Om temperatur, is och havsnivå

Jag vill gärna dela med mig av professor Ole Humlums otroligt gedigna genomgång av temperatur- och isdata. Ole Humlum visar sammanställningar av data från alla mätinstituten. Det är ett mycket intressant material. Så här skriver professor Humlum som inledning till materialet.
***
Dear all.
Please find attached a newsletter with meteorological information updated to April 2009. All temperatures are shown in degrees Celsius.
In the maps showing the geographical pattern of temperatures, the period 1998-2006 is used as reference period. The reason for comparing with this recent period instead of the official WMO ’normal’ period 1961-1990, is that the latter period is affected by the relatively cold period 1945-1980. Almost any comparison with such a low average value will therefore appear as high or warm, and it will be difficult to decide if modern surface air temperatures are increasing or decreasing. Comparing with a more recent period overcomes this problem.
In the other diagrams the thin line represents the monthly global average value, and the thick line indicate a simple running average, in most cases a 37-month average.
The year 1979 has been chosen as starting point in several of the diagrams, as this roughly corresponds to both the beginning of satellite observations and the onset of the late 20th century warming period.
This month it is perhaps especially interesting -at least for people living in Europe – to compare the extent of above normal April temperatures in Europe with the extent of European news media coverage of this phenomenon.
All diagrams and figures are also available on http://www.climate4you.com/
***
Ladda ner materialet här. climate4you-april-2009

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. En referensperiod på 8 år!!! Seriös vetenskap, eller något annat?

  2. Eftersom det också står is i rubriken tar jag upp det här också.
    Jag har kollat nsidc: s sidor. Det mesta av diskussionen tycks handla om isens utbredning. Den ser mycket riktigt normal ut. Däremot när jag studerar ”concentration” i stället för utbredning tycker jag det ser mycket illa ut.
    Som intresserad medborgare – utan anspråk på vetenskaplighet – har jag konstaterat att så här ska inte isen se ut när smältsäsongen knappt börjat. Jag har jämfört dagsbilderna (concentration) med bilderna per den 31 maj (också concentration). Min slutsats är att isen är mycket rutten på sina ställen, östra Grönland riktigt dåligt.
    Är det så att en uppluckrat istäcke i stället för packis gör att isens area ökar? Och att fixeringen på area (där det finns en referenslinje att tillgå) gjort att isens kvalité och täckningsgrad kommit i skymundan.
    Förra året sade visst några vetenskapsmän ”att isen över nordpolen sommartid kunde försvinna inom en femårsperiod, kanske redan i år” (2008). Det var inte långt borta, trots det blev dessa forskare vederbörligen avhånade med att domedagsprofetiorna kom på skam.
    Jag tycker inte att det ser bra ut för arktis, så därför vill jag avsluta frågeställningen med, att det kanske kommer att ligga is (minst 15% ) över nordpolen i år också.

  3. Lars C

    Bosse
    http://arctic.atmos.uiuc.edu/cryosphere/global.sea.ice.area.pdf

  4. ThomasJ

    Bosse:
    http://www.awi.de/en/news/press_releases/detail/
    Klicka fram pressmeddelandet 29 april 2009,”’..
    aircraft Polar 5..”
    Mvh/TJ

  5. Hoppas jag har fått till länkarna nu. Den här sidan har det varit lite problem med av och till. I dagsläget är den inte heltäckande. Dock ser man tydligt att det över stora områden är ett uppluckrat istäcke; ju blåare desto snabbare avsmältning. Detta är en dagsaktuell bild från den 22 maj, det återstår en dryg vecka till den sista maj som jag  jämför med.
    http://nsidc.org/data/seaice_index/index.html
    Från denna länken har jag tagit jämförelser. Det som jag ser som allvarligt är att, även om isens area varit mindre, isen tidigare år visat en större koncentration innanför randen än vad som framgår i år.
    http://nsidc.org/data/seaice_index/archives/image_select.html
    Min fråga kvarstår: gör fixeringen på area att man missar att det finns mycket vatten (som ändrar albedo och förutsättningar) mellan isflaken?
    Om det är så att isen är tjockare än vad man tidigare angett skulle den väl inte spricka upp som den gör?

  6. Iven

    Bosse!
    Om du är seriöst intresserat att få senaste lägesrapport från Arktis, bör du kolla upp den länk, som ThomasJ #4 hänvisar till. Där visas mätningar med senaste teknisk utrustning (bättre än sattelitmätning), som motsäger tidigare publicerade uppgifter. Se hela artikeln, så får du en aktuell mera tillförlitlig beskrivning av läget!

  7. Iven

    korr #6: satellit  istället för sattelit. 🙂

  8. Tack, jag har gjort det. Den är intressant, men det är motsägelsefullt mot avsmältningen – i vart fall när det gäller området östra Grönlande och en linje från norra Grönland till Tajmyrhalvön. Även ”blå” stråk som drar mot nordpolen. Att mäta istjocklek i arktis måste vara oerhört svårt.
    Även i Bottniska viken kan det bli isvallar som är sex meter tjocka, en riktig vinter. Enligt mitt sätt att se det borde det mest intressanta vara en ”modifierad median-mätning”. Det vill säga att vi sorterar bort de tjockaste värdena så att vi bara får kvar de tunnare dito; då kan vi få ett grepp om vilken is som riskerar att smälta.
    Problemet med den vanliga areamätningen skulle jag vilja förklara så här: om jag har en kvadratmeter is som ligger och flyter i vatten, och slår sönder denna kvadratmeter så kommer den att smälta fortare. Men, innan den smälter kommer den också att täcka en betydligt större yta än den ursprungliga kvadratmetern. Eftersom NSIDC definierar ”ice extent” med att havet ska vara täckt till 15 procent, så tror jag att ett istäcke som luckras upp kan spela ganska stora spratt. Jag har naturligtvis inga möjligheter att detaljgranska, men det verkar som detta har hänt utanför den östgrönländska kusten.