Regeringens proposition 2019/20:65. En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan överlämnades till riksdagen den 17 december 2019.
Jag har gjort några kommentarer till punkt 4, Kunskapsläget om klimatförändringar. Först kommer kunskapsläget enligt regeringen och samarbetspartierna L och C. De delar som är markerade inom [hakparentes] har jag kommenterat nedan eller i del 2.
4 Kunskapsläget om klimatförändringar
[Det är i dag välbelagt, och genom FN:s klimatpanel (IPCC) tydliggjort och underbyggt, att det är människans påverkan på klimatet som är den huvudsakliga förklaringen till den pågående uppvärmningen.]
Huvuddelen av denna påverkan består i förbränningen av fossila bränslen. Förbränningen har bidragit till att halten av koldioxid i atmosfären nu för första gången överstigit 415 ppm (miljondelar) vid de officiella mätningarna på Mauna Loa-observatoriet på Hawaii, vilket är betydligt högre än de förindustriella nivåerna på under 300 ppm. Även halterna av andra växthusgaser har ökat. Sammanlagt innebär detta en kraftigt förstärkt växthuseffekt. Nya mätningar visar att den globala uppvärmningen fortsätter att öka snabbt och de senaste fem åren har varit de varmaste som någonsin uppmätts. Den globala medeltemperaturen har totalt stigit med ungefär 1 grad i jämförelse med förindustriell tid. Världens temperatur har stigit fort sedan 1980, med 0,15–0,2 grader per årtionde, vilket illustreras i figur 4.1. Temperaturen stiger även i världshaven.
[Konsekvenserna av en värld som är en grad varmare upplevs redan i dag. Meteorologiska världsorganisationen (WMO) rapporterade i sin årliga statusrapport för klimatet att effekter av extremväder i form av exempelvis översvämningar, värmeböljor, skogsbränder och tropiska stormar intensifierats i takt med den globala uppvärmningen.]
Bara under 2018 drabbades 62 miljoner människor av extremväder, mestadels översvämningar och torka. Delar av Afrika har redan under 2019 genomlidit en av de värsta naturkatastrofer som någonsin inträffat på det södra halvklotet – cyklonen Ida som i mars drabbade Moçambique, Zimbabwe och Malawi.
[Extrema väderförhållanden ökar både i antal och styrka och bedöms intensifieras i allt snabbare takt.]
Effekterna är mångfacetterade och klimatrelaterade säkerhetsrisker riskerar att underminera framsteg även inom andra delar av Agenda 2030.
[I polarområdena ökar avsmältningen av glaciärer och landisar vilket medför att havsnivån stiger allt snabbare med förödande konsekvenser för lågt liggande kuststater och små önationer.]
Temperaturökningen i Arktis sker två till tre gånger snabbare än det globala genomsnittet, vilket redan har fått stora konsekvenser för arktiska ekosystem och samhällen. Även i Sverige finns tydliga tecken på klimatförändringarnas effekter.
[Enligt SMHI har årsmedeltemperaturen i Sverige stigit med 1,7 grader under de senaste 30 åren, vilket är mer än dubbelt så mycket som den globala temperaturökningen. I Sverige har vi under senare år dessutom upplevt särskilt varma sommarmånader – med långvarigt höga temperaturer, svår torka, omfattande bränder, vattenbrist och sämre skördar vilket illustrerar att Sverige är sårbart för klimatförändringar redan i dag.]
IPCC har visat i sin specialrapport från oktober 2018 om effekterna av en global uppvärmning på 1,5 grader Celsius att det finns en robust skillnad i konsekvenserna mellan 1,5 och 2 graders global uppvärmning.
Vid 1,5 graders uppvärmning är följderna bl.a. ökade extremtemperaturer, högre frekvens och intensitet av nederbörd samt troligen högre intensitet eller frekvens av torka i vissa regioner. Vid 2 graders uppvärmning förväntas mer allvarliga konsekvenser.
[Risken för så kallade tröskeleffekter då jorden själv sätter igång processer som förvärrar uppvärmningen och medför irreversibla effekter förväntas bli betydligt högre vid 2 än vid 1,5 grader.]
Som ett exempel kan nämnas att världens korallrev förväntas försvinna nästan helt vid 2 graders temperaturhöjning och minska med ca 70–90 procent vid 1,5 grader. Förekomst av extremväder, havsnivåhöjningar och påverkan på hälsa, ekonomisk tillväxt, ekosystem, den biologiska mångfalden samt mat- och vattenförsörjning förväntas vara betydligt lägre vid 1,5 grader än vid 2 grader. Exempelvis förväntas hundratals miljoner färre människor återkommande bli utsatta för svåra värmeböljor, vattenbrist och fattigdom vid 1,5 graders temperaturökning jämför med 2 graders temperaturökning. Vid 1,5 grader jämfört med 2 graders uppvärmning beräknas den totala havsnivåhöjningen att vara lägre och även risker för en isfri sommar på Arktis är lägre. På lång sikt handlar det om skillnad i många meters havsnivåhöjning globalt. Av IPCC:s specialrapport framgår att om uppvärmningen fortsätter i nuvarande takt kommer temperaturen mycket troligt att överskrida 1,5 grader redan mellan 2030 och 2052. FN:s miljöprogram (UNEP) visar i rapporten Emissions Gap Report 2018 att vi med uppfyllandet av nuvarande åtaganden under Parisavtalet är på väg mot ungefär 3 graders uppvärmning till slutet av århundradet. För att hålla uppvärmningen under 1,5 grader bedömer IPCC att de globala utsläppen av växthusgaser från mänsklig påverkan drastiskt behöver minska och vara noll omkring år 2050. Utsläppsminskningarna behöver ske i närtid då det är den sammanlagda mängden utsläpp som avgör hur stor uppvärmningen blir. De nästkommande åren är därför särskilt avgörande. IPCC bedömer att de globala utsläppen vid 2030 bör ha minskat med ca 40–50 procent jämfört med 2010 för att uppvärmningen ska hållas under 1,5 grader. Världen behöver agera skyndsamt och kraftfullt för att minska konsekvenserna av klimatförändringarna.
[Ju mer uppvärmningen ökar, desto mer ökar riskerna för att abrupta och potentiellt irreversibla förändringar uppstår. Spår i jordens geologiska historia ger ledtrådar om hur sådana abrupta skiften till nya jämviktslägen kan ske i olika komponenter av jordsystemet (t.ex. havsströmmar eller regnskogar). Enligt IPCC finns det redan vid dagens uppvärmningsnivå risker för den här typen av skiften – däribland i Arktis, där den snabba minskningen av den arktiska havsisen under senare år är ett framträdande exempel.]
Sammantaget har den samlade kunskapen om klimatförändringarna ett tydligt budskap: Det måste vidtas kraftfulla åtgärder i närtid för att bekämpa klimatförändringarna.
Regeringen:
”Konsekvenserna av en värld som är en grad varmare upplevs redan i dag. Meteorologiska världsorganisationen (WMO) rapporterade i sin årliga statusrapport för klimatet att effekter av extremväder i form av exempelvis översvämningar, värmeböljor, skogsbränder och tropiska stormar intensifierats i takt med den globala uppvärmningen.”
Förordet till WMO:s rapport:
Since the Statement was first published, climate science has achieved an unprecedented degree of robustness, providing authoritative evidence of global temperature increase and associated features such as sea-level rise, shrinking sea ice, glacier mass loss and extreme events linked to increasing temperatures, such as heatwaves. There are still areas that need more observations and research, including assessing the contribution of climate change to the behaviour of extreme events and to ocean currents and atmospheric jet streams that can induce extreme cold spells in some places and mild conditions in others.
Min kommentar:
WMO skriver att det finns bevis för en ökad temperatur och extrema väderhändelser som är kopplad till en ökad temperatur.
Sedan skriver de att det behövs mer forskning för att kunna bedöma klimatförändringarnas bidrag till extrema väderhändelser:
”Det finns fortfarande områden som behöver mer observationer och forskning, inklusive bedömning av klimatförändringarnas bidrag till beteendet hos extrema händelser.”
I avsnittet som handlar om extrema väderhändelser under året, skriver de att det inträffade 74 cykloner i norra halvklotet, vilket är betydligt fler än det långsiktiga medelvärdet på 63 cykloner. I södra halvklotet uppstod 22 cykloner, vilket är ungefär medel.
Det finns ett diagram i rapporten som visar ACE, accumulated cyclone energy, för nordöstra Stilla havet. Från 1980-talet till mitten av 1990-talet var ACE värdena relativt höga, därefter var det en lugnare period. Den senaste femårsperioden har två år med höga värden. Ingen långsiktig trend vad jag kan se, att tropiska stormar har intensifierats i det området.
I övrigt beskriver WMO några av de väderhändelser som inträffat under året. Avsnittet avslutas med:
”Determining the causal factors, including anthropogenic forcings, that contributed to or influenced the probability of extreme events is an area of ongoing research.”
”Att fastställa orsaksfaktorer, inklusive antropogena krafter, som bidrog till eller påverkade sannolikheten för extrema händelser är ett område av pågående forskning.”
WMO tycker sig se en ökning av extrema väderhändelser, men kan inte koppla de till mänsklig aktivitet.
Bilden nedan visar dödsfall orsakade av extrema väderhändelser från 1900 till 2018.
Regeringen:
”Extrema väderförhållanden ökar både i antal och styrka och bedöms intensifieras i allt snabbare takt.”
IPCC WG1. TFE 9
Precipitation Extremes
It is likely that the number of heavy precipitation events over land has increased in more regions than it has decreased in since the mid-20th century, and there is medium confidence that anthropogenic forcing has contributed to this increase.
Floods and Droughts
There continues to be a lack of evidence and thus low confidence regarding the sign of trend in the magnitude and/or frequency of floods on a global scale over the instrumental record. There is high confidence that past floods larger than those recorded since 1900 have occurred during the past five centuries in northern and central Europe, western Mediterranean region, and eastern Asia. There is medium confidence that modern large floods are comparable to or surpass historical floods in magnitude and/or frequency in the Near East, India and central North America.
Extreme Sea Level
It is likely that the magnitude of extreme high sea level events has increased since 1970 and that most of this rise can be explained by increases in mean sea level.
Tropical and Extratropical Cyclones
There is low confidence in long-term (centennial) changes in tropical cyclone activity, after accounting for past changes in observing capabilities. However over the satellite era, increases in the frequency and intensity of the strongest storms in the North Atlantic are robust (very high confidence). However, the cause of this increase is debated and there is low confidence in attribution of changes in tropical cyclone activity to human influence owing to insufficient observational evidence, lack of physical understanding of the links between anthropogenic drivers of climate and tropical cyclone activity and the low level of agreement between studies as to the relative importance of internal variability, and anthropogenic and natural forcings.
Min kommentar:
Enligt IPCC är det troligt att kraftig nederbörd ökat i fler regioner än de har minskat sedan mitten av 1900-talet, men det finns ingen stark koppling till mänsklig aktivitet.
Det finns en brist på bevis och därmed lågt förtroende beträffande tecknet på trend i storleken och / eller frekvensen av översvämningar på global skala.
Det är troligt att storleken på extrema händelser med hög havsnivå har ökat sedan 1970 och att större delen av denna höjning kan förklaras av ökningar i havets medelhöjd.
Det finns låg förtroende för långsiktiga (hundraåriga) förändringar i tropisk cyklonaktivitet. Under satellitperioden är ökningarna i frekvensen och intensiteten för de starkaste stormarna i Nordatlanten dock robusta (mycket högt förtroende). Emellertid diskuteras orsaken till denna ökning och det finns ett lågt förtroende för att hänvisa till förändringar i tropisk cyklonaktivitet till mänskligt inflytande.
Regeringens påstående stämmer dåligt med IPCC:s mer osäkra bedömning. Framför allt saknas en koppling till mänsklig aktivitet hos IPCC.
Regeringen:
”I polarområdena ökar avsmältningen av glaciärer och landisar vilket medför att havsnivån stiger allt snabbare med förödande konsekvenser för lågt liggande kuststater och små önationer.”
IPCC WG1 tabell 3.1
Enligt IPCC steg havsnivån med 3,2 mm/år mellan 1993 och 2010 med satellitmätning. Med tidvattenmätare under samma period steg havsnivån med 2,8 mm/år.
Min kommentar:
Bilden nedan visar att ökningen från 1993 till 2018 är 3,3 mm/år. Om man kombinerar en mätserie gjord med tidvattenmätning med satellitmätning får man en ökande trend. Mäter man på samma sätt finns ingen trend som visar att havsnivån stiger allt snabbare.
Tabell 3:1. För längre perioder finns en ökning. För tidvattenmätare och perioden 1901 till 2010 var höjningen 1,7 mm/år. För perioden 1993 till 2010 var den 2,8 mm/år. Trenden för termisk utvidgning på grund av varmare hav var 1,1 mm/år för perioden 1993 till 2010. Hela ökningstakten kan förklaras med varmare hav och inte enbart smältande glaciärer som regeringen påstår.
WMO om Grönland:
”År 2018 liksom 2017, ökade SMB (ytmassbalansen) en på grund av snöfall över genomsnittet, särskilt i östra Grönland. Cirka 150 gigatoner mer ismassa kommer att läggas till isen jämfört med 1981–2010 i genomsnitt, det sjätte högsta värdet under rekordperioden 1960–2018. Detta är den största ökningen av SMB sedan 1996, och det högsta snöfallet sedan 1972. Trots ökning i SMB under 2017 och 2018, är det bara en liten avvikelse från trenden över de senaste två decennierna.”
Min kommentar:
WMO har rätt i att två år är en liten avvikelse i en 20 årig trend och inte ett trendbrott. De ger dock en mer nyanserad bild av Grönlandsisen än regeringens: i polarområdena ökar avsmältningen av glaciärer och landisar. I genomsnitt minskar Grönlands ismassa med 0,1 promille/år. En tiotusendel/år.
Bilden nedan visar minskningen av Grönlandsisen sedan år 2002. Jag är inte säker på att det finns satellitmätningar som bekräftar att det inte var någon minskning av ismassan de två sista åren. Det kan vara en bedömning utifrån de snömängder som WMO redovisar ovan.
Regeringen:
”Enligt SMHI har årsmedeltemperaturen i Sverige stigit med 1,7 grader under de senaste 30 åren, vilket är mer än dubbelt så mycket som den globala temperaturökningen.”
Min kommentar:
Det SMHI säger, är att skillnaden i medeltemperatur mellan 30 årsperioden 1861-1890 och den senaste 30 årsperioden är 1,7 grader C.
Indata till grafen kommer från SMHI. Jag har lagt in en period mellan SMHI:s jämförelseperioder. Mellan den första och andra perioden steg medeltemperaturen med 0,94 °C, medan den steg 0,77 °C mellan den andra och den tredje perioden.
Den gröna streckade linjen visar att det var en verklig temperaturökning från 1860 talet till 1930 talet. Därefter har vi inte haft några högre årsmedeltemperaturer förutom 2014 som var något högre än 1934.
Om man tittar på 10 års medelvärden som i den graf som regeringen använder ovan, är temperaturskillnaden för Sverige mellan 30-talet och den senaste 10 års perioden 0,29 grader. Mellan 1860-talet och 1930-talet är den 1,67 grader. Det röda strecket visar Normalen, perioden 1961 till 1990, som SMHI förnärvarande använder som jämförelse.
Sammanfattning, del 1
Om man ska sammanfatta så här långt så har regeringen helt fel i vissa fall. De saknar dessutom de osäkerheter som forskningen visar på i sina påståenden. Det finns inte heller någon antydan till att forskarna inte kan göra en tydlig koppling till mänskliga aktiviteter i regeringens påståenden.
Gediget arbete Mats Z
Vore kul med kommentarer från berörda partier och myndigheter.
Jag kan bara bidra med en: ”Även om vi inte ser acceleration idag kommer vi att få se det senare”
Oceanograf på SMHI som inte vill stryka detta: ”Mätningar från SMHIs stationer visar på att havsnivåhöjningen accelererar även längs de svenska kusterna.”
Det visades vara Klagshamn och efter brons bygge! Senast högvattnet var skillnaden mellan Klagshamn och Malmö 40 cm
Lysande initiativ Mats Z! Vi måste lära andra människor att antingen att våga räkna på rådata själv eller åtm kräva av media att politikerna tvingas redovisa SIFFROR och inte komma undan med svepande resonemang som ”High confidence” etc. Detta politiserande av naturvetenskapen (som IPCC driver) måste få ett slut. Annars förlorar folk förtroendet för naturvetenskapen. Där kan vi tala om att vi närmar oss en allvarlig tippning point (ett tröskelvärde) med stormsteg!
Apropå havsnivåhöjningar så fick jag för en tid sedan tipset i detta forum om en artikel av S. Jevrejeva et al, http://nora.nerc.ac.uk/id/eprint/504181/1/1-s2.0-S0921818113002750-main.pdf där det beskrivs hur havsnivåhöjningarna varierat över tiden 1807-2009 baserat på dataserier från 1277 stationer. Under denna period finns tider då accelerationen ökat och minskat. Väljer vi hela perioden så är accelerationen 0,02+-0,01 mm/år^2. Om vi och andra sidan väljer perioden 1880-2009 så är accelerationen 0,001 mm/år^2. Väljer vi en annan period så finns tider då havsnivåhöjningen avtagit, d.v.s. de-accelererat. Går man till figur 3 i ovan nämnda artikel så kan man se att havsnivån ökade snabbare i perioden 1850 till ca 1910 varefter den avtog för att på nytt ta fart i perioden ca 1940 till ca 1960 talet varefter den igen avstannade för att ånyo ta fart mot slutet av förra seklet. Jämfört med de många perioderna av acceleration och de-acceleration under perioden sedan början av 1800-talet finns inget som tyder på någon anomali i dagens förändringar i havsnivå. Trots stor lågfrekvent variation (större än 60 år) så accelererar dock havsnivåhöjningen men de förändringar som skett påbörjades redan i mitten av 1800-talet i samband med den lilla istidens slut och har pågått sedan dess. Det finns ingen signal från mänskliga utsläpp av koldioxid i dessa mätserier och därmed inget som tyder på någon anomali i dagens förändringar i havsnivån.
Problemet är att folk ”tänker” med reptilhjärnan – där finns inte så mycket intelligens – som nu då butikshyllorna gapar tomma p.g.a. coronaviruset. De delar av vår hjärna som skiljer osss från reptilerna slås ut alldeles för lätt vid masshysteriska utbrott . Nu när vi har en riktig kris att tampas med kommer låtsasskriser som klimathotet ( en kris för bortskämda välfärdsmänniskor) mera fram i sitt rätta ljus.
Då klokt folk som Lennart Bengtsson säger att ” vi kanske får problem med klimatet om hundra år ” är det väl den erfarne läkaren/ psykologen som talar till förvirrade eller hysteriska klienter – han måste ge sig in i deras förkrympta tanke/känslovärld och möta dem en bit på vägen in i deras galenskap för att få igång en dialog, en terapi för att kanske så småningom lyckas bota dem.
Sittandes i självvald halvkarantän noterar jag att Statens yttrande om 1,7°C är synnerligen missvisande.
Data som är helt oberoende och med annat syfte känns då mer pålitligt.
Jag återkommer då till
https://www.temperatur.nu/lerum-egen_graf.html?submit=yes
Och min hemkommun. Det finns data från medio 2005 tills nu.
Om man jämför kalenderåren 2006 och framåt med 2019 fås att Tmedel är 7,8 °C och Tmedel (19) är 8,0°C.
Rensas det kalla 2010 blir båda medel 8,0°C.
”Varma 2018” var endast 8,1°C i medelvärde.
Som tidigare angivits på denna sida är ”uppvärmningen” huvudsakligen avsaknad av köldknäppar och inte varma vår-sommar-höst.
Jämför 2010 med 2019 så ser man det. Tmedel(2010) var 5,4°C men det berodde endast på vintern.
Tack för denna genomgång Mats Z.
Regeringens, och SMHIs, beskrivning av forskningsläget handlar tyvärr inte om okunskap utan om en medveten förfalskning.
Senare års temperaturer i SMHIs serie överdrivs uppåt. Mätstationer är kontaminerade med värmeöeffekter och för detta görs inga avdrag. Det borde göras en ingående analys för varje mätstation. Hur har mätstationernas omgivningar ändrats över tid?
Missgivande diagram.
IPCC hävdar att ” Backradiation ” alstrar mer än dubbelt så mycket energi att värma jordytan med, än vad Solen ger.
… tro´`t sa Rellingen.
https://principia-scientific.org/visual-clue-as-to-why-greenhouse-gas-effect-is-bogus/
Tack Mats.
Efter detta passar det ju utmärkt med ett inlägg av David Siegel en för min del ny bekantskap. Missa för all smör i Småland inte den utomordentligt sevärda filmen som är inklippt i detta inlägg.
https://wattsupwiththat.com/2020/03/14/changing-climate-changing-minds/
jensen #8,
”it show that the atmosphere is claimed to possess twice the energy as that of the incoming Sun’s rays”
But the fact that there is snow in the hollows in the mountains demonstrates that there is no Greenhouse Effect.
Sådana där kategoriska, och direkt felaktiga, inlägg på Principia är för de flesta insatta bara en foliehattsvarning.
Kommentaren ligger utanför trådens ämne
#7 Munin
De mätstationer som används vid beräkning av Sveriges medeltemperatur är numera utflyttade på landsbygden. På 80-talet så började SMHI bygga fjärravlästa stationer som ligger långt ifrån byggnader, men utflyttningen från städer började redan i början på 1900-talet. Manuellt avlästa stationer ligger ju alltid nära något hus även på landsbygden.
#9 Rolf Mellberg
Den filmen var bra! Gick igenom alla områden och alla ”bevis” som samlades på ett ”faktablad”
Rekommenderas!
#9 #13
Den filmen påminner mycket om Staffan Mörner’s bok ”Borde man oroa sig för KLIMATHOTET”.
Bägge bra och faktaspäckade, och samtidigt relativt lätta att ta till sig.
Bägge rekommenderas
# 12 Sigge
SMHI redovisar här de 35 mätstationer som ligger till grund för beräkningen av Sverigemedeltemperatur:
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/sveriges-klimat/sverigemedeltemperatur-1.21151
Vilka av dessa mätstationer kan bedömas vara fria från värmeöeffekter? Finns det asfaltsytor, byggnader m.m. i omgivningen sker en påverkan på temperaturen där mätstationen finns. Stora asfaltsytor fanns inte bakåt i tiden utan är en modern företeelse. Nya byggnader av varierande storlek påverkar. För ett antal mätstationer finns det också vatten i deras närhet, som också påverkar lufttemperaturen.
Mätserien startar med 1860 och om det ska gå att göra jämförelser över tid måste förhållandena vid en mätstation vara helt oförändrade eller göras korrigeringar för flyttningar och framväxande värmeöeffekter vid varje berörd mätstation.
Görs inte tillräckliga avdrag eller inga avdrag alls för existerande värmeöeffekter överdrivs senare års temperaturutveckling.
Christian Azar: Professor och en av Sveriges främsta klimatforskare. Jag kan tänka mig att han är rådgivare åt Regeringen i klimatfrågor. Skulle man inte kunna dela ovanstående inlägg med Christian. Då skulle han kunna få möjlighet att kommentera inlägget. Eller är det så att han inte kan sänka sig till klimatrealisternas nivå och ta en diskussion.
Fick just hem Populär Astronomi där det fanns ett referat från årets rikskonferens hos Folk och Försvar i Sälen. Rymdens säkerhetspolitiska dimension uppmärksammades. Citat: ”Konferensens rympdpass inleddes med det akuta klimatläget av klimatexperten Johan Rockström, som deltog via videolänk.” – Akuta klimatläge? Vad är det som är akut?
Näste talare Stefan Gustafsson, strategichef på Rymdbolaget SSC talade om möjligheten att spåra klimatförändringarna och dess konsekvenser i realtid. – Hoppas resultaten når fram till politikerna att Jorden blir grönare och att öknarna krymper och att isarna inte är på väg att fösrvinna.
#16 Adepten
Markku Rummukainen är med i Klimatpolitiska rådet. Jag kan be honom kommentera efter del 2.
OT naturligtvis, men:
Klimatfragan (skriver pa ett amerikanskt tangentbord) har sjunkit djupt ner i forvirringens kvicksand, Nu ar det virus och ater virus som galler. Och nagra pengar till sa kallade klimatatgarder lar det inte bli tal om pa atminstone ett artionde efter denna ekonomiska katastrof. Tid till besinning.
En mycket bra genomgång. Trist att vår regeringen inte ens vet vad det står i IPCCs rapport över det klimatvetenskapliga nuläget. Hur kan de då säga att de följer det?
Lena # 20, och tänk om de alla visste vad som står i NIPCC!
#20 Lena Krantz
Regeringen läser inte IPCCs rapporter utan lyssnar bara på agronomen Rockströms sagor om vad som står i rapporterna. Regeringen talar om fake news men förstår inte att de själva står för ett stort bidrag. Regeringen agerar inte och går före utan reagerar och följer efter de andra regeringarna.