”Om inte om hade varit, hade kärringa stångat tjur’n”. En liten krönika över om-världen kan vara intressant.
Bäst att vara tydliga efter att ha fångat läsarnas uppmärksamhet. Att vi i EU gått så vilse i klimat- och energifrågorna med Ursula von der Leyen som högsta ’hönset’ menar vi inte har med kön att göra.
Vi vill bara sätta fokus på det lilla förargliga ordet ’om’.
Om koldioxidhalten i atmosfären vore den kontrollratt för klimatet vi har utsett den till skulle det åtminstone teoretiskt vara meningsfullt med alla uppoffringar för att rädda världen.
Om inte världens behov av energi till mer än 80 procent vore fossila bränslen och om Net Zero vore möjligt.
Om inte den förnybara energin vore så jobbigt intermittent.
Om perspektiv, proportioner och konsekvensanalys funnits
Om vätgaslagring och batterier vore en tekniskt och ekonomiskt rimlig lösning för att elektrifiera ens vår del av den globala energiförsörjningen med väderberoende generering av el vore det en lysande idé.
Om inte Kina satt på 90 % av de globala tillgångarna av de mineraler som krävs och kunnandet för att processa dem vore vindturbiner och solpaneler trevligare.
Om energikrävande industri kan räkna med stabil elförsörjning till konkurrenskraftigt pris behöver den inte flytta dit där den finns.
Om laddinfrastruktur kunde ordnas snabbt. Om laddning kunde ske på fem minuter. Om elbilar inte vore för dyra. Om man slapp räckviddsångest. Om inte 250 ton behövde brytas ur jordskorpan för att nå malmen / mineralerna som behövs för ett batteri. Då kanske visionen / målet med 10 % av den globala bilflottan på 1 400 000 000 bilar vore möjlig.
Världens en gång duktigaste land på klimatlöften
Återigen det där lilla förargliga ordet om, som vittrar hörnstenarna i vår klimatplan. Fossilfritt producerade batterier. Fossilfritt stål med vätgas. Vägtrafiken elektrifierad. När det började verka svårt med löftena så satsa på koldioxidinfångning, CCS.
Om det hade lyckats var det tänkt att världen skulle följa efter oss, som världsledande. Inte se oss som ett avskräckande exempel.
Northvolt kanske hade varit en bra idé om tillgången på billig fossilfri el funnits. Om en normal process för att starta en industri av den planerade storleken hade följts. Om rätt kompetens funnits. Om man inte gapat över för mycket så att man i slutänden tvingades köpa utdaterade maskiner från Kina. Planen var bli oberoende av just Kina. Om erforderliga mineraler funnits i egen kontroll. Etc.
HYBRIT:s om är LKAB:s enorma behov av billig fossilfri el. 70 TWh annonserat, vilket är lika mycket som halva vår nuvarande elförbrukning. Om elektrolysörer för vätgasproduktion i den skalan funnes någonstans. Om inte vätgaslager av enorma volymer krävdes. Om inte någon börjat fråga sig om 20 års nettoavkastning till statskassan kunde användas bättre.
STEGRA:s planer utgick från att världen brinner av klimatförändringen. Om man haft respekt för kompetenskravet. Om det finns en marknad för superdyrt stål från en nybörjare med noll procent marknadsandel. Om skyddstullar och utsläppsrätter håller konkurrensen borta. Om det funnes malm av tillräcklig kvalitet på nära håll. Om Boden vore en hamnstad. Om järnväg funnes för transporterna till Luleås hamn. Om inte förseningarna bygger upp ett skuldberg av räntorna. Om inte till och med stödmiljarderna tryter innan ens något stål alls produceras.
Vägtrafikens om Sveriges bilpark så när som på 30 % kan bytas till elbilar till 2030. Om ny el motsvarande två reaktorer kan ordnas och distribueras i en fungerande laddinfrastruktur. Ja då har vi det som krävs för målet 70 % reduktion av utsläppen i trafiken.
CCS-teknikens om det inte vore så glest med CO2 – molekyler i atmosfären. Hoppet står till att fånga ”gröna CO2-molekyler” i skorstenarna på biogaseldade kraftvärmeverk. Nu är ju alla CO2-molekyler likadana, så nyttan med att till stora kostnader och stor energianvändning fånga och begrava koldioxid gör lika stor global nytta som avlatsbreven på den tiden.
Slutsatser
Mycket elände och många dyrbara lärdomar hade undvikits om normala företagsekonomiska överväganden gjorts i tidiga skeden. Bidragskapitalisterna har samlats kring syltburkarna – eller snarare sylttunnorna – med offentliga stödmiljarder. Den bärande idén är att ingen risk är för stor när någon annan betalar. Ägandet ser privat ut, men riskkapitalet är stödpengar och stora lån med kreditgarantier. Grundarnas insatser är små och upplägget garanterar dem vinst hur det än går.
Det mest sannolika, får man hoppas, är upptäckten att skattebetalarnas pengar inte är en bottenlös kassakista. En tuff erfarenhet på alla politiska nivåer nu när vi både ska bygga upp ett raserat försvar i EU-s länder och samtidigt stödja Ukraina ekonomisk så att de för egen frihet men också vår kan stå emot Rysslands anfallskrig.
Om inte om varit och vi, som förre centerledaren Muharrem Demirok sa, inte krånglar till det i onödan med vetenskap, så kommer vi att bada i guld.
Det där förargliga lilla ordet om.
Evert Andersson / Mats Kälvemark
Och, vad hade Klimatupplysningen varit,
om inte Evert & Mats ihärdigt kämpat på med – KLIMATUPPLYSNING?
Suveränt!
Återigen TACK !!!!!!
Tack Evert och Mats och Ann. Ni är oumbärliga!
Tack
Om kan uttryck en önskan eller vilja.
Om kan även visa en ändrad analys som i omvändelse.
Veckans Om kan kanske vara Gates insikt att det finns mer att ägna sig åt när pengarna flödar över.
Även biståndet har fått en omdebatterad strykning.
Vad sker då?
Tydligen har länder som slipper detta organiserat sig och satsar nu på egen utveckling där el är prio 1. ( SVD )
Om världen kan kanske hjälpa dem med investeringarna i fossil kraften?
Tack Ann! Ihärdigheten får alltid näring av positiva kommentarer. Inte minst dina. Du har alltid tänkt till och visar att du är med på noterna och ser de budskap vi försöker förmedla. Tack Latoba också!
Mats o Evert
Tackar – ett allt viktigare tankesätt i en allt märkligare värld.
Tänk om klimatets stabilitet enbart berodde på koldioxidhalten..
Tänk om vi inte hade Lilla Istiden som startpunkt för våra mätningar…
Tänk om kyla vore bättre än värme för människan och den biologiska mångfalden..
Tänk om propaganda och alarmism i skolor och övriga samhälle vore förbjudet
Tänk om verkligheten var viktigare än narrativet..
Tänk vad underbart det vore – om vi inte var påväg mot en ny istid – om klimatet plötsligt bara blev – stabilt.
Tänk om mp lyckas få igenom en skyhög ”miljö”-skatt på att använda ordet ”om”…
Då skulle ju användningen av ordet att minska drastiskt och ersättas med…ett ord som inte finns ännu och förmodligen inte funkar…
Om vi har tur idag kan vinterns elräkningar bli lite måttligare.
Dagens rysare
Berra, #6,
nyordet kommer att fungera. Intermittent åtminstone.
Om — något att meditera över. Tack Mats och Evert.
Tänk om Miljöpartiet inte funnits..
om vi inte varit så snabba med att fördöma…..
Forskare vid University of Nebraska-Lincoln (UNL) har genomfört studier som visar att välskötta betesmarker kan absorbera mer koldioxid (CO₂) än vad korna på dessa marker avger. Detta är en del av forskningen kring regenerativt jordbruk och hur gräsbetade system kan bidra till koldioxidlagring i marken.
Bakgrund till upptäckten
Studien: En nyckelstudie publicerades 2023 i tidskriften Frontiers in Sustainable Food Systems. Den leddes av forskare som R. Michael Lehman vid UNL:s agronomiska avdelning. De analyserade data från långsiktiga fältförsök i Nebraska, där de mätte CO₂-flöden i betesmarker med betande nötkreatur.
Resultatet: I dessa system tog marken (via fotosyntes i gräset och kolinlagring i jorden) upp mer CO₂ än vad korna släppte ut genom andning, matsmältning (t.ex. metan, som indirekt relaterar till CO₂-ekvivalenter) och andra aktiviteter. Nettoeffekten var en kolsänka på upp till 1–2 ton CO₂ per hektar
sammanfattning av grok
# 11 iah
Mycket intressant!
Varför inte lita på ”grok”!
OM det funnits tillräckligt med el…
OM den elen varit tillgänglig dygnet runt året om utan avbrott…
OM det funnits vätgas i stora mängder…
OM det finns tillräckligt bra järnmalm…
OM det funnits en järnväg att transportera produkten till en hamn…
OM det funnits en bra hamn att skeppa ut produkten från…
OM det funnits kunder som vill betala betydligt högre priser..
– då hade man kunnat tillverka grönt stål!
OM inte alarmister från början varit paniskt förskräckta för kärnkraft och kol hade allt detta inte varit aktuellt. Men då hade de säkert varit förskräckta för något annat.
Angående stegra så skriver Christian Sandström om det och Boden-Bob i dagens krönika…
https://www.affarsvarlden.se/kronika/sandstrom-har-henrik-henriksson-talat-sanning-om-stegras-finanser
#11 & 12
Kommentarerna kommer mig osökt att tänka på Gabe Brown, känd alternativväxtodlare i USA. På sin mark om ca 2000 hektar har denne under ca 20 års tid bedrivit regenerativt jordbruk, efterhand med eliminering av alla konstgjorda ämnen utom ännu så länge herbicider. Han tillämpar odling utan plöjning, växelbruk intermittent med djurbetning av arealer. Hans resultat, som är välkända, kan rekapituleras till en del här: ökad
1. produktivitet upp till 25 % jmf konventionellt bruk
2. inlagring av organiskt material från knappt 2 till 6%
3. vatteninfiltration från tidigare mindre än 1,5 cm till 20 cm
4. kolinlagring, angivet från 10-30 ton till 96 ton per acre. (ca0,4 hektar), ner till 1,2m djup;
Betr punkt 4. har detta upptag sannolikt skett via atmosfärisk koldioxid, enligt min preliminära värdering.
Baserat på uppgiften i punkt 4. har jag gjort några enkla överslagsberäkningar:
• I USA finns ca 371 miljoner hektar odlad jord. Anra att 80% därav är kolutarmad mark enligt ovan. Talet stämmer såväl med markundersökning från början av 1930 talet avseende utarmning av mineraler I amerikansk odlad jord, som redovisning av allmän mineralutarmning inför Rio konferensen i början av 1990 taket. Regenerativt bruk enligt Gabe Brown skulle då öka kolinlagringen låt säga från 26-96 ton per acre, dvs 70 ton efter ett antal konsekutiva år. Det slulle motsvara >24 ppmv koldioxid från atmosfären.
• Expanderat till världens samlade odlingsmark om ca 1407 miljoner hektar blir motsvarande värde ca 100 ppmv koldioxid. Vid konferensen i Rio enligt ovan kunde refereras till en mineralutarmning över hela världen i samma storleksordning som i USA generaliserat.
Funderingar kring detta? Är ökningen i atmosfärens koldioxidhalt efter införandet av monokulturellt jordbruk en funktion av ovanstående minskande kolinlagring inom jordbruket?
#15. Redan när Henrik Henriksson efterträdde Leif Östling som VD på Scania undrade jag över hans kompetens. Han försvarade knappast de värden som gjorde Scania till bäst i världen. De verkar nu spridas för vinden med EU som drivande kraft.
Tege, #17,
något MAN-made, kanske?
#Göran Åkesson 16#
Jag är långt ifrån övertygad om att Gabe Brown redovisar alla fakta. För två år sedan skrev jag ett inlägg om ekologisk odling i Frankrike och nämner där Brown.
Gabe Brown brukar 2000 hektar och den franske traditionelle bonden i medeltal 69 hektar. Lite hårddraget kunde man säga att ekobonden Brown behöver 29 gånger mer mark för att försörja en familj än den traditionelle franske bonden.
Vidare, om Browns sätt att bruka jorden är lönsammast i bygden, som han själv påstår, varför följer då inte grannarna hans exempel? En förklaring kan vara att grannarna är verkligt dumma. En annan är att Brown inte berättar hela sanningen. För min egen del lutar jag åt det senare.
Är du intresserad av ekologiskt jordbruk och inte läst inlägget kan jag rekommendera det, liksom många av kommentarerna.
https://klimatupplysningen.se/ekologiskt-jordbruk-en-varning/
På min FB-sida får jag flera inlägg om nya vetenskapliga upptäckter, alltifrån fusionskraft till nya mediciner som botar allt, och till upptäckter av svarta hål och nya tidsdimensioner. Visst är det fascinerande med alla dessa ”om”. Spekulation och fantasi är i längden oftast av godo för vår utveckling.
Men det mesta slänger jag i papperskorgen, deletar eller scrollar över. Jag försöker alltid att väga nyheten mot min egen drygt 70-åriga kunskapsbas och se vad som är rimligt. Omdömesförmåga brukar sådant kallas när det gäller vetenskap. Tusentals böcker och artiklar, hundratals egna kurser med uppsatser att rätta, stora mängder wikipediakunskap osv ger en viss bakgrundskunskap som funkar som en sållningsmekanism. Visst kan jag ha bedömt fel, men oftast inte.
Jag vet inte om AI är så mycket bättre. Verktygen kan plöja väldigt stora mängder av det som ligger i min bakgrundskunskap. Och det är bra och kan underlätta. Men jag saknar det här med OMDÖME, dvs att väga olika saker mot de andra. Att göra rimlighetsbedömningar, att se skillnad på sannolikheter, olika tal och storheter Ofta svarar chattarna med bara en mekanisk uppräkning.
Tack Evert och Mats. Det är trevligt skrivet och manar till eftertanke.
Riksdagsman Jan Ericson (M) har i dag, 2025-11-02, en kort men kärnfull artikel med samma tema.
”Jag är ganska stolt över att jag förutsåg allt det elände den extrema klimatpolitiken skulle ställa till med.” skriver han bland annat.
https://www.ericsoniubbhult.se
Tack för det fina inlägget, Evert & Mats. Det är många om, som i klimatets namn styr politikernas beslut. Då de tror att de kan styra naturlagarna, vill jag uppmana dem att se till tyngdkraften på Jorden inte skall vara större än den på Månen, dvs 1/6 av den nuvarande. Det hade sparat väldigt mycket energi inom transportsektorn. Dessutom hade det blivit mycket säkrare för mig, när jag stående på en stege plockar ner äpplen. Om stegen då skulle välta, skulle jag inte slå mig och bryta armen, vilket har hänt. Jag skulle då också kunna hoppa mycket högre än världsrekordet. Tänk så fantastiskt det vore. Så nu alla poltiker; Avskaffa orättvisan om tyngdkraften och sänk den till Månens nivå. Det MÅSTE gå!
Senaste från EU-parlamentet, via ekonomiekot. De särskilt komplexa omständigheterna har satt de europeiska batterifabrikerna i en nära döden position. Vi måste därför hälla mer pengar över dem. Men inte kravlöst, dock. De producerade batterierna måste samtidigt nå upp till kvalitetsnivån att de går att sälja. Helst med vinst.
Ännu en fråga om ”om”.
Stålforskaren: Järnets framtid ligger inte i Europa
”Framställningen av fossilfritt järn kan rita om kartan för Europas industri”
”Spanien och norra Sverige pekas ut som vinnare, medan framtiden för Centraleuropa ser nattsvart ut.”
https://www.affarsvarlden.se/artikel/stalforskaren-jarnets-framtid-ligger-inte-i-europa
Mvh,
Ramverk för grön stål certifiering påverkar i allt högre grad internationella inköpsbeslut, särskilt på europeiska marknader där miljöregler skapar preferenser för stålprodukter med låg kolhalt
Ramverket för ResponsibleSteel-certifieringen är en global standard för hållbar stålproduktion som täcker miljömässiga, sociala och styrningsmässiga (ESG) aspekter. Certifieringen bygger på 12 principer som omfattar allt från ledarskap och säkerhet till klimatpåverkan, vattenhantering, biologisk mångfald och mänskliga rättigheter, vilket gör det möjligt för stålproducenter att oberoende visa sin hållbarhetsprestation.
Oberoende tredjepartsrevision: Certifiering görs genom en rigorös revision av externa, godkända certifieringsorgan, som till exempel DQS eller Bureau Veritas.
https://www.responsiblesteel.org/certification-process
Mvh,
CES #25
Om vi håller oss till bilmarknaden så kan man säkert ta ut ett högre pris på en ny bil, men bilmarknaden är inte nybilsköparna, bilmarknaden är begbilsköparna och dom lär inte vara villiga att betala extra för nån certifiering, dom lever i verkligheten.
Claes-Erik #25
att kalla Max Åhman stålforskare är vilseledande. Han är ekonom!
Uppenbarligen är han indoktrinerad i ”hållbarhetsträsket”. Den stora frågan är hur länge EU kommer att fortsätta sin harakiri-politik. Det blir inte det fossilfria stålet som kommer att sitta i framtidens bilar.
Breakthrough Near-Zero Emissions Ironmaking Technology Transforms Steel Production
November 4, 2025
Några utdrag:
Core Technology Components
”Modern near-zero emissions ironmaking relies on three interconnected technological systems working in harmony. Hydrogen-based direct reduction reactors serve as the primary processing units, where iron ore undergoes chemical transformation using hydrogen as the reducing agent. Electric smelting furnaces powered by renewable energy sources handle the final melting and refining stages.”
Green Hydrogen Production Requirements
”Near-zero emissions ironmaking demands approximately 55-65 kg of hydrogen per ton of steel produced, representing massive hydrogen consumption volumes. A typical 2 million tonne per year steel plant would require 120,000-130,000 tonnes of hydrogen annually, equivalent to the output from 2-3 GW of dedicated electrolysis capacity.”
”This hydrogen demand is driving unprecedented investment in renewable-powered electrolysis facilities. Current global electrolysis capacity totals approximately 0.3 GW, requiring expansion by a factor of 100-150 to support widespread steel industry adoption.”
”Current green hydrogen costs of $3-5 per kilogram must decline to $1.50-2.00 per kilogram for full cost competitiveness with coal-based steelmaking.”
”What Technical Challenges Must Be Overcome for Commercial Success?
Process Optimisation and Efficiency
”Current hydrogen-based reduction systems achieve 75-85% of theoretical maximum efficiency, leaving significant room for improvement. Ongoing research focuses on advanced catalyst development, reactor design optimisation, and sophisticated heat recovery systems to close this performance gap.”
https://discoveryalert.com.au/near-zero-emissions-ironmaking-technology-2025/
Mvh,
Iron Ore Quality Decline Challenges Green Steel Ambitions
November 4, 2025
Två utdrag:
”The global steel industry faces an unprecedented convergence of challenges as iron ore quality decline and green steel ambitions intersect in complex market dynamics. Major mining operations that sustained consistent ore grades for decades are now experiencing their first significant downgrades, fundamentally altering market dynamics and forcing stakeholders to reassess traditional benchmarks.”
”This transformation extends beyond simple grade reductions. Rising impurity levels in traded ores are creating cascading operational challenges for steel producers, while simultaneously increasing the urgency for high-grade materials needed in emerging green steel technologies. The result is a complex market paradox where declining supply quality meets escalating demand for premium feedstock.”
https://discoveryalert.com.au/iron-ore-quality-decline-green-steel-ambitions-2025/
Mvh,
#27 Sten Kaijser
Enligt min egen erfarenhet skulle teknisk utveckling troligtvis stagnera om investeringsbeslut till stor del baserades på ekonomers kortsiktiga analyser och traditionella finansiella modeller. Ekonomer tenderar att fokusera på omedelbar avkastning, riskminimering och beprövade affärsmodeller, vilket kan leda till en aversion mot investeringar i forskning och utveckling (FoU) som har långa återbetalningstider och osäkra utfall. Vilket alltså skulle kunna leda till att banbrytande men riskfyllda projekt aldrig får finansiering, vilket i sin tur skulle hämma den tekniska utvecklingen och potentiellt låsa samhället i befintliga teknologiska paradigm.
Historiskt sett har många stora teknologiska genombrott, som t.ex. internet och / eller halvledare utveckling (transistorn), krävt statlig finansiering eller visionära investerare som var villiga att ta stora risker bortom traditionella ekonomiska kalkyler.
Mvh,
CES #30, lyssna gärna på ingenjörer och vetenskapare, men var försiktig med att lyssna på ekonomer och politiker.
Om vädret håller i sig som lovat den närmaste veckan, dvs. mycket svaga vindar runt Nordsjön blir det en spännande vecka. Hittills i november har SE4 sluppit danska och tyska elpriser, kan till dels bero på det milda vädret men kanske också på det här. SvK trollar med megawatten.
Undrar ni vad aFFR och mFFR betyder googla dom förkortningarna och SvK. I filterkolumnen till höger kan i välja att visa en tabell. Var kommer effekten ifrån då? Ska vi gissa There’s a new sheriff in town.
Det finns marginaler att ta av, räcker inte dagens och morgondagens upphandlade effekt har man 440 MW att ta av och kör man på den effekten ökar kapaciteten på sydvästlänken med 200 MW. Vågar man hoppas på en valvinnare nere i söder för Ebba och Romina och få tyst på tjatet om vindkraft runt kusterna där?