Iridium är en av de 9 mest sällsynta, stabila, grundämnet i jordskorpan.
I hela ”värdekedjan” för vätgassamhället finns en länk som heter elektrolys. Finns inte alla länkar på plats så finns det ingen kedja.
Skall man bygga en vätgaselektrolysfabrik idag finns det endast två val: alkaliska celler och PEM celler. Allt annat är lab-prototyper och spekulationer 1 sid 5.
Jag börjar med att redogöra för PEM eftersom den är lättast att avslöja som bedrägeri (inte själva processen i sig, den är fantastisk, jag önskar mig minst en i julklapp, utan den brist på råvara som uppstår).
PEM står för proton exchange membrane. Mellan en anod av titan och en katod av titan/grafit med platina finns ett membran av tunn plast belagd med iridiumdioxid. Membranet isolerar mot elektroner men släpper igenom protoner (vätejoner). Membranet fungerar även som isolator. Membranet görs av olika plaster, oftast fluor baserade.
Fördelen för en PEM cell framför en alkalisk cell med nickel/rostfria elektroder är avsaknaden av flytande stark lut (som är elektrolyten), en snabb uppstartstid, stort temperaturområde och tålighet mot över/underströmmar. PEM kan stängas av/på utan problem. PEM kan också byggas mer kompakt. Vätgasen blir betydligt renare och kan användas direkt utan rening. Livslängden är längre och mindre personalintensiv än alkalisk elektrolys. Kort och gott: överlägsen alkaliska celler som funnits industriellt i 140 år.
Låt oss i detta inlägg endast avhandla anoden i PEM-cellen, eftersom den måste tillverkas med det ytterst sällsynta grundämnet iridium. Katodens platina/grafit, kompressorer och annan kringutrustnings materiel kan vi ta vid ett senare tillfälle.
Följande information1 om ett framtidsscenario finns för anoden:
2020 Mål 2035
Energiutbyte i cellen 70% 75%
Iridium gr/m2 anod 20 4
Iridium gr/MW 670 50
Effekttäthet kW/m2 30 80
Strömtäthet kA/m2 20 30
Livslängd 10 20
En anod antas hålla idag i 10 år2. Vi vet alltså inte den siffran med säkerhet men jag anser den är optimistisk. Man avrundar gärna uppåt och nämner bara idealfall. Verkligheten där ute är alltid en annan.
20% mindre energiförlust, 500 % mindre iridium, 260% högre effekttäthet, 50% i strömtäthet och 100 % i livslängd.
Man förväntar sig alltså en 46-faldig förbättring av iridiumdioxid på membran pressad mot sintrad titan.
Jag som skriver har varit aktiv som egen företagare i elektrolysbranchen sedan 1995, innan dess har jag jobbat på klorat och klorfabrik.
Jag har mestadels tillverkat klorelektrolyser för svagt saltat vatten. Min erfarenhet är från anoder av iridium blandat med rutenium som oxider på titansubstrat (Mixed-Metal-Oxid eller MMO-elektrod) i alla applikationer man kan tänka sig.
Iridiumdioxid elektroden utvecklar syrgas bra, MMO utvecklar klor och klarar låga salthalter såsom elektrolys av havsvatten eller lätt saltade pooler, där en del ström ofrivilligt blir syrgas.
Ren ruteniumdioxidbeläggning används i koncentrerad saltlake för klortillverkning. MMO finns alltså i en glidande skala från ren ruteniumdioxid till blandningar över skalan till ren Iridiumdioxid beroende på klor/syre utveckling och miljön.
Den anod som PEM använder är av enbart iridiumdioxid som nano partiklar. Titanet är substrat och deltar inte i själva syrgasutvecklingen.
Iridium har aldrig varit billigt och absolut ingenting har hänt med elektrodkvalitén under de 27 år jag konstruerat och forskat i egen regi och försörjt mig och min familj på dessa elektrodmaterial. Varför skulle branschen ha avstått från att vidareutveckla elektroden tidigare? Enbart en halvering av ädelmetallsbeläggningen skulle gett stora vinster.
Att IrO2 på plastfolie helt plötslig skall utvecklas så kraftigt som det sägs är det ens skyldighet att tvivla på. Fysiken sätter gränser. Det måste finnas en rutil struktur i katalysatorn och möjlighet till god elektrisk kontakt med det sintrade titanet. Sintringen får inte heller vara för finmaskig, syrgasen skall ju igenom.
De sista 10 åren har en ny storförbrukare av iridium dykt upp; barlastvattensdesinfektion för skepp. Flera olika metoder för att rena barlastvatten föreslogs och provades ut för 20 år sedan men den metod som blev vanligast var elektrolys med MMO eller ren iridiumdioxid elektrod. Detta eftersom elektroderna skall klara klorutveckling från hav till nästan saltfritt vatten i floddeltan. Denna nya bransch är idag den fjärde största iridium konsumenten. Detta gick bra utan att priset steg nämnvärt smärtsamt.
Men frågan som nu uppstår:
Klarar vi av ytterligare nya storförbrukare av det iridium som produceras?
Hur stor är iridiumproduktionen per år i hela världen?
Här varierar svaret från elektrodtillverkaren Magneto Chemie på 3,5 ton, till internets 4-7 ton, till SGU knappt 4 ton, till i ett nyemissionsprospekt 2021 från elektrodtillverkaren Permascand, som påstår 8 ton. Å andra sidan så kommer vi se att exakt siffra spelar ingen roll.
Iridium kommer som biprodukt till platina, kanske 1% av platinan ger iridium. Det finns spår av iridium i nickelmalm, som tas till vara. Här skall ju tilläggas att Sydafrika är absolut störst följt av Ryssland som god tvåa och Kina på tredje plats. Iridiumproduktionen kan alltså endast ökas med att öka platinaframställningen främst i nordöstra Sydafrika3 som grävde upp 200 ton platina 2017 och nickelutvinningen, som sker främst i Ryssland.
Snacka om att PEM elektrolys lägger alla ägg i samma korg.
Alkaliska elektrolyser (och elbilar) behöver mängder av nickel och vem är största producenten där? Ryssland, lede fi och landet alla är tillsagda att hata, inklusive deras balalajkor.
Vad vill alla vätgastroende göra?
Det planeras massor av vätgasanläggningar på flera GigaW (1000 MegaW) drivna av vindsnurror. Vätgasen skall användas till stål och gödsel. Även fordonsdrift och övrig industri skall bli nya förbrukare. Kort och gott: ett vätgassamhälle beskrivet i de tre tidigare inläggen om väteillusionen här i forumet.
Vad gör EU och staten?
De öser över bidrag i en aldrig skådad omfattning. 3500 miljarder ger EU till några få bolag för att utveckla vätgassamhället. Vad hände med iridiumpriset samma dag som det tillkännagivandet?
Den enda sanna hokeysticken i klimathetsen. Möjligen kan kurvan för våra skatter komma att se likadan ut. Idag kostar Iridium 1800 kr/gr, 500% upp på 2 år.
Enbart Hybrit har fått 1,5 miljarder i första vändan + 0,5 miljarder från energimyndigheten till en prototyp.
Hur långt har vätgassamhället kommit?
Cellens storlek/produktion anges i effekt vid polanslutningarna. Lite missvisande eftersom det inte talar om antal kg eller m3 vätgas. Lämpligt hade varit i vikt H2 och samtidigt ange hela systemets effekt inkl. kompressorer, men då hade det sett sämre ut. Det är svårt att få klarhet och ren nördiga teknikfakta mitt i allt glädjerusigt hyllande bland alla pressreleaser, men lite fakta här och lite där så pusslar vi och plockar fram miniräknaren.
En 20 MW elektrolys stod färdig i Kanada förra året (matad med ren jämn vattenkraft). I år skall det startas en 24 MW i Tyskland och tyska ståljätten ThyssenKrupp drämmer till med en 100 MW som skall stå färdig i år. Alla med PEM teknik.
100 MW producerar enligt ThyssenKrupp4 1,7 ton H2/h (15 000 årston) och räcker för 50 000 bilar/år eller 50 000 ton stål (eller 0,0025 % av världsproduktionen om man tycker att glaset är halvtomt).
1 GW vätgaselektrolys ger alltså 0,5 Mton stål årligen.
ThyssenKrupp, liksom alla andra, har ambitioner att bli 100% ”klimatneutrala” (hur nu ett neutralt klimat ser ut) fortare än någon hinner tänka efter och behöver därför 1,5 GW till sina 750 000 ton stål.
Fakta ovan ger att cellspänningen är 2,2 volt och 67% effektverkningsgrad i cellen för deras 100 MW, vilket även skvallrar om att elektrolysen skall gå på jämn oavbruten ström utan avbrott, vilket utesluter ren vindkraft.
1 MW anod
Anodarean för 1 MW anod är ca 32 m2 och 650 gr Iridium går åt. Vidare uppskattar jag titanåtgången till 1200 kg. Titanet bör vara minst 5-7 mm tjockt för stabilitet i stora celler. Var cell sitter i en stack som ser ut som en plattvärmeväxlare. Ena cellens katod är andra cellens anod. Katoden utvecklar vätgas och det får inte ske på titan. Om titanet utsätts för vätgasutveckling så gör det inget i och för sig i processen men vätgasen bildar titantetrahydrid, som får baksidan på anoden att svälla så hela anoden blir banan.
Strömtätheten är ca 14 000 A/m2 som skall fördelas mycket jämt över hela ytan. Hur man tänkt sig med 80 000 A /m2 i framtiden återstår att se. Jag själv arbetar med max 1000 A/m2 i mina applikationer men måste ändå trixa med strömfördelningen.
Per 1 MW anod: Ir 0,65 kg, Ti 1200 kg
All världsproduktion av Iridium räcker till ungefär 7,7 GW elektrolysörer årligen och all titansvamp (210 kton) räcker till 175 GW årligen. Då får ingen annan något av dessa råvaror.
Vad är framtida iridiumåtgången?
Stål?
Enbart Hybrit kräver 9-10 GW enligt uppgift från SSAB5 som då måste tinga rubbet från 1,5 årsproduktioner av iridium. Det kan uppnås med ett inköp på 10 % av all världsproduktion under 15 års tid.
Världsproduktionen av råstål är 2000 Mton och stadigt ökande, vilket idag skulle kräva 2600 ton installerad iridium och därmed 4000 GW med jämn elektrolyseffekt. Som vind kanske 6000 GW = 780 ggr all årligt Iridium och 35 ggr all titanproduktion.
Det ser ut som om 99,7 % av stålindustrin får stanna kvar med den 4000 åriga metoden kol eller med naturgas. Så, whats the point?
Som gödsel?
Vätgas till ammoniumnitrat, som vi förbrukar 117 Mton årligen utav. Det går åt teoretiskt 77 gr H2/kg ger 9 Mton H2 årligen ger drygt 1000 ton/h = 60 GW elektrolys, med vindkraft kanske 80 GW och därmed 52 ton Iridium.
Vätgas för fordon?
Det hade tänkts stå containrar och byggnader lite här och där och puttra fram gas från ”hållbara” energikällor. Nu gör jag här en grov uppskattning och lek med siffror. Om någon annan vet annat så säg ifrån.
Skall 10% av fordonen köras på vätgas i Sverige behövs 1 miljon m3 kolväte bränsle ersättas. Man kommer 10 mil på 1 kg H2 med bränsleceller. En vanlig bil drar 0,6 l/mil säger vi. Det ger 1,6 miljarder mil såsom bilekvivalent. Det finns ju lastbilar och andra fordon också.
Det behöver framställas 160 000 ton vätgas = 19 ton/timme 24/7 det blir 1,2 GW. Med vindkraft kanske 2 GW. Utan några som helst marginaler skall nämnas.
Skall endast 10% av fordonsflottan i EU ha vätgas behövs (killgissat) 100 GW vilket blir 65 ton iridium. Världens bilar? Glöm det.
När dessa vätgasstationer fyllt sina tankar måste elektrolysen stängas av. Det gäller att sannerligen dimensionera för rätt mängd trafik som tankar H2, annars ökar behovet av PEM celler eller så får några vätetorsk.
När det kommer till små obemannade stationer nära dig är alkaliska elektrolysceller uteslutet eftersom de är betydligt mer komplicerade i konstruktionen med cirkulerande stark kaliumhydroxid och med komponenter som slits. Behöver jämn ström och drifttemp, jobbar under lägre tryck, förbrukar nickelelektroder och är personalintensiv. Containrarna behöver även ha rening och torkning av gasen och rening av elektrolyten. Skall alkaliska celler brukas bör det vara i en stadsfabrik med personal och distribution i ledning till tankstationerna.
Vem mer vill ha vätgas?
Båtar (H2 och NH3), flyg, energilagring för ej planerbar el, HVO bränsle, industri, you name it.
Slutsats: PEM är en mycket exklusiv elektrolys för bara en ytterst liten del av det tänkta framtida vätgassamhället. PEM äventyrar även all annan nyttigare användning av iridium och ironiskt nog även HVDC överföringen i havet som använder sig av iridium på elektroderna.
Iridium är en avancerad teknikmetall som smugit sig in i många detaljer i vårt högteknologiska samhälle. Iridium är även det mest korrosionsresistenta metallen som finns och är svår eller omöjlig att ersätta i andra sammanhang.
Sifforna och behovet talar för sig själv. PEM elektrolys är en omöjlighet i större skala oavsett anodeffektivisering med 5 ggr mindre iridium eller drift 24/7 med kärnkraft.
Så vad är det som pågår? Varför planerar då alla PEM ”prototyper”? Och varför kan jag bara hitta en enda avhandling2 som kommer fram till samma slutsats, om än lite mer försiktigt som jag, att iridium inte räcker?
Är det ett race mellan ståljättarna? Förloraren får stå med svartepettern alkalisk cell?
Finns det marknad för dyrt stål?
Tveklöst ja! Jag känner flera Teslaägare som direkt skulle slanta upp 1/2 mille till i sitt rättfärdigande och godhetsknarkande om nästa bil var ”kol”fritt stål. Det kan finnas iridium för några stålverk med elektrolytisk vätgas och en marknad så länge som så många halvrika PK folk och grupptrycksberoende akademiker i västvärlden lider av vanföreställningen att CO2 är något ont.
2) https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0360319921016219
3) https://www.statista.com/statistics/273645/global-mine-production-of-platinum/
5) https://www.nyteknik.se/premium/elektrolysorer-blir-nyckeln-i-lkab-s-omstallning-7009896
Johannes Hjemgaard är kemiingenjör. De senaste 27 åren i egen firma med inräkning på elektrokemi och elektronikdesign.
Av det jag läst verkar man dimensionera produktionen med en 65% verkningsgrad, dvs alkaliska celler. Blir mycket eldande för kråkorna. Att slå på och av anläggningen efter rådande väder lär också ha sina nackdelar.
Ja, vad finns att tillägga. Vätgas från vädermöllor känns som helt uträknat i någon större omfattning.
Vad blir slutsatsen från ståljättarna … Tänkte inte på det …
Men så länge europeiska skattemiljarder från den godhetsknarkande EU-församlingen fortsatt flödar så kommer naturligtvis bolagen att portionera ut signaler om framgång.
Nu senast var det en så kallad ”fossilfri” ljusstake till Biden – och det är klart att om man är nöjd med att vätgasprojekten i norr producerar presentartiklar till världsledarna som finansieras från Bryssel så räcker kanske jordens iridium …
… politiker borde läsa inlägg av detta slag. Tack för att du uppmärksammar detta med de ändliga grundämnena. Dessa förbrukas och är hotade i allt högre takt på grund av att folk och i synnerhet politiker inte förstår att det behövs stora mängder energi, grundämnen och råvaror för att bygga den ”Elektriska ark” vilken tydligen ska rädda planeten. Det är pinsamt okunniga världsledare vi har idag när det gäller energiproduktion. Den ”Elektriska arken” vilken vi nu bygger kommer aldrig att sjösättas eftersom beroendet av fossilt bränsle kommer att fortgå mycket länge.
Helt klart bör vi sträva efter en stadig minskning av vårt beroende av de energier som skapat vårt moderna samhälle och välfärd. Men exakt hur denna minskning och övergång kommer att se ut kan vi inte veta. Men en sak är säker: vi kan inte plötsligt överge fossilt kol, olja och naturgas. Det måste bli en gradvis nedtrappning baserad på den globala befolkningens villkor.
Tidigare var det de tekniska möjligheterna som ledde utvecklingen och skapade nya vinstdrivande företag. Det politiska samhället använde detta för att bygga en fungerande välfärd. Det är den som gett landets dess (tidigare) välstånd.
Idag är det tvärtom. Politikerna bestämmer sig för något som de betraktar som bra och som de vill ha. Därefter delar man ut pengar till forskning och industri och förväntar sig att de fixar till sådant som politiken bestämt. Problemet är att större delen av detta aldrig kommer att fungera. Den enkla förklaringen är att så fungerar inte världen. Det är som att försöka producera ägg från äggröra. Detta är inte möjligt utan höns.
Resultatet blir en ekonomisk kollaps. Det är bara att vänta några år.
Tack för en intressant artikel.
Känns som det finns rätt stora likheter mellan Mao´s ”stora språnget” och vår ”gröna omställning”.
Tack för en mycket intressant artikel. Massor av kunskap delas med läsarna. Gör bloggen ovärderlig. Inte minst för oss som idogt jobbar för att sprida sanningar till allmänheten på alla möjliga sätt.
Tack för intressant upplysning byggd på kunskap och erfarenhet. Ytterligare ett exempel på att Net Zero drömmen är naken och att kampen om de små förargliga ”detaljerna” som nu tillgång till iridium kan bli förödande. Man kan till ochmed citera vår klimatminister Strandhäll här, ”djävulen sitter i detaljerna” (agenda i går).
Tack för artikeln. Jag kände inte tidigare till den kritiska betydelsen av iridium. Och jag är ganska säker på att jag inte är den ende. Varför inte Klimatupplysningen frågar våra 349 riksdagsledamöter: ”Varför behöver Sverige Iridium?” eller ”Hur skall vi klara klimatomställningen utan iridium?”
Likheten med det stora språnget i Kina 1958 -1962 är slående och jag befarar att resultatet blir detsamma, Det är sådant som händer när galenskapen tar sig an en hel nation eller som det nu ser ut även EU. Tyskland Energiewende är en annan galenskap som håller på ”gå i blom”.
Kejsarens nya kläder.
Alldeles utmärkt artikel. Dags att de 349 vaknar ur dvalan.
Så glad att allt fler med gedigen kunskap tar till orda och avslöjar orimligheterna i dagens omställning. Hoppas att det inte är för sent bara…
Tack för en kunnig och intressant lektion
#3 Bengtsson
Håller med. Kunde inte ha sagts bättre
Läser just The Hydrogen Illusion av Samuel Furfari.
Hela denna blogg är en fantastisk kunskapskälla. Jag visste att det här med att framställa vätgas i stora mängder är omöjligt. Nu vet jag varför.
Tack för en mycket intressant artikel där du delar med dig av dina kunskaper och erfarenheter.
Sunt förnuft är en bristvara inom FN, EU och Sveriges riksdag. Om Elsa W blir riksdagsledamot kommer det att finnas två ledamöter med sunt förnuft.
Tack för en intressant inblick i en annan värld.
Den kunskap jag hade kom från knallgasexperimet i gymnasiet.
Tydligen är Irridium ännu inte en så betydelsefull mineral att brytning anpassas till priset. Eller är den så begränsat förekommande?
SGU har i alla fall kartlagt Sveriges mineralförekomster.
https://www.sgu.se/globalassets/mineralnaring/mineralinformation/pdac-2021/mapping-of-innovation-critical-metals-and-minerals.pdf
Gissar att det går att utvinna även Irridium i Nickelområden? om det blir lönsamt-vilket det tycks bli!
Tack för en utmärkt artikel.
Jag har jobbat 40 år i en av världens största koncerner vad gäller elektrolys. Som tillverkar klor och klorat. Johannes var också en tid i samma koncern.
Jag jobbade aldrig själv med elektrolys, men hade många kolleger som gjorde det. En sak uppfattade jag: ha jämn strömförsörjning och undvik start/stopp så långt möjligt.
Jag kan bara bestyrka Johannes slutsats: Vindel är direkt olämpligt! Om Hybrit blir verklighet kommer de ”lägga rabarber på” mycket av Norrlands vattenkraft. Varigenom överföringskapaciteten i stamledningarna försämras ytterligare…
Så oförskämt att komma dragandes med verkligheten – Johannes Hjemgaard!!
Fast, på riktigt – tack för en mycket upplysande och ögonöppnande artikel. Texten får mig också att inse att Elsa Widding har en mycket viktig roll att fylla i Sveriges riksdag – nämligen att vara motsvarigheten till barnet som ropade ”Kejsaren är ju naken” i plenisalen, och på så sätt framtvinga en debatt och i förlängningen en positionering av ledamöterna i församlingen – så att valboskapen får alternativ att rösta på.
Detta inlägg får konsekvensen för min del att jag kommer att lägga min röst på Elsa i riksdagsvalet – förutsatt att hon står på valbar plats.
Intressant, men jag räknar med att det blir OK att framställa vätgas från naturgas under en övergångsperiod med obestämd längd.
Det är en av politikens standardmetoder, när verkligheten har svårt att anpassa sig till visionerna.
#19 G Strandell
Kan någon svara på hur mycket energi som går åt vid framställning av vätgas från naturgas?
För fordonsdrift verkar kedjan naturgas-> vätgas-> fordonsdrift helt hål i huvudet. Bättre att köra fordonen direkt på naturgas och slippa lagrings- och distributionsproblemen med vätgas.
Naturgasen kan dessutom direkt kompletteras med de ännu små mängderna biogas.
Titan går dock relativt enkelt att fixa i Sverige. Hela Smålands Taberg består i princip av titanmalm. Fast det är ju fridlyst förstås.
Jordskorpan är alltså unikt fattig på iridium. Detta anses bero på att hela jordskorpan smälte i ett tidigt skede av Jordens uppkomst varvid de tyngsta grundämnena (som t ex platinametaller) till större delen sjön och samlades i Jordens kärna.
Det finns betydligt mera iridium på andra håll i solsystemet, inte mycket men betydligt mera än i jordskorpan. Jag vill påminna om att det avgörande beviset för att ett asteroidnedslag inträffade för 66 miljoner år sedan är just en tydlig höjning av iridiumhalten i avlagringar från den tiden över hela Jorden. Iridiumet i en ca tiokilometers asteroid räcker alltså för att märkbart höja iridiumhalten över 500 000 000 kvadratkilometer!
Så som iridiumpriset utvecklas kanske utvinning från jordnära asteroider rentav kunde bli lönsamt?
#16
”Tydligen är Irridium ännu inte en så betydelsefull mineral att brytning anpassas till priset. Eller är den så begränsat förekommande?”
Det är det sällsyntaste av alla stabila grundämnen i jordskorpan. Det finns inget sådant som iridiummalm, utan det utvinns som en förorening i mycket låga halter i andra malmer, framförallt andra platinametaller och i någon mån nickel. Och det finns faktiskt inte särskilt många vare sig platina- eller nickelgruvor.
Titan finns det däremot ganska gott om. Vi har flera rätt stora fyndigheter i Sverige, som dock inte bryts för närvarande, och med tanke på var de ligger krävs nog total omskrivning av miljöbalken för att få igång brytning.
Intressant att vätgasproduktion uppenbarligen inte är ett alternativ för att hantera vindkraftens intermittens.
Jag har misstänkt att det skulle falla på kostnaden, dels beroende på verkningsgraden i processen, men också på låg nyttjandegrad av anläggningen för vätgasproduktion, eftersom vätgas bara ska produceras när det finns ett elöverskott.
Att använda alkaliska celler är väl det enda alternativet. Skulle vara intressant att veta en ungefärlig kostnad per kWh för vindkraft/vätgasel eftersom kärnkraftsmotståndarna använder energipriset som argument mot kärnkraft.
#4 Lennart B.
”Idag är det tvärtom. Politikerna bestämmer sig för något som de betraktar som bra och som de vill ha. Därefter delar man ut pengar till forskning och industri och förväntar sig att de fixar till sådant som politiken bestämt.”
Eftersom politikerna också sitter i riksdagen och därmed kan instifta nya lagar, så vore det lämpligt att de allra först kunde ändar på naturlagarna. På så sätt möjliggöra för forskning och industri att utveckla de produkter och processer som politikerna önskar.
Frågan är bara under vilken balk i lagboken de nya naturlagarna ska placeras. Kanske Brottsbalken, under kapitel 20, den om tjänstefel.
#19 Gunnar Strandell
SSAB samt Outokumpo ligger bakom att en mottagningstank för LNG på 50. 000 m3 byggdes för några år sedan i Torneå.
Den försörjs från norska västkusten av en mindre gastanker med isklass 1A. Som också försörjer Björneborg, Nynäshamn och Preem i Lysekil.
Kan lasta ut såväl flytande som förgasad och komprimerad metan.
Jag tror som du att det blir en ”övergångsperiod”…
Gunnar Strandell #19
Bättre än så det kommer nog gå att göra grön vätgas med kolkraft också.
https://klimatupplysningen.se/vateillusionen-del-2-3/#comment-419263
Stycket 2.1.4 Regelverk och policyåtgärder i länken från Energimyndigheten.
Se rapport från Energimyndigheten. Notera att ordet ”iridium” inte används en enda gång.
https://energimyndigheten.a-w2m.se/FolderContents.mvc/Download?ResourceId=206531
Kort sammanfattning – till 2045 beräknas en kapacitet om 15 GW elektrolysörer behövas, där minst 60 TWh ska användas (för att i efterhand få tillbaka 20 TWh).
Det nämns att kostnaderna är höga och för att få till ett konkurrenskraftigt pris för ”fossilfri” vätgas ska – da-da – vätgas av fossilt ursprung beskattas. Det blir alltså, som förväntat, dyrare för konsumenterna, men blir det bättre för klimatet?
Titan är ingen bristmetall. Tillverkningsprocessen är dock dyr och omständig.
Först skall TiO2 renframställas, sedan kloreras den till TiCl4, som destilleras ren. Reducering med Magnesiummetall till titansvamp.
Omsmältning i ljusbågsugn under ren argonatmosfär till solid titan.
De flesta av jordens mineraler och metaller är anrikade ur vatten. Sediment, hydrotermalt mm.
Inget hav= inga brytvärda metaller eller mineral.
All form av brytning på månen, mars och andra himlakroppar är därför rena fantasier (hör du det Elon Musk!)
Lennart Bengtsson;
Teknik slår politik, som mediemagnaten Jan Stenbeck brukade säga.
Stenbeck fick politikerna på fall när det gällde de gamla monopolen, som i mångt och mycket byggde på illusioner och gammal teknik.
Det kommer givetvis att hända igen att politiken kommer att få ge sig för tekniken.
Dessa nya politiska ideer om utopier som inte fungerar kommer att dö sotdöden när verkligheten kommer ifatt.
När det blir upenbart för kreti oh pleti att de inte har råd att tänka/ändra på klimatet, som om det skulle fungera in the first place, så kommer de likt vilken indier eller kines att först och främst tänka på sig själva. Europas ’rika’ länder befinner sig i det dekadenta stadium som föregår fallet, jmf. romarriket. Denna energikollaps kommer skicka in europa i en stenålder. Allt kommer att bli dyrt och vi kommer att få en enorm utslagning. Medelklassen kommer att bli mindre och tjänstefolket kommer tillbaka. Ett 90/10 samhälle.
Kanske är det bra för europeerna att lära sig en läxa trots att det kommer ta en eller två generationer att nyktra till och komma tillbaka. Vi kommer att få se inbördeskrig, kriminalitet och anarki.
#28
”De flesta av jordens mineraler och metaller är anrikade ur vatten. Sediment, hydrotermalt mm.”
Långtifrån alla dock. en del är rent magmatiska som t ex titanomagnetiten i Taberg och även många sulfidmalmer:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1027049/FULLTEXT02
https://www.researchgate.net/publication/269518987_Formation_of_Magmatic_Nickel-Sulfide_Ore_Deposits_and_Processes_Affecting_Their_Copper_and_Platinum-Group_Element_Contents
Varifrån kommer alla pengar till utredningar. Nu är det en vätgasledning på Västkusten (kom ihåg att det finns motsvarande idé längst Norrlandskusten – dock typ 5 gånger så lång).
Verkar vara ganska optimistiska kostnader i alla fall:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1640678/FULLTEXT01.pdf
KarlEider #24,
Ja, politikerna borde stifta nya naturlagar. Det är uppenbart att naturlagarna obstruerar politikens önskemål. För att inte tala om de världshärskarplaner som ständigt ältas på World Economic Forum år efter år. Hur understår sig naturen, och plebsen som lever i demokratier, att motsätta sig deras gröna diktatur?
https://www.youtube.com/watch?v=KknfRwyckpM&list=WL&index=2
Vilka personer deltar frivilligt varje år i WEF? Vilka kommer att delta i den kommande klimatkonferensen i veckan – Stockholm+50 https://www.stockholm50.global/.
Alla dessa antidemokratiska konspiratörer borde sättas under SÄPOS bevakning som potentiella terrorister.
#30
Vattnet mjuknar upp jordskorpan så vi får plattektonik och det gör bl.a våra vulkaner annorlunda än de på t.ex. Venus.
Man skall nog inte räkna med ansamlingar av brytvärda mineral där ute.
Om man ändå hittar någon fyndighet så behövs det garanterat någon annat grundämne som koncentrerats med hjälp av vatten. T.ex. klor och magnesium för titanframställning eller rostning för sulfidmalmer.
Allt vår järn, aluminium, kalk till cement, uran osv är ur vatten. Glas? sanden är ur vatten.
Tack för detta intressanta inlägg. Jag undrar dock hur du ser på utsikterna för högtemperaturelektrolys?
Kineserna har har ju två sorters nya högtemperaturreaktorer (gaskylda resp. med smält salt)
Vilket snart kanske kan leda till genombrott för billig vätgas.
https://en.m.wikipedia.org/wiki/High-temperature_electrolysis
Här kommer f.ö. ett inlägg med John Kutch:
https://youtu.be/eNHh_IYN-Mk
#30 tty, komplettering
Världens största fyndighet av ilmenit (FeTiO3) finns i vårt västra grannland. Brytningen startade för ca 100 år sedan och pågår fortfarande.
Som sagts tidigare (#28) så finns det relativt gott om titan i världen att utvinna. En rätt stor andel används som färgpigment, titanvitt – TiO2.
#32 Ingemar
De äger SÄPO.
#34 Rolf
Där är nog en del att göra innan någon GigaW fabrik står klar.
Om det händer alls.
Hur separerar man vätgasen från ångan? Skall ångan generera el efter cellen?
OT Idag skiner solen i Luleå, det är 18 grader. Den 31/5 1971 var det mycket varmare. Rekordet för maj månad i Norrland är från den dagen. 30,6 grader, uppmätt i Överkalix. Den dagen var jag och min blivande fru på en lång cykeltur I min hemby utanför Piteå. Det var 30 grader där också. Vi badade i en bäck och en sjö. Kallt vatten, men den varma solen gjorde att det var skönt att bada. En härlig dag. Året därpå var FN-s mlijökonferens i Stockholm. Om ett par dar träffas man igen för att rädda planeten. Man har i varje fall lyckats med att rekordet från 1971 står sig än. Fast rekord brukar slås. I varje fall I friidrotten. Utom dom rekord som dopade innehar. Ibland verkar planeträddarna vara dopade. I jakten på koldioxiden är det mesta tillåtet. Det anser tex Instruktion Rebellions.
Nogen kommentar til det danske firma Topsøes keramiske elektrolyseproces?
https://info.topsoe.com/green-hydrogen
Man vil bygge en 500 MW fabrik i Herning, Danmark i løbet af et par år.
#39
Fin broschyr med massor av värde-ord= varning.
Jag skall inte gå in i detalj på själva cellen eller vilka svårigheter en 1/2 GW av högtemperatur elektrolys kommer stöta på. Låt oss hålla oss till det grundläggande:
Man skall alltså värma ånga till 700 gr och köra elektrolys som då förbrukar 30% mindre el-energi på anoden än alkalisk elektrolys.
Detta skall drivas av vind, som förstått.
Varför värma vatten med el till 700 gr och få förluster vida överstigande de 30% man sparar i elektrolysen? Dessutom i en betydligt mer komplicerad anläggning än en alkalisk cell. Hål i huvudet!
Högtempelektrolys (HTE) kan vara möjligt försvarbart endast om man har 700 gr av enorma mängder över (kärnkraft, vulkan).
Lägre temp= mer effekt på anoden. Högre temp sänker effektbehovet men den energin som anoden sparar krävs som värme av ångan i stället, inget är gratis. Det går inte lura kemin. 700 grader springer på stora isolationsproblem och värmeförluster till omgivningen.
Struntar vi elektrolysen behöver man bara värma ångan till 2500 gr så går det sönder av sig själv och vice versa, kyler vi och kör 0 gr vatten ökar el-effektbehovet på anoden.
Det här är så typiskt när det finns sådan enorma mängder pengar från inkompetenta staterna, då kryper det fram skitiga näriga opportunister under stenarna.