Skanör-Falsterbo – hur kunde de gå så fel?

I mitt förr inlägg så visade jag på den absurda situationen att Vellinge kommun planerar att bygga en över två meter hög skyddsvall runt bebyggelsen på näset. Det behövs inte mycket lokalkännedom för att veta att näset har växt och fortsätter växa både på höjden och på bredden. Den medeltida hamnen är numera en äng, och det som var inseglingsrännan kan inte klassas som annat än ett dike. Den kända fågelön Måkläppen är sedan länge fastvuxen med Falsterbos södra udde, Flommen som för hundra år sedan var en stor öppen vattenyta håller på att växa igen och norr om hamnen växer sig en sandrevel allt större.

Trots detta så driver kommunen sedan några år en process där en skyddsvall sakta men säkert tar sig igenom kvarnarna. Man undrar verkligen hur det kan komma sig att  en process kan fortgå så länge och komma så långt utan att någon drar i handbromsen. I dagens inlägg skall jag göra ett försök till att förstå vad det var som gick fel.

visst är det ett problem

I alla fantasier så finns det ett korn av sanning och visst finns det en sanning även i denna historia. Näset är mycket utsatt för havets krafter och när förhållanden är de rätta så kan havsnivån stiga med en och en halv meter. Ett sådant tillfälle var den 4:e januari 2017 då ett omslag i vädret lade gatorna i Skanör under vatten. En liknande händelse var 1904,

“Från Falsterbohalvön rapporterades att vattnet stod en halvmeter högt på gatorna i Skanör, att hela Ljungen svämmade över och att vattnet stod 4 fot (1,2 m) högt mellan fyren och fyrvaktarens bostad (Skånska Dagbladet 1905-01-02).”

och värst av alla var den så kallade Backafloden i november 1872.

“Kl 1.35 e.m. Vattnet står nu 1 1/2 verktum över det andra trappsteget i trappuppgången till fyrtornet. 15 verktum över golvet i fyrmästarhuset” (Barometern 1874-01-20)

Skanör när det är som blötast.
Skanör när det är som blötast – 2012 (foto Vellinge kommun)

Så nog finns det risk för översvämningar och den risken kanske man vill försäkra sig mot. Fråga är hur stor risken är och vad som är en lämplig åtgärd. För att svara på den frågan måste vi skapa oss en bild av framtiden och försöka uppskatta både hur ofta och hur kraftiga framtida översvämningar blir.

vi tittar på siffror

För att kunna besvara våra frågor så skulle vilja ha nivåmätningar från Skanör-Falsterbo under hundra år. De översvämningar som vi vill skydda oss mot förekommer inte så ofta vilket i och för sig är bra men det gör det svårt att beräkna hur kraftiga och frekventa de kan vara. Från Skanörs hamn hav vi mätningar som går tillbaks till början av 90-talet vilket inte räcker så långt. Vi har dock lite tur i att en av de största översvämningarna vi sett på hundra år inträffade i januari 2017. Grafen nedan visar timme för timme vattennivån vid Skanörs hamn.

En gång vart hundrade år?
En gång vart hundrade år?

Högsta vattenståndet (under en timme) var 168 cm över RH2000.  Det normala vattenståndet vid Skanör är 15 cm över RH2000 så för ortsborna var effekten en vattenhöjning på dryga en och en halv meter.  Hur ofta inträffar dessa översvämningar och hur stora är de som återkommer med jämna mellanrum? För att besvara den frågan kan vi ta hjälp av vattenmätningarna i Klagshamn där vi har siffror från 1929.

Klagshamn ligger halvvägs till Malmö och det visar sig att vattennivåerna i Skanör och Klagshamn följs åt väldigt väl. Vi kan plotta de högsta värdena per dag för de två hamnarna för de dagar då vi har värden och finner en mycket bra korrelation.

Skanör och Klagshamn som ler och långhalm.
Skanör och Klagshamn, som ler och långhalm.

Den röda linjen är det linjära samband som vi har och som ni ser så ligger värdena inte långt från denna linje (korrelation 0.98).  Detta är nyckeln till att rekonstruera vattennivån vid Skanörs hamn från 30-talet och framåt.

Vi skapa först en rekonstruerad serie med de högsta värdena per dag utgående från mätningarna i Klagshamn. Vi kan sen åskådliggöra den serien genom att rita upp ett histogram över hur många dagar som vattennivån är mellan olika värden.

histVi ser nu vad vi skulle kunna förvänta oss. Medelvärdet ligger ur alla aspekter vid ca 15 cm vilket stämmer med vad vi vet om Skanör. Vattenståndet är i det närmaste normalfördelat men extremt höga vattennivåer är mer vanligt än extremt låga. Det vi egentligen är mest intresserad av är dock de mest extrema värdena så vi förstorar slutet på histogrammet.

Översvämningen 2017 var en gång på hundra år
Översvämningen 2017 var en gång på hundra år

Vi ser nu de hundra värsta översvämningarna på nästan hundra år. Den värsta översvämningen är den som inträffade 2017. De ligger som en solitär nästan en decimeter från de tio näst största. De tio näst största (140-152 cm) är tio översvämningar på nästan hundra år dvs i snitt en varje decennium. Kom ihåg att detta är uppskattade högvattenstånd givet Klagshamn men värdet vi har på 168.8 cm motsvaras av det uppmätta på 168.6 cm.

Under de trettio år som vi har värden för Skanör så var de tre högsta översvämningarna: 2017 – 168.8 cm, 1997 – 146.1 cm och 2001 – 140.1 cm. Den värsta är alltså någonting som inträffar vart hundrade år medan de två andra är något man kan förvänta sig vart tionde år.

Frågan är var översvämningen 1904 skulle komma in och dessvärre har vi inte mätningar vare sig från Skanör eller Klagshamn från den händelsen. Vi kan göra en uppskattning utifrån de mätningar som finns från Ystad och i kombination med nedteckningar från Falsterbo och uppskatta den till kanske 2 meter över medelvattenståndet vilket är en bra bit över översvämningen 2017 (en rapport från SMHI anger att Ystad hade 166 cm över medelvattenståndet vilket skulle vara ca 180 cm över RH2000). Med de data vi har kan vi dock göra en uppskattning och säg att detta är en typ av översvämning som bara inträffar en gång på kanske två hundra år.

Den så kallade Backafloden som inträffade 1872 ligger så långt utanför de siffror vi har att det blir betydelselöst att försöka göra en uppskattning för hur ofta den skulle kunna återkomma. I artikeln från Vatten 2016 så gör man uppskattningen att det är en händelse som inträffar en gång på tretusen år; som de säger – kanske inget vi måste planera för.

“The 1872 storm is a grey swan. If it has happened before it can happen again, and we need to remind ourselves about that once in a while, even though we do not necessarily have to design for it.”
(Journal of Water Management and Research 72: 129–142. Lund 2016 )

Vad är problemet

Det jag har beskrivit hittills är alla överens om; om vi vill skydda näset från regelbundet återkommande översvämningar så räcket en vall på 160 cm över RH2000 långt. Om vi vill planera för stormar som inträffar en gång på hundra eller två hundra år så skall vi bygga en vall på 180 cm över RH2000.

Vad alla också är överens om är att Skanörs normalvattennivån idag ligger på ca 15 cm över RH2000 och att landet stiger med ca 8 cm på hundra år. De lägsta delarna av Skanörs samhälle ligger på dryga metern över RH2000 så den vall vi skulle behöva bygga  bara är dryga halvmetern hög från marken och om vi väntar hundra år så kan vi kanske spara en decimeter.

Så långt är alla överens – hur kommer det sig då att Vellinge kommun panerar att bygga en skyddsvall som skall ha en höjd på 3 meter över RH2000? Svaret på den frågan hittade jag i ett dokument från SMHI som de skrivit på uppdrag av MSB.

“RCP 8.5 skall användas för 100-, 200-års återkomstvärden och extremnivå.”
(SMHI Extremvattenstånd i Falsterbo)

RCP 8.5 är IPCC:s värsta scenario och är så långt ifrån verkligheten att man lika gärna kunde ta in vättar och troll i kalkylen. Om vi läser denna skrift så hittar vi följande siffror:

100 år 200 år extremnivå
återkomstvärde över medelvattenstånd 149 cm 156 cm 200 cm
medelvattenstånd 1995 RH2000 12 cm 12 cm 12 cm
landförändring till 2100 -8 cm -8 cm -8 cm
TotalT relaTIVT RH20000 153 cm 160 cm 204 cm

Detta är nästan exakt vad vi har kommit fram till ( “landförändring” på – 8cm är den landhöjning på 8 cm som vi har fram till 2100).  Vi kan utgå från dessa siffror och bygga en bra mycket lägre vall på de ställen där det behövs. Längs med stora sträckor så finns redan sanddyner som är bra många meter och inte ens i de planer för en tremetersvall finns det någon byggd vall på Falsterbos södra sida.

Det är här som grupptänkandet gör sitt intåg. SMHI har lagt in en extra rad i tabellen ovan, raden som gör att vi lämnar verkligheten. Siffrorna är hämtade från IPCC:s femte rapport och är medelvärdet och den övre gränsen för den uppskattade havsnivåhöjningen fram till 2100 (tabell 13.5).

100 år 200 år extremnivå
IPCC global havsnivåhöjning 1995-2100 74 cm 74 cm 98 cm

Här är anledningen till att Vellinge kommun tänker plöja ner 160 miljoner i en vall som skall klara vattennivåer tre meter över RH2000. Man tar den framräknade extremnivån på 204 cm och lägger på en fantasisiffra på 98 cm och får 302 cm. Det som skulle kunna vara en vall på en halv meter har plötsligt förvandlats till en mur på över två meter.

Åter till Kungsholms fort

För att se hur långt ifrån verkligheten som SMHI är kan vi gå tillbaks till de siffror vi har för Kungsholms fort. Vi har där en mätserie som går tillbaks till 1880-talet och som lär vara en av de mest pålitliga källor i närområdet om vi vill  titta på havsnivåförändringar. I diagrammet nedan är nollnivån satt till 1995, det årtal från vilket SMHI utgår från i sin beräknade havsnivåhöjning.

Är detta troligt?
Är detta troligt?

Den blåa linjen i diagrammet är den absoluta vattenhöjningen sedan 1880-talet vid Kungsholms fort.  Den röda linjen är den linjära approximation vi har av vattenståndet. Vi har en långsiktig trend på ca 14 cm under hundra år men Kungsholms fort stiger lika snabbt med landhöjningen och ser havsytan som oförändrad. Den streckade röda linjen är den utveckling vi skulle ha om vattnet fortsatte att stiga som de gjort under 1900-talet. Den svarta streckade linjen är Skanörs landhöjning under tiden. Skanör har inte lika stor landhöjning utan får nöja sig med 8 cm på hundra år vilket skulle betyda att vattnet runt näset  får en relativ stigning på 6 cm.

I grönt så har jag lagt in SMHI:s beräkning på 74 cm höjning mellan 1995 och 2100 och i gult den höjning på 98 cm som är deras värsta scenario. När man ser dessa linjer i samma diagram så undrar man hur troligt detta är. Det blir nästan tragikomiskt när man tänker på att Vellinge kommun planerar att bygga en vall på tre meter baserat på dessa beräkningar.

ett råd till Vellinge kommun

Man skulle kunna tänka sig att man idag beslutar om en vall som har höjden 160 cm relativt RH2000 och sen väntar i 50 år innan man eventuellt går vidare. Det skulle bespara kommunen en hel massa pengar; men det är kanske ingen som tycker det är av intresse?

Referenser

De två första rekommenderar jag verkligen; mycket intressant läsning om vattennivåerna kring Skånes kuster. Den tredje är en beskrivning av hur grupptänkande kan förflytta berg och den fjärde är roten till problemet.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. foliehatt

    RCP8.5 är en viktig information att leta efter i larmrapporter. Finner man den i rapporten så kan man sluta läsa där och då. Senast dök den upp i media i och med den rapport som påstod att mer än 3 miljarder (!) människor skulle behöva fly från olidlig hetta som i sin tur orsakats av koldioxid – inom 50 år. Givetvis med Brasklappen att det skulle kunna bli så – allt beräknat utifrån RCP8.5- givetvis.

  2. Mats Kälvemark

    Tack Johan för ditt outtröttliga borrande i relevanta data kring klimatfrågorna och dina eminent skarpa analyser av vilka slutsatser som kan dras!
    Som jag sa i en kommentar till ditt förra inlägg vore det ju värdefullt om en delegation av klimatrealister
    bosatta i relativ närhet till Vellinge kunde ta kontakt med kommunen ( 040 – 42 50 00 ) för genomgång av det faktabaserade underlaget. Alternativt i Coronatider via videokonferens och då har ju närheten till Vellinge ingen betydelse.
    Hemsida https://www.vellinge.se/
    Mer info:
    https://vellinge.se/planer-och-projekt-i-Vellinge-kommun/aktuella-byggprojekt/trafik-och-infrastruktur/skydd-mot-hoga-havsnivaer/

  3. Johan Montelius

    För er som läser DN – en artikel idag om näset som är på väg att försvinna:

    “Klimatförändringen har redan höjt nivån och enligt SMHI:s modeller för havsnivåhöjningen i Skåne kan den höjas med upp till en meter inom 100 år.”

    “Falsterbonäset är ett av de första fallen i Sverige där samhället är akut hotat på grund av klimatförändringen..”

    https://www.dn.se/nyheter/sverige/unik-dom-om-klimatanpassning-i-falsterbo/

  4. Johan Montelius

    #1 foliehatt

    RCP8.5 är verkligen en varningsklocka för att en artikel är gripen ur luften. Jag hoppas göra ett inlägg som sammanfattar vad scenariot egentligen innebär. Tror faktiskt inte det finns någon ens på SMHI som tror att det är speciellt realistiskt.

  5. pekke

  6. Rale

    Modeller kan ställa till med mycket.

    Enligt Tony Heller (på Twitter) ska ansedda Imperial College of Medicines virusmodell räknat fel på en faktor 15 för Sveriges Coronadödsfall. Denna modell lär ha stängt ner hela Världens ekonomi. Moduleraren Ferguson krävde “social distansering” men distanserade sig inte själv. Därför fick han avgå. Kvinnan han var med är klimataktivist som vill lägga ner Världekonomin. Samband?

  7. Lasse

    Tack Johan
    Mycket intressant . Det finns goda skäl att vänta med att bygga för framtiden om den är så osäker som SMHI vill förmedla.
    Högvattensituationer är därtill kortvariga och om de stängs in bakom vallar tenderar det att ge fördröjda vattensamlingar innanför vallarna. För grunden skall de väl inte täta?
    Vi har ett lika dumt exempel i vår kommun. Vad man inte tänker på är att dagvatten måste anpassas till dessa höjda prognostiserade nivåer. Vattnet får inte rinna in under högvattenskyddet vid högvatten vilket ger en svår lösning.
    Nu är näset mest sand så grundvattnet följer med havets nivå och dräneras dit om det går.

    Vill man ha långa säkra serier i närheten av Skanör bör man leta i Tyskland:
    Warnermunde: https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=120-012

  8. Lasse

    #6 Intressant, det var denna beräkning som låg framför Trump när han ondgjorde sig över Svenska myndigheters slappa attityd!
    Gissar att myndigheterna i Sverige har samma effekt på nitiska Moderater i Vellinge och Danderyd-där de klimatsäkrade kajer med stegar ner till nuvarande vattenstånd.

  9. Karl Erik R

    Varför planerar man nu att bygga ett skydd mot något som med extremt låg sannolikhet (enligt IPCC) ska inträffa om 80 år?

    En damm vid en gruva byggs för nivåhöjningen de närmaste 20 åren. En höjning man VET kommer att inträffa så länge gruvan är i drift. Dammen byggs så att den på ett säkert sätt kan höjas när det är dags. Först då höjs den för att klara ytterligare 20 år, eller den period man bedömer som rimlig. Många gruvdammar i Sverige har höjts i 3-5 omgångar och kan fortsätta att höjas vid behov.

  10. Johan Montelius

    jag la in en kommentar på DN:s och även DI:s artiklar med referens till den här sidan och fick dem med vändande post detta:

    “Kommentaren tas bort då Dagens Nyheter inte tillåter länkar i kommentarer till t.ex. sociala medier samt icke officiella eller allmänt erkända sidor. Exempelvis nyhetssidor som inte är anslutna till det pressetiska systemet.”

    … ah, vi är en icke officiell eller inte erkänd sida 🙂

    Man undrar med viss oro vad som håller på att hända, skall DN/DI och övrig “officiell” media sätta upp en lista på vilka sidor som skall tillåtas. Jag undrar om de inte skulle vara intresserad av ett system som de använder i Kina? (det som utvecklades i Albanien har dessvärre några år på nacken)

  11. Håkan Bergman

    En petitess.

    ”Klockan 13.35 stod vattnet 3,7 cm över andra trappsteget i trappuppgången inne i fyrtornet och 37 cm över golven i fyrmästarhuset (Barometern 1874-01-2)”

    3,7 och 37 cm, Sverige införde metersystemet 1878, Norge faktiskt 1874 större var inte vår makt över dem.
    Här har nån sannolikt räknat om från originalet, det kan väl inte vara du Johan? Ska vi gissa att det stod 1 ½ tum och 1 ¼ fot i originaltexten. Hade kanske varit mera korrekt att skriva runt 4 resp 40 cm. För klockslaget kan väl precisionen stämma, det var sannolikt fyrvaktarens uppgift, men hur skrev man det 1874?

  12. Rolf Mellberg

    #10 Johan

    Verkligen lysande Johan, den här typen av mycket konkreta analyser tar nog skruv i Vellinge kommun men även långt därutöver.
    Kul (nåja) att DN visar att de har en totalitär hållning, de gräver bara sin egen grav.
    Med stor skadeglädje konstaterar jag att Aftonbblaskan ska banta bort 50 tjänster, yippie! Rätt åt dom, en av maktmedias tyngre pelare.
    Men nu återstår väl ett räfst och rättarting på MSB!!!
    Hur många offer i form av döda Covid-19- åldringar faller under deras ansvar???
    Inte att förglömma skogsbränder.

  13. Johan Montelius

    #11 Håkan Bergman

    🙂 uppenbart, tänkte inte på det, klippte texten från artikeln i Vatten som jag länkade till. 3.7 cm är lite väl exakt när stormen viner i knutarna 🙂

  14. Johan Montelius

    11 Håkan Bergman

    “För klockslaget kan väl precisionen stämma, det var sannolikt fyrvaktarens uppgift, men hur skrev man det 1874?”

    “jag hade just tagit en sup efter maten då …”

  15. Robert Norling

  16. Robert Norling

    “Beslutet lär bli vägledande för resten av landet, där kustkommunerna redan står öga mot öga inför effekterna av klimatkrisen.”

    Ja ni, vad kommer härnäst.
    Miljonerna rullar och blir till miljarder av bortslösade skattepengar.

  17. Lasse

    #15 Tillstånd erhölls för detta “klimatprojekt”
    -Om inget görs innebär det fara för liv. Barns liv, exempelvis, säger Per Juhlin som leder skyddsvallsprojektet för Vellinge kommun.
    Det visar att känslor styr!

  18. Ingemar Nordin

    Detta visar väl hur viktigt det är att vi klimatrealister börjar engagera oss i kommunalpolitiken. Hur skall annars saklig information nå okunniga politiker och tjänstemän?

  19. Håkan Bergman

    Johan M. #14
    ”jag hade just tagit en sup efter maten då …”
    Men så kunde man väl inte skriva i tidningen ens på den tiden. Förresten, runt 40 cm borde nog vara runt 4 dm. Varför använder vi så sällan dm? Kanske vi alla vill låta mera exakta? Sen har vi klassikern abuot an inch som kan bli ungefär 2,5 cm eller ungefär 25 mm, för nån hade ett skjutmått med sig och mätte stenen. Ett par tre centimeter stämmer nog bättre.

  20. Lasse

    #18
    Tänkte på det.
    Det finns en annan infallsvinkel på muren/vallen.
    Vellinge kommun förbereder sig på att kunna använda fossila energislag även i framtiden-satsar 200 miljoner för att kunna elda på som tidigare.
    Vad säger klimatalarmisterna om en sådan satsning?

  21. Enkelt
    1658
    Sedan Skåne svenskt
    Vi veta ju alla hur svenskar äro.
    Vilket skulle bevisas

  22. Ulf

    Johan, det måste väl finnas villaägare som organiserat sig som du kan skicka denna till.?

    Nu är det lite sent men annars kunde du skickat det till domstolen. Fortfarande finns det mark och miljödomstolar som MP inte lyckats kapa. Det är därför de strippar dem på visa ärenden som Preem ,så de kan lägga dessa i malpåse på regeringskansliet.

    Detta kan bli överklagat till överdomstol och då kan det skickats dit.
    Det kanske även finns en opposition som tycker annorlunda i Vellinge typ SD!att skicka till? Synd att inte använda så mycket jobb du lagt ner.

    Har själv mycket god erfarenhet av domstolarna. Vår kommun kapades av miljömuppar som skulle ha folk att bygga extremt oproportionella avlopp på sommarstugor.
    Mark och miljödomstolen gick emot, dessutom med fyndiga, roliga och avsnoppande svar på miljömupparnas absurda argument. Riktigt kul. Nu gör MP allt för att även kapa domstolarna, så de lär bli sämre framöver men en del innehåller fortfarande rakryggade jurister.

  23. Johan Montelius

    #11 Håkan Bergman

    Här kommer lite detektivarbete.

    Texten nedan klippte jag från artikeln “HISTORISKA STORMHÄNDELSER SOM UNDERLAG VID RISKANALYS” som jag länkade till.

    “Klockan 13.35 stod vattnet 3,7 cm över andra trappsteget i trappuppgången inne i fyrtornet och 37 cm över golven i fyrmästarhuset.”

    De gav referensen Barometern 1874-01-20 och nu har jag hittat tidningen på KB:

    https://tidningar.kb.se/4112684/1874-01-20/edition/145050/part/1/page/2/?q=%20falsterbo&newspaper=BAROMETERN&from=1874-01-01&to=1874-12-31

    Orginaltexten löd:

    “Kl 1.35 e.m. Vattnet står nu 1 1/2 verktum över det andra trappsteget i trappuppgången till fyrtornet. 15 verktum över golvet i fyrmästarhuset”

    Jag uppdaterar 🙂

  24. Kristian J

    Jag tycker att Vellinge ska bygga muren, som en varning till andra kommuner som eventuellt går i samma funderingar.
    Emellertid, hur långt åt sidan och inåt land ska denna mur sträcka sig? Den måste ju vara ordentligt omslutande så det inte rinner in bakvägen. Om man tänker sig en nivåhöjning på 2 meter, så lär det väl vattennivån sträcka sig en bit inåt landet. Tror att det är bäst att Vellinge bygger en 3-meters mur runt hela socknen. Kan bli berömt i världen!

  25. Kristian J

    Mången entreprenör gläds nog åt denna kommande inkomstkälla.

  26. pekke

    Kristian J #24

    Mycket bra förslag, de kan bli ett föredöme för världens klimatalarmister med sin 3 meter höga mur runt hela Skanör – Falsterbo !
    Skicka förslag till alla berörda parter i och runt Vellinge samt media.

  27. Hej jag heter Björn Bergman. Jag saknar en parameter i samband med att mäta havsytans nivå. Den är inte helt obetydlig! Snarare tvärt om. Parametern är “Lufttrycket” Atmosfären är mycket tung och varierar med lågtryck eller högtryck. Den anges i millibar, Där standardatmosfären ligger på 1013,2 mb vid havsytans medelnivå och plus 15 C (Celsius) Vid mycket lågt lufttryck stiger vattennivån pga den lägre vikt(tryck) mot vattenytan. Då våra hav är kommunicerande kärl, trycks då vatten undan, från ett område med högt lufttryck och fyller ut tryckskillnadsområdet. I Söderhamnsfjärden är det inte ovanligt med att vattennivån stiger mellan 1-1,5 meter, allt beroende på hur stort tryckfallet är. Här uppe är det känt bland båtfolk och fritidshusägare vid kusten. Vid Kalmarsund känner traktens befolkning till de skiftningar i vattenströmmen under Ölandsbron, vilken ändrar sig och strömmar nordvart eller sydvart, allt beroende hur H-L-trycken ligger i förhålland till nämnda sund.

  28. Daniel Wiklund

    Väldigt intressant artikel. Synd att man inte kan skydda sig mot virus genom att bygga murar.

  29. Håkan Bergman

    Muren måste så klart ha ett catchy namn. nu lär det väl vara låga odds att det skulle finnas nån med namnet Ulbricht i kommunstyret, knappast ens en Hadrianus. Vi får brainstorma, i brisst på annat Lilla Atlantvallen?

  30. Ulf

    Svar 6,8

    Eftersom vi inte har något facit för detta virus så får man använda sunt förnuft och då blir det förstås besvärligt för politiker.
    Jag tillhör dem som inte tror Sverige haft bättre siffror med nedstängning. Det finns inget som talar för det. Vår smittspridning hade sannolikt gått mycket längre än våra grannländers när åtgärder vidtogs. Vår smitta tror jag dessutom till mångt o mycket kom ifrån länder som Iran. Homogen befolkning med hög tillit till staten är också en nyckel. Där ligger vi helt fel jämfört med våra nordiska grannländer. Rankingen över avlidna råkar dessutom vara efter hur homogena de nordiska länderna är. Jag är rätt osäker på om metoden fungerat på länder där man aldrig gör som staten säger. Ej heller städer som London och NY. Stora städer är det mycket besvärligt om befolkningen inte är extremt disciplinerad, som i en del asiatiska länder. Sedan gissar jag att en del länder i Asien har högre motståndskraft mot fladdermössvirus. Det var ju likadant med pesten.
    Till sist senast jag kollade för någon vecka sedan var det under 50 personer under 50 år som dött. Under 20 år en individ. Man kan alltid klaga på ungdomen, men med tanke på att viruset är mindre dödligt för dem, än att gå ut och festa en kväll tycker jag att de är ovanligt solidariska.
    Den dummaste nedstängning är ändå trots allt Indiens. Antalet offer för nedstängningen jämfört med en epidemi lär ge hundratals ggr fler dödsoffer.

  31. Fredrik S

    Tack Johan!

    I Persiska Viken bygger de nya låga öar för diverse lyxboende.

    De kanske kan slå en pling från Vellinge och utbyta info.

    Oavsett kan de ju kanske köpa några båtlaster med billig ökensand att forsla därifrån. Det är nog köpläge nu och oljepriset är lågt.

  32. Håkan Bergman

    Fredrik S #30
    Ökensand har visst ingen vidare kvalité, vet inte hur ofta men trot eller ej det har hänt att Sverige har exporterat sand till araberna. Svenskt grus håller världsklass äkta granit som det krävdes en istid för att mala fram ur urberget, åtminstone om man håller sig utanför fjällkedjan.

  33. Håkan Bergman

    Vellinge kan väl göra som danskarna, dom har planer på nya konstgjorda öar söder om Köpenhamn. På bilden nedan kan man se hur danskarna tänker sig att bygga stora fläktar som blåser bort vattnet, innovativt!

    https://ing.dk/artikel/regeringen-vil-anlaegge-ni-nye-oeer-ud-koebenhavn-223081

  34. Roy H M Ahnell

    Bygga en mur för att ”rädda” Skanör Falsterbo är väl ok, men vad händer med resten av Skåne som vi är integrerade med städerna, Malmö, Trelleborg, Helsingborg etc,.

  35. Johan Montelius

    #31 Håkan Bergman

    Den som minns Åke Arenhill mins “Trot om ni vill” och där förekom en gång sandexporten från Simrishamn till Saudiarabien. Tror det var en speciell sand som användes i några reningsverk eller om det faktiskt var i några oljefilter.

  36. Jonas

    Är det inte bra om de bygger en mur ? Ganska snart så kommer den ju bli ett för alla synligt monument över alarmisternas korkade profetior.
    Det kommer ju inte gå att snacka bort den heller. Den kommer stå där till ingen nytta, och det kommer vara uppenbart för alla att skräckscenariot inte inträffar.

  37. Ingemar Nordin

    OT:

    Förtroendet för MPs miljö- och klimatpolitik rasar. Från DN:

    “I juni 2014, strax före valet som för första gången gjorde MP till ett regeringsparti, ansåg hela 62 procent av väljarna att partiet hade den bästa politiken inom miljö och klimat. I april 2020 är den andelen 20 procent, vilket innebär att man tappat fem mätningar i rad. Till saken hör att MP under hela den tiden har innehaft posten som klimat- och miljöminister, och att frågorna tagit allt större plats i debatten.

    Nicklas Källebring är opinionsanalytiker på Ipsos.
    – Det är oerhört dramatiskt. Miljöpartiet har tappat två tredjedelar av det stöd man hade för sin miljöpolitik på sex år. Det saknar motsvarighet, säger han. “

  38. foliehatt

    Håkan Bergman, #29
    Hetväggen?

  39. Bert Nilsson

    Enligt kartan i den här DN-artikeln är större delen av Falsterbonäset accumulationsområde, dvs växer!

  40. Bert Nilsson

  41. Sven Hanssen

    Varför nöja sig med Skanör-Falsterbo. Lika bra att valla in hela Skåne för säkerhets skull samt Halland och Blekinge.

  42. Fredrik S

    Håkan Bergman #32

    Jo, den är nog för slät för att duga till all konstruktion.

    Men man får väl inte gräva i Sverige heller för miljöpartisterna numera. Det bästa är nog ändå att flytta allt till Söderåsen, det blir nog billigare i slutändan också.

    Eller också sälja hela Falsterbonäset till Emiratet så kan de flytta ner alltihop och spela golf i sol året runt.

  43. Ulf

    Svar 37

    Kanske folk inser att det var dumt att lägga så mycket fokus på inbillade hot när det finns verkliga. Helt seriöst så tror jag att det nu finns chans att få ungdomar att inrikta sin energi på att göra bra saker istället för meningslöst klimattrams. Det gäller även Greta. Unga människor behöver saker att slåss för och då gäller det att hjälpa till så de slåss för rätt saker.

  44. Robert Norling

    #41 Sven H
    Bygg en mur runt hela Sverige och postera ut tull, gränspolis och militär.

  45. Ulf

    Svar 29

    Varför inte anspela på järnridån? ”Klimatridån”, fast låter bättre på engelska climate curtain. Eller kanske rätt och slätt ”skygglappen”?

  46. Ivar Andersson

    Hur hög mur behövs, enligt SMHI, på Pepparholmen så att tunneln på danska sidan inte vattenfylls? Eller ligger tunnelöppningen redan på säker nivå över vattnet?

  47. Per I

    Åtta centimeter landhöjning på hundra år blir 12 på 150 år. Om man tittar på kartorna så verkar det vara mycket mer. Hamnen är en äng. Jag menar att det måste finnas fler orsaker till att det ser ut som det gör idag. Att havet spolat upp sand och sediment som på korallöarna i Söderhavet. Så att bygga en mur kan stoppa landhöjningen. Landet höjs utanför muren istället. Sen en annan sak att bygger man en mur kan det jämställas vid en väg. En väg måste ha en massa passager för olika djur och reptiler. Behövs inte det här?

  48. Björn

    Den här muren kan man nog mer se som politisk än av funktionella skäl. Orsaken till muren är främst att demonstrera tron på “klimatförändringarna”, vars begrepp används som en påtryckning för att genomföra diverse politiska tokerier.

  49. Håkan Bergman

    Malmö har tyvärr redan monopol på det vackra namnet Spillepengen annars hade det kunnat duga. Det kunde man f.ö. döpa många projekt till.

  50. Per I

    #48 Björn
    Ja så är det. Det fungerar som en rundgång. Kontentan blir att kolla här vad de var tvungna göra i Falsterbo för att skydda sig mot havsnivåhöjningarna! Som de som satt med dykutrustning på Söderhavsön inför klimatmötet. Dom som drivit igenom det här är aktivister. Det handlar inte om att de vill skydda husen mot storm utan de vill dra uppmärksamhet till rörelser som förutsäger havsnivåhöjningar p.g.a. klimatet. Ofta är det bäst att kolla på vilka organisationer de är med i de som är inblandad i sånt här. Finns det nån inom miljö och väderlekstjänst oavsett var det är som inte tror på havsnivåhöjningar i värsta RCP – scenariot.

  51. tty

    #32

    “Ökensand har visst ingen vidare kvalité, vet inte hur ofta men trot eller ej det har hänt att Sverige har exporterat sand till araberna. ”

    Det är i och för sig inget fel på ökensand, men till gjutformar duger den inte. Anledningen är att kornen nöts och blir rundade, så sanden tar inte ihop som gjutsand bör göra. Då är det färskkrossad istidssand som gäller.

    Påminner f ö om en gammal historia från Sovjettiden:
    “Vad händer då Sahara blir socialistiskt?”
    “Dom får importera sand från USA”

  52. Lars Cornell

    #32 mfl. Det kan vara hårdheten man är ute efter. Nära där jag bor finns en bergtäkt med särskilt hårt berg. Där gör man grus för export till asfalt i Estland och Lettland.

    Ett ljushuvud kom på att använda färgat glas till vägbeläggning eftersom det inte finns annan efterfrågan på sådant. Men det blev totaltyst om det. Flaskglas är inte alls så hårt som man lätt tror.

  53. Håkan Bergman

    Lars C. #52
    Kan det vara kvartsit, det krossar man och använder till vägbeläggning i Jämtland, outslitligt och sliter ut dubbar för att inte tala om krosskäftarna.

  54. Lasse

    #51 mfl
    Det är calcium som gör ökensanden olämplig för betong.
    HCL test på sanden visar om den duger. Kalk ger CO2 reagens
    Baskarpssand är en leverantör. Där kan vi även beställa ren sand för vattenrening.

    Vallen borde kunna byggas ute i havet så Vellinge kunde expandera lite.

  55. Karl Erik R

    OT om makadam till asfalt.

    Krossmaterialet testas genom att trumlas och mäta hur stor andel som sönderfaller. Lågt värde är positivt. För användning på högt trafikerade vägar krävs ett värde på högst 7 (% passerande sikt). Bästa bergtäkterna kan ha ner till 3-4. Den kvaliten är så högt prissatt att den klarar transport till länder söder om Östersjön. Där är sedimentära bergarter dominerande, som i Skåne och på Gotland. För det mesta inget att göra bra asfalt av.

    Kvartsit är hårt men kan vara ganska sprött. Både kvartsit och glasflaskor består av nästan 100 % kvarts – SIO2.

  56. Tudor

    Kan detta stämma?

    Enligt Henrik Sundström är det länsstyrelserna som framtvingar vansinnet.

    sant eller ej?

    https://twitter.com/HenrikSundstrom/status/1258326842752327680

  57. Gunnar Strandell

    Björn E Bergman #27
    Du har så rätt och det ser vi som bor längs Roslagskusten också. Lågtryck, vindriktning och skvalpandet i Östersjön kan ge snabba och dramatiska effekter.

    Ljusne har en mätstation sedan 2018 som mäter varje timme och som finns på SMHIs hemsida.
    Minimum havsnivå var 2019-01-02 kl. 13:00 med -66,92 cm.
    Maximum var 2020-02-22 kl 20:00 med +103,9 cm.
    Skyll dessa 170 cm på ett år på klimatförändringar, extrapolera och börja flytta Söderhamn 170 meter högre eller bygg en så hög mur om staden ska finnas om hundra år! 😉

    Länkar.
    Aktuella data:
    https://www.smhi.se/vadret/hav-och-kust/vattenstand-och-vagor#ws=wpt-a,proxy=wpt-a,lang=sv,station=none,id=ljusne_sjov,type=ssh

    Historiska data, om du har Excel går det att öppna direkt, men vattenståndet har decimalpunkt och kan behöva bytas till kommatecken för att rita en graf:
    https://www.smhi.se/data/oceanografi/ladda-ner-oceanografiska-observationer#param=sealevelrh2000,stations=all,stationid=35127

  58. Gunnar Strandell

    #52 Lars Cornell och #53 Håkan Bergman
    Jag har två erfarenheter från mitt yrkesliv som har beröring till berg, och grus.

    Den första är från provning av betong för pålar med hållfasthetsklass K400, dvs tryckhållfasthet 400 MPa.
    Det visade sig att ballasten, dvs. stenarna, i dansk betong hade väsentligt lägre motstånd mot upprepad belastning än svensk betong, trots likartad kemisk sammansättning.

    Den andra är att slitaget per borrad meter hos hårdmetallen i en bergborr varierar linjärt med halten av kvarts i berget. Men man får vara försiktig för det finns hårdare mineral här och var. Det leder till en sann anekdot från min tid som bergborrutvecklare.

    En kund hade jämfört slitaget per borrad meter på sina bergborrar med en kollega och upptäckt att hans var mer än dubbelt så högt. En undersökning visade att han levererade material till Naxos i Västervik som de använde för att tillverka sina gröna slipskivor för hårdmetall! 🙂

  59. Anders

    #57 Tudor. Det påstås här att “Länsstyrelserna tvingar kommunerna till det genom att annars vägra släppa fram nya detaljplaner”. Detta måste väl ändå granskas av någon annan myndighet, domstol eller journalist?! Jag har visserligen inte så alls svårt att föreställa mig att Mp-drivna Greta-lärjungar (tänk att denna unge blivit upphöjd till klimatmästare…) faktiskt driver på denna typ av “klimatanpassning”. Låt mig gissa att de hänvisar till den pinsamma Klimatlag (2017:720). Hujedamej vilken soppa de tre Lö(f)ve(i)n gjort av vårt land! Vi bygger våra liv på osäkra prognoser – men blundar för verkligheten! Man undrar lite försynt om det var sådant vansinne som fick Rom på fall…

  60. Tudor

    #59 Anders
    När jag läser vad som står på länsstyrelsen skånes hemsida, så verkar det inte helt osannolikt att länsstyrelsen har ett finger med i spelet. Det finns nog inget att granska. De agerar säkert helt korrekt.

    “Hållbar översiktsplanering handlar om att ta hänsyn till energi- och klimatfrågor redan i översiktsplaner och detaljplaner.”

  61. Tudor

  62. ThomasJ

    Ja, historiens dokumentering av detta kommer inte bli nådigt. Då det – enligt uppgifter . finns ca 10% av ‘tjänstemännen’ (?) som är ‘klimataktivister’ inom kommunal och länsstyrelsernas ‘styre
    är det inte att förvånas över. Utomordentligt tråkigt är, att denna smitta tagit övertag över det – numera 100% förlamade s.k. ‘rättssystemet’, vilket gör problematiken är mer accentuerad, á la Moment 22; ‘who is the bombardier’?
    Lst:s och Vellinge kommuns beslut MÅSTE gå att överklaga via internationell rättsskipning – men var? av vem? hur?
    Go figure !
    Mvh/TJ

  63. Tommy Källbäck

    ”Varje felanvänd skattekrona är en stöld från folket.”
    Gustav Möller (s), socialminister
    Han skulle ha sett detta.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *