Öppen Tråd

johannes doparen

Den tredje Advent brukar uppmärksamma Johannes Döparen i den kristna traditionen. Men vädret är enahanda och knappt värt att uppmärksamma. Här är veckans öppna tråd för fri diskussion om väder, klimat och energi.

Julen närmar sig och glöm inte vårt julklappstips https://klimatupplysningen.se/ny-bok-om-klimatets-historia/

Trevlig Helg, önskar
Redaktionen

PS. Här är en lite rolig berättelse apropå COP28, eller FLOP28 som Josh kallar spektaklet. https://www.netzerowatch.com/content/uploads/2023/12/COP-panto2023.pdf

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Stefan Eriksson

    Tackar ”extra ” för den resumén av klimat-sektens årliga evenemang. Ett leende förlänger livet här på vår jord. Jag räknar mig tillgodo ett par år, bara genom att ha fått ta del av denna berättelse.
    Önskar er alla en trevlig helg i vintermörkret.

  2. I våras kunde vi läsa om den inflytelserike franske malthusianske klimatrådgivaren Jean-Marc Jancovici (https://klimatupplysningen.se/en-inflytelserik-fransk-medeltidsutopist/). Han är konstant närvarande i media, nu senast med ett utspel om sällskapsdjur. Han vill skapa sällskapsdjurskam att lägga till flygskam, köttskam etc. på grund av den stora mängd koldioxidekvivalenter de orsakar. Helst ska folk helt avstå från att hålla sällskapsdjur som guldfiskar, papegojor, kattor, hundar och hästar, eller i varje fall nöja sig med en hamster. T.o.m en guldfisk med akvarium, luftpump, vattenpump och mat ger upphov till lika mycket CO² under ett år som ett kylskåp under samma tid. En häst genererar 3 ton koldioxid per år och en större hund 1 ton. Så kan vi naturligtvis inte ha det. Hur som helst, under den förindustriella tidens levnadsvillkor, som vi under alla omständigheter på grund av resursbrist kommer tvingas att återgå till, hade endast de allra rikaste råd att föda ett rent sällskapsdjur och så blir det snart igen. Lika bra att vi vänjer oss av med sådana skamliga nöjen redan nu. Jag föreslår att lägga till ett budord i Klimatreligionen: Du skall inga andra sällskapsdjur hava än hamstrar.

    Kort radioprogram med Jancovici https://www.rtl.fr/programmes/on-refait-la-planete-rtl/7900324804-pourquoi-avoir-des-animaux-de-compagnie-a-un-impact-sur-le-climat

    François Gemenne, forskare och medarbetare till IPCC, säger samma sak. ”En katt är en katastrof för den biologiska mångfalden och en hund är en katastrof för klimatet.”

    Kort video med Gemenne, just tillbaka från COP28: https://twitter.com/LCI/status/1734891053918929243?ref_src=twsrc%5Etfw%7Ctwcamp%5Etweetembed%7Ctwterm%5E1734891053918929243%7Ctwgr%5E08c7af1631d134f0b80c99f84d734ea597542f7b%7Ctwcon%5Es1_&ref_url=https%3A%2F%2Fwww.valeursactuelles.com%2Fsociete%2Fle-chat-est-une-catastrophe-pour-la-biodiversite-le-chien-est-une-catastrophe-pour-le-climat-affirme-un-membre-du-giec

  3. Ann lh

    Tänk att det blev sultanen av Dubai som till sist avslöjade FN. Det finns ingen vetenskap bakom klimathotet. FNs försök att ta makten över de fossila bränslena som gett mänskligheten möjlighet att utveckla civilisationen avslöjades av sultanen av Dubai.
    Efter COP28 är världens fria länder fria att använda denna med mänskliga mått mätt outsinliga energikälla medan civilisationens fria forskare löser problemet med framtidens energikällor.
    Eftersom de fossila bränslena inte bara frigör energi vid förbränningen utan även återger fossil koldioxid till atmosfären och en svältande växtlighet bör vi alla tacka för de beslut som fattades under COP28, även om vår utsända minister ansåg att ”CO2 smutsade ner vårt klimat” – dvs inte hade en susning om vad det hela handlade om.
    Tack både för Joshs suveräna historik – och tips om Benny Peisers förklaring till de fossila bränslena som ”övergångsenergi” i tidigare inlägg.

  4. Lars Cornell

    Jag tycker att ’vinden vänder’. Medeltidens häxprocesser tog abrupt slut när prästerskapet började fråga efter bevis och fann att det inte fanns några. Så är det på väg att nu bli med klimathysterin och klimathotet. Att bevis saknas är en sak, men människor börjar alltmer förstå att det är så.

    Jag efterlyser arbeten som försöker ställa koldioxidens obestridliga nytta mot den skada som kan uppkomma när vår atmosfär koldioxidberikas. Det borde finnas forskning som arbetar med sådan konsekvensanalys.

    Så hoppas jag att ni uppmärksammar vårt enahanda väder som sannolikt slår nytt rekord i att vara normalt.
    .

  5. Magma

    Och så rapporterar TV4 om det katastrofala läget i Ukraina – kraftig kyla och brist på bränsle – utan att överhuvudtaget reflektera över att detsamma lär drabba hela västvärlden med FN’s nuvarande agendadrivna politik om inte våra politiker frisknar till och agerar ….

  6. Lasse

    Grått väder i mina hemtrakter.
    Den köld som aviserades skulle drabba oss i torsdags -15 uteblev nästan helt.
    Vädergudarna var oss nådiga.
    Inget om detta i media som dock uppmärksammar värmen i södra Spanien.
    Vi bor intill Arktis och de intill Sahara, luftmassorna rör sig.
    Däremot kunde man höra att Kirunaborna fått det kallare i sitt nya centrum som flyttats till ett köldhål. Men SVTs presentatör såg bara fördelen med att bo i ett köldhål-på sommaren blir det inte lika varmt där-suck! 😉

  7. iah

    jag har skrivit om det tidigare men fortsätter med en djävuls envishet att hävda att den lilla istidens återställning av temperaturen inte är färdig. av den temperatur på 2 grader som var lägre under lilla istiden återstår 0,8 grader så vad bråkar man om. det finns knappast någon möjlighet att nå upp till +1,5 eller +2,5 grader. som kuriosa kan nämnas att 1690 så påstås det att en innuit paddlade och drog sin kajak till skottland och 1728 var det inte ovanligt att grönländska jägare kom till orkneyöarna och skottland.

  8. Nr 6 Lasse
    Med kirunareportaget missade dom hur mycket mer uppvärmningen av lägenheter och hus som krävs i detta köldhål – ingen Co2 budget där inte…

    Klena reportage om kinakölden i veckan också, 100 – tals skadade i olyckor och stängda skolor – är 10 grader kallare än normalt…kyla är mycket komplicerat för moderna samhällen.

    Nr 7 iah
    Jag håller absolut med dig, upp och nedgångar kommer dock att vara resan mot målet – och väldigt lite talar för att risken för kraftiga köldperioder, på flera decennier – har upphört att hota våran moderna och exploaterade jordglob.

    2 grader upp och ned är ju vad facit visar oss att vi behöver planera för – men nu har hela forskarkollektivet fastnat i vinkelvolten som också kallas koncensus.

    Bjerströms definition på koncensus i veckan var ju talande – koncensus innebär att man Måste säga Ja, sa hon…hujedamej…en värre dogm för samhällsbyggnad får man leta efter.

    Den kalla hösten och starten på vintern har oavsett klimathot redan gett oss 15 cm is på mina abborrsjöar i trollhättan – mycket ovanligt i 50 års perspektivet.

    Idag är det 6 plusgrader här och finfint storabborrväder, med blankis – igår blev det en på 1440g…
    Om långtidsprognoserna står sig blir det isfiske hela julhelgen, bättre klimatpresent kan vi isfanatiker knappast få här i västsverige.

  9. Thorsten Bergqvist

    Dags att avslöja slagordens innebörd!
    Detta att fossila bränslen är allt förutom vind o sol är lögn!
    Olja är inte fossilt!
    Kol är fossilt!
    Naturgas är inte fossilt!

  10. Joachim

    Jag har funderat på lugnande/botande information till människor med klimatångest.

    Nu kom jag att tänka på det här med ”ytterligare en grads uppvärmning”. Alltså globalt.

    Vad innebär det?

    Om man exempelvis bor i Mälardalen så ligger temperaturerna över året ungefär från -20 grader till +30 grader.

    Innebär det att det hemska som väntar runt hörnet (ytterligare en grad varmare) är att temperaturen kommer att ligga från -19,5 grader till +30,5 grader.

    Fråga 1: Är det så det funkar?

    Fråga 2: Borde inte det få en person med klimatångest att känna sig lite lugnad?

  11. Karl Erik R

    #6 Lasse

    Som vanligt, SVT m fl ute och cyklar. Ett köldhål som beror på höjdskillnad blir faktiskt varmare under sommaren än högre belägna platser.

    Bodde en tid i Malmberget, 100 m högre upp än Gällivare nedanför. Alltid kallare i Gällivare på vintern, särskilt vid vindstilla. En gång hade vi -18 uppe på sluttningen och två km bort och 100 m lägre hade våra bekanta -33 grader. På sommaren hade de ”nere i dalen” ofta några grader varmare än vi hade.

  12. Sören G

    Varmaste året någonsin? Jag har inte märkt någon värme. Bara några dagar kring midsommar annars har det det inte varit mycket till värme. Och vinter med snö inföll redan i november.
    Medierna yrar om rekordvärme någonstans i världen och skickar reportar. Lokalbefolkningen verkar inte tycka det är särskilt uppseendeväckande.
    Enligt Ventusky kan man hitta platser i Nordamerika, Asien, Grönland och Antarktis där temperaturen just nu är 10-tals grader högre än normalt, men fortfarande långt under noll.
    Medierna använder ordet ”klimatupphettning” när det handlar om att extremkylan har mildrats.
    Är det färre riktigt låga temperaturer så blir det så klart en högre medeltemperatur.
    Antingen är reportrarna dumma i huvet eller också vill man medvetet vilseleda allmänheten.

  13. Håkan Bergman

    Joachim #10
    Bor man i Mälardalen kan man ta tåget ner till Norrköping och kolla hur pekingborna klarar den hemska värmen.

  14. Christer Eriksson

    Aftonbladets reporter Staffan Lindberg har ett reportage från Madagaskar om brytningen av Glimmer eller Mica.
    Krävs tydligen till elbilsbattererna.
    Består till största delen av barnarbete.Dags för Aftonbladet att sluta höja elbilarna till skyarna.

    Skriver även om torkan som tydligen pågår där.Orsaken är givetvis klimatförändringarna.
    Han skriver att det slutade regna där för 6 år sedan.Inte enligt detta diagram som Lars Kamel´ visade ett tidigare inlägg.

    https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2021/09/icru4_pre_Madagascar.png.

  15. Håkan Bergman

    Jag är säkert inte ensam att observera DN’s kampanj mot regeringens kärnkraftsinitiativ. Tack och lov kan jag inte läsa skräpet, vad säger ni som kan läsa det, om ni orkar alltså. Nå DN är åtminstone konsekventa, dom har inte bytt åsikt sen 70-talet, så är det med religioner.

  16. Daniel Wiklund

    Idag var det dags igen. Under skidtävlingen i Trondheim hoppade några klimatligister in på spåret mitt under tävlingen. Vakterna tog snabbt bort dom. Annars hade dom nog fått stryk av publiken. Det hade dom förtjänat. Ligisterna är inte mästare på att åka skidor, det är dom däremot på att provocera.

  17. Det finns faktiskt kärnkraftsmotståndare inom M, hör och häpna, och som vill att vi bygger ut vindkraften i södra Sverige. De tycker att det är uselt att Skåne är sämst i Europa på egen elproduktion. Men de som jag diskuterat med verkar inte förstå kopplingen att mer vindkraft innebär sämre villkor för kärnkraft. Och eftersom de tror att vi befinner oss i en ”klimatkris” så vill de inte ha mer oljeeldad värmekraftverk i väntan på kärnkraften.

    Just nu finns det ett fönster till en kärnkraftssatsning i Sverige före nästa val, då S och MP ser ut att återta makten. Jag hoppas att regeringen förvaltar tillfället väl och bygger ut oljeeldad värmekraft, fort.

  18. Ivar Andersson

    ”Medierna använder ordet ”klimatupphettning” ”
    Borde vara ”Medierna använder ordet ”klimatupphetsning” ”. Journalisterna hetsar upp sig så fort det är varmt någonstans.

  19. Torbjörn

    #17 Ingemar
    Nackdelarna med vindkraften är inte tillräckligt belysta så de förstår inte bättre.

    Det är allt från microplaster från vingar, till magnetfält som stör bl.a. ålar och valar.

    Däremellan infraljud, dödade insekter, fåglar och fladdermöss.

    Summa summarum, vindkraftverk förstör miljön OCH ekologin

  20. Fredrik S

    Håkan Bergman #13

    Ja, och då kan man ju passa på med ett studiebesök hos de statliga vädernissarna för att se hur de isolerar sig där.

    Apropå Peking så lamslås större hela Kina av en köldvåg sedan början av veckan. Minusgrader i stora delar av landet ner till minus 40 i norr. Energileverantörer har infört 24-timmartjänst för att kunna leverera värme (kärra kol?)

    Det kommer fortsätta nästa vecka och temperaturer prognostiseras neråt minus 50 i norr.

    Köldkäpparna har blivit värre i Kina på senare år trots global uppvärmning. Men det är lugnt, i media får vi höra forskare förklara att det är i sin ordning.

    Så kan det vara fast kanske dags att kalla det global warming with a touch of instability?

  21. Håkan Bergman

    Torbjörn #19
    Men framförallt levererar vinden bara slumpkraft och stör elnätet.

  22. Håkan Bergman

    Ingemar N. #17
    Förhoppningsvis får Uniper tummen ur och återställer Öresundsverket under 2025, visserligen gaseldat men ett grymt tillskott i södra Sverige.
    https://www.uniper.energy/sv/sverige/kraftverk-i-sverige/oresundsverket

  23. Torbjörn

    #21 Håkan
    Det stämmer, dessutom är livslängden alldeles för kort och omfattande service och reparationer tar knäcken på ägarna (om man inte lever på statliga bidrag).

    Jag har jobbat på en mekanisk verkstad som emellanåt renoverade lagerhus på vindkraft så nya lager kunde monteras.

    Nu kommer jag inte ihåg exata summor (över 10år sedan) men det var kostsamt för ägarna

  24. Torbjörn

    #18 Ivar
    Tyvärr undersöker journalister sällan varför saker inträffar.
    De har ingen aning om solcykler, albedoförändringar eller andra klimatpåverkande faktorer.
    Tyvärr finns det många forskare som inte heller har det

  25. Torbjörn

    Knappt man tror sina ögon
    Kritik mot batterier i Aftonbladet
    https://special.aftonbladet.se/story/jleydo

  26. stig morling

    #19 och 21!!
    Jo, dessa ”pseudoreligiösa” verkar inte ens pålästa!! Citat:
    Johannesevangeliet 3:8
    Svenska Folkbibeln 2015
    ”Vinden blåser vart den vill, och du hör dess sus, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den är på väg.”
    Salve!
    Stig Morling

  27. Ulf

    2 Lars,

    Det är verkligen ett underbetyg till mänskligheten att en människa, som egentligen behöver år av terapi för sina tvångsföreställningar, är någon som istället får stort inflytande på sina medmänniskor.
    Bedrövligt att den typen av människor som egentligen behöver behandling istället härjar fritt med omvärlden.
    Hur är det ens möjligt?

  28. Håkan Bergman

    stig morling #26
    Tack stig, jag behövde dom raderna från bibeln för att gå vidare. Lika lätt som det idag är att yxa till en websida är det lika svårt att fylla den med vettig text. Nu har jag åtminstone ett bibelcitat att gå vidare på.
    https://sprayhattas.crabdance.com/vindivaest/

  29. Christer Eriksson

    Borås tidnings klimatreporter skriver i sin summering av Dubaiavtalet bla att havsnivårna kan bli 3-4 meter högre till 2100.
    Göteborg riskerar att hamna under vatten.

    Sant eller falskt.

  30. Robert Norling

    #29 Christer E.
    Klimathotarna måste trixa på bra om trenden med 1mm/år av sjunkande hav vid Torshamn i Göteborg – sedan mätningarna började år 1888 – ska förbytas till 3-4000mm ökning eller med mellan 39 till 52 mm/år.

    https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?id=050-032

  31. Håkan

    #29 Christer

    Det är fortfarande landhöjning i Göteborg.

  32. #Ulf 27#

    Jag instämmer, med tillägget att Jancovici inte är ensam i en sådan roll. Jacques Attali får fortfarande full uppmärksamhet med sina prognoser och uttalande. Han besitter ett stort antal examena med höga betyg från Frankrikes bästa universitet och skolor, men drar alltid fel slutsatser. Attali var chefsarkitekten bakom Mitterrands socialiseringsprogram i början av 80-talet. Redan efter ett par år stod Frankrike på randen till statsbankrutt och politiken slogs om under galgen, men Attali fortsätter att betraktas som ett geni.

  33. Sigge

    Christer Eriksson #29

    Det stämmer inte att havsnivån kan vara 3-4 m högre till år 2100. För att havsnivån skall stiga med 3-4 cm per år så behöver globala temperaturen bli 6-8 grader varmare än förindustriell tid och det kommer inte ske under det här seklet.

    Senaste prognosen, som jag läst, över hur mycket havsnivån kommer att öka under det här seklet är 50-80 cm.

    Det kan i värsta fall bli så att havsnivån under 2100-talet kommer att öka med mer än 3 meter om CO2-utsläppen kommer att öka kraftigt.

  34. Fredrik S

    Sigge #33

    ”Det kan i värsta fall bli så att havsnivån under 2100-talet kommer att öka med mer än 3 meter om CO2-utsläppen kommer att öka kraftigt.”

    Under den förra interglacialen, vilken var varmare än nu, så tog det 5-6 tusen år för grönlandsisen att smälta bort motsvarande 3m havshöjning relativt dagens nivåer.

    Enligt modeller jag sett men som exempel.

    Hur mycket varmare måste det bli och hur mycket måste utsläppen öka för att motsvarande mängd is ska smälta på jorden under 76 år?

  35. Lars Cornell

    # Sigge. ”mer än 3 m” NEJ !
    ”Senaste prognosen” en halv meter stämmer nog. Det är min minnesbild av när jag läste IPCC-WG1. Det är också vad vår mest kunnige vetenskapsman i ämnet, Anna Wåhlin GU, säger med tilläget ”och det kan vi knappast påverka”.

    År 2100 kommer vi att nå drygt 500 ppm. Det påverkar inte havsnivån mätbart mycket. År 2200 och därefter kommer vi inte att kunna nå koldioxidhalter över 600 ppm. Där någonstans infinner sig ett jämviktsläge med de utsläpp av koldioxid vi nu har och förutser för överblickbar framtid. Om vi når över 600 ppm så beror det på annat utanför mänsklig påverkan och förutsebarhet.

    Nu när vi befinner oss i en värmeperiod i jordens historia är det mycket osannolikt att det kommer att bli mycket varmare så att det påverkar havsytans höjning.
    Däremot är det mycket sannolikt (*) att det kommer att bli kallare så att havsytan sjunker.

    Vilket av det två alternativen föredrar du?

    (*) Om det är ovanligt varmt är det mer sannolikt att det blir kallare än varmare.
    Om det är ovanligt kallt (men det är det inte nu) är det mer sannolikt att det blir varmare än kallare.
    Om solen skiner skall vi vara ledsna för då är det mest sannolikt att vädret blir sämre.
    Om det regnar och blåser skall vi vara glada för då är det mest sannolikt att vädret blir bättre.

    Eller hur?
    .

  36. Magnus A

    EU:s Copernicus har väl hävdat temperatur stigit kraftigt senare år och är högre än på 100 000 år, eller nåt liknande? Har för mig de använder NASA:s data, men de tar väl ofta bort mätstationer och ersätter med värde enligt omgivande stationer och en modell, samt har höjt temperatur när urban heat islands kompenserats?

    Ser på Rutgers University att snöutbredningen verkar större sen sent 00-tal än det var på 70- till 90-talet.
    https://climate.rutgers.edu/snowcover/chart_seasonal.php?ui_set=nhland&ui_season=4

    Blir inte snö-utbredning ett problem för de som justerar upp temperatur till påstådda rekord? Den borde ju visa en större area med temperatur på noll grader eller lägre.

  37. Håkan Bergman

    Lars C #35
    ”Om solen skiner skall vi vara ledsna för då är det mest sannolikt att vädret blir sämre.”
    Här gäller det att passa på att glädjas, 0839 går solen upp. Tur att man har två hål i väggen och kärnkraft.

  38. Gunnar Strandell

    Håkan Bergman #37
    Har kört ut ur dimman kring i Uppsala mot Östhammar och mot en fantastisk soluppgång!

    +1 grad C i dimman och -1 grad i solskenet.

    Lågt stående sol värmde inte mer än vad utstrålningen mot bar himmel kylde.

    Är det känt hos dem som tjatar om mindre is och ändrat albedo vid polerna?

    I arktis är för övrigt dimma det normala.

  39. Lasse

    #38
    Precis min observation i morse.
    Röd himmel före soluppgång och is på vattnet som smälte fram.
    Utstrålnig och plusgrader!

  40. Joachim

    SVT samlar alla sina artiklar om klimat under rubriken ”Klimatkrisen” i illrött.

    https://www.svt.se/nyheter/amne/klimatkrisen

    Under varje artikel finns en högtidlig skrivning om SVT:s oförvitlighet.

    SÅ ARBETAR VI
    SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet.

    IPCC AR6 WGI kallas den största och senaste sakliga genomgången av jordens klimatvetenskap. Rapporten på 2.400 sidor använder aldrig begreppet ”climate crisis”.

    Man skriver istället uttryckligen att ”climate change”, klimatförändringar, är den neutrala termen.

    Sakligt.

  41. Nr 38, 39
    Det är befriande för både själen och hjärnan med faktiska observationer – om man inte är en religös fanatiker, för då är det tvärt om.

    I fredags isfiskade jag i 5 plusgrader och när det klarnade upp frös det en tunn ishinna i hålet, trots alla plusgrader – den ishinnan var kvar igår, trots en fortsatt handfull plusgrader…
    Som den eviga frågan om isen i arktis – när skall det gå upp för alarmisterna att solen är en bristvara halva året däruppe?

    Väldigt mycket handlar om faktiska omständigheter kontra teoretiska spekulationer.

  42. Ante

    Thorsten Bergqvist #9
    Hej kan du förklara varför olja och gas inte är fossilt ? Överallt där jag googlar så räknas de som fossila. När man ska argumentera mot alarmister skulle det vara bra att ha på fötterna när dom hävdar att olja och gas är fossilt.
    Tacksam för svar/mvh

  43. Sören G

    Såg ett TV-program om nordborna på Grönland och deras försvinnande. (Man kallade dem konsekvent för Vikingar. Vikingar var de som deltog i vikingatåg, så inte ens de första nordiska bosättarna på Grönland var väl vikingar.)
    Det handlade alltså om att klimatet blev kallare och också torrare. Man redovisade data från isborrkärna från inlandsisen och från sediment från en sjö på Grönland. Från sjösedimentet kunde man se att mer salt hade hamnat på inlandsisen under 1400-talet. Det visade att stormarna blev kraftigare och som kan vara anledningen till att Grönland isolerades.
    Att ett kallare klimat också betyder mer stormigt väder har framhållits här tidigare. Det är tvärtom vad som påstås: att varmare klimat skulle leda till mer oväder.

  44. Tege Tornvall

    #42, Ante. #9 Thorsten. Fossil är per definition mineraliserade = förstenade resten av sedan länge döda djur och växter. De är hårda, synliga för ögat, lämnar avtryck och kommer från djurs och växters hårda delar. Dessa duger illa som bränslen.

    Bättre duger mjuka delar = sediment från djur och växter. Sådana har pressats och pressas fortfarande under hög värme och högt tryck till gas och olja. Frågan är hur länge de räcker och hur fort ny gas och olja bildas.

    Sådan bildas också under hög värme och högt tryck av usprungligt kol (abiotiskt) på större djup än där sediment lagrats. Även abiotiska bränslen utvinns och tycks räcka längre med stora mängder ursprungligt kol.

    Kol är ju Universums fjärde vanligaste kända grundämne efter gaserna väte. helium och syre. Som det vanligaste fasta grundämnet är kol vanligt på stenplaneter med fast yta.

    Enligt den internationella studien DCO finns mer än 90 procent av Jordens kol kvar i Jordens inre. Kol som Jorden fick när den skapades för 4,5 miljarder år sedan och fortfarande emellanåt får från exploderande stjärnor långt ute i kosmos.

    Nu debatterar geologer om vi får våra bränslen från biologiskt eller abiotiskt kom. Men även det biologiska kommer ju från början från ursprungligt kol. Varifrån annars? Men det får vi inte höra i rådande klimat- och energidebatt.

  45. Thorleif

    Något för diagram-nördar kanske?

    Men en hel del tänkvärda finns;

    https://robbieandrew.github.io/GCB2023/

    h/t Naked Capitalism

  46. Sigge

    Frank S #34

    Inlandsisen på Grönland motsvarar en havsnivåökning på 7 meter.

    En stor del av havsnivåökningen beror på att temperaturen i havet blir varmare. Det gör att havsnivån ökar inte lika mycket över hela jorden.

    För att globala temperaturen skall ha hunnit öka med 6-8 grader till mitten på nästa sekel så måste CO2-utsläppen minst tredubblas innan det här seklet är slut.

  47. Ann lh

    # 44 Tege, det börjat bli riktigt tröttsamt att Du envist måste föra fram en begränsad definition på fossil och hur man använder begreppet, men inte tycks vilja kännas vid alla de processer som leder till de olika slagen av fossila bränslen. Ge oss en ordentlig redogörelse som ett klargörande inlägg, gärna om olika skolors syn på frågan.

  48. Thorleif

    #2 Lars Mellblom

    Apropå sällskapsdjursskam! Och minskat liv på jorden, t.ex i enlighet med B Gates familje-idéer.

    https://www.armstrongeconomics.com/international-news/disease/has-gates-unleashed-a-virus-to-now-kill-our-dogs-like-he-wants-to-do-with-cattle/

    Den mystiska kattdöden på Cypern också den i en respiratorisk virussjukdom. C-19 kommer långsamt att ta död på folk. Forskning visar att för varje gång du drabbas av en ”lindrig infektion Covid” så blir effekterna förvärrade. Bakom förkylningen händer det saker i kropp och huvud.

    Här en 3 år gammal YT om Gates. Klimatnedstängningar i ngn form kommer garanterat. Gärna tillsammans med nya epidemier virus. Eugenetiken är tillbaka (Hitlertiden) men nu i ny förtäckt form.

    https://m.youtube.com/watch?v=t6zX2H8UFlI

    Håll dig frisk är mitt råd!

  49. Sigge

    Lars Cornell #35

    Denna kommentar gäller ej gällande klimatet.
    ”Om det är ovanligt varmt är det mer sannolikt att det blir kallare än varmare”.

    På den här bloggen har det många gånger påståtts att klimatet kommer att bli kallare för att det är ovanligt varmt just nu och det brukar bli kallare när det varit ovanligt varmt. De påståendena har ju varit felaktiga.

    Vi har de senaste decennierna haft ett ovanligt varmt klimat, men klimatet kommer att fortsätta bli varmare p g a CO2-utsläppen. Hur mycket varmare det kommer att bli beror på hur stora CO2-utsläppen blir.

    500 ppm CO2 i atmosfären kommer det att bli ungefär år 2060 om CO2-utsäppen kommer att vara på samma nivå som de är nu.

    Om CO2-halten i atmosfären ökar till 500 ppm 2060 så kommer globala temperaturen att vara ungefär 0,8-1,0 grader varmare än vad den är idag.

  50. Lars Kamél

    Den globala uppvärmningstrenden sedan 1979 är 0,14 grader per årtionde. Fortsätter den trenden, är världen en halv grad varmare än nu år 2060.
    Den troliga klimatkänsligheten ligger på 0,5-2 grader per fördubbling av koldioxidhalten. Då ger en tredubbling 1,5-6 grader.
    Den tredubblingen kräver i sin tur dels att ingen ny energiteknik uppfinns, så att mänskligheten behöver fortsätta att använda fossila bränslen. Och dels att det finns så mycket fossila bränslen att det alls går att få till tredubblingen.

  51. Fredrik

    Sigge

    Göteborg kommer nog vara sig likt 2100, även bryggorna.

    ”På den här bloggen har det många gånger påståtts att klimatet kommer att bli kallare för att det är ovanligt varmt just nu och det brukar bli kallare när det varit ovanligt varmt. De påståendena har ju varit felaktiga.”

    Det kan du ju inte veta utan att blanda ihop väder och klimat.

    Det övriga du skriver som ”kommer” att inträffa anger dina källor sina hypoteser och modellers predikation med att det är snannolikt.

    Låt oss hålla oss till det.

  52. Micke

    # vilken borre, jag ska ut till veckan och prova, kring nollan nu hoppas snön sätter sig blir lättare att färdas över isen.
    Stekt abborre och remouladsås perfekt i mellan dagarna!

  53. Daniel Wiklund

    #46 49 Sigge Du fortsätter att elda på om värmen som i din värld bara ökar och ökar. Att utsläppen av koldioxid bara ökar och ökar. Allting blir bara värre och värre. Det är ett fint väder i Luleå ikväll. Stjärnklart, lite norrsken för en stund sen. Och faktiskt en plusgrad, sex veckor sen det senast var plusgrader. Härligt med lite värme. Igår var det ett busväder med blöt snö. Hoppas att du Sigge inte drabbats allt för hårt av ”klimatkrisen”. Att du ändå har nån dag när vädret är som du vill ha det.

  54. Nr 46 Sigge
    Som du vet är uppvärmningen i Sverige dubbelt mot den globala temperaturen.

    SMHI om våran årsmedeltemperatur:
    Södra sverige 1961 – 1990 : 6 – 8 grader
    1991 – 2020 : 7 – 9 grader
    Norra sverige 1961 – 1990 : – 3 – 0 C
    1991 – 2020 : -2 – +1 C

    Som du också vet var perioden 1961 – 1990 ovanligt kall.

    Det finns många orter som har ungefär samma temperatur 1931 – 1960 som 1991 – 2020.

    Att måla upp extrema förändringar i temperatur under dom senaste 100 åren är inte sunt, utifrån Smhi:s statistik – att sedan utifrån data för 100 år dra slutsatsen att grönlands inlandsis snart skall smälta ner och sköljas ut i haven är ett otroligt orimligt resonemang.

    Grönland ligger långt norrut och består till stor del av en högplatå – vilket extremt sällan ens ger ngn enstaka dag med temperatur över 0 grader – även i dagens värmeperiod.

  55. Nr 46 Sigge
    Det pratas mycket om färre vinterdygn i sverige i dessa dagar.

    Tittar man på trenderna för vinterdygn i sverige hos Smhi förvånas man dock generellt över våra trender i landet – trenderna för färre dygn började inte under senare delen av 1900 – talet eller början av 2000 – talet.

    Trenderna störtdök från 1860 – 1900, dvs före klimatångesten – att vi reser oss ur lilla istidens järngrepp är sålunda inget nytt.

    För mitt område trollhättan/ vänerborg ser vi istället en nästan utplanad trend för antalet vinterdygn dom senaste 40 åren – stor skillnad mot trenderna kraftigt färre vinterdygn under dom tidigare 100 åren.
    Så skulle inte en Co2 driven uppvärmning se ut – ngt skaver sålunda rejält i narrativet OCH skulle vi så dessutom ta hänsyn till UHI – ja, då stämmer ju inte alarmistberättelsen överhuvudtaget – och då är ju ändå sverige en kanariefågel i klimatsammanhang.

    Vi har lurats av att berättelsen utgår från 1950 och 1979 – vilket ger oss helt tokiga slutsatser, när det gäller klimatförståelse.

  56. UffeH

    # 46, 49 Sigge
    Visst har det blivit varmare på jorden men kanske inte på det sätt som du förespeglar, det är inte de höga temperaturerna som ökat utan i stort sett hela ökningen av medeltemperaturen har skett på minus sidan av termometern. Så det är att vintermånaderna och nätterna som blivit mindre kalla som är din uppvärmning och som gör jorden ”aldrig varit så varm som nu”.
    Skickade en fråga till SMHI hur årsmedeltemperaturen påverkas och vilken temperatur som vartongivande och fick följande svar:
    ”Hej Ulf,
    Tack för din fråga. Både när det gäller Sverige och globalt har minimitemperaturen ökat mer än maximitemperaturen. Nätterna värms mer än dagarna, vilket kan förklaras med en ökad molnighet. Generellt kan man säga att moln nattetid hindrar Jordens värmestrålning att försvinna ut ur atmosfären, medan dagtid hindras inkommande solstrålning till viss del av moln.”
    Och inget om påverkan av CO2, är det inte konstigt att den inte ens nämns eller vad tycker du Sigge SMHI verkar inte hålla med dig när det gäller vad som påverkar temperaturen och vad som blivit mindre kallt.

  57. Jan R

    #56
    Hur stämmer det överens med att antalet soltimmar anses ha ökat?

  58. Ivar Andersson

    Sigge
    Hur märker du av den globala uppvärmningen?
    Jag märker bara den lokala temperaturen och den varierar över året och från år till år.

  59. Adepten

    #57 Jan R

    Låt mig sprida lite ljus över din fråga.
    1.) Ökad molnighet nattetid: Om det finns en ökad molnighet nattetid, kan detta bidra till att hålla kvar värmen som avges av jorden. Molnen fungerar som en sorts täcke som hindrar värmestrålning från att stråla ut i rymden. Detta fenomen kan ge upphov till varmare nätter.
    2.) Ökat antal soltimmar: Om det överlag finns fler soltimmar under dagen, skulle detta öka mängden inkommande solenergi. Trots att molnen kan blockera en del av solstrålningen under dagen, kan det ökade antalet soltimmar ändå leda till en ökning av den totala mängden solenergi som når jorden.

    Det är möjligt att dessa två fenomen balanserar varandra på olika sätt i olika regioner. Till exempel kan vissa områden uppleva en ökning av molnighet nattetid samtidigt som antalet soltimmar under dagen också ökar. Det är också möjligt att de lokala variationerna i molnighet och soltäckning kan påverka klimatet på olika sätt.
    Men att förklara varför det är så nu eller hur det förändras över tid är en betydligt komplexare fråga att svara på eftersom det finns så många olika faktorer som kan påverka väder och klimat i olika regioner.

  60. UffeH

    #57 Jan R
    Jag föreslår att du frågar SMHI det är ju de som påstår att det fungerar på det sättet.
    Sen kan man ju tänka sig att ökad solinstrålning ger ökad avdunstning som i sin tur ger upphov till mera moln under dagtid, se tropikerna där nästan varje eftermiddag ger regnskurar som sänker temperaturen till en uthärdlig nivå för dem som lever där.

  61. Thorsten Bergqvist

    Angående fossilt finns det mer vetenskapliga utredningar, men rent principiellt skulle den lagrade energin för att kallas fossil ha skett på jordytan och vara baserad på tidigare ”levande” materia.
    Sådant finns, men olja tex bildas normalt inne i jorden under högt tryck.
    Hur skulle fd levande materia finns inne i jorden?
    Ja, möjligen via t ex jordskalv som begravt skogar och djur. Hur ofta begravs skogar?
    Nej, den mesta oljan bildas på annat sätt, inte av växtlighet.
    Alltså är den inte fossil!
    Avvaktat att någon bekräftar vetenskapligt mitt påstående.

  62. Jan R

    Jo, isotopmätningar visar att nästan all olja har biologiskt ursprung.
    Jorden förändrar sig hela tiden. Delar av jordskorpan pressas ned under andra skivor i samband med kontinentalförflyttningar. Dessa kan sedan komma upp igen efter många miljoner år. Berget som du går på kan ha legat många kilometer under jordytan för 400 miljoner år sedan.

  63. Claes-Erik Simonsbacka

    Tomas Golds teori om djupgas i anaeroba miljöer

    Golds teori om djupa gaser antyder ett abiogent ursprung för naturgas, vilket tyder på att den inte enbart härrör från sönderfallet av organiskt material utan också kan bildas genom icke-biologiska processer djupt inne i jorden. Enligt detta koncept syntetiseras kolväten abiotiskt under högt tryck och hög temperatur i manteln och vandrar uppåt genom djupt liggande förkastningar och sprickor till reservoarer närmare ytan. Detta perspektiv utmanar konventionella teorier om kolvätebildning och har implikationer för vår förståelse av energiresurser.

    Anaeroba miljöer och abiogen gasgenerering
    I Golds hypotes spelar anaeroba miljöer en avgörande roll i den abiogena genereringen av naturgas. Anaeroba förhållanden, som kännetecknas av frånvaro av syre, är vanliga i djupa miljöer under ytan där oorganiska processer kan bidra till kolvätebildning. Frånvaron av syre möjliggör kemiska reaktioner som involverar kolhaltiga föreningar, vilket potentiellt leder till produktion av kolväten genom abiogena vägar. Golds teori betonar således betydelsen av anaeroba miljöer för att stödja icke-biologiska gasgenereringsprocesser.

    Gulds teori om djupgas har varit föremål för vetenskaplig debatt och pågående forskning. Medan vissa studier har gett bevis som överensstämmer med aspekter av hans hypotes, har andra väckt frågor om dess genomförbarhet och tillämpbarhet på naturgasförekomster. Forskare fortsätter att undersöka geokemiska och geofysiska data från djupa jordmiljöer för att utvärdera rimligheten av abiogen gasgenerering och dess förhållande till anaeroba förhållanden. Denna pågående vetenskapliga forskningen understryker komplexiteten i att förstå naturgasens ursprung och behovet av omfattande undersökningar av djupa jordprocesser.

    Mvh,

  64. Sigge

    #51 Fredrik

    Jag blandar inte ihop väder och klimat.

  65. Sigge

    # 54 #55 Magnus Blomgren.

    För hela Sverige var medeltemperaturen 3,8 grader under 30-årsperioden 1961-1990. För åren 1991-2020 så var den 5,1 grader.

    Den varmaste 30-årsperiden före 1960 var 1931-1960 då det var 4,1 grad varmt, d v s betydligt kallare än den senaste 30-årsperioden. Det 30-årsperider som var före 1930 (2 st) var båda lite kallare än perioden 1961-1990.

  66. Daniel Wiklund

    # 35 Sigge Bra att du har koll på värmen. Jag frågar en gång till. Hur drabbas du av den sk klimatkrisen. Och hur drabbas du av den globala uppvärmningen. Just nu i Luleå är det stjärnklart och behagliga minus en grad. Den globala temperaturen har jag ingen termometer för. Men det kanske du har Sigge.

  67. Sigge

    #58 Ivar Andersson

    Det är tre saker jag märker tydlig skillnad på.

    1. Isen på sjön där jag bor. Första vintern det inte var någon is på sjön så att det gick att vinterfiska var 2007 eller 2008. Efter det har det inträffat tre eller fyra gånger. Jag märker att islossningen är tidigare. Förr så var islossningen i andra halvan av april. Ibland låg den kvar ut i maj. De senaste 10 åren har islossningen vart runt första april.

    2. Växtsäsongens längd. Gräset börjar växa kring första maj, förr var det i mitten på maj. Bonden som brukar marken intill där jag bor hade förr nästa aldrig påbörjat vårbruket vid valborg. Numera är det ofta färdigsått då. På hösten så är det varmare så gräset växer mer i september och ibland även ut i oktober.

    3. När mina egna barn var små på 90-talet så var det nästan alltid vinteraktiviteter i snön på sportlovet. Mina barnbarn har inte haft vinteraktiviteter i snön på sportlovet för att det har inte varit någon snö. Alla vintrar har inte varit snöfria men snön har hunnit smälta bort innan mina barnbarn haft sportlov.

  68. Sigge

    Daniel Wiklund #66

    Det jag skulle kunna drabbas av är om det blir torr sommar som 2014 eller 2018. Jag bor högt uppe på en ås som klarar sig bra vid mycket nederbörd men här torkar det fort när det är torra somrar.

    Jag bor i Mälardalen där vi ganska ofta drabbas av torra somrar. Något år var det så att det var översvämningar i Halland samtidigt som vi hade väldigt varmt och torrt i Mälardalen.

  69. Daniel Wiklund

    # 68 Sigge. Det där var inte mycket att hänga i julgranen. Jag skulle kunna skriva en lång lista på oväder jag upplevt under 70 år. Det är vad väder kan ställa till med. Den senaste klimatkrisen i Sverige var nöd åren på 1860-talet. Som min farfar fick uppleva. Han blev 92 år så vi hann träffas.

  70. Nr 65 Sigge
    Då tycks vi en smula överens om temperaturutvecklingen under senaste 100 åren, UHI och brist på täckning över landet för dom 35 mätstationerna – visar att det kan röra sig om ngn grad….

    Hur tänker du om vårat uttåg ur lilla istidens järngrepp och vad anser du vara en rimlig återhämtningstakt ur denna omvittnade köldperiod – tänker du att vi teoretiskt borde ha stannat kvar i den temperaturen?

    Ser man till västkustens temperatur och antal vinterdygn så minskade dom med 16 dygn under perioden 1860 – 1900 och i samma takt 1980 – 2020.
    Där finns en nästan perfekt takt upp ur Lilla Istidens grepp – intressant med avseende på att västerhavet kan ses som en relativt stabil klimatstabilisator…

    Tror du verkligen att klimat är stabilt utan cykler…då är du faktiskt på samma våglängd som dagens forskarkollektiv – men där är vi många klimatintresserade lekmän som fick lära oss annat i litteraturen före år 2000.

    Virituosen Lennart Bengtsson brukar framföra att vi inte har någon bättre förklaring än Co2 till klimatutvecklingen – men själv tycker jag att det motsägs av klimatutvecklingen i 100, 500 och 1000 års perspektivet.

    Du har således gott om stöd för dina observationer – men jag är fortfarande inte övertygad eller i koncensus med dagens klimatvetenskapare utan ser klimathistorien som ett viktigt facit.

    Klimatkollektivet är bra på förklara klimatologiska nedgångar – men dåliga på att förklara uppgångarna.

    Själv tror jag, utifrån observationer, att bättre isvintrar väntar oss framöver – kul för mig som gärna pimplar abborre och röding men jobbigt för naturen och samhället, i min lilla by är snart snöröjningspengarna för vintern 2023/2024 slut…och då har inte ens 3 veckor gått av denna vintern – vi har dom 3 senaste åren tvingats ploga i höstmånaden november, märkligt.

  71. Sigge

    Magnus Blomgren #70

    Att ökad mängd CO2 i atmosfären ger en högre temperatur är ganska lätt att förstå om sätter sig in i hur växthusgaserna fungerar. Det jag inte kan göra är att räkna på hur mycket varmare en ökad mängd CO2 i atmosfären ger. Där måste jag förlita mig på de som forskar i området.

    Om man går tillbaka och ser vad olika forskare hade för uppfattning för 30-40 år sedan så tycker jag att det är lämpligast att lita på de som förutsåg att globala temperaturen skulle stiga med c:a 0,2 grader per decennium vilket det gjort.

    Du snackar mycket om UHI. De flesta av SMHI:s väderstationer ligger på landsbygden. Historiskt så har fyrplatser varit platser där även väderstationer har funnits.

    Där jag bor kom det nästan ingen snö förra vintern. Jag plockade aldrig fram snöskovlarna. Det snöade i några dagar och blev väl c:a 10 cm som mest men började smälta när snövädret övergick i regn. Det var ingen snö men vi hade några veckor i januari/februari då det var 10-15 grader kallt vilket gjorde att vi fick fin is på sjön. Så då kunde jag vara ute och pimpla.

    Vi får se hur den här vintern blir, snön har smält bort och tunna isen på sjön håller på att brytas upp. Det har hänt tidigare att snö som kommer tidigt smälter bort innan jul och att is som lagt sig före jul brutits upp innan jul.

  72. Daniel Wiklund

    # 71 Sigge. Undrar vilken temperatur det var under dinosauriernas tid. Då koldioxidhalten i atmosfären var 4 ggr så hög som nu. Här i norr är det grön omställning som gäller. Fast det är mer en vit omställning. Har just skottat blöt tung snö. Vi har rekordmycket snö. Den kanske blir grön när den gröna omställningen tagit fart. Om inte det gröna språnget snöar över.

  73. Sigge

    Daniel Wiklund #69

    Det jag mest märkt av klimatförändringarna skrev jag i #67.

    Det du frågade om i #55 hur jag drabbas av klimatkrisen. Som jag bor så är det brandrisken torra somrar som är ett hot. 2014 var det några hus i närområdet som brann upp i samband med skogsbränder. Åsen jag bor på har en skog som får väldigt torr och lättantändlig undervegetation ganska snabbt om det är en torr varm sommar.

  74. Nr 71 Sigge
    Det förvånar mig att du inte behövde skotta på hela förra vintern, i mälardalen.
    Här på västkusten fick vi förra vintern massor av snö, redan i november – precis som i år.
    Vi hade sammanlagt 6 veckor skidåkning på natursnö förra vintern, vilket är hyfsat för att vara i vårat område – vi hade oxå en kall och långdragen vår som i konstsnöspåret i trollhättan gav skidåkning ända till påsk.

    När du nämner fyrstationerna så var det ju uppenbart här på västkusten att minskningen av antalet vinterdygn gick lika fort 1860 – 1900 som 1980 – 2020, vilket ju ändå förvånar i Co2 perspektivet.

    Ännu märkligare är att minskningen av antalet vinterdygn vid våran kust sker mycket långsammare dom senaste 20 åren – kurvan har planat ut.

    Gällande UHI är det nog inte så kontroversiellt att vårat moderna samhälle gett visa mätproblem för många stationer.
    Du tycks gilla vinterfiske, så jag tillönskar dig en god isfiskevinter, jag var ute igår – blåst och regn hade på 2 dygn minskat istjockleken på min hemmasjö till bara 7cm från lördagens 15cm, trist…hoppas den inte blåser upp helt i morgondagens oväder.

  75. Sigge

    Magnus Blomgren #74

    Det förvånade mig också att jag inte behövde skotta snö förra vintern. Det har aldrig hänt tidigare. Men som sagt det var ju kallt några veckor så det var fin is på sjön då. Nu i år så kom det ju ganska mycket snö precis när isen lagt så det är inte mer än 3-5 cm tjock is trots att det var flera dygn då det var riktigt kallt.

    Nu är det ju så att det är mycket mindre nederbörd i Mälardalen än på västkusten och förra vintern var det ingen nederbörd under den månad då vi hade kallt.

  76. UffeH

    Tänk så olika man kan se på saker Sigge #71, jag bor också i Mälardalen och gläds åt varje vecka och månad när jag slipper skotta uppfarten, jag är benägen att tycka att det är jättebra att det inte kommer så mycket snö att jag behöver skotta, förstår inte riktigt varför man klagar på en sån sak som snöbrist.
    Tänk också på hur många hjärtinfarkter som undviks när färre behöver skotta snö, snöfritt minskar också antalet halkolyckor med brutna ben, lårbenshalsar och handleder och sparar stora pengar för sjukvården.
    Varmare vintrar verkar vara positivt för de flesta och även för vår gemensamma kassa.
    Vill jag uppleva snö och utöva vintersport så kanske jag får anpassa mitt liv och antingen flytta norrut eller åka till ställen som har snö.

  77. Sigge

    #76 UffeH

    Att anpassa oss till klimatförändringarna blir vi tvungna att göra oavsett om vill eller inte. Det sämsta vi kan göra det är att låta bli att förbereda oss på ett förändrat klimat.

  78. Fredrik S

    Sigge #75

    Var bor du i Mälardalen?

    I Stockholm/Observatorielunden var det 61 dagar med snötäcke förra vintern. Maximala snödjupet var 29 cm.

    Flest antal dygn med snötäcke var det vintern 1969/1970 med 150 dygn, minst antal vintern 1972/1973 med 11 dygn.

    Trenden något upp normalperioden 1991-2020.

    Allt enligt SMHI.

  79. Gunnar Strandell

    Sigge #71 och UffeH #76

    Idag har jag skottat snö på sommarstugetomten vid Forsmark. Som noterats tidigare har plusgrader och finfördelat underkylt regn halverat snödjupet från 35 till under 20 cm i dessa trakter.

    Perfekt för en välvallad snösläde och lagom ansträngning under tre timmar för en 70 år gammal kropp.

    Skogsvägen fram, som plogats regelbundet, är i perfekt skick för rallytävling med 5 cm blankis, bombering med kulle i mitten och halvmeter höga snövallar på sidorna. Man får åka raksträckorna på skrå och välja innerspår i rätt ögonblick inför kurvorna. Kartläsaren får inte missa!

    Vinterpokalen i Sandviken 3 februari 2024 kan bli en extraordinär upplevelse för tävlande och publik.

  80. Fredrik S

    Sigge #74

    Menar du att du drabbats av klimatkris pga skogsbränder?

    Både antalet bränder och yta som brinner har ju minskat under de senaste decennierna.

  81. Daniel Wiklund

    # 77 Sigge Jag har skottat snö I tre timmar idag. Och måste ut minst en gång till. Kan du Sigge berätta när människorna inte anpassat sig till rådande omständigheter, där klimatförändringarna är en sak. Dom som bor på Island får anpassa sig till vulkanutbrott. Kineserna ( dom som överlevde) får anpassa sig till jorbävningar. Just förmågan att anpassa sig har vi människor. Evolutionen är inte över än.

  82. Sigge

    Fredrik S #78 #80

    Det brukar vara mer snö i Stockholm än inåt landet som Eskilstuna och Västerås. Det brukar däremot vara kallare här än ute vid kusten men de brukar ha mer snör där.
    I år så har det varit betydligt mer snö i Stockholm och Södertälje än där jag bor.

    Det var en vinter på 70-talet då vi hade kallt men det nästan inte var någon snö. Det året hade vi riktigt tjock is på sjön. Det var nog mer än en halvmeter tjock is.

    2014 brann två hus upp i närheten av där jag bor p g a skogs- och markbränder. En bil brann också upp och det kan ha varit den som orsakade den ena branden då den var parkerad i gräs.

    Jag bor på en ås där markvegetationen torkar upp snabbt när det är torra somrar. Någon risk för översvämning finns inte.

  83. Daniel Wiklund

    # 82 Sigge Det är mycket som brukar vara för dig. Kom med riktig statistik istället.

  84. Sigge

    Daniel Wiklund #83

    När det gäller snö kan man titta på snözonskarta.
    Annars kan man titta på SMHI:s nederbördskartor.

    Dessa stämmer med min uppfattning.

    Kollar man statistik från SMHI så har hela landet blivit varmare, t ex så är Luleå mer än 1 grad varmare för 30-årsperioden 1991-2020 än den var 196-1990.

  85. TorbjörnR

    #84 Sigge

    Tittar man på Uppsalaserien så är det nästan 1 grad varmare sedan 1722!

  86. Daniel Wiklund

    # 84 Sigge Bra att du talar om för mig hur det är i Luleå. Varmaste november var 1949 och näst varmaste 1929. Det har du inte med. Varmaste september var 1948 och näst varmaste 1934. Det har du heller inte med. Varmaste oktober var 1961 och näst varmaste 1987. Det har du heller inte med. Varmaste november var 1949. Näst varmaste 2000 och tredje varmaste 1929. Det har du heller inte med. Fast värmen är bra för människan. Jag vågar påstå att det är bättre nu än när vi hade en is här som var 2,3 km tjock. Den senaste istiden varade i 100000 år. Det är nåt som skrämmer mig.

  87. Nr 84 Sigge
    Om du vill ha mer is och snö – så kan du trösta dig med att sveriges medeltemperatur för november sjunkit stadigt dom senaste 10 åren, nästan 1 grad lägre.
    Gäddede hade i november t o m rekordkall medeltemp, trots att mätningarna började 1905.
    För oss i götaland blev det för vissa orter nödvändigt att gå tillbaka 1960 – talet för att finna lägre nedeltemperatur.

    På tal om is så hade vi 8cm is på havsvikarna vid munkedal i månadsskiftet novem/ dec, norr om uddevalla – och dom hågade hade bra vittling och sandskäddsfiske – man kan, med gott fog, säga att årets tidiga is i västsverige var mycket ovanlig i 50 års perspektiv.

    Årets vår och höst, vinter har faktiskt gett 100 – 150 års rekord i kyla.
    Men 10 års trenden för november är nog intressantast.

    Arktis havsis visar också tydlig stabilitet i 10 års perspektivet – och att tro att grönlands inlandsis snabbt skall försvinna känns, observationsmässigt, osannolikt – liksom att sveriges vintrar skulle vara påväg att försvinna.

    Det är lätt att förblindas av medias rapportering, som fokuserar på värmerapportering och alarmism – visst har vi haft en uppvärmning sedan 1990, men på senare år tycks det åter finnas god chans till vita jular och även snö i november… t o m i södra sverige.

  88. Sigge

    Daniel Wiklund #86
    Magnus Blomgren #87

    Enstaka rekord för en månad på en ort säger inte så mycket. Då är det bättre att jämföra medeltalet för ett decennium med ett annat. I Sverige var 2010-talet ungefär 0,3 grader varmare än det föregående.

  89. Nr 88 Sigge
    Det var novembertemperaturen för hela sverige dom senaste 10 åren som sjunkit sammanlagt 1 grad – och huruvida du får skotta snö eller inte och om vi får isar.

    Globalt har temperaturen stått still i 6 år för november och sjunkit sakta i 6 år för december – sannolikt får både du och jag forsätta skotta snö så länge vi lever och grönlands istäcke kommer att leva vidare till nästa istid – som drabbar oss när jordaxeln obevekligt drar oss dit.

  90. Daniel Wiklund

    # 88 Sigge 0,3 grader. Snart brinner nog jorden upp. Idag slapp jag åtminstone skotta snö. Den globala temperaturen slog förmodligen rekord idag. I varje fall för en sekund. Så ofta som den globala temperaturen slagit rekord senaste månaderna, veckorna, dagarna, minuterna och sekunderna borde den globala temperaturen få Jerringpriset. Där hänger Mondo och Daniel Ståhl inte med.

  91. Idag syns den gröna omställningens vidriga tryne återigen – norska regeringen vill låta samerna skjuta fler järvar och lodjur…mot att det får byggas mer vindkraftindustri på deras marker.

    Norska regeringen jagar bort ursprungsfolk över hela jordklotet genom olika industrialiseringsprojekt av deras vattendrag och marker – och med sin kluvna tunga hyllar dom mänskliga rättigheter och ursprungsfolken.

    Alla dessa gröna marodörer som tömmer våra pensionskonton och förstör våra sista vildmarker – och hänvisar till klimathotet – är det nya hotet mot västvärldens framtid, deras retorik och hänsynslöshet leder oss mot krig och osämja och fattigdom.

    Är vi som samhälle så blinda – att vi inte ser vad som händer?

  92. Ann lh

    # 91 Tack Magnus för att Du delar med Dig av vad Din ständiga nyfikenhet ger för information om vad som sker i stort och i smått ute i den verkliga verkligheten.
    Alltid intressant, alltid trovärdigt!

  93. Nr 92 Ann Ih
    Jo, nu när det gröna liket flyter upp – så kan vi inte sitta still och titta på – det är tid för aktion!

    Tänk den dagen sveriges regering erbjuder mig att skjuta av järvarna och lodjuren i mina hemmaskogar – för att dom skall få bygga en ny vindindustri istället….vilket förbaskat lågt erbjudande, motbjudande, osolidariskt och ointelligent – men det är exakt detta som pågår över hela skandinavien, i klimatets namn och i dumhetens namn.

  94. Sigge

    Magnus Blomgren #89

    Globalt så var november 2023 den varmaste novembermånaden som hittills uppmätts. Som det verkar kommer 2023 att bli det varmaste året sedan mätningarna började.

  95. TorbjörnR

    #84 Sigge

    Kan du inte kommentera mindre än 1 grads ökning av temperaturen sedan 1722 enligt Uppsalaserien?

    Vad drar du för slutsatser?

  96. BD-Nille

    #83 Daniel Wiklund
    Låt oss fortsättningsvis använda namnet ”Anekdot-Sigge”.

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Anekdotisk_bevisf%C3%B6ring

  97. Fredrik S

    Sigge #94

    Mätningar från 1940 och framåt kan man lägga till om man vill, numera med hundradelar.

    Dessutom, mätningar kombinerat med modelldata.

  98. Daniel Wiklund

    # 94 Sigge. Jag tar det igen. Apropå att november i år var den varmaste novembermånaden sedan mätningarna började. Då pratar du om den globala temperaturen. Den varmaste november i Luleå var 1949. Den tredje varmaste 1929. Den varmaste december sen 1921 var 1929. Den kallaste december var 1978. Just nu minus 9 i Luleå. December för nästan 100 år sen, 1929 var alltså varmare än vad årets december kommer att bli. Kämpa på du Sigge med den globala temperaturen. Den är för mig totalt ointressant.

  99. UffeH

    #Sigge
    Ditt tjat om jordens medeltemperatur har ökat med några tiondelar är lika oväsentlig som om man skulle skicka folk till månen med kläder för att klara en normal vinter på Jorden.
    Månens medeltemperatur är ju bara moderata -30 grader det låter väl överkomligt. Men då dagtemperaturen är 110 grader och nattemperaturen -170 så är medeltemperaturen kanske inte det som är viktigt för att överleva.
    Vi har inte riktigt lika stora temperatur differenser på jorden men ingen skulle väl ens fundera över att klä sig för ”medeltemperaturen” och åka till Antarktis, medeltemperaturen är en fullständigt betydelselös siffra för allt levande på jorden då alla lever i det jag skulle kalla lokalt temperatur och klimatområde.
    Det är ju inte ens samma klimat i de olika delarna av Mälardalen men du fortsätter som en repig skiva att hävda katastrofen med någon tiondels högre medeltemperatur är akut för mänsklighetens överlevnad. Hur kommer du till denna slutsats?

  100. Lars Cornell

    ”numera med hundradelar.”
    Vilken noggrannhet har dessa mätningar och beräkningar?
    De meteorologiska mätstationerna lär ju ha en noggrannhet på +/-0,2 grader.

  101. Fredrik S

    Lars Cornell #100

    ”Vilken noggrannhet har dessa mätningar och beräkningar?”

    Ja, det kan man undra. Nyare data bör ha bättre noggrannhet men hundradelar som de presenterar?

    Länk till beskrivning av ERA5 data record:

    https://cds.climate.copernicus.eu/cdsapp#!/dataset/reanalysis-era5-single-levels?tab=overview