kan inte ha det så här längre” är rätt tonanslag för debatten och skälet till varför vår norra nordkoreanska media tiger ihjäl dem. Media är samordnad i frågan och SVT SR driver ALDRIG en fråga som hotar husses dvs sossarnas intressen.
Jag ber er att uppmärksamma vilka frågor som drivs gemansamt av alla partier och samtidigt ges SVTs skydd ifrån kritisk granskning och att den enda politik som kritiskt granskas är den som INTE ligger i linje med sossarnas intressen. Vill ni ha hela listan… eller hittar ni era egna bevis? Hur mycket hjlp på vägen behövs egentligen?
Tilläggsanalys:
Sossarna körde in i kaklet med sin samhällsmodell och partiet lät miljörörelsen bli dess andra nya ansikte som substitut och som samarbetspart kunna utöka sin ideologi under grön skepnad. Det är inte meningen att du skall få reda på att SVT/SR kontrolleras av sossarna och facket. Det skulle liksom förstöra hela möjligheten till opinions och åsiktstyrning. Mats Johansson och Mats Svekfors trodde att de skulle få in en fot och brännskadorna från deras erfarenher när de försökte närma sig själva makthärden inom PS är av arten att tåamputationer måste vara bästa alternativ.
Varför sossarna och SVT så stenhårt trycker på att SVT/SR skall vara ”självständiga bolag” sker med falska argument och akomliggande motiv. Den som lyckas kapa ett ”självständigt bolag” sitter säkert i sadeln. Med makt över sin egen utvärdering och med makt att själv definierar uppdragets tolkning så har vi det för allmänheten herrelösa och av ideologiska särintressen kapade missfoster till public service bolag vi tvingas dras med.
SVT/SR hävdar att de inte ”åsiktsregistrerar sina medarbetare. En sanning med en mycket viktig modifikation tillägg och förtydligande. För REKRYTERINGEN spelar åsikterna den centrala rollen och håll koll på bollen nu … att inte registerar åsikterna är alltså skälet till varför det egentliga underlaget för rekryteringen INTE skall synas.
När sossarna förlorade makten till Alliansen startade SVT/ SR en massiv rekrytering av gröna journalister som ett led i att kunna ta makten åter. Medarbetare med redan grön profil flyttades upp i SVTs/SRs hierarkier och gröna aktivister togs in utifrån. Här får ni svaret på varför bland annat vetenskräosredaktionens sammansättning ser ut som den gör och personer med grönextrema sympatier hamnade först i kön vid omorganistioner och nyrekrytering.
På SVT/SR omorganiserade man dessutom nyhetsflödet och placerade ut gröna gatekeepers på cenrala poster. De tre Ulrikorna Bergsten Larskhamre och Engström ser till att den gröan klimatpropagndan kontrolleras och samordnas redaktionerna emellan. Anna Schytt med sin gubbe till ”Antarktisforskare” och och som WWFstipendiat tagit in aktivister i ett långt led och skapat den vetenkräpsredaktion vi nu tvingas lida med.
Public service kommer att förändras ifrån grunden. Det finns en utbredd frustration över sakernas tllstånd och nu kommer förslagen på hur SVT/SR skall tvingas genomgå sin egen ”glastnost” ! Det skall bli en ”Tittarnas television och en Lyssnarnas radio”i dess fulla och sanna betydelse!!
e
Ett mycket starkt delbevis får vi genom Kent Asps undersökning av partisympatierna inom SVT/SR där 52%!!! röstar grönt och resten upp till 81% röstar rött! ”Jag har fått jobbet på ESSVETEEEE för att jag är en duktig journalist” näe du har fått jobbet endast för att du är en nyttig grönröd idiot som redan visat var du står IDEOLOGISKT! capish? Snedrekryteringen inom SVT/SR är ingen tillfällighet, den är systematiskt medveten och sanktionerad och initierad från allra högsta ort!
För er som börjar bli nyvaket medvetna om vad som ligger bakom att allt inte står rätt till skall börja läsa om Socislistinternationalen. Lägg speciellt noga märke tilll punkt 6.
Global förändring och framtida prospekt,
Principer (frihet, rättighet, solidaritet; demokrati och mänskliga rättigheter; socialismens natur),
Fred (en grundläggande värdering; initiativ för fred),
Nord och Syd (globalisering; den miljöpolitiska utmaningen; social kontroll och den teknologiska utvecklingen; nedrustning och utveckling),
Utformandet av det 21:a århundradet (politisk och ekonomisk demokrati; kultur och samhälle; mäns och kvinnors roll i det moderna samhället; en ny internationell kultur för politisk dialog; en ny model för tillväxt; solidaritet mellan nord och syd);
Med Socialistinternationalen mot ett universellt demokratiskt samhälle (enheten av internationell socialism; en ny demokratisk världsordning).
Socialistinternationalen allmänt:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Socialistinternationalen
Det finns många ”public service” bolag att kapa världen över!
Ulf L.
Håller delvis med dig, ett hygge ger andra arter av växter, insekter och djur en chans att under några år få frodas innan barrskogen tar över igen.
Ett kalhygge brukar inte se snyggt ut, speciellt om de kört sönder det, men under några år så gynnar det en annan biologi än den som finns i en tättväxt barrskog, men en bränd skog har lite annorlunda biologi än ett hygge eftersom det finns växter och insekter som enbart är inriktade på att skogen måste brinna för att gynna dom.
Ulf L!
Tyresta nationalpark som i prncip brann ner för några år sedan (1999) är ett bra bevis på hur de naturliga cyklerna fungerar och det såg fruktansvärt ut där branden gått fram och det ser inte mycket bättre ut nu heller. Ändå är det en helt naturlig process vi ser och vi saknar tidsperspektiv nöär vi tittar på ”förödelsen”.
Ingemar Nordin,
Det finns fördelar med kalhygge dels ekonomiska det blir mer rationellt och framför allt är det stora problem med skogsröta om man hugger enstaka träd i gammal skog.
Jag håller med om att det är en tråkig utvecklig när åkermark planteras igen men det har att göra med avfolkningen på landsbygden som i sin tur mycket beror på bränslepriserna.
Slabadang, det var ca 10% av Tyresta som brann, låt oss inte vara alarmister. Det som var lite speciellt var att jordlagret ofta var tunt och branden intensiv så berget gått i dagen på många fläckar vilket försvårar återväxt. Jag minns dagen det brann. Jag cyklade över Nockebybron och såg ett enormt rökmoln över centrala Stockholm. Det var rätt nervöst innan jag kom hem och slog på radion och insåg att branden var på andra sidan snarare än att hela Gamla Stan stod i lågor.
Karl Oskar, det du beskriver är bättre att kalla för trädåker än skog, på samma sätt som vi inte kallar ett vetefält för en äng.
Thomas P, Jag håller med om att planterad granskog inte är särskilt rolig att vistas i de första 40 åren men granen ger den bästa avkastningen. Om ni vill ta en skogspormenad på hösten rekommenderar jag i stället gammal tallskog som är mycket glesare (träden kräver det för att växa bra) och släpper ned ljus till marken. Det brukar finnas både blåbär och kantareller där.
Ett kalhygge är inte identiskt med en skogsbrand det är klart. Tidigare hyggesbrände man efter ett avverkningen och då kom man närmare men det gör man inte mer idag.
Men det jag ville påpeka är att tanken att skogen står och självföryngras pö om pö inte är med sanningen överensstämmande. De unga plantorna skuggas av de stora träden och får inte tillräckligt med sol för att växa. Det är först när de stora är borta som de små kan ta fart i tillväxten. Det går att med klok avverkning ta bort höga träd i på ett sådant sätt att de mindre kan sträcka sig mot solen, men det skulle jag vilja kalla parkförvaltning. Skogen blir vacker och trevlig att promenera i men naturlig är den inte.
En skog som lämnas åt sig själv blir snårig och risig med kullvälta träd och döda upprättstående träd spritt lite här och där. En sådan skog brinner antingen upp en varma sommardag pga åsknedslag eller dukar under från ett gigantiskt insektsangrepp som har sitt ursprung i några av de döda träden. Dom skogarna vi människor uppskattar är förvaltade skogar.
Ulf L 2013/06/02 kl. 16:57
I Forsmark brände i alla fall Sveaskog av ett hygge för tre – fyra år sedan, så det förekommer.
Jag har sett en villatomt utanför Uppsala som hade en vacker utsikt över åker och äng tills ägaren planterade energiskog och ersatte utsikten med en 4m hög tät vägg. Men det sägs att småfåglarna trivs.
När det gäller återbeskogning är väl de flesta överens om att Bohuslän inte ska förses med ny lövskog.
Kan det ha betydelse att stadsbor har sina lantställen där?
Håller med Karl-Oskar men lite fakta.
Svensk skogsskötsel är extrem. De kalhygge, körskador, markberedning, monokultur etc som används är generellt inte tillåtna i andra länder. Industrin har styrt skogspolitiken på gott och ont.
Gran är mest lönsamt pga att industrin är uppbyggd för gran.
Man får INTE problem med röta om man hugger på vintern (som man gjorde för 50 år sedan).
Om man släpper betesdjur i skogen (nöt, häst, får…) blir det en helt annan skog. Gammal flora kommer tillbaka och insekt/fågellivet blir enormt. (Det har funnits både visent och uroxe i Sverige. Vildhästar vet jag om funnits, inte men Linne skrev att hästar gick fritt i skogen i till exempel norra Skåne). Skogen blir inte alls så slyig, och det blir öppna ytor och små mysiga stigar överallt.
PS Det finns industrier som betalat 1000:- kubiken för importtimmer fritt sågverken. Samtidigt betalat mycket lägre för svenskt timmer, visserligen får det hämtas på avverkningsplatsen. Marknaden styrs av oligopol.
Min far var jägmästare i Österbybruk och ibland var han ute och släckte skogsbränder som uppstått efter hyggesbränningar. Han slutade med hyggesbränningar på 70 talet. Intressant att de tagit upp det igen.
Om lövskog i Bohuslän. ”Natur” är det vi vill ha, inte det som skulle uppstå om människan lät naturen råda. Det är faktiskt lite småkul att höra folk prata andäktigt om naturen när de skådar ut över ett 1000 årigt kulturlandskap.
Gunnar Strandell 2013/06/02 kl. 20:06
Varför skulle det inte få finnas lövskog i Bohuslän? Jag besöker Bohuslän varje sommar, och känner många jordbrukare och skogsägare där. Och jag har aldrig hört talas om något sådant förbud.
Av de som var födda tidigt 1900-tal så förstår man hur annorlunda Bohuslän var för hundra år sedan. Som skolbarn fick de plantera träd i ett ganska skogfritt landskap. Och man ser också på gamla foton hur bergsknallar som nu är skogsbeklädda var helt bara. Samtidigt bodde det mycket mer folk på landet; massor med torp och stenhuggarbostäder. Under 60- och 70-talen blev det ganska tomt. Idag återbefolkas landsbyggden av stadsbor från när och fjärran – som vill ha en vacker skog, inte kalhyggen!
Att svensk skogsbruk inte är tillåten i andra länder beror nog på att förutsättningarna för skogsbruk är helt annorlunda i länder med en befolkningstäthet på flera hundra personer/km2. I Tyskland har man skog i bergsområden och på sandjordar. Alltså planterar och avverkar med hänsyn till detta. Svensk skogsbruk är uppbyggd på ett helt annat sätt. Dvs vi kan inte ta ett blåkopia av progressiv skogsbruk från Tyskland och tro att det skulle bli bra.
Att vi skulle få mysiga skogar med stigar och öppna ytor om vi håller efter skogen med tamboskap och kolmilor är väl precis det jag hävdar. Det kan tänkas att det visenter och uroxar skulle ge liknande resultat men vi har inte haft dem här på 1000 år.
Visst är skogsindustrin en oligopolmarknad, men den är det både på köp och säljsidan. Skogsbolagens inköpsavdelningar har sin motsvarighet i skogsägarorganisationer som Mellanskog, Norrskog, Södra skogsägarna och Norra skogsägarna. Att prisskillnaden är stor mellan timmer fritt sågverk och timmer hämtat vid skogsväg säger mer om kostnaden för transporten än om oligopolmarknaden.
Jag håller med Karl Oskar om att det är trevligare att gå i tallskog än granskog. Det är dock bäst att göra det nu, för när all skogsmark i Sverige blivit ”markberedd” så kommer det inte finnas någon skog som är ”gå-bar” längre.
Och, Karl Oskar, du har ingen aning om huruvida granskog är lönsammare än annan. Det hänger helt och hållet på de relativa virkespriserna om 40-80 år. Gran är bra till massaved, men i stort sett inget annat. Om pappersindustrin fortsätter att krympa kommer gran knappast att vara särskilt efterfrågad i framtiden. Redan idag har ändringar i tillverkade papperskvaliteter gjort björkmassa till en bristvara, f ö just då det björksly som hormoslyrades på 1960- och 70-talet skulle ha varit avverkningsmoget.
PS. För att undvika det obligatoriska angreppet på okunniga stadsbor meddelas härmed att jag bott på landet i hela mitt liv och fortfarande gör det.
DI har idag skog som tema. Intressant för en skogsintresserad samt kanske även för den som undrar varför USA exporterar pellets från Floridas skogar.
Christer Ericsson har gjort kalkylen och satsat på pelletstillverkning i Florida: Olja för 14 000 SEK kan ersättas med flis för 3 200 SEK. Subventioner oberäknade!
2012 var han världsledande med 600 000 ton från USA.
tty, Du har alldeles fel om granskog det är nämligen det bästa konstruktionsvirket och det som sågverken betalar bäst för. Massaved är bara en restprodukt som inte går att såga. Om människor vill bo i trähus i framtiden också så är det granskog man skall plantera. Ädellöv är råvara till golvindustrin så där marken är lämplig försöker vi odla ek och på de magraste markerna är det tall som gäller. Vi markbereder bara torra marker och grunt så de spåren växer snart över.
Jag har inget emot stadsbor vi brukar åka på semester till storstäder men jag promenerar inte i den värsta slummen så om ni skall ut i skogen så gå någonstans där det ser trevligt ut eller så kan man köpa egen skog den kostar inte mer än 100 000:- per hektar det är väl kvadratmeter pris för lägenhet i centrala Stockholm.
Karl-Oskar 2013/06/03 kl. 13:22
Nja, nog betalar sågverken bättre för tall jämfört med gran, var just inne på skogen.se och kollade jämförpriser på Virkesmarknaden (medlemssidor). Talltimmer ligger i snitt femtiolappen över på fuben. Att sedan gran kan vara mer lönsam ändå är en annan sak om marken är rätt.
Tacksam för att du (Ulf L och tty) lyfter nivån på debatten. Tröttnade ganska snart då jag läste om påståenden grundade på någon tyckande tysk och en annan som inte gillade kalhyggen. Vilket bottennapp på TCS!
Tycker som du, om man vill ha en skog som man själv vill ha den – Köp skog själv då!
Skogsmannen,
Tycker som du, om man vill ha en skog som man själv vill ha den – Köp skog själv då!
Självklart! Vem har begärt något annat?
Ingemar Nordin Inläggsförfattare2013/06/03 kl. 20:35
Hävdade aldrig att någon begärde något, bara en massa sanslöst tyckande bland folk som till vardags ägnar sig åt vetenskap.
Som ett ytterligare exempel:
”Idag finns ju små maskiner som lämpar sig för gallring och där vi kan få en varierad skog både beträffande träslag och ålder.”
Vadå? Hugga bort det klenaste för att få en åldersspridning?
Hur tänkte du där egentligen?