Kommer kylan att fortsätta hela december? Det har hänt förr, så omöjligt är det inte.Här är veckans öppna tråd för fri diskussion om väder, klimat och energi.
Trevlig Helg, önskar
Redaktionen
Kommer kylan att fortsätta hela december? Det har hänt förr, så omöjligt är det inte.Här är veckans öppna tråd för fri diskussion om väder, klimat och energi.
Trevlig Helg, önskar
Redaktionen
Öppen Tråd
Debattartikel om vindkraft vs kärnkraft
Påverkar vindkraften vattenkraften?
Utbyggnad av förnybar energi i Tyskland
Gröna klimatfonder korrumperar domstolarna
Tyskland går starkt – nedåt
Öppen Tråd
Nobelmiddagen ska bli köttfri i år läser jag på nätet.
Får man rekommendera helstekt gräshoppa och syltade gråsuggor?
Det gäller ju att ligga före och visa vägen.
#1
Jag tror att slom & makaroner skulle passa ypperligt hos noblessen!
Den här frågan skulle nog varit i gårdagens inlägg.
När i människans historia var klimatet perfekt enligt alla dessa klimatexperter som säger att undergången är nära nu ??
Folk drabbades ju även förr av diverse naturkatastrofer enligt otaliga historiska dokument.
Så det måste finnas nån period när klimatet var perfekt jämfört med i dag.
Nån som vet ?
Vidare planer på kärnkraftsfronten i Sverige. Hoppas det blir av.
https://www.affarsvarlden.se/artikel/experten-vattenfall-kommer-dumpa-presitgeprojekten-till-havs?utm_source=Aff%C3%A4rsv%C3%A4rlden%20-%20NEW&utm_campaign=c20c624c71-EMAIL_CAMPAIGN_2023_12_08_04_16&utm_medium=email&utm_term=0_-c20c624c71-%5BLIST_EMAIL_ID%5D&mc_cid=c20c624c71&mc_eid=53ec2f0bbc
Ja länken kom i fel ordning.
Havsbaserad vindkraft exit.
Kärnkraft enter.
https://www.expressen.se/nyheter/sverige/vattenfalls-vd-ny-karnkraft-pa-plats-2030/
Kanske finns några icke alarmister på SMHI trots allt.
Havsbaserad vindkraft har negativa effekter på havsmiljön.
https://www.smhi.se/forskning/forskningsnyheter/smhis-oceanografiska-forskare-vindkraftsparker-till-havs-har-en-storskalig-paverkan-pa-havet-1.202627
#6
SMHIs oceanografer hade upptäckt att det var accelererande havsvattenstånd i Klagshamn som började kring år 2000.
Detta ifrågasatte jag och hänvisade till brobygge och vindkraftspark strax norr om Klagshamn, vilket spelar roll i Öresund där strömmarna är kraftiga.
Nu är den texten borttagen-hoppas jag!
Vi har hört talas om COP 28 och alarmen om kommande tippingpoints som hotar om vi överskrider 1,5 gradersmålet.
En av dessa är smältande glaciärer , bla på Grönland.
Tony Heller gör en tillbakablick och ser när glaciärerna började smälta och när takten var som högst.
Manns hockeystick visar att det då var ovanligt kallt.
Något stämmer dåligt med alarmisternas budskap!
https://realclimatescience.com/2023/12/cnn-mathematics-2/#gsc.tab=0
Kan man få samma kommentar som jag fick av SMHIs oceanograf-du har rätt-men jag kommer att få rätt-Typ!
😉
Slutligen, kanske första smältsaltreaktorn kommer till 2028, med hjälp av Sverige och Norrköping.
https://www.tn.se/naringsliv/33942/avancerad-testreaktor-till-marviken-drift-planerad-2025/
SMHI: Vindkraftsparker har ”storskalig påverkan på havet”
Havsströmmar, salthalt och temperatur – både vid havsytan och vid havsbotten – är några av de parametrar som påverkas av havsbaserad vindkraft. Dessutom påverkas havet långt utanför själva vindkraftsparken när vindkraftsverken är i drift, enligt SMHI.
När det gäller vindkraft tillämpas aldrig försiktighetsprincipen eftersom vindkraften är miljövänlig enligt förespråkarna. I verkligheten är vindkraften en förorening i naturen. En maskin som med ljud och ljus förorenar naturen och till havs påverkar havsströmmar och havsbotten.
Ovanligt bra föredrag av: ”CO2 , The Gas of Life”-Dr. William Happer
https://www.youtube.com/watch?v=tXJ7UZjFDHU
Grattis alla skattebetalare. Här kommer ett exempel på hur våra pengar används.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-minskar-du-dina-utslapp-svt-testar-att-koldioxidbanta–26rgza
PM Nilsson verkar vara en tveksam rekrytering till Timbro.
https://www.svd.se/a/jlWLX0/pm-nilsson-om-sin-nya-roll-uppmanar-ulf-kristersson-att-infora-fler-forbud
”– Jag tycker att staten absolut ska investera i järnvägar. Det var dumt att avbryta projektet som kallas höghastighetsbanan. Jag tror att man kommer att sätta igång det igen om några år, säger PM Nilsson.
Men om kärnkraften tycker han annorlunda. Regeringens idé om ny kärnkraft verkar inte helt lätt, och för att underlätta investeringar utreds olika tänkbara finansieringsmodeller. Däribland att gå in med skattepengar.
– Om det inte finns några privata investerare som vill investera i kärnkraft så kanske de har rätt i att det är en dålig affär på vår kraftmarknad. Då tror jag att staten gör klokt i att också låta bli.
Kommer det att bli ny kärnkraft, tror du?
– Hmm… Jag är osäker på det. Det beror på hur man löser finansieringsfrågan.
– Om vindkraft utvecklas på ett sätt som gör det möjligt att energilagra så ser jag inga problem med det kraftslaget.
Kan bli bättre på klimat
När det gäller klimatfrågan så tycker PM Nilsson att regeringen gör två saker rätt. 1) Att europeisera klimatpolitiken. 2) Att bygga ut elproduktionen. Men det räcker inte.
– De kan göra ett bättre jobb än vad de har gjort hittills. Och de kan visa ett större intresse för de här frågorna. Jag tycker inte att det gröna perspektivet har varit särskilt framträdande hos de borgerliga partierna.”
Fast i svängdörren? Tänk igen, PM Nilsson!
Klimatet är ju aldrig konstant utan ändrar sig hela tiden. Det handlar om medeltemperatur, medelnederbörd, andra medelvärden som stormfrekvens och vindstyrka under en 30-årsperiod.
Är det då meningsfullt att prata om ”klimatförändring”? Speciellt att påstå att klimatförändringen är här och nu.
#11. Hur kan en civilingenjör komma med detta trams?
Veckan som gick fortsatte att bevisa medias och svt:s djupa okunskap och agendajournalistik.
1. Elpriset for upp som en raket när vindkraften stängde ner och högtryckskölden slog till – vindkraften gick under 1000MW av 15000MW installerat – media trumpetade att prischocken berodde på ringhals 4, inte ett ord om vindkrafthaveriet, Svt sände budskapet i varje morgonsändning – som när dom religösa hummar sina mantra för att uppnå trans och nirvana.
Skrämmande journalism.
2, Dom fortsatte mantrat med att det bara är sverige som hade kyla – när det var kallt från nordafrika upp över europa och skandinavien och vidare längs sibiriska kusten till beringsund.
Det går riktigt dåligt med medias bevakning av verklighetens energiproblem och verklighetens väder och klimat – jag frågar mig ständigt – vad mer snedvrider dom, finns där ngn verklighetsförankring överhuvudtaget..eller har vi fått helt fel bild av världen och vem som har rätt och fel och vem som är ond och vem som är god…?
Trevligt i a f att smhi lyfter ett varningens finger för den natur och klimatvidriga havsvindkraften – dock lär etablissemanget bita av det där varnande fingret i ett nafs..!
Aftonbladet larmar om att barrskog kommer att dö ut om vi passerar 1,5 grader.
Risk för tippingspoints,igen.
Beträffande Atonbladets oro om en döende barrskog så torde detta redan vara fallet eftersom den svenska medeltemperaturen har stigit mer än 2 °C. En bidragande orsak har här varit ökad globalstrålning genom minskat molntäcke.
Huruvida Aftonbladet hänvisar till skador till följd av granbarkborren framgår inte. Tallskogen har tills vidare klarat sig.
Lennart B #18
🙂
Jag har en fundering kring koldioxid och den absorberade fotonen.
Det står klart att koldioxid absorberar fotoner med vissa energivivåer, men vad händer med fotonenergin dels vid kollisioner med andra molekyler men även i fotosyntesen?
Förbrukas en del av energin och fotonen får en lägre energinivå, eller bibehåller fitonen samma energinivå?
Lennart B. #18
”Tallskogen har tills vidare klarat sig.”
Men contortan verkar vara i farozonen.
https://www.skogsstyrelsen.se/nyhetslista/forsta-angreppet-av-granbarkborre-pa-levande-contorta-trad/
Nr 17 Christer E
Hos mig söder om vänern, allså sydsverige, växer barrskogen mycket bättre/ snabbare nu när vi har haft en värmeperiod – alla har planterat gran – och bl a därför ökar granbarkborren.
Vi hade dock massor av granbarkborre redan på 70 – talet…
Bok växer också bättre nu när vi haft en värmeperiod – bokgenerationerna speglar väl våra varma och kalla perioder – en bok vill ha, i runda slängar, 150 tillväxtdygn för att utvecklas och den kan leva i 300 – 400 år, en utmärkt klimatindikator.
I norr ( sverige ) har vi fått mellan 0 – 15 fler dygn med temperatur över 5 grader i dom olika områdena under den senaste värmeperioden – det ger knappast ngn revolution i skogen!
Nr 22 tillägg
Barrskog kan fara illa av torka – men dom största problemen med det finner vi i södra och mellersta sverige på tidsaxeln ;
1914
1933
1947
1955
1959
1974 – 76
Hos oss i västra götaland finns nog inget som slår 1947 – 90% av alla brunnar torkade, rejäl kris.
2016 och 2018 var oxå ganska torra men generellt har nederbörden ökat hos oss – med 10 – 30%.
Såg att potsdam var inblandat i spådomen om våran barrskog – kommer det någonsin något annat än alarmism därifrån?
Rapporten om tipping points kommer helt otippat mitt under COP28. Finansierat av Jeff Bezos earth fund….
https://global-tipping-points.org/about/
När ska folk börja förstå?
PMs kommentarer ang kärnkraft har förstås bäring på hur dilemmat med hur fortsatt utbyggnad av vindkraftverk ska hanteras politiskt (och ekonomiskt) när och om kärnkraft byggs ut.
Problemet består ju i att kärnkraften är oerhört kapitalintensiv och måste därför alltid köras. Vattenkraften var tidigare mer en regulator. Hur kommer nya kärnkraftverk köras parallellt med vindkraften när de väl startar? Precis som tidigare är mitt svar men då riskerar vi väl precis som idag att vi får ”intermittenta prissättningar”, dvs volativa priser som under perioder ger för låga priser (oftare neg priser) för att betala av (statlig) kärnkraftsinvesteringar?
Väljer politiker att prioritera kärnkraftsdriften som förr kommer man tvingas att införa någon form av begränsningar för vindkraften och/eller en skapa en (ny) nätstruktur för transmissionen för lämpliga ändamål som inte stör en stabil elproduktion och dess priser. Framtida begränsningar för vindkraft kan leda till konkurser och skadeståndskrav. Regeringen måste börja tänka i konsekvens-termer liksom långsiktigt hur vi i Sverige önskar ha det. Inte primärt göra som EU önskar.
Oavsett ökande elbehov om 10 år (oaktat grönt stål) föreligger här ett problem. Intuitivt kan man se att en mer flexibel kärnkraft modell SMR byggas (särskilt då i söder). Men såvitt jag förstår lutar vinden f.n åt att bygga de ev första reaktorerna på uppdaterad kok-teknik på befintliga redan godkända platser?
#24 Otippat får det bli 😉
Happers föredrag innehöll(se ovan) en referens till Tippingpoints:(34 min in)
Le Chantiliers principle: Most natural feadbacks are negative.
Referaten från COP 28 innehåller en del desperation när fossila källor inte ratas av alla.
80%av all energi kommer från fossila källor-det kan vara värt att notera! Vårt välstånd bygger på det och vi får det allt bättre-det kan vara värt att bevara!
#23
Under 70-talet påstods granarna vara hotade. Bl.a fanns döda granar på småländska höglandet. På Hallandsåsen var det även problem med döende granar
Anledningen till grannarnas hädanfärd var enigt miljöpartister, föroreningar från biltrafiken.
Det visade sig med tiden att ett antal granar dött av torka, inget annat.
Fär några år sedan härjade skogsbränder delar av Colorado USA. Granar angripna sv granbarkborre brann. Det blev värre av att döda fallna granar (granbarkborre) fått ligga kvar.
Bränderna släcktes slutligen av snöstormar. Ett kuriosum; en ombygd Boeing 747 användes för att bekämpa bränderna.
Klimatmötena blir alltmer spektakulära och verklighetsfrämmande. De olika utspelen och rapporterna vid mötena blir mindre och mindre trovärdiga. SVT inslag är numera så perifera att de får komiska dimensioner. I gårdagens lokala SVT-nyheter i Halland fick vi lära oss att den sämre skörden av grönkål är klimatförändringarnas fel. Omfattningen verkar sträcka sig till gränsen mot Småland!
Vad månde bli nästa häpnadsväckande klimatnyheter?
”Aftonbladet larmar om att barrskog kommer att dö ut om vi passerar 1,5 grader.”
Det finns alltså ingen barrskog i t ex mellaneuropa?
Däremot verkar det rimligt att t ex silvergran eller serbgran kommer att sprida sig norrut i ett varmare klimat (under den förra varmare mellanistiden fanns serbgran litet varstans i Europa).
Jag har för övrigt aldrig fattat varför svenska myndigheter fortsätter att tjura med att plantera gran i områden där den inte växer naturligt, och inte gjorde det ens under lilla istiden. Om man absolut vill ha granskog, varför inte plantera sitkagran som trivs i Sydsverige och dessutom är mycket stormfastare. Det gör norrmännen på Västlandet där gran inte heller växer naturligt.
Vår klimatminister är förbannad. 😡
OECD-länderna sätter sig på tvären. De planerar att säga nej tack till ut- och nedfasning av de fossila bränslena. Det är helt i konsekvens med vad Sultanen och ordföranden för COP 28 förkunnat, dvs att det inte finns någon vetenskap bakom vad klimataktivister av alla slag från Gueterres ner till våra arma politiker tror.
Fortsättning följer …
#4 UWb
Havsbaserad vindkraft är dyr redan idag. 30 % dyrare blir den då den ska bära kostnaden för landkablar. Ännu dyraren bli den då den ska bära kostnaden för reservkraft, svängmassa och reaktiv effekt enligt Tidöavtalet.
”En ny utredning om elmarknadens utformning tillsätts med uppdrag att ta fram förslag som syftar till att samtliga kraftslag ha likvärdiga spelregler samt en ordning där stödtjänster som krävs för ett välfungerande elsystem prissätts och där de kraftslag som bidrar med sådana stödtjänster också ersätts för detta, i första hand genom ersättning från de producenter som inte kan bistå med samma stödtjänster”
Hirs sägs vara mer tåligt mot klimatförändringar. Vilka klimatförändringar väntar man sig?
Svar 29,
Tomtar gillar gran.
tty #29
Eller kanske mer lärk?
Bortåt tjugo års kortare omloppstid och har bättre rötbeständighet än gran. Tåligare mot vind, framförallt vintertid.
Är dock populär för fejning samt betning men lägre viltbestånd och nu mer varg i framtiden söderut gör det lättare.
Plantering kan vara lite omständig men det finns ju gott om folk som både kan och borde tillbringa mer tid uti skogen.
#20 Torbjörn
”Det står klart att koldioxid absorberar fotoner med vissa energivivåer, men vad händer med fotonenergin dels vid kollisioner med andra molekyler men även i fotosyntesen?
Förbrukas en del av energin och fotonen får en lägre energinivå, eller bibehåller fitonen samma energinivå?”
När en foton absorberas försvinner den helt och all dess energi omvandlas till något annat. I fallet atmosfärisk koldioxid blir energin till vibrationsenergi i molekylen. Koldioxidmolekylen överförs från ett lägre tillstånd till ett högre. Dessa vibrationsexciterade tillstånd är mycket långlivade ifall molekylen inte kolliderar med någon annan molekyl så det är endast en mycket liten del som sänder ut en foton och därigenom återgår till ett lägre tillstånd. Inte nödvändigtvis samma som den var i från början. Det kan skilja på två rotationsnivåer så utgående foton kan ha annan energi än ingående. Därtill kommer dopplereffekten ifall utgående foton inte går i samma riktning som den inkommande hade.
MEN. Nästan alltid kolliderar en exciterad CO2-molekyl med någon annan luftmolekyl varvid excitationsenergin omvandlas till kinetisk energi hos de båda inblandade molekylerna och ofta förändringar i rotationstillstånden. Den kinetiska energin är värme. Nästan alla fotoner som CO2 absorberar blir alltså värmerörelse, värme i atmosfären.
Det omvända fenomenet, att en koldioxidmolekyl kolliderar med en annan luftmolekyl och att kinetisk energi därvid omvandlas till excitationsenergi är extremt vanligt. Trots att det exciterade tillståndet lever så kort tid innan det de-exciteras genom kollission, befinner sig cirka 5% av koldioxidmolekylerna hela tiden i ett vibrationsexciterat tillstånd. Beror på temperaturen, ges av Boltzmannfördelningen.
På sina starkaste resonanslinjer är CO2 en svartkropp. Absorberar 100% av alla fotoner samt sänder ut fotoner med samma intensitet som en ideal svartkropp. Marknära CO2 sänder ut mer strålning på 667 cm-1 än vad marken gör vid samma temperatur. Marken är inte en ideal svartkropp, den har emissivitet cirka 0,95. Först vid mycket hög höjd, i stratosfären, upphör CO2 att vara svartkropp vid 667 cm-1. Det får inte finnas många CO2-molekyler kvar uppåt tills man når tom rymd.
Koldioxiden har ett stort antal svagare absorptionslinjer och dom upphör att vara svartkroppsstrålare uppåt redan i troposfären. Ökad CO2-halt gör att strålningen som kan lämna jorden kommer från högre höjd där det i troposfären är kallare varvid mindre energi når världsrymden så att mer energi stannar i atmosfären där den konvektiva jämvikten ser till att laps rate upprätthålls så att temperaturen i hela atmosfären och på marken stiger tills jämvikten strålning ut=strålning in återställs. Växthuseffekten.
Det är inga särskilt starka fenomen. Fördubbling av CO2 ger cirka 1% av energiflödet från solen. Att som Happer säga att temperaturen då ökar med fjärde roten av faktorn 1.01 eller 0.25% av 288K = 0,72 grader är att göra det för enkelt för sig enligt min mening, IPCC anser som bekant 3 grader. Många andra bud finns.
Det som händer med fotonenergin i samband med fotosyntesen är oerhört komplicerat. Det kan jag inte redogöra för.
#32
Hej Söen G
Man väntar sig att extremväder blir vanligare.
Tyvärr finns ingen defintion av vad som är extremväder. Det finns heller ingen statistik på extremväder eftersom man inte vet vad som menas.
Det har alltid funnits torka, översvämningar och stormar. Mänskligehten har alltid levt med detta. Ofta har det resulterat i katastrofer.
Det är väl kännetecknade för alarmister att de använder odefinierade ord.
Man kan notera att de slutat prata om ökenspridning, söderhavsöar under vatten, isfritt hav vid arktis, mm.
Eftersom inget av detta verkar inträffa är det numera extremväder som gäller. Ingen vet vad extremväder är men det är tydligen ett stort hot, och därför måste uppvärmningen hållas under 2 C … annars blir extremvädret vanligare.
Min åsikt är att nivån är fruktansvärt låg. Man hotar med något som man inte ens definierat vad det är.
En stor ”klimatkatastrof” som det sällan talas om är uttorkningen av Sahara. För 10000 år sedan – grönskande. Idag en öken. Det tycker jag borde diskuteras. Vad hände? Det var innan koldioxiden blev roten till allt ont.
(vet att monsunregnen upphörde – men varför gjorde de det?)
Fredrik S #34
Lärk!
Uschiamej, totalt överskattat, ett riktigt skräp-virke.
Kärnveden (den rödaktiga) är visserligen beständig mot de flesta rötsvampar, men i övrigt ett ”vrångt” mtrl att bearbeta. Får för-borra för minsta dyckert för att undvika sprickbildning.
Ytveden (det mesta av tvärsnitts-arean) lika väderbeständigt som toapapper (lite överdrivet kanske) men ett virke som slår sig på tvären över års-ringarna.
Jag anser att lärk duger till nöds att elda med, men bara då i brist på annat.
#31
IKEA satsar stort på förnybar energi.
”Ikeas ägare Ingka ökar sina investeringar i förnybar energi med 1 miljard euro till totalt 7,5 miljarder euro fram till år 2030. Det framgår av ett utskick dagen efter att bolagets nya vindkraftsatsning till havs utanför den svenska kusten, meddelats.”
https://www.placera.se/placera/telegram/2023/12/01/ox2-ikeas-agare-ingka-satsar-ytterligare-1-miljard-euro-pa-fornyelsebar-energi.html
#35 Leif
Hur tänker du här?
”Dessa vibrationsexciterade tillstånd är mycket långlivade ifall molekylen inte kolliderar med någon annan molekyl så det är endast en mycket liten del som sänder ut en foton och därigenom återgår till ett lägre tillstånd.”
Vad jag har uppfattat handlar det om millisekunder?
”Den kinetiska energin är värme.”
Hur återgår den kinetiska energin till strålning?
Stefan Eriksson #37
Jo håller med om att den vrider sig lätt. Har bara skruvat i lärk, altan och panel. Resultat dock bra efter över tio år.
Lite annat tillvägagångssätt än med gran. Nog dumt att elda upp den dock då den är bättre som biobränsle än gran för alla som är frälsta av detta.
Det finns ju ett behov och den mesta lärken importeras från öster.
Sören G #32
Hirs klarar torka bra. Det är väl främst ris som det skall ersätta.
Klimatet har ju redan blivit varmare och med det vädret. Lantbrukarna världen över anpassar sig till de nya förutsättningarna. De som inte anpassar sig får dåliga skördar.
# 41 Sigge Du skriver ”Klimatet har ju redan blivit varmare och med det vädret”. Inte här har det blivit varmare. Har aldrig skottat så mycket snö vid den här tiden som jag gjort i år. Och då har jag skottat varje år i snart 70 år.
#36 JonasW
Människorna hade det bättre när klimatet var varmare, i enlighet med data från Grönlandsisen.
Och kollapsade när det blev kallare. När haven är kallare blir det mindre avdunstning och därmed mindre med fukt in över land där det blir torrare.
#31 Lars-Eric Bjerke
Det du hänvisar till är ju en riktigt bra skrivning då den går bort från att upprepa för och nackdelar med olika tekniker till att istället försöka prissätta olika systemtjänster och ge incitament för aktörer att tillhandahålla det. Då får man kronor och ören på vad ex att tillhandahålla en viss mängd svängmassa är värt istället för att bara upprepa igen o igen att det är viktigt. Att man sedan gör det som en intern omfördelning mellan producenter är i princip också bra istället för att staten ska stå för det.
#41 Sigge
Klimat är ingenting. Klimat är bara en medelvärdesberäkning av vädret över längre period, minst 30 år och helst längre.
#29 tty
Tall betas av älg när det inte finns rönn, sälg, asp, ek (RASE). Därför planterade man gran för att slippa betesskador. Färre och färre tallplanteringar medförde att betesskadorna ökade ytterligare i de som envist trodde på tall på tallmark.
Nu börjar man inse detta och viss omsvängning mot mera tallplanteringar syns. När tall åter blir dominerande kommer betesskadorna att gå ner till rimliga nivåer, i alla fall med den älgstam vi har nu.
Inget av detta har med klimatet att göra.
Om gran, furu och lärk som virke. Tätvuxen gran kan vara vara tålig mot röta. I mitten av 90-talet importerade min lokale virkeshandlare 5 000 m3 gran från Ryssland stämplat Onega, d.v.s från området öster om norra Finland. Virket var ramsågat, skäggigt och fult, men maken till granvirke har jag aldrig träffat på. Nästan kvistfritt och årsringarna var 0.4-0.5 mm. Träet var så hårt att de lokala snickarna ville inte använda det eftersom de runda spik som är standard här gick inte att slå in utan förborrning. Gunnebospik fungerade bra. Efter att jag själv hyvlat och snyggat till virket var det fantastiskt fint.
Jag använde själv en del av virket obehandlat för utomhusbruk på min gård. Nu efter 30 år finns inte tillstymmelse till röta.
Min norrländske virkesleverantör har ett stycke 45 x 95 mm av onegagranen som han visar sina leverantörer och säger: ”Min kund i Frankrike kräver denna kvalitet. Om ert virke inte ser ut så här vill jag inte betala fullt pris.”
Här får ni lite statistik om temperatur på julafton hos mig söder om vänern på julafton 1900 – 2020.
1900 – 0,5
1910 + 4,6
1920 + 0,3
1930 + 0,7
1940 – 0,3
1950 – 0,3
1970 – 4,1
1980 + 3,8
1990 + 4,1
2000 – 3,2
2010 – 11,5
2020 + 0,3
För våran del var perioden 1928 – 1974 den perioden med minst antal riktigt kalla julaftnar och 2010 var 3:e kallaste sedan 1860 – talet.
Oftast är våra jularna gröna – men dom 2 senaste har haft gott om snö innan jul, liksom i år.
I mina hemtrakter utanför trollhättan är det hopplöst att finna trender för snö eller inte på julafton under dom senaste 150 åren, det går lite svagt upp och ned i ett vågmönster – med en temperaturskillnad mellan klimatperioderna på runt 1 grad C.
Någon som helst tendens till klimatkris utifrån temperatur i Celsius syns inte hos oss eller i våran natur.
MEN eftersom sverige har drabbats dubbelt så hårt av klimat..humm.. krisen, som planeten i övrigt, så måste ni andra i vårat land vara oerhört hårt drabbade – och det är förstås trist.
Ovan temp är i dygnsmedel, smhi.
Var tredje ung har klimatångest.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/var-tredje-ung-har-klimatrangest-terapi-kan-hjalpa-visar-ny-forskning–my8d5t
SVT och forskningen verkar inte tro att kunskap om klimatet kan hjälpa. Vilka fakta tror ni kan bidra till minskad ångest?
OBS! Jag tror vi kan förutsätta att sarkasm inte är effektivt mot ångest.
48 Magnus ni ligger i lä…Norska fjällen….
Låg i halv Parkinsondvala igår kväll och avlyssnade Nobelkonserten… Naturligtvis hade man anlitat en klimataktivist som tonsättare stod ”kompositör” … Gabriella Smith med ett orkesterstycke: ”Tumbling contrails”… Hon höll ett ”Gretatal” innan … ”politiker har gjort patetiskt lite…” Musiken dock OK för mig vid en andra lyssning i dag… Esa-Pekka Salonen fick 5 gånger så mycket samtalstid än Gabriella Smith vid ett inspelat möte innan konserten… GS är från Northern California, 31 år…
#49
De betraktar IPCC:s SPM på samma sätt som de troende betraktar bibeln respektive koranen, som Guds som inte får ifrågasättas.
Här i södra Sverige har vi inte mycket snö kvar efter det mildare väder som kommit in och det ser ut som det vanliga vädret så här års med 4-5 plusgrader kommer in i slutet av nästa vecka om yr.no får rätt i sin prognos. Dock ska några dagar med kallt väder passera i mitten av veckan? Om vi får en grön jul igen här i söder så är det bara som vanligt. Att klimathysterin fått så stort genomslag bland ungdomen beror på den historielöshet som är så vanlig idag och det faktum att TV och MSM-fulmedia bara sprider lögner och överdrifter om den s.k globala ”uppvärmningen” som är helt obefintlig. Klimat har vi oavsett om vi vill eller inte och detsamma gäller med vädret som ytterst styrs av solen och dess utstrålning.
#49 klimatångest
Några förslag:
1) Sverige står för en promille av CO2-utsläppen och har enligt IPCC:s beräkningar ingen möjlighet att påverka klimatet.
2) Om medeltemperaturen på Jorden fortsätter öka så kommer den mesta värmen gå mot polerna, och resultera i mildare vintrar och nätter på våra breddgrader.
3) Ökad CO2 i atmosfären kommer att främja växtligheten, och många karga områden jorden runt kan åter grönska.
4) Även om all användning av fossila bränslen upphör i morgon kommer det att dröja hundratals, eller tusentals, år innan CO2-nivån i atmosfären kommer att minska märkbart.
5) För bara 20.000 år sedan var stora delar av norra halvklotet, inklusive Sverige, täckt av kilometertjock is. Värme är en förutsättning för liv på våra breddgrader.
6) Det har historiskt funnits många perioder med både högre temperatur och CO2-halt i atmosfären än idag utan att Jorden drabbats av någon tipping point. Inte ens när Jorden träffades av en gigantisk meteorit och alla dinosaurier dog ut nåddes en tipping point. Jorden hämtade sig och blev åter rik på liv.
7) Ingen vet tillräckligt mycket om klimatet för att kunna förutsäga hur framtidens klimat kommer att utvecklas. Det behövs mer noggrann och oförvitlig naturvetenskaplig forskning. Förbered dig för studier i matematik och fysik på universitetet redan idag.
Kan dessa funka? Är det korrekt beskrivet? Finns det fler ångestdämpande punkter?
Att ny kärnkraft ska behöva balansera vindkraftverk behöver vi inte bekymra oss om. När nya kärnkraftverk är klara att tas i produktion är vindkraftverken antingen trasiga eller konkursade.
Varje vindkraftverk som kommer att stå kvar som fiaskon i naturen, föreslår jag att vi namnger med en politikers namn.
Scandium slår temperaturrekord för elementära supraledare
07 dec 2023
Scandium förblir en supraledare vid temperaturer över 30 K, vilket gör det till det första elementet känt för att supraledare vid en så hög temperatur. Den rekordstora upptäckten gjordes av forskare i Kina, Japan och Kanada som utsatte elementet för tryck på upp till 283 GPa – cirka 2,3 miljoner gånger atmosfärstrycket vid havsnivån.
https://physicsworld.com/a/scandium-breaks-temperature-record-for-elemental-superconductors/
Superconductivity above 30K Achieved in Dense Scandium
https://iopscience.iop.org/article/10.1088/0256-307X/40/10/107403
Mvh,
Stratospheric effect boosts global warming as carbon dioxide levels rise
8 december 2023
Utdrag översatt till svenska:
Effekten av en fördubbling av atmosfärens koldioxid på klimatet blir mer uttalad när koldioxidnivåerna stiger, har forskare i USA visat. Denna effekt, som inte hade tagits med i tidigare uppskattningar av jordens strålningsbudget, förklarar ungefär hälften av variationen mellan uppskattningar av klimatets känslighet för ökad koldioxid. Det föreslår också ett potentiellt nytt tillvägagångssätt för geoteknik.
”När du ökar emissiviteten måste du minska temperaturen för att [stratosfären] ska förbli i strålningsjämvikt.” Denna nedkylning gör att vid högre koldioxidkoncentrationer sjunker temperaturen ytterligare och det blir svårare för jorden att stråla bort värme. Strålningskraften av koldioxid blir därför allt större. Varje ytterligare tillförsel av koldioxid har därför en större forceringseffekt.
”Detta är ett mycket viktigt [resultat] för klimatgemenskapen – det löser ett stort mysterium om huruvida vi troget behandlade processerna som driver den globala uppvärmningen”, säger William Collins från Lawrence Berkeley National Laboratory i USA, en koordinerande huvudförfattare till den sjätte utvärderingen av IPCC.
https://physicsworld.com/a/stratospheric-effect-boosts-global-warming-as-carbon-dioxide-levels-rise/
State dependence of CO2 forcing and its implications for climate sensitivity
https://www.science.org/doi/10.1126/science.abq6872
Mvh,
Karl-Erik R #45
Den senaste 30-årsperioden har i Sverige varit ungefär 1,5 grader varmare än någon av de tidigare 30-årsperioderna sedan mätningarna började i slutet på 1800-talet.
Det är bara att konstatera att klimatet blir varmare och det gör att lantbrukare världen över måste ta hänsyn till det.
# 57 Sigge Du är lika envis som det snöfall vi har I Luleå. Har skottat nästan varje dag i tre veckor. Det är stekheta minus 8 grader just nu. Det är bara att konstatera att du inte läser vad jag skriver. Det du skriver stämmer inte.
Sagofarbror ”Sigge” spånar vidare! Att skörden blev så dålig i år beror ju på kylan och regnet som kom med den! Ett varmare klimat gynnar lantbruken vilket lätt bevisas av att det finns fler bönder i söder med högre avkastning och längre växtsäsong. ”Sigge” läser nog inget utan bara vevar på med påhitten från IPCC!
SMHI:s statistik visar att medeltemperaturerna på vintrarna i Sverige knappt har förändrats de senaste 30 åren. Och dessutom är ungefär lika höga som på 1930-talet.
Däremot har vårarna blivit klart varmare.
Det tycker jag är en indikation på att det inte är växthusgasutsläpp som har orsakat uppvärmningen, för då skulle vintrarna ha påverkats mest. Snarare är det mer solstrålning som har orsakat uppvärmning. En ökad solstrålning på våren leder dessutom till att snön smälter tidigare, vilket gör att solstrålningen än mer effektivt kan värma.
Heder åt ”Sigge” som så frikostigt bjuder oss klimattrygga människor på diverse intressanta inblickar i den otrygga världens tankebanor.
Daniel Wiklund #58
Jag har haft snö där jag bor också. Det är varken rekordtidigt eller rekordkallt. Igår och idag har det varit plusgrader så en del snö har smält bort.
Att jämföra enstaka år i en ort ger inte någon fingervisning om klimatet globalt blir varmare eller inte.
Jag hinner inte svara alla och jag valde att svara Karl-Erik R för att han har ändå relevanta synpunkter som att det bör vara 30-årsperioder när man jämför om klimatet förändras eller inte och i synnerhet när det är en så liten del av jorden som Sverige är.
#53
Det vore värdefullt om man kunde få enighet och stor uppslutning för dessa förslag eller modifierade dito för att inte direkt kunna avfärdas av alarmisterna.
Det borde väl vara möjligt att skapa en rejäl motvikt mot MSM genom insändare i tidningar med 10k tals undertecknare?
Anders #61
Jag bara hänvisar till fakta om hur mycket varmare det blivit. Hur mycket varmare 30-årsperioden 2021-2050 kommer att bli vet jag inte.
Klimatforskarna hävdar ju att uppvärmningen kommer att fortsätta och att det är troligt att de närmaste två decennierna kommer att gå lite snabbare än vad det gjort sedan 1990 men att det kanske kommer att bli lite långsammare på 2040-talet om CO2-utsläppen börjar minska innan 2030.
#57 Sigge
Du skrev i #41 ”klimatet har ju redan blivit varmare och med det vädret”.
Egentligen är det ju så att vädret har blivit varmare och med det klimatet. Vädret under 30 år eller längre sammanställs till vad som kallas klimat. Inte tvärtom.
Därav min kommentar.
# 64 Sigge För 111-e gången. Sluta prata om att det blivit varmare. Det gäller inte Norrbotten som är en stor del av Sverige. Eller räknas Luleå inte till Sverige i din globala låtsasvärld. Nu råkar Luleå ha en egen statistik sen 1921. Så det är inte vad jag tror utan det som statistiken visar.
# 62 Sigge. Du ska få lite siffror här från Luleås egen temperaturstatistik från 1921. Börjar med september. Varmaste september var 1948 med 12,7. Näst varmaste var 1934 med 12,4. Tredje varmaste delades mellan 1947 och 2013 med 11,4. (Medeltemperaturen för oktober sen 1921 är 8,7) I oktober var 1961 varmast med 7,2. Näst varmast var det 1987 med 6,2. På tredje plats 2000 med 6,1. Kan noteras att 1924 var det 4,7. ( medeltemperaturen för oktober sen 1921 är 2,1 plusgrader) I november var det varmast 1949 med 2,8 plusgrader. Näst varmast 2000 med 2,5. Tredje varmast 1929 med 2,3. (Medeltemperaturen för november sen 1921 är minus 3,2 )
#64 Sigge. Du skriver lite nonchalant ”hur mycket varmare det blivit”. Då undrar jag om Du kan relativisera begreppet ”mycket”? I min värld är ”mycket” något i stil med en differans på 50-100% i förhållande till det sammantagna medelvärdet. Så hur många procent mildare har det egentligen blivit?
Anders #68
Man ska aldrig använda procent om temperaturer.
Rapport från Ekot (P1)
Mona Hambraeus berättar en historia om en kapsejsad båt i Pakistan, där en tvååring försvann och drunknade. Den självklara slutsatsen dras – att koldioxidhalten i atmosfären måste ned, då den är roten till problemet.
Sigge hur upplever du den höga medeltemperaturen? Jag, mina grannar och naturen upplever bara den lokala temperaturen (vädret).
Med tanke på att Sigge i sin argumentering hänvisar till SMHI.
Temperaturserierna från Luleå kommer från Luleå-Kalax flygplats och Luleå-Bergnäset. De visar en temperaturökning från Luleå-Kalax flygplats på ca 2,5 resp. 3 grader under 1951-2023. Och Luleå-Bergnäset en ökning på ca 1,6 grader. När det gäller Luleå-Bergnäset börjar deras mätserie 1930. Tas alla data med blir det en ökning på endast 0,23 grader under 1930-2023.
Problemet med dessa mätningar är att de är behäftade stora mätfel och saknade data. Jag vet inte vilka homogenisreingsalgoritmer SMHI använder sig av i dessa fall.
Min fundering är vilka mätstationer SMHI tar med när de skall redovisa data till den institution som sammanställer allt som sedan ska visa den globala uppvärmningen?
#70 foliehatt
Ja man berättar tragiska historier och skyller orsaken på utsläpp av koldioxid (västerlandets utsläpp). Såg några TV4-journalister diskutera bl.a. COP28 i Dubai som var väldigt upprörda över ordföranden på klimatmötet. Konsekvenserna av en utfasning av oljan var tydligen ingenting som bekymrade dem.
En liten undran så här i juletider, jag kan inte minnas att frågan kring varför vi inte använder spillvattnet från våra reaktorer har tagits upp här. Har för mig att det finns ett förbud idag och att vattentempen anses för låg. Har svårt att förstå varför denna källa inte nyttjas t.ex tilll fjärrvärme, eller till stora växthus i närheten av våra reaktorer, borde vara en stabil värmekälla som relativt snabbt skulle kunna ge effekt.
Är det någon som kan mer kring detta.
Sköt om er alla denna kalla vinter
Carl-Axel
Car-Axel #74
För Forsmark 3 kom frågan upp, men dels var det för sent och dels vägrade regeringen Fälldin ta i saken.
Att det var försent beror på skillnader i layouten. Vid fjärrvärme används inte lågtrycksturbiner, men det var redan beställt och under tillverkning.
VINDKRAFT
KRAFTIGT HÖGRE FÖRSÄKRINGSPREMIER FÖR HAVSPROJEKT (Direkt)
2023-12-11 13:46
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Priset för att försäkra havsbaserade vindkraftprojekt har ökat kraftigt, som svar på förluster hos försäkringsgivare.
Det rapporterar Recharge News enligt Marketwire.
Försäkring har blivit ”dyrare och svårare att skaffa” inom havsvindkraft, uppger Robert Bates, chef för skadeavdelningen på den brittiska energi- och infrastrukturmäklaren Nardac.
Huvudorsaken är att försäkringsbolagen får in mindre pengar i premier än de betalar ut i ersättningar. Det gäller särskilt för havsvind enligt Robert Bates, som bedömer att ”för varje dollar de får i premie betalar de förmodligen 1,2-1,3 dollar i ersättningar”.
Det gäller främst försäkring under konstruktionen av projekten, uppger han. Andra faktorer spelar också in. Stora ersättningskrav över hela världen, inte bara inom havsvind, har enligt Robert Bates minskat tillgången på försäkringar.
”Det vi har sett är en mycket, mycket skarp reaktion från försäkringsmarknaden, som har varit att fördubbla de premier de tar ut och fördubbla de självrisker de pålägger entreprenörer och ägare”, säger Robert Bates till tidningen.
https://www.placera.se/placera/telegram/2023/12/11/vindkraft-kraftigt-hogre-forsakringspremier-for-havsprojekt.html
#74 #75 Som jag minns sa man att kärnkraften, när den bygdes, var en parentes och att den därför inte kunde komma ifråga som fjärrvärme.
Den verkliga anledningen var att kärnkraften då hade blivit alltför lönsam vilket var ’farligt’ för kärnkraftmotståndarna.
#74 Car-Axel
”….jag kan inte minnas att frågan kring varför vi inte använder spillvattnet från våra reaktorer har tagits upp här. Har för mig att det finns ett förbud idag och att vattentempen anses för låg. Har svårt att förstå varför denna källa inte nyttjas t.ex tilll fjärrvärme, eller till stora växthus i närheten av våra reaktorer, borde vara en stabil värmekälla som relativt snabbt skulle kunna ge effekt.”
Jan Blomgren besvarar frågan i en artikel i Epoch Times 22 nov: https://www.epochtimes.se/Jan-Blomgren-Inte-helt-enkelt-att-varma-hus-med-karnkraft
I korthet:
I konstruktionen av ett (ång-)kraftverk (kärnkraft, kol, olja, gas…) görs en avvägning mellan produktioner av el kontra värme. Som du är inne på är temperaturen på spillvattnet för låg då de kärnkraftverk vi har primärt är byggda för att producera el. Skulle man gjort en annan prioritering som skulle en högre temperatur på spillvattnet, och därmed användbart för fjärrvärme, som får man ut mindre el. Men prio har varit max el – och därmed ingen fjärrvärme.
Skulle man få för sig att bygga kärnkraftverk nära större städer kommer det se annorlunda ut med större andel fjärrvärme till priset av lägre andel el.
Som jag förstår det så innehåller kylvattnet ca 2/3 delar av den totala energi som produceras i reaktorerna., 1/3e del blir el ca 50-60 TWh. Har så svårt att förstå varför inte denna stora tillgång ca 100 TWh tas tillvara och varför inte mer fokus ligger på detta i dessa tider.
MVH
Carl-Axel
Jag vill minnas att man nån gång hade idéer om att frakta kylvatten från Forsmark med tankbåt till Stockholm. Varför inte, med värmepumpar kan man hotta till vattnet för fjärrvärmen? Och det skulle inte begränsa eleffekten i Forsmark.
Carl-Axel mfl,
I Schweiz används spillvärmen från deras första kärnkraftverk Beznau vilket ligger på en konstgjord ö i floden Aar av Refuna som levererar fjärrvärme till 18000 hushåll i Aartal.
750 MW och 150 MW fjärrvärme.
Smart!
https://www.swissnuclear.ch/en/beznau-1-and-2-npp-_content—1–1036.html
https://www.refuna.ch/fernwaerme/grundprinzip.html
Visste Ni att Sensus, det före detta kristna studieförbundet, idag haft en workshop om ”Inre omställning – vägen till hållbara samhällen?”
Själv tror jag att Sensus därmed begivit sig lite väl långt in på den ”breda vägen” som ju inte är ”den goda”… Hur kunde det bli så här??
Läs själva: https://www.sensus.se/berattelser/inre-omstallning-vagen-till-hallbara-samhallen/
Carl-Axel m.fl.
Fördelarna med kärnvärmeförsörjning är bränslebesparing, förbättring av miljön och minskning av värme som släpps ut till atmosfären. Nästan två tredjedelar av värmen som genereras i ett konventionellt kärnkraftverk släpps ut i miljön. Ett väldesignat kraftvärmesystem skulle kunna öka ett kärnkraftverks energieffektivitet från cirka 33 % till 80 %. Kärnvärme i form av varmvatten kan ekonomiskt levereras upp till 100 mil bort till konkurrenskraftiga kostnader och med en värmeförlust på 2 % till 3 %.
Ryssland. Fjärrvärme står för mer än 70 % av all värme som förbrukas i Ryssland för uppvärmning av rum och varmvatten. Många ryska kärnkraftverk i drift använder okontrollerad ångutvinning för fjärrvärmeförsörjning
Schweiz. Under många år har kärnkraftverket i Beznau (2 x 365 MWe) framgångsrikt levererat fjärrvärme utöver el. Beznau levererar 80 MWth värme till hem och industri över ett 80 mils nätverk som betjänar 11 städer.
Även om kostnader och teknikstatus för kärnkraftsbaserad fjärrvärme är gynnsamma och det finns miljöfördelar, är institutionella hinder och /eller allmänhetens acceptans avskräckande för implementering. Dessa barriärer måste övervinnas innan energibesparingspotentialen i detta tillvägagångssätt kan realiseras i betydande skala.
Mvh
#83
”Kärnvärme i form av varmvatten kan ekonomiskt levereras upp till 100 mil bort till konkurrenskraftiga kostnader och med en värmeförlust på 2 % till 3 %.”
Hur då? I fjärrvärmerör vid 110 grader?
Källa, tack
Vårt första kärnkraftverk levererade huvudsakligen fjärrvärme till Farsta.
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85gestaverket
Att det här verket framförallt levererar värme kan man förstå.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bilibino_k%C3%A4rnkraftv%C3%A4rmeverk
Att kombinationen el- värme-produktion är effektivt förstår man när man tar in Öresundsverkets och Rya kraftvärmeverks siffror för verkningsgrad, 90-92 % och det med naturgas. Men så kan vi ju inte ha det i Sverige, bättre då att importera elen från nåt rostigt brunkolsverk nere på kontinenten.
Och i Tyskland vill man inte heller ha fjärrvärme med hög verkningsgrad, nåt som blev dyrt för Vattenfall.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Moorburg_kolkraftverk
Nej el från rostiga brunkolsverk långt borta ska de va.
#84 BD-Nille. tack för uppmärksamheten!
#83 rev. – Skall stå ”hetvatten kan ekonomiskt levereras upp till 100 miles (161 km) bort till konkurrenskraftiga kostnader och med en värmeförlust på 2 % till 3 %”.
https://www.powermag.com/district-heating-supply-from-nuclear-power-plants/
Mvh,
#69 HB. Procentuell temperaturförändring i förhållande till variationsbredden (amplituden) borde väl ändå vara ett bra mått på trender?
EU hotar med att lämna sandlådan under COP-dagis och åka hem om de inte får som de vill läste jag.
Såhär:
https://youtu.be/RXS1sJm7QEA?si=Lrr5ar7PmoQmlShA
Förhoppningsvis firar vi alla här på KU en hållbar sant ekovänlig jul utan klimatpåverkan. Den som är osäker på vad det innebär kan lyssna på dagens France Inters eftermiddagssändning (motsvarande SR P1), där man under två timmar uppfostrar oss till ett ekologiskt julfirande.
Bäst är att inte fira jul alls. I varje fall ska man inte döda ett träd för att fira Jesus födelse. Ett stort antal gröna borgmästare visar vägen genom att slopa de kommunala julgranarna. Inte heller ska man resa, annat än till fots eller på cykel för att träffa släktingar och vänner. Att köpa julklappar är att ödsla med jordens resurser. Vill man absolut trots allt ge någon en julklapp, köp då en synål och en rulle tråd så att den lycklige mottagaren själv kan laga sina kläder. Undvik trådrullar med plastomslag.
Självfallet väljer vi en vegetariansk meny bestående av ekologiskt närodlade (o)hållbara grönsaker. Tänk på att ost orsakar stora metanutsläpp från mjölkkorna. Julskinka, köttbullar och pressylta ska vi inte bara tänka på. Glöm inte att servera dessa rätter, förutom att bidraga till planetens undergång, är ett hån mot stora delar av befolkningen.
God Hållbar Jul !
Lars
Anders #88
Om det vore en metallbits temperatur kan det väl till nöds gå an, men för atmosfären, luft alltså, så varierar sammansättningen hela tiden, i första hand vattenhalten och då säger temperaturskillnader väldigt lite om man inte också deklarerar i första hand luftens fuktighet vid båda mättillfällena 10 grader C är inte alltid 10 grader C, det kan man känna, våra sinnen är faktiskt bättre än termometrar på att mäta sånt.
Forts. min kommentar 90.
Jag glömde ett par andra anvisningar för att fira en ekologisk jul. Konsumera inga jästa och destillerade drycker! Redan vid jäsningen produceras massor av koldioxid och ska drycken också destilleras går det åt stora mängder energi.
Huvudregeln för ett lyckligt hållbart ekologiskt leverne är att undvika allt som är gott eller till nöje.
#91 HB. Respekt! Håller med Dig om att ”våra sinnen är faktiskt bättre än termometrar på att mäta sånt”. Därför blir även hela klimatmodellcirkusen ett enda horribelt dyrt skämt! Ursprungligen ville jag pressa ”Sigge” på siffrorna bakom det slentrianmässigt använda uttrycket ”mycket varmare klimat”.
Lars M. #92
Är man dessutom vegan får man fira julen i mörker. Regelbundet inför varje jul får man läsa om hur fördärvliga för klimatet paraffinljus är jämfört med stearinljus, men är man vegan finns inget alternativ, stearin görs av slakteriavfall och man kan ju inte gärna bränna rester av djurkadaver vid en så helig högtid.
Erica bjerström definierade idag vad detta med koncensus är, hon sa – att alla måste säga Ja.
Lite läskigt, det är tydligen inte att vi skall vara överens om vetenskapen – utan vi måste säga Ja.
Tänka sig att Mp fick sin vilja igenom i dubai – full kaos.
Det var ju det som Mp uttalade var viktigt att införa i våra svenska departement, för att nå snabbare resultat.
Visst är det kul med snabba beslut – men är det rätt för samhällsbygget?
Klimat är kaos – så även klimatpolitik.
#39 Torbjörn
Den naturliga livslängden för det exciterade tillståndet i CO2, tiden det tar för excitationsenergin att sändas ut som strålning är i storleksordningen 1 sekund. Det gäller för enstaka molekyler i gott vakuum. Jag vet inte den genomsnittliga tiden mellan kollissioner i atmosfären, men en millisekund verkar rimligt, vilket skulle betyda att endast cirka en av tusen excitationer leder till utsändandet av en foton.
Hur återgår den kinetiska energin till strålning? När CO2 kolliderar med någon annan molekyl är sannolikheten för excitation hög ifall energin i kollissionen är hög nog. Därvid omvandlas en del av den kinetiska energin till excitationsenergi. När molekylen blivit exciterad genom stöt beter den sig exakt på samma sätt som om den blivit exciterad genom att absorbera en foton. Alltså, endast ett fåtal, en på tusen enligt ovan, sänder ut en foton. De övrigas excitationsenergi återgår till kinetisk energi genom nya kollissioner.
Strålningen kommer inte långt i den lägre atmosfären. Fotonen absorberas snart av någon annan CO2-molekyl. På de starkaste spektrallinjerna befinner sig det elektromagnetiska fältet i termodynamisk jämvikt med omgivande gas. Dvs strålningstemperaturen är identisk med omgivande lufttemperatur.
Leif Åsbrink, #96
vid atmosfärstryck och rumstemperatur blir tiden mellan kollisioner i medeltal i storleksordningen 10⁻¹⁰ s.
#Leif Åsbrink
Jag har lite annan bild. Säkert felaktig.
Den tid du nämner gäller spontan emission.
Min bild är att det sker stimulerad emission eftersom molekylen befinner sig i ett kontinuerligt elektromagnetiskt fält. Stimulerad emission kommer ha betydligt kortare tid mellan ”absorption” och ”emission” (väldigt kort faktiskt).
Det är den stimulerade emissionen som ger upphov till Schwartzschilds flödesekvation (via Einsteinkoefficienterna)
Din teori om ”återexitering” genom kollisioner har jag lite svårt att få grepp om. Räcker energin i kollisonerna för ”ett” fotonkvanta, d.v.s. är kollisionsenergin > h*f ?
Min bild: Elektromagnetisk energi kan propagera genom en absorbeande gas genom stimulerad emission.
Man behöver inte gå ”omvägen” via 1)energiförlust vid kollision 2) återexitering vid kollision.
#96 Leif
Tack för svaret även om detta verkar konstigt
” När CO2 kolliderar med någon annan molekyl är sannolikheten för excitation hög ifall energin i kollissionen är hög nog. Därvid omvandlas en del av den kinetiska energin till excitationsenergi. När molekylen blivit exciterad genom stöt beter den sig exakt på samma sätt som om den blivit exciterad genom att absorbera en foton. Alltså, endast ett fåtal, en på tusen enligt ovan, sänder ut en foton. De övrigas excitationsenergi återgår till kinetisk energi genom nya kollissioner.”
Dessa kollisioner borde ha pågått sedan atmosfären skapades, vilket borde innebära att alla co2 molekyler ständigt borde vara exiterade och inte 5% som du skrev i första svaret
När det gällde fotosyntesen undvek du att svara eftersom det är komplicerat, men kan du rekommendera något jag kan läsa?
Lång artikel i anledning av EUs beslut om att underlätta för gruvbrytning.
https://www.politico.eu/article/ronnback-mine-sweden-reindeer-herders-sami-green-energy-revolution-first-casualties/
En mening från artikeln.
”Batteries are vital for the fight against climate change because they can store up electricity while the wind blows and sun shines, then release it on demand. ”
Kan det vara så illa så att politiker, byråkrater och journalister på fullt allvar tror att det är så? Att batterier kan balansera mer eller mindre slumpmässiga effektbortfall på tiotals GW som sträcker sig över timmar, dagar och veckor? Och vi ska slänga samerna under bussen och offra naturen för att det finns folk med makt som inte begriper bättre. Vad ska framtiden tänka om oss?
https://sites.google.com/view/nya-sprayhattas/elpriser/elen-i-europa
#98 JonasW
Stimulerad emission är momentan såvitt jag vet. När en exciterad molekyl träffas av en foton på sin absorptionslinje kan den givetvis inte absorbera fotonen, nästa exciterade nivå ligger inte exakt på dubbla frekvensen. Däremot kan växelverkan med en foton som har samma energi som molekylen exciterats med (eller någon annan energi den skulle ha kunnat exciteras med) leda till stimulerad emission. Då blir det två fotoner som samtidigt lämnar molekylen. Dessa två kommer att vara i fas med varandra och ha samma frekvens. Det är detta man utnyttjar i laser. Där skapar man en situation med ”inverterad population” dvs med fler exciterade än oexciterade molekyler (negativ temperatur.)
Du skriver ”Det är den stimulerade emissionen som ger upphov till Schwartzschilds flödesekvation” Detta stämmer inte alls. För det första, ”Schwartzschilds flödesekvation” ger inga träffar med Google. Söker man på ”Schwarzschilds ekvationer” får man upp en massa artiklar om relativitetsteori plus några av svenska klimatskeptiker. Det du avser hittar jag med ”Schwarzschild’s equation for radiative transfer” Skulle vara kul att hitta en text på svenska men det har jag misslyckats med. Happer härleder den här: https://arxiv.org/pdf/2205.09713.pdf Sidan 12: ”Equation (65) is often called the Schwarzschild equation. It describes emission and absorption of radiation in a non-scattering atmosphere, for example, the transfer of thermal radiation through cloud-free air with greenhouse-gases.”
Engelska Wikipedia skriver: ”Radiative transfer refers to energy transfer through an atmosphere or other medium by means of electromagnetic waves or (equivalently) photons. The simplest form of radiative transfer involves a collinear beam of radiation travelling through a sample to a detector. That flux can be reduced by absorption, scattering or reflection, resulting in energy transmission over a path of less than 100%. The concept of radiative transfer extends beyond simple laboratory phenomena to include thermal emission of radiation by the medium – which can result in more photons arriving at the end of a path than entering it. It also deals with radiation arriving at a detector from a large source – such as the surface of the Earth or the sky. Since emission can occur in all directions, atmospheric radiative transfer (like Planck’s Law) requires units involving a solid angle, such as W/sr/m2. ”
Alltså, formeln beskriver två processer. Dels absorption, dels termisk emission. Stimulerad emission är relativt sällsynt eftersom andelen exciterade molekyler är liten, cirka 3%.
Formel:
d I(λ) = n σ(λ) B( λ, T ) ds − n σ(λ) I(λ) ds
d I(λ) = förändringen i strålningsintensitet på våglängd λ
n = tätheten av aktuell molekyl.
T = temperatur
B( λ, T ) = planckfunktionen för aktuell våglängd och temperatur
ds = sträcka, infinitesimal.
I(λ) = Intensitet för ingående strålning
I(λ)-d I(λ) = Intensitet för utgående strålning efter sträckan ds
n σ(λ) B( λ, T ) ds = utsänd termisk strålning. Adderar sig till dämpad genomgående strålning och blir ingående strålning i nästa volymselement.
n σ(λ) I(λ) ds = Absorberad strålning
Jag skulle tro att stimulerad emission, om man vill ta hänsyn till den, kräver ytterligare en term, men det vet jag inget om.
#99 Torbjörn
Du skriver: ”Dessa kollisioner borde ha pågått sedan atmosfären skapades, vilket borde innebära att alla co2 molekyler ständigt borde vara exiterade och inte 5% som du skrev i första svaret.
Nej, kollissionerna kan både excitera och de-excitera. Det är detta som kallas termodynamisk jämvikt mellan strålning och materia.
Det hela beskrivs av Boltzmannfördelningen som ger sannolikheten för att olika tillstånd ska vara besatta beroende på energiskillnad och temperatur. Googla!
Analogt befinner sig det elektromagnetiska fältet inuti ett hålrum i termodynamisk jämvikt med hålrummets väggar ifall de har samma temperatur överallt. Svartkroppsstrålning.
När det gällde fotosyntesen kan jag inte rekommendera något du kan läsa. Det finns oerhört mycket på nätet, jag har inte någon överblick över det.
#102 Leif
Du skriver
”kollissionerna kan både excitera och de-excitera. Det är detta som kallas termodynamisk jämvikt mellan strålning och materia.
Det hela beskrivs av Boltzmannfördelningen som ger sannolikheten för att olika tillstånd ska vara besatta beroende på energiskillnad och temperatur. Googla!”
Det är fortfarande oklart vad Boltzmannfördelningen skulle ha med saken att göra.
En koldioxidmolekyl kan antingen vara exiterad eller inte och den absorberar en foton eller exiteras genom kollision många gånger per sekund, det kan vi väl vara överens om?
Det innebär att i snitt är hälften av koldioxidmolekylerna i atmosfären befinner sig i exiterat tillstånd oberoende av temperaturen, eller?
Hej Torbjörn #103
om det tar 10 sekunder innan en oexciterad molekyl blir exciterad och en exciterad blir av med sin excitation på en sekund, så finns det 10 gånger fler oexciterade!
Inte hälften så många.
#104 Sten
Varför skulle det ta 10 sekunder innan den absorberar en foton?
Det sker väl omedelbart?
Dessutom blir molekylen exiterad genom kollisioner också, vilket sker mycket oftare än genom absorption.
Jag har hört lite olika, men en uppgift som har fastnat är att det sker 50 kollisioner per absorption men om det stämmer vet jag inte
Hej Torbjörn,
det enda jag vill påpeka är att 2 möjligheter
inte automatiskt ger att ”hälften är på ena sättet andra hälften på andra sättet”.
Antingen är man rik eller fattig. — alltså är hälften rika
eller hur?
#106 Sten
Det beror väl på tidsperioden, lek med tanken att ALLA molekyler är perfekt synkronerade att de är exiterade just i den millisekund man mäter, för att i nästa millisekund ha kolliderat eller exiterat.
Hur många molekyler är då exiterade i snitt?
Hej Torbjörn,
jag ger upp! Läs på om Boltzmann-fördelningen.
#108 Sten
Som jag skrev tidigare, vad har Boltzmann-fördelningen med saken att göra?
”Fördelningen ger sannolikheterna vid termodynamisk jämvikt. ”
Atmosfären är aldrig i termodynamisk jämvikt
#109 Torbjörn
När temperaturen är låg räcker inte kollissionsenergin för att excitera molekylens vibrationsnivåer. Vid 15um=667cm-1=83meV, den starkaste övergången av betydelse i koldioxid, kan du läsa ut att cirka 3% är i exciterat tillstånd. För CO2 vid rumstemperatur är den genomsnittligt tillgängliga energin för liten för att excitation skall kunna ske särskilt ofta. De-excitation är däremot sannolik.
Titta på figuren här: https://sv.wikipedia.org/wiki/Boltzmannf%C3%B6rdelning#/media/Fil:Boltzmann_distribution_graph.svg Där kan du läsa av förhållandet mellan exciterade och oexciterade molekyler som funktion av excitationsenergi och temperatur. Kurvorna är likformiga så man kan uppskatta att kvoten mellan exciterad och oexciterad CO2 är 0,95 vid cirka 15000 grader. Då är alltså nästan lika många molekyler exciterade som oexciterade. När temperaturen är 100 K är endast en på tiotusen molekyler exciterad. Nästan aldrig kolliderar två molekyler så hårt att kollissionsenergin räcker till för att excitera CO2. Måste vara frontalkrock med sällan förekommande hastigheter.
Termodynamisk jämvikt innebär helt enkelt att det finns en väldefinierad temperatur. Termodynamisk jämvikt mellan det elektromagnetiska fältet och omgivande luft finns bara på våglängder där absorptionen är så hög att strålning inte kan nå områden där temperaturen är annorlunda.
Jag har inte tagit hänsyn till rotationsnivåerna ovan. Dom leder till att vibrationsövergångarna splittras upp i ett stort antal spektrallinjer men det påverkar inte den grundläggande förståelsen.
#110 Leif
Så du menar att endast 3% av alla koldioxidmolekyler (12ppm) är exiterade samtidigt?
#Leif Åsbrink
Vid stimulerad (inducerad) exitation så kommer tiden mellan exitation och emission vara väldigt kort. Dessutom kommer det finnas ett tydligt riktningsberoende.
Det gäller inte vid spontanemission. Då är minnet borta.
Inducerad emission är exakt det som händer enligt Maxwells ekvationer med en dipol i ett elktromagnetiskt fält.
Det finns ingen motsägelse mellan Maxwells ekvationer och kvantmekaniken. En dipol i ett elektromagnetiskt fält kommer att radiera med ungefär en kvart våglängds fördröjning. Helt försummbart i förhållande till kollisionstider.
Anser du att Maxwells ekvationer och kvantmekaniken står i strid med varandra. Vill att du svarar på just denna fråga. Ja eller nej?
#112 JonasW
Se mitt svar #101 ”Stimulerad emission är momentan såvitt jag vet.”
Du skriver: En dipol i ett elektromagnetiskt fält kommer att radiera med ungefär en kvart våglängds fördröjning. Detta stämmer inte alls. En dipol som hamnar i ett elektromagnetiskt fält med en frekvens nära dipolens resonansfrekvens (cirka en halv våglängd) kommer att inducera en ström i dipolen. Strömmens fasläge beror av hur frekvensen förhåller sig till dipolens resonansfrekvens.
Den inducerade strömmen strålar givetvis och den därvid utsända strålningens fasläge bestäms av strömmens fasläge. Om dipolens resonansfrekvens är högre än fältets frekvens kommer dipolens strålning att samverka med det exciterande fältet så att strålningen framåt förstärks, men om resonansfrekvensen är lägre kommer strålningens fasläge att dämpa eller släcka ut strålningen framåt. Det är detta man använder i Yagiantenner. Den längre dipolen kallas reflektor, de kortare kallas direktorer. Tillsammans gör dom att strålningen från radiatorn riktas framåt i en (för långa antenner) smal lob.
Fasläge och tidsförskjutning är olika saker. Om man exciterar en dipol med en elektromagnetisk puls kommer dipolen att få en oscillerande strömt på dipolens resonansfrekvens. Den kommer att vara länge efter att den elektromagnetiska pulsen passerat och den kommer att stråla medan den avtar exponentiellt.
Jag håller helt med om att kvantmekaniken och Maxwells ekvationer inte står i strid med varandra, men det leder till andra slutsatser än dina. En CO2-molekyl motsvarar en svängningskrets, spole och kondensator, som är ideal och mycket väl skärmad. Till den är kopplat två mycket små spröt som kan stråla extremt svagt. När man placerar anordningen i ett elektromagnetiskt fält med exakt rätt frekvens blir det en exponentiellt växande ström i svängningskretsen. Det tar cirka en sekund tills strömmen nått halva sin slutnivå.
När det exciterande fältet upphört kommer anordningen att stråla med exponentiellt avklingande intensitet, tidskonstant 1 sekund. Om man tänker sig anordningen vid absoluta nollpunkten kan man tillämpa kvantmekanik. Fotonen som kan absorberas har en utsträckning i rummet som är cirka trehundratusen kilometer. Så långt når strålningen på den karakteristiska tiden en sekund. Strömmen i svängningskretsen är kvantiserad. om det kommer en foton, det blir ett egendomligt begrepp för en partikel som är hundratusentals kilometer stor, så finns en liten sannolikhet att den kan absorberas och leda till att svängningen i kretsen ökar med ett kvantum.
Vid processen att absorbera en foton som är så lång, det gäller ju för CO2-molekylen också, blir det fånigt att tala om tidsförskjutning. Var finns fotonen? Är det mittpunkten på den 300000 km långa sträckan där den ”finns”? Det hela är en illustration till kvantmekanikens osäkerhetsrelation.
Kvantmekaniken och Maxwells ekvationer ger samma bild – kvantmekaniken tillför att energin är kvantiserad.
#111 Torbjörn.
Så du menar att endast 3% av alla koldioxidmolekyler (12ppm) är exiterade samtidigt?
JA
Det beror starkt på temperaturen men vid marken ungefär så. Tag 3% med en nypa salt, jag har bara skattat värdet ur kurvan. Du kan lätt hitta formeln och räkna ut hur många ppm exciterade CO2-molekyler det finns på olika höjder i atmosfären.
Chalmersforskaren: ”Ett villkor för att lyckas med utsläppsminskningen är att världens förnybara energi, närmare bestämt den elektriska produktionskapaciteten, tredubblas från 3,6 terawatt (TW) 2022 till 11 TW år 2030 enligt både Internationella energibyrån, IEA, och Internationella byrån för förnybar energi (Irena). Det motsvarar ett tillskott på ungefär 7 000 kärnkraftsreaktorer.”
Hur många kärnkraftsreaktorer på 1GW behövs för att producera lika mängd el som sol/vind med effekten 7,4 TW?
Vilken batterikapacitet behövs för att upprätthålla stabilt elnät med denna utbyggnad sol/vind?, eller motsvarande vätgaslösning – till vilken kostnad?, ytbehov för 1 TW solceller?, kan det uppstå en ”värmeö”?
#114 Leif
Tyvärr har jag svårt att tro att det skulle stämma, men du har mer kunskap än mig inom detta område.
OM det vore så förstår jag inte hur en ökning av koldioxiden skulle kunna höja temperaturen överhuvudtaget, det är alldeles för lite energi för att ens kunna mätas
#116 Torbjörn
Du skriver: ”OM det vore så förstår jag inte hur en ökning av koldioxiden skulle kunna höja temperaturen överhuvudtaget, det är alldeles för lite energi för att ens kunna mätas”
Hur tänker du då? ”det är alldeles för lite energi” ???
Det handlar inte om energi som lagras i atmosfären utan om den effekt som transporteras genom strålning.
Koldioxiden gör att atmosfären är helt ogenomskinlig för strålning ungefär mellan 650cm-1 och 750cm-1. Det är mitt på toppen av svartkroppsstrålningen från jordytan. Detta syns mycket tydligt i spektra som uppmätts från rymden.
#Leif Åsbrink
Du skriver att det inte stämmer alls? Kan du bli tydligare. Exakt vad är det som ”inte stämmer alls”?
En dipol i ett elektromagnetiskt fält kommer att radiera med en kvarts våglängds förskjutning (vid resonans).
Utstrålningen från en dipol i ett elektromagnetiskt fält är försjuten med 90 grader?
Det innebär att tiden mellan emission och absorption är extremt liten.
Det du skrivit om (fotonen avges 1 sekund efter exitation) handlar om relaxationstid. Man exiterar en gas med t.ex. en laserpuls och mäter upp utstrålningen från gas när man stängt av lasern.
Relaxation i en exiterad gas är inte samma sak som tidsskillnaden mellan exitation och emission i en gas.
Kvantmekanik och Maxwells ekvationer ger samma svar. Värmestrålning propagerar genom atmosfären genom direkt emission-absorption – inte via någon mystisk termalisering.
Lite trist att du ständigt ska skriva att jag inte fattar någonting.
#118 JonasW
Du skriver: Utstrålningen från en dipol i ett elektromagnetiskt fält är försjuten med 90 grader? Det innebär att tiden mellan emission och absorption är extremt liten.
Det verkar som om du inte läst vad jag skrivit. När vi talar om strålning i termer av fotoner (det gör vi inte när det gäller Maxwell, men problemet är exakt detsamma) har fotonen en utsträckning i rummet som motsvarar ljusets hastighet under cirka en sekund. Tidpunkten för när fotonen passerar en en viss punkt i rummet är mycket obestämd. Det är när mittpunkten passerar och vad är mittpunkten? Heisenbergs osäkerhetsrelation säger att produkten av osäkerheten i energin och osäkerheten i position inte kan vara mindre än Plancks konstant delat med 4π.
Eftersom för ljus gäller att ΔE = h Δν, kan man se detta som Fourieranalysens samband mellan osäkerheten i frekvens Δν och signalens tidslängd. Det är så man ser det i termer av Maxwells ekvationer. Jag föreslår att du läser om Osäkerhetsprincipen på Wikipedia.
Att tro att ett fasskift på 90 grader har något med tidsförskjutning att göra är helt fel. Det är denna din tro som inte stämmer alls.
Det finns andra analoga fenomen. Grupplöptid är tidsfördröjningen genom ett filter. Det är INTE samma sak som fasvridningen genom ett filter. Jag föreslår att du tittar här: https://www.faktiskt.io/phpBB3/viewtopic.php?t=10246#p199322 För filter gäller att bandbredden (osäkerheten i frekvens = osäkerheten i energi) bestämmer längden på impulssvaret. Sänder man en Diracpuls genom ett filter med bandbredd b Hz får man ett pulssvar med längden 1/b sekunder. Diracpulsen innehåller alla frekvenser och är välbestämd i tid men har en odefinierad energi. (i verkligheten, praktisk elektronik, är den inte oändligt kort så den har en bandbredd och därmed en definierad energi.)
Jag har inte skrivit att fotonen avges 1 sekund efter exitation. Det är tidpunkten som är obestämd. Processen att avge en foton varar i storleksordningen 1 sekund. Det är därför spektrallinjerna är mycket bredare vid atmosfärstryck eftersom processen att avge en foton alltid avbryts av en kollission med någon luftmolekyl och därmed blir fotonens utsträckning i rummet mycket mindre och osäkerheten i energi mycket större.
Tänk dig en kyrkklocka som du slår på med en hammare. Den ljuder på sin resonansfrekvens med en halveringstid som kan uppgå till 10 sekunder. Om du kastar en stor lerklump på den så tystnar den tvärt. Det är samma fenomen.
Du skriver Kvantmekanik och Maxwells ekvationer ger samma svar. Javisst. Men du verkar inte förstå vad Maxwells ekvationer säger om mitt tankeexperiment med en mycket liten resonanskrets med mycket svag koppling till den fria rymden.
Egendomlgt att du skriver så här: Värmestrålning propagerar genom atmosfären genom direkt emission-absorption – inte via någon mystisk termalisering. Jag skriver inte något om termalisering. Vad jag skriver är (med ditt språk, hoppas jag) är att strålning på 667 cm-1 som sänds ut av marken kommer att absorberas av någon CO2-molekyl mycket snabbt. Strålningens intensitet har halverats efter cirka 30 cm. Så stark är absorptionen. I atmosfären är ständigt cirka 3% av CO2-molekylerna exciterade. Det innebär att dom med viss sannolikhet avger strålning. Intensiteten på den strålning som CO2-molekylerna avger är identiskt lika med den strålning en ideal svartkroppsstrålare avger på 667 cm-1. Det är detta som är ”Schwarzschild’s equation for radiative transfer” se min kommentar #101 ovan. Två termer. Den ena beskriver absorption,, den andra beskriver emission. Det är inte samma CO2-molekyl som beskrivs av de två termerna, det är en luftvolym med väldefinierad temperatur som både absorberar och strålar på grund av ett mycket stort antal CO2-molekyler.
När jag googlar på termalisering finner jag: ”Termaliseringsprocessen raderar det lokala minnet av de initiala förhållandena.” I sammanhanget betyder det att en exciterad CO2-molekyl inte ”minns” hur den blev exciterad. Genom kollission eller genom att absorbera en foton. Finner du det mystiskt?
Lite trist att du ständigt ska skriva att jag inte fattar någonting Det har jag aldrig skrivit. Jag har lagt en viss möda på att försöka förklara grundläggande fysik med förhoppningen att felaktiga idéer inte skall vinna spridning bland klimatskeptiker. Vad gäller din fattningsförmåga tror jag att du läser snabbt och slarvigt därför att du anser att du redan vet. Jag hoppas du med hjälp av denna text och lite googlande kommit till insikt om innebörden av osäkerhetsrelationen och skillnaden mellan fasskift och tidsfördröjning.