Ohållbara Buzzwords i tiden

sustainable
(Bilden är lånad från den excellenta siten PhD Comics – mest riktad till forskarstuderande (som det heter nuförtiden)  i den akademiska världen).
De flesta känner ju till Moore’s lag – som under några decennier väl förutsagt hur många komponenter som kan klämmas in per ytenhet i dagens mikroelektroniska kretsar, och som inspirerat till ovanstående bild. Ja, utvecklingen är fortsatt svindlande, även om utfallet till Moore’s ursprungliga trendförslag på senare tid böjt av nedåt. Användningen av ordet ”Hållbar” överstiger dock prognosen ovan, med råge.
Våra kära politiker svänger sig ju också allt mer med allehanda floskler som ”hållbar”. Förra veckan hade vi ett Regeringsutspel inför Rio i DN Debatt, där ordet tydligen förekom inte mindre än 2o ggr.
”Hållbart” har också blivit ett standardord inom det akademiska, har man numera med det i sina forskningsansökningar öppnas många dörrar och mekanismer.
”Nanomaterial” och ”nanoteknik” är andra, som om inte material på denna skala alltid funnits. Själv jobbade jag på ”nanoskala” i stort hela min tidigare akademiska verksamhet – men inte var det något speciellt med det.
Ja vad menar politikerna egentligen med alla sina floskler? Kanske är det illustrativt, som signaturen Tålis i kommentar #33 till Musen som Röt-tråden förra veckan gjorde, att titta på essensen av ett enskilt stycke i Regeringens utspel:
”Vid FN-konferensen i Rio de Janeiro vill vi från svensk sida särskilt lyfta fram fyra centrala frågor för en hållbar utveckling

  • I ett hållbart samhälle prissätts jordens naturresurser så att priset också reflekterar miljöeffekterna. Detta kan ske till exempel genom miljöskatter, handel med utsläppsrätter och miljöavgifter. Sverige är ett bra exempel på hur väl sådana ekonomiska styrmedel faktiskt kan fungera. Om vi menar allvar med att möta klimathotet måste också resten av världen bli bättre på detta. Därför har vi inför Riokonferensen arbetat för att ekonomiska styrmedel ska bli centrala verktyg för att stimulera utvecklingen mot en grön och inkluderande ekonomi. Vi vill också att värdet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster integreras i samhälls- och affärsplaner.

Ja, står det egentligen något annat än: ”Vi vill ha mer makt, byråkrati, centralstyrning och högre skatteintäkter”?
Nej tack – jag röstar för min del inte på er (eller några andra) längre!
Häromkvällen såg jag i övrigt del 4 i  en av Alan Curtis’ utmärkta dokumentärserier ”The Century of Self” (Sök på Google – eller YouTube), som i detta avslutande avsnitt mest behandlar det politiska spelet i valörelser i Storbrittannien (Clinton) och USA (Blair) på 90-talet, och hur de tog hjälp av allehanda strategkonsulter – enbart med syfte att söka manipulera massorna att rösta på dem.
De egentliga politiska sakfrågorna, samhällsfunktioner av olika slag, var helt sekundära – de röstande skulle cyniskt luras med andra lockbeten. Ja, det låter så bekant numera.
Strategin bakom psykologin i det hela var densamma som tidigare utvecklats i början av förra seklet av Edward Bernays, ursprungligen med syfte att manipulera konsumenter att köpa olika varor.
Och så det för mig nya ordet ”Ekosystemtjänster” i Regeringens DN Debattartikel – jag var tvungen att slå upp det (Svenska Wikipedia):
Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar människan, det vill säga upprätthåller eller förbättrar människans välmående. Det är tjänster vi får ”gratis” av naturen som till exempel pollinerande insekter, vattenrening via våtmarker eller musslor, naturliga skadedjursbekämpare och att bördig jord bildas.
Riktigt genomslag fick termen kanske i och med det internationella forskningsprogrammet Millennium Ecosystem Assessment 2001-2005, stött av bland annat FN. Där delas ekosystemtjänster in fyra olika kategorier: supporting, regulating, cultural och providing.

  • Supporting (understödjande) handlar om de ekosystemfunktioner som är ett slags bas, alltså de som stöder och är nödvändiga för att de andra ska fungera. Det kan vara närings- och vattencykler.
  • Regulating (reglerande) är funktioner som är lite mer specifika, det kan vara t ex pollinering, luft- och vattenrening.
  • Cultural (kulturtjänster) innehåller allt det som vi använder för det mer känslomässiga välbefinnandet, som t ex estetiska och rekreationella värden. Dessa ska inte underskattas då de utgör en viktig del av människors kultur och har visat sig ha positiva effekter på hälsan.
  • Providing (tillgodoseende) är den del av ekosystemtjänsterna som är lättast att ta på. Det är helt enkelt mat, material etc som vi kan plocka och använda mer eller mindre direkt. Ibland skiljer man ut de tillgodoseende tjänsterna från de andra och ser de mer som ett resultat av de andra tjänsterna. De blir då vad man kallar varor (goods).

Vissa arter kommer vi kanske behöva i framtiden även om vi idag inte använder dem. Många arter och processer kanske vi inte känner till även om de utgör viktiga funktioner. Detta har gjort att en del skiljer ut en femte kategori av ekosystemtjänster, Preserving (bevarande), vilket är biologisk mångfald vi kan komma att behöva, ett slags försiktighetsprincip som tjänst.
Ökad skatt och en möjlighet till enorm expansion av samhällets byråkrati – genom att nu söka exploatera våra naturvärden?
Är det vad de vill nu?

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Labbibia

    God Morgon!
    Tack Peter, underbart ironisk graf överst.
    Angående din sista fråga, ”Är det vad de vill nu”?
    Jag tror att de tror att vi tror att det är vad vi vill…..
    Alla dessa floskler är bara ytterligare en yttring av de flesta politikers strävan att få, eller att behålla jobbet. På riksnivå är det duktigt bra betalt, och har du bara lyckats hålla dig kvar vid köttgrytorna några år, så är framtiden tryggad.
    Då står ju vi skattebetalare för deras försörjning, UTAN att de behöver slå knut på sig själva i sina försök att hitta nya spännande floskler att plåga oss vanliga dödliga med…….

  2. Janne

    Du skriver att du inte röstar längre och det är du inte ensam om. Men i och med det förlorar man sin demokratiska makt.
     
    Därför borde blankröster även räknas och bli tomma stolar i riksdagen, alla dessa mandat skulle sen automatiskt innebära nej-röster. Det skulle bli en intressant parlamentarisk situation…

  3. Peter Stilbs

    Janne #2 – visst – jag har hört förslaget tidigare av en person jag känner i Tyskland – men det bör väl vara en distinktion mellan ”blank” och ”inget av partierna/kandidaterna”
    I övrigt såg jag på morgon-TV för en timma sedan – på Rapport redovisades en Demoskop-undersökning, tydligen baserad på: ”Vilket parti har Du störst förtroende för i klimatfrågan”?
    Ja, som man frågar får man svar.         
        

  4. Bim

    Peter Stilbs # 3
    I klimatfrågan, utan tvekan SD. 😀  

  5. LBt

    Om vi med vår livsstil förbrukar viktiga naturresurser bör väl detta fastställas så att vi i tid kan göra något åt det? Och vilket samhälle hade vi haft om inte kungariken, skatter, lagar och regleringar börjat växa fram under medeltiden för att så småningom leda till de nationalistiska demokratier (och andra) vi nu har.
    Under de sista 100 åren har vår värld av oberoende nationalstater övergått i en värld av globalt resursberoende där vi bara har fragment till det regelverk denna samhällsstruktur kräver för att fungera och överleva. Rockström bland andra försöker fastlägga vilka resurser som är kritiska och man försöker formulera åtgärdsprogram. Skulle det vara fel och skulle det vara bättre att ingen forskning i denna del bedrevs.
    Vad är det för en samhälle TCS/SI tänker sig? Ingen ordnad sammanställning av aktuell klimatkunskap. Ingen forskning avseende hur samhället bör ordnas för att undvika resurshaverier. Ingen global ledning, inga skatter, lagar och regleringar avseende global strukturering. Ingen klimatpolitik. osv
    Och nu talar ni om att blankrösta eller att inte rösta samtidigt som ni fantiserar  om andra värderingsregler än det vi redan har. Hur får ni ihop det?
    Snacka om forum för godtycklig missnöje.

  6. KF

    Om vi med vår livsstil förbrukar viktiga naturresurser bör väl detta fastställas så att vi i tid kan göra något åt det?”
    Och det har exakt vad med klimatfrågan, och den farliga koldioxiden, att göra?

  7. Washington Times
    In essence, the Rio+20 message is, “You got a problem? Team U.N. has an app for that.”
    http://www.washingtontimes.com/news/2012/jun/22/rio20s-expensive-wish-list/?page=all#pagebreak

  8. CFACT jobbar på
    http://www.cfact.tv/

  9. Ingemar Nordin

    LBt #5,

    Naturresurser skapas i allt väsentligt av människan. Mängden molekyler som råkar finnas av ett visst ämne är relativt ointressant i sammanhanget. Ju mer vi utnyttjar de resurser vi har, desto mer kan vi skapa nya.

  10. hahn

    LBt, du tar bra saker och självklarheter som täckmantel för klimathotet. Det är då för märkligt. Den fullständigt oändliga listan av lögner, mörkningar och manipulationer bakom klimathotet kan bara inte bli längre. Vad ska krävas för att en sådan som du ska ta ett steg bakåt och försöka se att du är exploaterad?
    Jag är för ett aktivt miljöarbete, tycker vi ska ha skatter och bygga starka samhällen. I den strävan finns, likt evolutionens försök, ständiga irrspår som testas, utvärderas och förkastas eller tas upp. Klimathotet är ett sådant irrspår där samtliga åtgärder antingen syftar till makt, eller rent människofientliga åtgärder. Med samvetet som vapen planteras irrationella ideér. Dessa, tror jag är mycket farliga och det föreligger en överhängande risk att våra goda samhällen kollapsar. Oavsett orsakerna så är Grekland ett exempel på hur samhällen snabbt kan falla samman när ekonomin sviker. Tänk samma situation i hela västvärlden…
    Då ter sig till och med två-gradersmålet rätt oviktigt. Det borde du förstå.  

  11. Labbibia

    hahn # 10
    ”Oavsett orsakerna så är Grekland ett exempel på hur samhällen snabbt kan falla samman när ekonomin sviker. Tänk samma situation i hela västvärlden…”
    Tack hahn, mycket bra!
     Vad många ”miljövänner” inte tycks begripa är att resurserna, i ett tänkt sk ”klimatvänligt” samhälle, skulle bli mycket knappa. Eftersom skattebasen oundvikligen skulle krympa så kan vi i såfall se fram emot: Åldringsvård värd namnet goodbye, bra sjukvård  goodbye, infrastruktur värd namnet goodbye, osv osv….däremot skulle vi få ett övermått på arbetslöshet och därmed fattigdom och halvsvält i vars spår ökad kriminalitet följer som ett brev på posten. Låter ju kanske inte så där jätteeftersträvansvärt? Om man inte eftersträvar en rejäl befolkningsminskning förstås.

  12. Inge

    LBt
    Hittills har människans uppfinningsrikedom hela tiden ökat vår möjlighet att fortsätta använda naturen och det finns inget som visar att den utvecklingen är slut. Den går däremot inte att förutsäga och det må vara en svaghet, men det har det varit hela tiden. Och ändå fungerat.

  13. Thomas

    Inge #12 Olika lokala civilisationer har dock med jämna mellanrum gått under, delvis för att de misskött sin miljö: huggit ned för mycket skog, försaltat sina åkrar etc. Så länge kulturer var relativt oberoende fanns det alltid något annat imperium en bit bort redo att ta över, men i dagens globala samhälle kan vi mycket väl förbruka resurser på ett sätt som leder till en kollaps på global nivå. Själv tycker jag vi är tillräckligt rika för att betala en viss försäkringspremie för att minimera den risken.
     
    Ingemar #9 är som vanligt helt verklighetsfrämmande. Han är inne på Startrekteknologi där man bara stoppar in godtycklig materia i ena  änden och får ut vad man vill ha i andra. Kanske når vi en dag dit, men det har inget med dagens samhälle att göra.

  14. Inge

    Thomas
    Jag vett att Påskön är ett exempel på att köra slut på resurserna. I vårt fall är det också så att om vi ödslar en masa resurser på att hindra utvecklingen så riskerar vi att sänka världsekonomin tills den kolapsar vilket säkert många radikala ”miljövänner” vill.

  15. Ingemar Nordin

    Thomas #13,

    Startrecktecknologi? Nu pratar du i nattmössan. Att människan skapar nya resurser är ett historiskt faktum. De flesta naturresurser har blivit billigare och billigare över tid. Hur förklarar du det om det inte beror på att tillgången ökat?

  16. Slabadang

    Hjärntvätt till förmån för världsbyråkratins världsmoms/VAT!
    Peter S. Grafen överst är kul! 🙂
    Tankefiguren ”ekotjänst” bygger på att göra planeten till arbetare som jobbar på företaget FN som vill ha betalat för sina produkter.
    FNs arbetare lever av solljus och alla de ämnen stjärnexplotioner skapade för miljarder år sedan i ett ständigt varierande kretslopp vilket gör att arbetaren inte kan behöver eller förstår vad ”lön” är och har inget behov av någon sådan. 
    FN proklamerar nu ägande och förvaltningsrätt av denna klotrunda ”arbetare” som inte arbeta utan bara lever. Planeten har ingen känsla för vad som är för mycket för litet fel eller rätt. Den har heller ingen förmåga att bedöma om det den producerar är bra dåligt eller nyttigt det är vi människor som dömer utifrån våra värderingar. Planenten utan hjärna helt enkelt inte kan äga någon värdering.
    FN proklamerar helt fräckt att de ska ha batalt för ett arbete som inte utförs av en arbetare som inte finns utifrån vad FNbyråkrater bestämt skall vara lagom eller för mycket enligt en artificiellt fastställd prislista. En global moms är vad det endast handlar om i grunden med en överkurs i Orwellska omskrivningar och täckelser för vad den i sanningens namn verkligen är…. MOMS!
    Finansieringen av FNbyråkratin för att få den att helt kunna börja leva sitt eget liv har varit en målsättning länge. Tobinskatter del av BNP you name it!. De olika förslagen har haglat och alltid förklätts i något vällovligt syfte.Redan nu ser vi den mycket mycket farliga kombinationen där FN missbrukar ”vetenskapen” i kombination med spindoctors  och gödsel med pengar till propagandaorganisationer som propagerar för FNbyråkraternas ökade makt.
    Å hur naiv får man vara om man tror att det är för ”miljöns” eller ”fattigdomen” FN jobbar?. FN jobbar för sin egen makt och sin egen ekonomis skull Thats IT! Hur kan en moms på insamling av ved eller frukt eller på den fisk han fångar för den fattigaste vara att bekämp fattigdom samt att göra hans energi dyrare? Självklart ljuger de om sina verkliga motiv när de skålar i skumpa i Rio etfer ha klivit ur limousinen betalda av skattemedel och avgifter.
    Fattigdomsbekämpningen sker nedifrån genom beteendeförändringar relvanta för den plats där människorna lever och bor med de möjligheter den lokala förutsättningen ger. Hur många konstruerade artificellt skapde centralbyråkratiska system skall vi uppleva få genomgå sina funktionella och legitimitettetens sammanbrott innan tioöringen trillar ned?
     Att byråkratisera vad som inte kan eller bör byråkratiseras eller samordna vad som inte bör eller kan samordnas  är den genomgående felkontruktionens fundament. Organisationer blir väldigt lätt FÖR STORA.och har inte ingen tillräcklig kunskap eller kompetens över vad den styr över eller vad en stör och förhindrar.
     I den centralbyråkratiska bokföringen saknas det fler poster än vad som är bokförda och hela konton saknas såsom värdet av pluralism i hur man ser på och hur man löser olika problem på olika sätt. Det byråkratiskt statiska ställs mot det oberäknerliga och värdefulla dynamiska.
    Palme skapade en frisedel för den politiska svären med sitt ”politik är att vilja” rätt svar är istället ”Politik är att kunna, förstå och ta ansvarf”. 
    FNs gröna fascister med sina lika fachistiska NGOer till stöd är nu avslöjade eftersom vi tydligt kan se hur argumenten för finaniseringen av dess egna liv på världens folsk bekostnad ständigt bara ändrat sina argument för sin globala moms.
    Fattigdomsbekämpning, Global. warming, climate disruption, biodiversity och nu senast ”sustainability” alla med samma lösning och målsättning en artificiellt beräknad global moms för finansiering av den gröna planetära fascismens byråkrater profeter och korrupta egna vetenskap med dess tillhörande ägande och förvaltningrätt av hela djävla planetens alla människorsförsörjning.
    De har verkligen lurat skjortan av allt och alla. Naiva globalist idealister ser inte skogen för alla trän. Att plocka bort makten och ansvaret för vår miljö ifrån nationer ich lokalbefolkning är tvärtom en garanti för att folk slutar känna ansvar för den. Den tillhör inte mig är inte mitt problem, den tillhör FN politbyrån eller EU istället ochj varför inte sno åt mig vad jag kan från dessa miljoner byråkrater sp jag får nåt tillbaka på alla de pengar de rånat mig på? Det blir ju deras problem och inte mitt.
    Be folken i alla byar och nationer rösta om de tror att deras miljö sköts bättre av FN byråkrater eller av dem själva? Vem skall och känner största ansvaret och vem kan den bäst och vem kommer alltid vara den som i verkligheten bor i den lever iden och är beroiende av den? Vem kan vara bättre skickad att förvalta miljön och naturen än vi själva? Hur skulle FN göra svenska norska inidiska miljön bättre än folken själva kan?
    Vi är matade med konstruerade lögner och vanföreställningar och manipulativt sammansatta samband och problemformuleringar från botten till topp. Vi måste avslöja lögnerna och de vanskapta dogmerna om miljörespekten, det börjar med att förstå vad ordet ”utveckling” betyder och vad som driver och skapar den å inte faan är det politbyråns politruker som kan skapa en positiv sådan och tron att de kan styra den …pffff…. så ovetenskapliog korkat och historielöst att det endast kan vara byråkrater och politiker som umgås med sådana vanförställningar.
    Att förvalta och uppmuntra utveckling är politikers uppgift. De ska ge faan i att försöka styra den för den styrs redan av en moral och ett förnuft som finns där den har ett genuint värde och det är bland folken och individerna själva. Överkusen i inkompetent överförmynderi måste upphöra och vi skall diksutera olika KONKRETA robelm med KONKRETA lösningar och INTE diskutera hur problemen med att skapa maktstrukeutrer som inte har kommer eller kan leverera några konkret användbara lösningar. Grön fascisterna har ju deklarerat vad de vill åstdkomma men uppvisat en total inkompetens i hur. Biobränslen och vindkraften och ”ekologisk” odling talar för sig själva om omfattningen av aningslösheten och frånvaron av ansvar kompetens och förnuft. TOTALT HJÄRNDÖTT!
    Ordet ”hållbar utveckling” är ett begrepp för de hjärndöda eftersom utveckling är till och med evigt ostoppbar så länge det finns människor och evolution och de ökade intresset för miljön som startade under sectiotalet har bara ökat och kommer kanppast att minska. Miljörörelsens netydelse för utvecklingedn är grovt överdriven ”trail end error” gjorde att vi uppmärksammade problemen vi skapade och miljörörelsens enda uppgift var att överdriva dem. Hela iden med en byråkrati baserad på detta begrepp är totalt verklighetsfrånvänt.
    FN och EU har blivit pereversa korrupta missfoster och det största hotet mot en god framtid och mot demokratin. Att ljuga oss fulla med skit för att sno åt sig makt är den enda kompetens de besitter. Att de nu med hjälp av den gröna fascism som infiltrerat vetenskapen kan beställa de slutsatser de behöver är ett smarbete som är livsfarligt. Inom ”miljö och hälsoområdet” går det inte att lita på en enda stavelse numer när ”forskarna” redan är köpta och beroende av att de levererar de resultat fascisterna förväntar sig.
    Globalbyråkraterna försöker bli frånkopplade demokratin och under trettio års tid har bara de olika förslagen varierat för att genom egen finansierng genom beskattningsrätt bli automoma ifrån de underlydande betalande folken och staterna.
    Vi måste STOPPA dem!. Både EU och FN har bytt ansikte uppgift och målsättningar från medlemsnytta till egenytta. Mätaren för parkinson effekter står på läge MAX.

  17. Ingemar Nordin

    Peter S och Slabadang,

    Tack för att ni sätter fingret på en viktig punkt; ecotjänster

    Det är ju helt enkelt ett genialiskt och fräckt sätt för FN att ta betalt för Naturens ”tjänster”.

    På samma sätt kan man ju resonera om samhället man lever i. En del saker, som utbildning och sjukförsäkring, betalar vi över skattesedeln. Men är vi inte också skyldiga ”samhället” en massa för att det består av relativt rika, hårt arbetande och smarta människor som i sin tur möjliggör arbetstillfällen, kunskaper och annat som gör den enskildes liv så mycket bättre.

    Om jag måste välja mellan att vara född fattig och utan offentligt skyddsnät i Sverige eller att vara fattig och utan skyddsnät i Tchad så väljer jag det förra. Varför? Jo, därför att det ändå skulle vara så mycket lättare att leva, och det skulle finnas så många fler chanser, i Sverige än i Tchad. Se där en massa icke prismärkta ”samhällstjänster” som staten borde kunna ta betalt för!

  18. Slabadang

    Thomas!
    Du glömmer nturligtvis bort att ned huggning av skog för att ersätta dess områden med andra växter föder miljarder människor med precis den omvända effekt du saluför. Det kallas jordbruk! Fler människor har överlevt än gptt under av detta beteende och svedjabruk är ett fattigdomsbevis och inte ett bevis på utveckling.
    Är du bara som vanligt bara ohederlig eller är du blind?
    man tappar liksom lusten att debattera med dig över huvudtaget eftarsom du inte har ett ärligt uppsåt.
    Att NANoTEKNIK är startrek för dig är en bekräftelse på den efterblivenhet och till hälften brist på fantasi du som rödgrön besitter.
    Om du inte visste det så var just Startrek det som gav Martin Cooper inspirationen til att uppfinna molbiltelefonen som till slut blev Motorola
    http://en.wikipedia.org/wiki/Martin_Cooper_(inventor)
    Att vi redan nu kan rena och avsalta vetten på ett sätt som bara var ”startrek” fanatasier på sent åttiotal är nu verklighet. Du kan dricka det vatten i restaurangen du en timme tidgare spolade ner din avföring med helt riksfritt med den nya tekniken och nu mer än någonsin kan öknar blomstra med hjälp av denna teknik .
    Den tekiska utvecklingens betydelse för framtiden drivs främst av just fantasier om vad som kan vara möjligt och väldigt få tankar är av det onda slaget.
    När ”miljrörelsen” försöker isg på att leka denna lek skiter dit sig etfersom den av religiösa sköl ser den som ond och ”onaturlig” därav de puckade slutsatserna om vind och solkraft som ”framtidens” lösningar när de i sanningens namn är hedenhöska.

  19. Ingemar N, ge dem inga fler och nya exploaterbara idéer .. 🙂
    För jag håller med: Politikerna, som väldigt gärna talar om sig själva och sin gärning som ’samhället’ och ’samhällets ansvar’ eller ’samhället måste … ’ fixa eller åtgärda det ena eller andra ..
    Och de är därvid väldigt kreativa på att peka på nästan vad som helst som någon eller några skulle kunna uppfatta som negativt på något sätt, och säga att det är ’samhällets uppgift’ att byr sig om detta.
    Du nämner sjukförsäkringar och där finns en del annat (pensioner, skola mm)där man faktiskt levererar ngt man tar betalt för, dvs där skatterna täcker en reell kostnad, och åstadkommer en leverans (kostnadseffektiviteten berörs här inte)
    Men miljöproblem, verkliga, argumenterbara och rent fiktiva är ju mycket mer tacksamma att lyfta fram som objekt för ’samhällets omtanke’. Där behöver man bara peka på ngt som (skall) anses vara negativt, för att kunna formulera ett imperativ, typ:
    Det skall kosta att ’släppa ut’, och de som belastar (miljön, naturen, planten etc) skall betala för den ’kostnaden’, de som smutsar ned måste också betala  ..
    Och så långt finns där nog många som utan allt för mycket eftertanke kan tänkas nicka instämmande. Men
    Imperativet är ju: ’Där är ngt som är dåligt’ (trängsel, utsläpp, miljöbelastning) därför skall pengar betalas in till staten, dvs oss!’
    Innebörden är att ’avgiften’ eller ’skatten’ skall ses som ett ’straff’ för ngt som anses dåligt, att betalas in till ’samhället’. Men inte för att täcka någon verklig utgift som hör samman med det ’dåliga beteendet’, utan att där bekostas eller levereras ngt som motverkar de (förment) dåliga effekter som angavs som motiv. Utan bara för det skall svida ekonomiskt och för att politikerna skall få in dessa pengar.
    Detta är ett av de främsta skälen till att så många så gärna pratar om och driver miljöproblem som politisk agenda (klimathot och annat trams): För att det motiverar ’pengar ing’ men kostar inga ’pengar ut’.
    Vilka ’ekosystemtjänster’ tror ni FN eller naturvårdsverket skulle tillhandahålla bara man lyckades införa en skatt med det begreppet som motivering?
    Noll är min gissning. Någon som sätter emot?

  20. Argus

    Mja,
     
    jag tror att myndigheten… eh …, nog kan konstruera en måhända ekotjänst med uppgift att tillse att pålagan är lagom stor och inbetalas i laga ordning. Se bara på trängselskatten här i Stockholm. Kommer avgiften 1 dag för sent påföra en tilläggsavgift! Det kostade nog lite grand att få systemet så alert. Och rättvisemärkt!
     

    Gatugångsreglemente
     
    Vi ORMUS, enligt benäget åtagande etc. etc. etc. När, människor, J haven byggt eder städer, och mellan husen anlagt gator, över vilka tvärgator böra löpa; så skall eder åligga, att icke ständigt sitta inne, utan måste J besöka varandra och utöva samhällighet, jämte umgängelse, därtill brukande samtal, vari som oftast bör inmängas beskrivning över alla varelsers fel, vilkas framhållanden i dagen är av högsta vikt. Men då J begiven eder åstad på gatorna, kan det icke varda eder efterlåtet att gå på vilka gator som helst, enär sådant kunde störa allmän ordning, efter månge av eder kunde på en gång få det infallet att beträda samma gränd, så att ingen där komme fram. Likväl, och på det att ingen må lida inskränkning i friheten, tillstädjes envar att en gång om året, skattskrivningstiden, uppgiva vilken gata han under kommande året önskar välja åt sig, för att på den färdas till torget, och vilken annan, för att gå till hamnen, vilken tredje till apoteket: ävensom han då bör angiva de vänner, han under året vill besöka, jämte gatan han, för att komma till varje av vännerna, önskar gå; varefter Vi vele låta Oss ansökningarna föredragas, och efter gottfinnande fastställa varje persons gatugång för året. Kommandes den lösen, som erlägges för utslagen häröver, att användas till avlöning åt den uppsyningspersonal, som i varje gatuhörn nödvändigt måste anställas, för att efterse, det var och en stadsbo går sin gata, och fordra honom till böter om han avviker.”
     
    (Carl Jonas Love Almqvist i urval av Björn Julén, Aldus/Bonniers, 1962)
     
    Stockholm den 18 oktober 2002
     
    Gunnar Andrén (fp)
     

     
    Vad brukar TomasJ säga? Go figure!

  21. Lars

    Thomas 13 Påskön är ett gott exempel på vad som händer vid ett överdrivet uttag av bioenergi.

  22. Tålis

    Vad är det för resurser vi förbrukar? När det gäller mineralresurser finns  ett spritt och grovt missförstånd. Bara för att det inte finns ”reserver” mer än t.ex. 20-100 år betyder det inte att resurserna tar slut, annat än att flera av de nu kända fyndigheterna kommer att vara utbrutna. Det finns många fler okända fyndigheter. Det lönar sig inte att leta efter mer om tillgången är tillräckligt god och priserna låga. Prospektering innebär inte att man inventerat landet/jordens alla tillgångar, inte ens i närheten av det.
     
    Ur ett mänskligt perspektiv är mineralresurserna att betrakta som oändliga. Det är inte jag som har ”hittat på” att mineralresurserna är att betrakta som oändliga, det är allmängods hos t.ex. erfarna geologer i gruvbranschen som jag. För dig som vill läsa mer om det, kan jag rekommendera The Ultimate Resource II: People, Materials, and Environment som är fritt tillgänglig på nätet. Tyvärr bara text och inga figurer. Finns att låna på bibliotek, åtminstone de större, såsom Kungliga biblioteket.
    En kort beskrivning finns på en.wikipedia The Ultimate Resource
     
    Några smakprov ur boken:
    Raw materials and energy are getting less scarce. The world’s food supply is
    improving. Pollution in the developed countries has been decreasing.

    The increase in availability and the decrease in raw
    materials scarcity have continued unabated, and have even speeded up. None of the
    catastrophes in food supply and famine that were forecast by the doomsayers have
    occurred; rather, the world’s people are eating better than ever. The conventional
    beliefs of the doomsayers have been entirely falsified by events during past decades.

    In the short run, all resources are limited – natural resources such as the
    pulpwood that went into making this book, created resources such as the number of
    pages Princeton University Press can allow me, and human resources such as the
    attention you will devote to what I say. In the short run, a greater use of any
    resource means pressure on supplies and a higher price in the market, or even
    rationing. Also in the short run there will always be shortage crises because of
    weather, war, politics, and population movements. The results that an individual
    notices are sudden jumps in taxes, inconveniences and disruption, and increases in
    pollution.
    But what about the effects in the longer run? What would life be like now if the
    Native Americans had managed to prevent immigration from Europe and there had been no
    population growth from then until now? Or if growth had stopped ten thousand years
    ago on earth when there were only a million people? Do you think that our standard of
    living would be as high as it is now if the population had never grown from about four
    million human beings perhaps ten thousand years ago? I don’t think we’d now have
    electric light or gas heat or autos or penicillin or travel to the moon or our present
    life expectancy of over seventy years at birth in rich countries, in comparison to the
    life expectancy of 20 to 25 years at birth in earlier eras, if population had not
    grown to its present numbers.



    The longer run is a very different story than the shorter run. The standard of
    living has risen along with the size of the world’s population since the beginning of
    recorded time. And with increases in income and population have come less severe
    shortages, lower costs, and an increased availability of resources, including a
    cleaner environment and greater access to natural recreation areas. And there is no
    convincing economic reason why these trends toward a better life, and toward lower
    prices for raw materials (including food and energy), should not continue
    indefinitely.
    Contrary to common rhetoric, there are no meaningful limits to the continuation of
    this process. (Resolving this paradox entailed considerable explanation in the early
    chapters.) There is no physical or economic reason why human resourcefulness and
    enterprise cannot forever continue to respond to impending shortages and existing
    problems with new expedients that, after an adjustment period, leave us better off
    than before the problem arose. Adding more people will cause us more such problems,
    but at the same time there will be more people to solve these problems and leave us
    with the bonus of lower costs and less scarcity in the long run. The bonus applies to
    such desirable resources as better health, more wilderness, cheaper energy, and a
    cleaner environment.

  23. Labbibia

    lars # 21
    Inuiterna hade knappast tillgång till någon bioenergi överhuvud taget, förutom möjligen lite drivved och tran. Klarade sig finfint ändå i polarkyla, mörker halva året.
    Vi vet inte ens vad som hände på Påskön. Vi vet att man byggde stora statyer, och att man högg ner mycket skog. Men vi vet inte vad som slutligen tog död på deras ”högkultur”, den var rätt primitiv. Förmodligen slog de ihjäl varann så effektivt att deras kultur gick under. Det har hänt  förr, trots gott om naturresurser.  Slutsatsen blir kanske ändå att vi människor är betydligt segare, mer mångsidiga och påhittiga än vad miljödystopisterna vill göra gällande.

  24. Labbibia

    Lars #21 (igen)
    För övrigt låter det där med att ön idag skulle vara utan skog för att de högg ned den för några hundra år sedan minst sagt tveksamt.
    Här kan väl ex Tjernobyl/Pripjat få tjäna som exempel…..Stan utrymdes brådstörtat efter känrkraftsolyckan. Knappt en människa har varit där sedan dess. Och hur ser det ut där i dag? Träd som växt upp rätt igenom de asfalterade gatorna osv…..skogen är med sjumilakliv på väg att ta tillbaka förlorad terräng.
    Alltså, även om de högg ned varenda träd och buske på Påskön, så MÅSTE det ha funnits frön och liknande som borde börjat gro förr eller senare efter att människorna försvann därifrån. Men det har inte hänt, uppenbarligen. Min gissning blir då att någonting annat hållit ny växtlighet tillbaka. Förändrat klimat/ förändrade nederbördsmönster kanske?

  25. Labbibia

    Bild från Pripjat.
    http://www.google.se/imgres?q=pripjat+idag&um=1&hl=sv&sa=N&tbm=isch&tbnid=HCfOuEU_c4nlKM:&imgrefurl=http://claesnordmark.blogspot.com/2012/06/kronika-i-nsd-om-ett-besok-vid-reaktor.html&docid=zgPpld1aV5GsXM&imgurl=http://2.bp.blogspot.com/-SrvnYQKsK2w/T9rexekzvHI/AAAAAAAABN0/zEYqyzEg2gs/s1600/P%2525C3%2525A5%252Bvandring%252Bi%252BPripjat.jpg&w=1600&h=1200&ei=2I3oT5vjA8rb4QTkrpWJAQ&zoom=1&iact=hc&vpx=988&vpy=247&dur=219&hovh=194&hovw=259&tx=122&ty=60&sig=112330546053924719965&page=2&tbnh=138&tbnw=184&start=18&ndsp=24&ved=1t:429,r:17,s:18,i:182&biw=1317&bih=613

  26. Gaupa

    Här visas förloppet på Påskön komprimerat till ca 5 min, med dagens obligatoriska varnande finger mot nutiden.
    Min ovetenskapliga reflektion blir , att när ”magiskt tänkande”, får styra ett samhälle, då…går det åt skogen. Detta drabbade en isolerad ö under en period.
    Påskön idag är ju bebodd och man planterar nytt.
    http://www.svt.se/varldens-mysterier/ 
    http://www.svt.se/2.6377/1.1529384/paskon 
     

  27. Svend Ferdinandsen

    Buzzwords og management bullshit udmærker sig ved at give et positivt indtryk og helst meget lidt reelt indhold. Jo mindre indhold desto bedre er det. Se blot hvordan AGW blev transformeret til klimaændringer, og nu drejer mod sustainable development. AGW var alt for specifikt til rigtig at kunne bruges.

  28. tty

    Labibbia #24
    Påskön har varit kontinuerligt bebodd så skogen har aldrig haft en chans att komma tillbaks.
    Den återplantering som nu kommit igång använder sig av plantor som härstammar från några enstaka träd som överlevt i otillgängliga bergsbranter. Även dessa är nu borta, men frön togs från dem på 1950-talet. Det viktigaste skogsträdet (en palm) är dock helt utdött, så man får plantera en besläktad art från Chile. 
     

  29. Labbibia

    Gaupa och tty
    Tack.
    Med andra ord, civilisationen dog alltså inte ut på ön? Människorna försvann inte?
    Så sent som i går såg jag ett program på Kunskapskanalen som påstod att så var fallet, och att vi borde ta det som en varning om att inte utnyttja de naturliga resurserna för hårt.
    MAO ännu ett bullshitprogram sänt av SVT?
    För övrigt, håller ni med mig? Om inga männisor varit kvar hade skogsvegetationen återvänt inom….tja åtminstone en mansålder?

  30. tty

    Labibbia #29
    Den speciella kulturen på Påskön kollapsade mycket riktigt i krig och kannibalism, men den polynesiska befolkningen överlevde, ehuru i reducerat antal, troligen beroende på att Påskön är en relativt stor ö. På åtskilliga andra isolerade öar i Polynesien dog dock befolkningarna ut helt (t ex Pitcain, Henderson, Norfolk, Auckland, Suwarrow, Palmerston, Raoul, Nihoa, Kaholawe m. fl.).
    I dessa fall hämtade sig vegetationen mer eller mindre väl, beroende på hur omfattande erosionen och skogsskövlingen hade varit. I vissa fall (t ex Pitcairn eller Auckland) syntes överhuvud taget inga tydliga spår av människor när ön upptäcktes av européerna några hundra år senare. I andra fall (t ex Kaholawe) har vegetationen aldrig återhämtat sig. De fåglar och reptiler som fanns på öarna blev dock mer eller mindre totalt utrotade och har naturligtvis inte återkommit.

  31. Karl-Oskar

    Labbibia # 29
    Det där med skog är inte så enkelt, om man hugger ned stora områden kan det bli svårt att få tillbaka den utan stora mekaniska åtgärder andra lågväxande arter kan bli dominerande i stället som på Skottland eller att marken eroderas.
    Poskön är ett bra exempel på vad som kan hända med en för stor befolkning som måste leva på bioenergi och jordbruk, även om man vet att jorden förstörs så fortsätter man att hugga ned träden för att kunna odla mer.
    Samma sak händer i regnskogen när jordbruksmark används för etanolframställning.
    Fossilförbränning borde vara ett bättre alternativ även om det skulle bli ett par grader värmare.

  32. Labbibia

    tty # 30
    Tack. Litar betydlgit mer på dina kommentarer än SVT:s sk-tprogram.
    Men vad med Kaholawe? Finns det någon hypotes om varför vegetationen inte kommit tillbaka där? Och hur med djurlivet? Att reptiler som utrotas försvinner från en isolerad ö är ju inte någon sensation, men fåglarna? Ligger ön väldigt ”avsides”?

  33. Gaupa

    Labbibia # 29
    Frön har en förmåga att ta sig långa sträckor, med vind och fåglar, så…
    förr eller senare skulle något börja gro. Det är jag övertygad om.
    Frön kan ligga vilande länge ,också. Väntande på rätt tillfälle. Skog och annan växtlighet återtar alltid tomma ytor, enligt min erfarenhet.
     
     

  34. Labbibia

    Gaupa och tty
    Med andra ord….vi kan alltså avfärda ännu en floskel från ”miljööööövännerna”?
    Att Påskön ser ut som den gör beroende på överutnyttjande för flera hundra år sedan?

  35. Labbibia

    Forts mitt # 34
    Naturen återhämtar sig oerhört snabbt, det är alltså min poäng denna kväll. Inga ”oåterkallerliga förändringar”-tippingpoints när det gäller växtligheten….
    Jag har tidigare nämnt Pripjat, och skogens återtagande av stadsytor. Men vi har även ett mer näraligaande exempel. I Bergslagen var i stort sett all skog nedhuggen för 3-400 år sedan.  Hur ser det ut i dag?

  36. Geologer har teorier om civilisationers undergång såväl Påskön
    även dinosaurers utrotning berodde på vulkanisk aktivitet,som
    man funnit i geologiska lagringar av aska,som finns i skikten.
    Men mycket mer data behövs från markforskningen som är
    mycket tidskrävande,att tidsbestämma korrelationer är ett
    mycket omfattande arbete.
    ALI.K.

  37. Under de sk åren Lilla Istiden, förekom betydande vulkanisk ak-
    tivitet,vilket bidrog till kylan vid denna tid blev långvarig,så var det
    även i början av 1800-talet.
    ALI.K.

  38. Minskad solinstrålning ger även hälsoeffekter, Digerdöden
    i början av 1300-talet bör kyla och mindre solljus p.ga vul-
    kanisk aktivitet bör bidragit som avgörande faktorer av sprid-
    ning sjukdomar och svält.
    ALI.K.

  39. AOH

    Senaste PIK – teater:
    http://www.nature.com/nclimate/journal/vaop/ncurrent/full/nclimate1584.html
     
    Long-term sea-level rise implied by 1.5°C and 2°C warming levels
     
    Rahmstorf är i farten igen. Nu gäller det att vara förberedd för år 2300. Prof. Azar Göteborg bidrar med referenser. 
     
    ”… Sea-level rise (SLR) is a critical and uncertain climate change risk, involving timescales of centuries1. Here we use a semi-empirical model, calibrated with sea-level data of the past millennium2, to estimate the SLR implications of holding warming below 2°C or 1.5°C above pre-industrial temperature, as mentioned in the Cancún Agreements……”3

  40. År 2100 duger nog inte längre,man  flyttar målstolparna till år 2300 
    istället,CAGW gängen,HE HE HE.
    ALI.K. 

  41. John Silver

    ”Hållbart klimathot” – that’s the ticket.

  42. Thomas

    Labbibia #35 ”Naturen återhämtar sig oerhört snabbt,”
     
    Ibland. Skottland drogs upp som motexempel, och du hittar motsvarande i Spanien och Italien där man högg ned skogen och överbetade. Island hade skog när vikingarna kom dit men den tog snabbt slut, och det handlade inte om några klimatförändringar utan även där om överutnyttjande följt av erosion. Försvinner jorden tar det lång tid för den att återbildas. I värsta fall får man börja om från lavar och mossor.
     
    En annan faktor är att människan introducerat nya djur. Bakom ekologiska katastrofer på många öar står råttor, grisar, katter etc.
     
    Kör man som i Pripjat och evakuerar alla människor går det snabbare för naturen att återhämta sig, men hur realistiskt är det på global skala? Är det Påskön (som du i #29 inte såg som så allvarlig) du ser fram emot. Att det inte spelar så stor roll om större delen av jordens befolkning dör av, bara några överlever?

  43. Labbibia

    Thomas # 42
    Godmorgon Thomas! Kul att se dig på så bra humör! 😉
    ”En annan faktor är att människan introducerat nya djur” skriver du.
    Är det inte i själva verket ofta en direkt avgörande faktor?
    Vad gäller Skottland så kan man väl utan att veta säkert, tänka sig att det är får som ställer till det?
    Betande djur är ingen höjdare direkt för den som vill ha skogstillväxt, och får och getter är ju rena gräsklipparna…..speciellt getter äter ju allt som växer, nästan bokstavligt talat.

  44. Labbibia

    Thomas # 42
    God Morgon Thomas!
    ”En annan faktor är att människan introducerat nya djur” skriver du.
    Är det inte i själva verket ofta den viktigaste faktorn? I Skottland misstänker jag, utan att veta, att får är en viktig orsak till att skogen inte återvänt. Vad getter kan göra för att ruinera ett landskap är väl känt av de flesta. De äter ju precis allt som växer.
    Finns det månne får eller getter på Påskön?

  45. Labbibia

    Thomas # 42 (igen)
    Vad gäller Pripjat tog jag med det som ett lysande exempel på hur fort naturen tar tillbaka förlorad terräng om den ges chansen.
    Hela diskussionen gällde ju om varför det inte längre växer träd på Påskön. Jag konstaterade att det måste finnas någon orsak, mer än att skogen höggs ner för flera hundra år sedan. Och så var det uppenbarligen.
    På Island finns/fanns massor av får. Det räcker för att hålla skogen borta. Den skog som för övrigt väl bara bestod av gles björkskog.   

  46. Thomas

    Labbibia, det är värt att skilja på djur som råttor som när de väl kommit till en ö sprider sig helt själva och djur vi som hålls av människor som får och getter. De senare är en direkt mänsklig påverkan som upphör om människan försvinner. (På en del håll kan säkert även dessa förvildas, men jag undrar hur bra får skulle klara sig själva på Island).
     
    Och som sagt, om väl jorden eroderats bort kommer inte skog tillbaka på lång tid, och hur känslig naturen är för sådant varierar väldigt mycket. I Sverige har vi klarat oss bra.

  47. Labbibia

    Thomas # 46
    Kan vi alltså vara överens om att Påskön, eller öar över huvudtaget för den delen inte är något bra exempel när man ska varna för högt uttag när det gäller naturresurser?  Ofta isolerade, och som du påpekar, ofta  förödande det införs nya djur får det ofta en förödande effekt. I normalfallet dvs på kontinenter, är naturen betydligt mer tålig.