Ole Humlum om klimatet under 2019

humlum 2019

Ole Humlum är förmodligen den forskare i världen som har bäst koll på alla klimatdata. Han samlar dem systematiskt på sin hemsida. Visst finns det många andra sidor som samlar data, men då är det från deras egna mätningar. Så vill man ha koll från alla håll och kunna jämföra så är det climate4you som gäller. Där finns också mängder med diagram om temperaturer i atmosfär och hav, isutbredning i norr och söder, snötäcke, stormar, orkaner osv. Så den här översikten ger oss det mesta om vad som hänt under 2019 (länk, länk). Här återger jag (och google) en översättning av en kort sammanfattning av Ole Humlums översikt:

 

Executive summary; the ten key facts

  1. Enligt instrumentella temperaturdata (sedan cirka 1850) var 2019 ett mycket varmt år men svalare än 2016.
  1. År 2019 påverkades den genomsnittliga globala lufttemperaturen av en måttlig El Niño-episod, vilket avbröt en gradvis minskning av den globala lufttemperaturen efter den starka El Niño-perioden 2015–16.
  1. Sedan 1979 har de lägre troposfärstemperaturerna ökat både över land och hav, men i synnerhet över landområden. De möjliga förklaringarna inkluderar solinstrålning, molntäckning och markanvändning.
  1. De temperaturvariationer som registrerats i den nedersta troposfären återspeglas generellt också i högre höjder. I stratosfären började emellertid en “paus” i temperatur omkring 1995, 5–7 år innan en liknande “paus” började i den lägre troposfären nära planetens yta. Den stratosfäriska temperaturen “paus” har nu bestått i cirka 25 år.
  1. Den oceanografiska El Niño 2015–16 var bland de starkaste sedan början av dataserien 1950. Ser vi på hela dataserien är emellertid de senaste variationerna mellan El Niño och La Niña inte ovanliga.
  1. Sedan 2004, när en detaljerad registrering av havstemperaturerna började, har de globala haven över 1900 m djup i genomsnitt värmts något. Den starkaste uppvärmningen (mellan ytan och 200 m djup) påverkar huvudsakligen haven nära ekvatorn, där den inkommande solstrålningen är maximal. Däremot, för Nordatlanten, har en nettokylning på ytan varit tydlig sedan 2004.
  1. Data från tidvattenmätare över hela världen antyder en genomsnittlig global havsnivåökning på 1–1,5 mm/år, medan satellitdata antyder en ökning med cirka 3,2 mm/år eller mer. Den märkbara skillnaden i hastighet (ett förhållande på minst 1: 2) mellan de två datamängderna har fortfarande ingen allmänt accepterad förklaring.
  1. Sedan 1979 har havens isområden i Arktis och Antarktis haft motsatta trender, minskat respektive ökat. Överlagda på dessa övergripande trender är dock variationer av kortare varaktighet också viktiga för att förstå variationer från år till år. I Arktis är en 5,3-årig periodisk variation viktig, medan man för Antarktis kan se en variation av ungefär 4,5-års längd. Båda dessa variationer nådde sina minima samtidigt under 2016, vilket förklarar det samtidiga minimumet i global havsisutbredning. Detta påverkade särskilt den Antarktiska havsisutbredning 2016.
  1. Snötäcket på norra halvklotet genomgår viktiga lokala och regionala variationer från år till år. Sedan 1972 har snöutbredningen emellertid varit i stort sett stabil.

10. Tropiska stormar och orkaner har visat stora årliga variationer i ackumulerad cyklonenergi (ACE) sedan 1970, men det finns inte någon övergripande trend mot vare sig lägre eller högre aktivitet. Detsamma gäller för antalet kontinentala orkanlandfall i USA, i en återkoppling som går tillbaka till 1851.

Ole Humlum is former Professor of Physical Geography at the University Centre in Svalbard, Norway, and Emeritus Professor of Physical Geography, University of Oslo, Norway.

Ingemar Nordin

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Argus

    Man (tex jag) får ett intrycket av saklighet. Hittar inga uppslag till dramatik. Förslag: SvT och SR och förhoppningsvis kulturchefen på DN redovisar och sprider denna sammanfattning.

  2. Eilif Hensvold

    Tack Ingemar. Ole Humlums hemsida var ingången till mitt klimatintresse. Jag läste den sida upp och ned och förstod därefter vad lite vi förstår.

  3. Guy

    Kanske OT.
    Senaste nytt i finka kvällsblaskan. https://www.eurekalert.org/pub_releases/2020-05/uoc-ais052220.php

    Förvånande nog berättar studien om att shelf isen i Antarktis kunde retirera/smälta 50 m per dag för tolvtusen år sedan. I dag är den mycket långsammare. Vanligen brukar det stå “snabbare än någonsin tidigare”.

  4. Jonas

    Mycket intressant sammanställning. Känns inte direkt som en “brinnande klimatkris” (citat I. Lövin). Verkar ju inte heller som att jorden går under 2030.

    Jag hajade till lite på punkt 3. Har Humlum inte alls med koldioxiden ? 0-påverkan ?

  5. Ingemar Nordin

    För mig var nog det han skrev i 4 det mest nya: “I stratosfären började emellertid en ”paus” i temperatur omkring 1995, 5–7 år innan en liknande ”paus” började i den lägre troposfären nära planetens yta. Den stratosfäriska temperaturen ”paus” har nu bestått i cirka 25 år.”

    Visst har jag sett diagrammen men jag har inte tänkt på tidsförskjutningen och att stratosfären haft en 25 år lång paus.

  6. jensen

    Studie efter studie påvisar CO2´s minimala styrning av klimatet. Låter ensidigt när ” man ” på alarmist-håll ständigt påtalar CO2 som styrknapp för klimatet.
    missa inte kommentarerna

    https://principia-scientific.org/bridging-the-gap-in-greenhouse-gas-theory-one-plate-test/

  7. Jonas

    #5

    Jo, det var ny information för mig också. Jag trodde att det var nåt som var allmänt känt, men att jag hade missat det.
    Har dock inte riktigt klart för mig vad det innebär. Ska stratosfären bli varmare enligt IPCC´s modell, d..v.s. är det en avvikelse från prognos ?

  8. Ingemar Nordin

    #7 Jonas,

    Nej, den nedre delen av stratosfären skall bli kallare enligt teorin, i takt med att den nedre troposfären blir varmare. Det där hänger ihop menar man. Men om det nu är en paus i avkylningen så undrar man ju hur det hänger ihop. Förannonserar det att temperaturen i nedre troposfären också går in i ett pausläge?

  9. Jonas

    #8 Ingemar

    Tack för uppdateringen. Intuitivt trodde jag att även stratosfären skulle bli varmare.
    Faktum kvarstår dock att pausen det är en avvikelse från teorin. Mitt förtroende för IPCC´s teorier blir mindre och mindre hela tiden (asymptotiskt på väg mot noll).

  10. Anders Rasmusson

    Ökad koldioxidhalt ger en kallare övre stratosfär. Detta kan liknas med att de yttre skikten av isoleringen kring en värmd kropp, blir kallare med tjockare isolerskikt.
    Om däremot värmetillförseln ökar så blir även de yttre isoleringsskikten varmare (gäller även stratosfären).
    Eftersom stratosfärens temperatur varit tämligen konstant kan den ökade värmetillförseln (solinstrålning) ha motverkats av koldioxidökningen.

    Med vänlig hälsning
    Anders Rasmusson

  11. Jonas

    #10 Anders

    Mindre värmestrålning når stratosfären ? eftersom den absorberas/återreflekteras i troposfären ? Är det så teorin ser ut ?

  12. Håkan Bergman

    Teorin är att troposfären värms av högre CO₂-halt eftersom utstrålningen sker från en högre höjd, dvs från en lägre temeratur och blir mindre effektiv. Men med ökande CO₂-halt kommer också mera av utstrålningen att ske från stratosfären där temperaturen stiger med höjden, där blir alltså utstrålningen effektivare med ökad utstrålningshöjd och stratosfären kyls i stället.

  13. Jonas

    #12 Håkan

    Tycker inte att det stämmer riktigt. Om utstrålningen ska öka från ett område så borde det ske genom att det området blir varmare – inte kallare. För att nåt ska stråla mer så måste det bli varmare.

    Antingen blir det varmare -> mer utsrålning … eller så blir det kallare -> mindre utstrålning.

    Eller …???

  14. Håkan Bergman

    Jonas #13
    Det här handlar ju om den strålning som kommer från lägre nivåer och absorberas-återutstrålas av koldioxiden på sin väg upp, om den strålar ut från en ny högre höjd så strålar den jämförelsevis mer eller mindre beroende på om utstrålningen sker i stratosfären respektive troposfären.

  15. Jonas

    Köper det, men det förklarar inte varför stratosfären skulle bli kallare. Inget blir kallare av att det finns mer IR strålning i omgivningen. Det är rimligare att stratosfären blir kallare för att mindre värmestrålning når stratosfären.

  16. Ingemar Nordin

    Lite amatörmässiga funderingar:

    Jag har alltid tänkt mig att atmosfären med sin tätare gas kan hålla temperaturen bättre än stratosfären. I stratosfären ökar sannolikheten för att exciterade molekylers utstrålning går ut i rymden utan att stoppas av andra molekyler, vilket resulterar i en lägre temperatur där.

    Men om nu temperaturen för stratosfären inte minskar när atmosfärens temperatur ökar så undrar man ju hur energiprincipen upprätthålls? (Blir det varmare på ett håll så måste det bli kallare på ett annat vid samma input.)

  17. Anders Rasmusson

    Högre koldioxidhalt ger högre emissivitet (och absorptivitet) som ger högre utstrålning till rymden, från den tunna övre atmosfären (tryck lägre än 10 kPa), trots den något lägre erhållna temperaturen.
    Stefan-Boltzmanns lag ger att utstrålad effekt =
    e*sigma*(T^4-To^4) W/m^2
    där e är emissiviteten, 0 till 1
    sigma är 5,67*10^-8 W/m^2/K^4
    T aktuell absolut temperatur, K
    To är i yttre rymden ca. 3 K.

    Se även en utmärkt sammanfattning av strålningslära i :

    https://climateofsophistry.files.wordpress.com/2015/01/heat_4e_chap13-radiation_ht_lecture-pdf.pdf

    Med vänlig hälsning
    Anders Rasmusson

  18. Adepten

    #17 Anders Rasmusson
    Vi måste ta oss en titt vad som sker ovanför stratosfären. Det som händer i jonosfären, där temperaturen kommer upp i 1500 grader, på grund av sol- och partikelstrålningen till Jorden och som dessutom varierar över tid. Det kan hända att jonosfären blir kallare och det fortplantar sig neråt i atmosfären p.g.a. att Solen har gått in i en lugnare period som de tidigare klimatalarmisterna befarade skulle framkalla en ny istid. NASA: s Total and Spectral Solar Irradiance Sensor(TSIS-1) har ett uppdrag att mäta solens energimatning till jorden. Kan ge svar?. Ja, det var min enkla framställning som någon kunnig kan utveckla.

  19. Thorleif

    Flera än Stefan Fölster från etablissemanget måste komma ut ur garderoben!

    https://www.svd.se/sverige-planerar-sorti-som-industrination

  20. Thorleifs

    I länken om Stefan Fölster ovan vill jag komplettera:

    Svd måste ange följande textruta till Stefans text trots att han skriver under med eget namn och på deras Debattsida;

    “Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.”

    Helt otroligt. Vad säger det om deras syn på sina läsare? Fick plötsligt för mig att detta bara gäller för att det handlar om Klimatet och Stefan är kritisk.