Norska Forskningsrådet vill ha mer klimatforskning om naturliga orsaker

Norska Forskningsrådet har gjort en oberoende utvärdering om statusen på den egna klimatforskningen. Resultet för Norge var bra men det fanns också brister. Bland bristerna var att kunskaperna om hur naturliga orsaker påverkar klimatet var lågt.
Enligt rapporten (min fetstil):
Although the expressed political needs regarding science results primarily relate to the impact of anthropogenic greenhouse gasses, there is also a need for increased research on the impact of human activity on land cover and land-use change, especially in relation to the albedo and the biogeochemical and hydrological cycles. Furthermore, a good understanding of the climate system cannot be reached without a dedicated effort to understand the contribution to climate change from natural climate processes. The geological history very clearly documents a strong climate forcing associated with solar variability, although the exact mechanism has not been identified. This should call for a coherent international effort, but surprisingly, the worldwide scientific effort to increase our understanding of the natural variations is very limited, and this is most probably related to the limited funding available for basic, not agenda-driven research. Therefore, in addition to implementing the recommendations of Klima21, this committee recommends an increased effort in research on the natural causes of climate change, in particular the activity variations of the sun, the mechanism of cloud formation, and the multi-decadal variations in ocean current systems.
Ja det står gasses i rapporten ovan. Inte korrekt engelska men jag har klippt och klistrat.
Rapporten konstaterar att det inte finns mycket intresse att forska om naturliga orsaker till klimatförändringar. Det gäller inte bara Norge utan hela världen. Min egen tolkning är att forskarna går dit pengarna finns. Att göra klimatmodeller enligt AGW-hypotesen har lönat sig mycket. Politiker, inkl. IPCC, vill ju att mänskliga koldioxidutsläpp ska vara orsaken samt att det ska leda till en mycket stor uppvärmning inom 100 år. Nu verkar verkligheten vägra följa kartan och det har inte varit någon statistisk signifikant global uppvärmning alls de senaste 15 åren.
I summaryn på rapporten:
In particular, the numerical comprehensive climate and Earth system models are highly regarded. Less effort has been devoted to studying and explaining the natural causes of climate change because these have been regarded as having a relatively minor impact on the climate system and global temperature compared with the effect of man-made greenhouse gasses. In setting priorities, Norwegian climate research is in harmony with the mainstream of international climate science, but, taking into account the strong competencies in a wide spectrum of disciplines, an increased effort to understand the basic natural climate processes could be advantageous for Norwegian climate research.
På sidan 9 i rapporten:

However, more effort is needed to understand natural climate variability in order to better quantify the uncertainty in predicting future climate.

Du kan hitta den fullständiga rapporten som länk på högersidan r.
Arvid hallen
Director General of the Research Council of Norway Arvid Hallén
Ett bra initiativ av Norge att utvärdera den egna klimatforskningen. Något för svenska politiker att ta efter? Svårigheten är att PK-ideologin råder bland svenska politiker (sd möjligen undantagen) så det gäller att de vågar göra en oberoende utredning om den svenska klimatforskningen. Alltför mycket skattepengar har gått till SMHI’s regionala ”klimatprognoser” vilket inte har något prognosvärde alls. Det har t.o.m. experter inom IPCC utomlands konstaterat. SMHI tar tacksamt emot skattepengarna som politikerna tvångsmässigt tar ut av undersåtarna. Själva åker de på på lyxresor till Rio ”i hållbarhetens namn”.
Här kan du läsa om Fredrik Reinfeldts, Gunilla Karlssons och Lena Eks snömos och hyllning till ordet ”hållbarhet” och resan till Rio. Undra om de läst och förstått vad spökskrivaren har skrivit? Tror ni att de reste med båt eller privatflyg?
 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. S. Andersson

    Bravo Norge och Arvid Hallén! Det finns alltså ljuspunkter i mörkret.

  2. Peter Stilbs

    Tack, Per och Norge
    Egentligen så har ju många sökt påpeka det anomala i vetenskapstänkandet hos huvudfåran av ”klimatvetenskapen” tidigare:
    – man måste ju ha en kunskap om och förståelse av naturliga väder- och klimatvariationer innan man söker tolka in mer i observationerna.
    Men tillbaka har man bara fått en undrande blick och något i stil med att ”våra modeller säger att…” eller ”vår bästa kunskap …” eller ”fysikens lagar…”
    Man är nu tillbaka på ruta ett – eller egentligen – man har varit där hela tiden.
    Illusionen att man lämnat den skapades av Santer 1995, då han personligen skrev om forskarnas ”We do not know…[om man detekterat en mänsklig påverkan]” till raka motsatsen. Sen har man ältat på.      

  3. Tege Tornvall

    Rent personligt är det rimligen mer stimulerande att forska fram verkliga rön än att traggla andras rön eller snarare utsagor i döda datormodeller. Med tanke på rådande låga solaktivitet och avstannad uppvärmning är det t. ex.mer angeläget att forska kring förutsättningar för, följder av och anpassning till kallare klimat med risk för liten och med tiden rimligen också större istid.

  4. Ingemar Nordin

    Bra Per att du tar upp detta! Det är helt klart en omsvängning: Att Norges Forskningsråd så klart utsäger att det endast har förekommit marginell forskning om de naturliga orsakerna till den globala uppvärmningen, att solen är en sådan faktor som behöver utforskas och att man (läs IPCC och den internationella klimatforskningen) hittills har ”betraktat” (läs, antagit) att dessa faktorer bara är små, är ett oerhört framsteg för klimatforskningen.

    I Sverige har det ju mer eller mindre rått ett forskningsförbud på allt som inte legat i linje med The IPCC Story. När kommer de svenska forskningsråden att våga bedriva en förbehållslös och kritisk klimatvetenskap?

  5. Ann L-H

    Tack Per! Verkligen hoppingivande! Att det just är Norska forskningsrådet som vågar vara svära i klimatkyrkan, kan det ha att göra med att Norge inte är lydstat under grönare-än grönt-EU?

  6. Labbibia

    Tack Per!
    Det verkar som om norrmännen har kvar sitt sunda förnuft, till skillnad från våra svenska PK-politiker. I Norge gjorde man processen kort med genusvansinnet, och nu börjar man tydligen öppna ögonen för att det är de naturliga variationerna som styr klimatet…Det finns hopp!

  7. Labbibia

    Ann L-H
    Apropå EU och forskning… 😉
    http://www.dn.se/nyheter/varlden/eu-kommissionen-gjorde-bort-sig

  8. Peter F

    Finska Utrikesministeriets bidrag till undergångshotet;
    http://www.ilmastonmuutosjakehitys.fi/public/default.aspx?nodeid=39713&contentlan=3&culture=sv-FI&listmode=1

  9. bom

    Men herregud Thomas stavar dom ”gasses” (så bra då kan man ju angripa där och försöka lura alla att man därför bör bortse totalt från den deklarerade viljeinriktningen att bedriva ”real climate science”). Där ryckte Per mattan under fötterna på T!
     
    Vet man något om panelens parter i Almedalen? För det skall väl inte bli en panel a la SVT där samtliga deltagare finns på samma sida och kämpar för ”the Holy Cause”?
     

  10. bom

    Koncensuspanel! 🙂

  11. Labbibia

    Peter F # 12
    Tack för länken!
    Intressant att följa utvecklingen, eller snarare avvecklingen av ”klimathotandet”. Massiv klimathotspropaganda, även i Finland tydligen, strax innan det stora Klimatmötet i Köpenhamn. Sedan allt mer glest mellan inslagen, och i år hittills endast ett?
    Lite som med trädringar….

  12. LBt

    Det faktum att vi nu vet att människan påverkar klimatet gör det angeläget att  bättre förstå såväl vad vi förorsakar som vad naturen ger upphov till. Vår påverkan adderar sig till den naturliga och är den naturliga stor blir vårt bidrag, även om det skulle vara begränsat, än mer allvarligt.
    Så gärna mer forskning avseende klimatet och dess orsaker. 

  13. Mats E

    Prof. Stilbs
    Norrmännen är inte bara förnuftiga om Labbibia påpekar – de stavar engelskans ord bra också.
    Engelskans gas i plural kan stavas med såväl ett som två s. Så har jag i alla fall lärt mig och så tycker fortfarande Merriam-Webster’s Dictionary

  14. Slabadang

    Kanske Nruntland biktat sig för sina partikamrater?
    Norge övergav ”genusvetenskapen” coh genomskådade den för vad den var dvs säga en kosntruerad kulturmarixistisk lögn för att skaffa sig idoelogisk makt och kontroll över både våra barn och de som sköter dem. ”Den kritiskt granskande dokumentären ”Hjernevask” gav folket och politkerna bevisen. Bevis SVT förtvivlat försöker hitta argument för att inte delge tittarna.
    Norge kan vara första land som överger tolkningen av ”klimatvetenskaen” av samma skäl och återgår till realpolitik ostället för fantasipolitik.

  15. ANNONym xxx

    In particular, the numerical comprehensive climate and Earth system models are highly regarded.”

    Är det där en artighetsfras eller är skribenten enbart ovanligt inkompetent?

    De numeriska modellerna bakom klimatflummet påminner ju mest om Mikey Mouse i Fantasia.  Däremot är det bra att Norrmännen för in nya perspektiv i flummet man ska dock ha i åtanke att Norge leds av en regeringen som i alla fall om man får tro skrifter på nätet bekänt sig till kulturmarxismen, så vad man ser är nog en schism inom kulturmarxismen där den Norska falangen vill ta nya tag med naturliga förklaringar utan att erkänna sitt originella nederlag med klimatmodellerna. Att skriva ni har inte gjort fel, men visste för lite om naturen verkar inte vara en bra förklaring.

    (Norge har nog i övrigt dragit öronen till sig och insett att de som nation kommer att plundras ifall de inte stoppar klimatgalenskapen samt förstås att de inte kommer att kunna försvara sig med hjälp av militär och nato, man kan ana självbevarelsedrift bakom det Norska förslaget). Sverige lider samma risk, men i mindre skala då det helt enkelt finns mindre att plundra i Sverige…

  16. Björn

    Koldioxidspåret är slut och tänkande människor inser att klimatet inte bara handlar om de populariserade växthusgaserna. Klimatets utveckling är långt mer komplext än vad som påstås överallt i press och av de med gröna ambitioner och även av politiker med grumlig agenda. De naturliga orsakerna kommer nu i fokus dels på grund av nya vetenskapliga rön och på grund av behovet av nya friska idéer. AGW-rörelsen har satt krokben för sig själva genom sin ensidighet och genom aktivt förhindrande av konkurrens från nya hypoteser. Heja Norge!  

  17. Staffan

    Wordweb dictionary:  gas (gases, gasses …Noun:
    ”1.  The state of matter distinguished from the solid and liquid states…
    ”2.  A fluid in the gaseous state…
    ”3.  (N.Am.) A volatile flammable mixture of hydrocarbons…
    ”4.  A state of excessive gas in the alimentary canal
    ”5.  (N.Am.)  A pedal that controls the throttle valve
    ”6.  A fossil fuel…used for cooking and heating homes
    Noun 2:  gassing  (2. …deliberate act of poisoning some person…)

  18. Slabadang

    M Salby!
    Jag kan inte nog göra reklam för hans föredrag! B Santers kupp mot hela processen eller snarare väl sanktionerade kupp när alla med rymligt samvete tittade bort när han helt poå egen hand förvandlade totl osäkerhet till sannolikhet i sammanfattningen. Det var ”the big moment” för klimatvetenskapen att övergå till ”the cause” och sedan dess har det bara gått utför.
    Klimathotsvetenskapen befinner sig i fritt fall deras varmluftsfyllda luftballong skickar mayday på sin väg ner mot taggbuskarna.
    Salbys slutsatser är enkla att förstå och INGEN jag uprepar INGEN har hittils kommitr med ett enda hållbart argument emot hans observationer och slutsatser. De som krtiserat hans iaktagelser kritiserar ovidkommande nyanser men klarar inte av att finna argument emot slutsatserna.
    Det är en enkel ekvation med säkra underliggande datat och observationer till grund han presenterar. IPCC har totalt totalt missbedömt kolcykeln och Salbys slutsatser gör att man blir tvungen att börja om från grunden med att först faställa ett nytt balanslöge för koldepåernas in och utandning av CO2 innan vi lägger till den mänskliga.
    Jag har funderat och läst mycket om vad som saknas för att vi skall kunna få rätt svar. Det finns fler studier som används i alarmistiska syften som beskriver en uttökad CO2 tillförsel ifrån markytan när temperaturen stiger men de läser sina slutsatser baklänges och det verkligt viktiga svaret vi säker är hur mycket mer co2 som kommer i omlopp oavsett orsak om den globala tempen höjs och samtidigt ta reda på i vilken utsträckning land och skogsröjning har för påverkan( AGW ).
    IPCCs beskrivning av kolcykeln går helt enkelt inte ihop med observationer och distributionen av gasen över planeten med sina största koncentrationer över de områden det finns MINST industri och transporter. Så på frågan om hur stor del av CO2 halten som stigit på grund av mänskliga utsläpp och vilken del som höjtt av naturlig uppvärmning sedan LIA har vi faktiskt ingen aning om. Med våra nya satellitbilder över CO2 distributionen så får Backs gamla kemiska CO2 mätningar större och ny relevans.
    Salby bevisar att vi fortfarande saknar en faktor X i ekvationen för att förklara uppvärmningen och han gör det på ett mycket pedagogiskt enkelt sätt.
    http://www.youtube.com/watch?v=YrI03ts–9I&feature=player_embedded
    På vilka grunder utgick IPCC ifrån att planetens CO2 depåer var i balans?

  19. Slabadang #18.  Men lufthavet rörs ju om så kraftigt att det inte kan ha stor betydelse VAR utsläppen sker.
    .
    Däremot skulle jag vilja se hur stor del av koldioxidhöjningen som beror på minskad fotosyntes på grund av urbanisering, uppodling, avskogning, asfalt och betong.

  20. Thomas

    L Cornell #19 ”Däremot skulle jag vilja se hur stor del av koldioxidhöjningen som beror på minskad fotosyntes på grund av urbanisering, uppodling, avskogning, asfalt och betong.”
     
    Både land och hav är för närvarande nettosänkor för CO2 som tar upp ca hälften av den CO2 vi släpper ut.

  21. Thomas #20, det där var goddag yxskaft. Vad är det för skillnad på en molekyl koldioxid från fossilt bränsle och en molekyl från andra källor? Vi släpper ut ca 8 Gton från förbränning av fossilt bränsle. Det är en förändring jämfört med för hundra år sedan.
    Fotosyntes återför 120 Gton men det är ingen konstant utan påverkas av
    1) Koldioxidhalten som är ökande
    2) Jordens grönyta som är minskande 
    Det är kunskap om den dynamiken som jag söker.
    Höjning av koldioxid började inte med förbränning av fossilt bränsle för hundra år sedan utan med att landskapet avskogades och uppodlades av människor för tusen år sedan vilket hindrade koldioxiden att återvända till marken.
    Första delfrågan, hur mycket mer återförs vid 400 ppm i stället för 300 ppm?
    Andra delfrågan, hur mycket har avskogning, mänsklig uppodling, asfalt och betong minskat/påverkat fotosyntesens nuvarande 120 Gton? 

  22. Labbibia

    OT
    Liten dataanimerad film som förklarar hur det ligger till med ”Global Warming”…..Lämplig som regnunderhållning om det finns tid över kanske?
    Varning dock, filmen är inte helt utan humor i dialogen…..
    Fråga. ”What is the hottest object in our solarsystem”?
    Svar. ”Brad Pitt”? 🙂
    http://www.youtube.com/watch?v=11TAWkx8o6w&feature=related 

  23. Mats E

    L Cornell # 21
    Har sökt efter källor som beskriver förändringen av jordens grönytor. Vissa uppgifter gör ju gällande att grönytorna blir större genom t.ex. öknar som drar sig tillbaka, vissa påstår att de blir mindre. Vet någon var man finner studier av detta ?

  24. Ann L-H

    L. cornell – # 21. Du skriver ”Jordens grönyta som är minskande ”. Finns det trovärdiga undersökningar som styrker det påståendet? Vad jämför man med och vad vet man om eventuella förändringar avseende grönskan i världshaven?  Talar man inte om en alltmer grönskande jord, minskande ökenområden osv på grund av ökad koldioxidhalt?

  25. Tålis

    Självklart borde vetenskapen studera naturliga orsaker till klimatförändringar. Dock hur kan det göras på bästa sätt? Själv skulle jag föreslå att man stärker de äldre grenarna inom geovetenskapen, främst geologi och astrofysik.
    ”Klimatvetenskapare” av typ Hansen och Mann har förbrukat sin trovärdighet och låta sådan forskning gå till sådana som, vore väl att sätta bocken som trädgårdsmästare.
    Stoppa helt eller stryp starkt åtminstone skattepengar till AGW/CAGW. De har gjort sitt och inte åstadkommit mycket. Inget bevis, ingen falsifiering av nollhypotesen.
     
    Det skrevs ju nyss att vi skattebetalare i landet tvingas pytsa 2 Gkr/år till ”klimatforskning”. Det borde betyda ca 1000 ”klimatforskare” i landet, eller vad sprätter de pengarna på? Rimligt vore kanske 20 personer, varav högst 1 på AGW.

  26. Ann L-H # 24 Det är ju bara att ge sig upp i ett flygplan och se sig omkring. Skåne, Danmark större delen av Europa, Asien och i synnerhet Medelhavsområdet är ju helt skövlat på en vegetation som man lätt förstår måste ha funnits där en gång.  USA, Kina, Japan etc på samma sätt. Afrika och Sydamerika har jag bara hört talas om.
    Om man tittar på världen med Googlekartan kan man få en bra uppfattning av vad urbaniseringen har åstadkommit med minskade grönytor.
     

  27. Bertel

    Labbibia # 22
    🙂      Måste ändå säga att vi har en smart statsminister som först sänker krogmomsen och sedan skiljer sig.  🙂 

  28. Ann L-H

    L. Cornell – Javisst är vegetationen annorlunda, men jordbruks- och trädgårdväxter har ju också fotosyntes. Har du några trovärdiga undersökningar att falla tillbaka på? 

  29. Gunbo

    Ann L-H #28,
    Här finns lite information:
    http://www.terradaily.com/reports/Arctic_getting_greener_999.html
    http://www.wur.nl/uk/newsagenda/archive/agenda/2012/jong11062012.htm

  30. bom

    Bertel #27
    Glöm inte att han for till Rio också. Djävulskt skicklig planering får man väl säga! Det är nog dags att uppliva hans gamla vedernamn RajRaj! 🙂
    10 poäng till Dig!

  31. Peter F

    L Cornell #26
    Seven billion people, directly or indirectly, depend on Earth’s capacity to let plants grow. Slight changes in this capacity may have dire environmental and societal consequences; it is therefore important to monitor them closely. Framed in a United Nations land-degradation project, we analyzed NASA satellite imagery from the early 1980s until now for this purpose. It appeared that the Northern Hemisphere has become greener (due to increased vegetation activity) over the past 30 years, while the Southern Hemisphere showed a more complicated behavior with trends alternating between greening and browning. In our regions, the greening reflected in longer growing seasons (up to a month longer). Among the most urgent demands is separating human effects from climate change effects. We analyzed variations in temperature, precipitation and solar radiation and we could associate more than 50% of the vegetation changes to climate. However, some regions, mainly in Africa, showed strong indications for browning due to human influences. These results can be used for targeted aid aiming at land-use improvement.

  32. bom

    Mats E #13
    Gasses är nog en gammal form och används mest om sådana i inälvorna som inte sluppit ut än för då är det farts. Sedan anser jag av lätt insedda skäl att P Stilbs väl är fullständigt oskyldig i sammanhanget. Man misstänker nästan att du är samma person som TP för han har definitivt ett horn i sidan för den, som jag menar  förträfflige och mycket kompetente, Peter Stilbs.  På min tid fick vi hålla tillgodo med Uno Lamm, och J-C Eriksson!

  33. Ann L-H

    Gunbo o Peter F – Tack, min fråga byggde på dessa och likartade notiser, men finns det någon trovärdig global sammanställning som tar med även haven?

  34. wannabe ekosof

    L.Cornell
    Hur mycket har fotosyntesen ökat tack vare bl.a. konstgödsling? 
    I ätlig skörd ungefär det som nu föder 3 miljarder människor post ”Malthus katastrof” sägs det.   
    Därtill avsiktlig skogsgödsling samt icke avsiktlig gödsling av skog (kvävenedfall). Här i Finland producerar/växer skogen trots arealbortfall faktiskt mera nu. Eutrofiering av hav och sjö torde dessutom öka fotosyntesens kvarhållande av synligt ljus-energi på jorden.
    Biomassan fisk i tex Östersjöns pelagial (skarpsill, strömming och torsk) är 5-10 ggr högre än den var för 80 år sedan. Den förändringen har inte skett utan ökad primärproduktion tack vare eller pga gödselläckage från land.    
    Kanske det är så att en ökad gödselanvändning -> förhöjd fotosyntes -> ökad biomassa ->ökad cellandning (både hos levande organismer och vid nedbrytning) är en orsak bakom naturlig uppvärmning. Växterna är ju faktiskt rätt bra på att omvandla synligt ljus till kemiskt bunden energi och vidare till värme.  
    Men detta resonemang är självfallet fel. Det är koldioxid som värmer, inte förbränningen/cellandningen som ger koldioxid.   
        

  35. Thomas

    ekosofen #34 Åkrar som gödslas innehåller i allmänhet ettåriga grödor. Du kan öka fotosyntesen hur mycket som helst, men om hela skörden äts upp, komposteras etc så är kolet snart ute i atmosfären igen. Det som är relevant är i så fall nettobalansen för hur mycket kol som binds i marken, och där ligger plöjda mark dåligt till.

  36. wannabe ekosof

    Thomas
    Jag brydde mig inte så mycket om koldioxiden i det jag skrev. Det finns tillräckligt många diletanter som funderar på den molekylen redan. 
    Men ok. Koldioxiden uppvärmande effekt anses komma från att den ”kvarhåller” värme på jorden/i atmosfären.
    Det jag försökte säga var att även/ åtminstone fotosyntesen har en sedan länge bevisad energikvarhållande effekt. Den binder energi från synligt ljus (som jag i alla fall inte känner som värme) och kvarhåller denna energi kemiskt bunden tills den avgår som värme. Förr eller senare. 
    Hur många LED-lampor behövs för att värma en bastu? 
        

  37. Ingemar Nordin

    L Cornell #21,

    Jordens grönyta som är minskande 

    Jag är också tveksam till det påståendet. Om vi går tillbaka 100-150 år i tiden så var mycket större arealer jord uppodlad i Sverige. Mycken skog höggs ned pga behovet av vet och trä. Mer odlingsmark behövdes också pga dåtidens ekologiska odling och att de flesta bodde på landet utanför städerna. Så i Sverige har nog skogsarealen ökat trots väg- och stadsbebyggelse.

    Skogen i Sydeuropa höggs ned redan under romartiden (de var allmänningar). Prärierna i mellanvästern i USA sägs vara en skapelse av de inflyttande indianerna som brände ned skogen i torra områden för att öka buffelns betesmarker. Idag kan man iaktta att många öknar blir grönare på grund av den ökande mängden koldioxid i atmosfären. Och satellitmätningar visar på 7% ökning av biomassan på jorden sedan 80-talet.

    Så jag vet inte …

  38. Slabadang

    Angående grönt Gunbo!
    Jag skrattar åt de länkar Gunbo angav. jag har lärt mig det klimatalarmistiska fikonspråkets ingömda koder och det övergår mitt förstånd hur inte fler upptäcker hur de får det att låta utan att direkt ljiuga och samtidigt förösker dölja hur det egentligen är.
    Det är som när Rummukainen säger att ”forskarna är oense om det…” det betyder i klartext att observationer visar det diametrakt omvända som med de globala stormarnas ökning, men han vill ge intrycket av att det kan vara tvärtom också … samtidigt 🙂
     Precis som Stockholms nederbörd i Juni är bevis på en ökad nederbörd men´samtidigt helt oense med modellerna och Rummukaonen om under vilken årstid. Men vi vet inom  klimatvetenskapen är det inte så noga!
    Den här formuleringarna i länken Gunbo gav oss får larmklockorna ringa om tillämpat fikonspråk.Inledningen är en trosbekännelse för den gröna kyrkan;
    ”Seven billion people, directly or indirectly, depend on Earth’s capacity to let plants grow. Slight changes in this capacity may have dire environmental and societal consequences; it is therefore important to monitor them closely”
    Patienten på intensiven måste övervakas av sina gröna specialister!
    Sen : Framed in a United Nations land-degradation project, we analyzed NASA satellite imagery from the early 1980s until now for this purpose. It appeared that the Northern Hemisphere has become greener due to increased vegetation.
    Titta där inte alla organ behöver kaskin för att funka och detta stämmer väl överens med CAGW hypotesen. Men sen kommer problemet för författarna:
     while the Southern Hemisphere showed a more complicated behavior with trends alternating between greening and browning. In our regions, the greening reflected in longer growing seasons (up to a month longer). Among the most urgent demands is separating human effects from climate change effects. We analyzed variations in temperature, precipitation and solar radiation and we could associate more than 50% of the vegetation changes to climate. However, some regions, mainly in Africa, showed strong indications for browning due to human influences. These results can be used for targeted aid aiming at land-use improvement.
    Jaha ja va spännande ! Och enligtg vilken metod kom de då fram till denna slutsats ?. Varför får vi inget grepp om storheterna här? vad är det som blir lite jobbigt?
    Steven Running och Ramakrishna Nemani från NASA och leverar det lite jobbiga svaret här:
    They found that over a period of almost two decades, the Earth as a whole became more bountiful by a whopping 6.2%. About 25% of the Earth’s vegetated landmass — almost 110 million square kilometres — enjoyed significant increases and only 7% showed significant declines. When the satellite data zooms in, it finds that each square metre of land, on average, now produces almost 500 grams of greenery per year.
     Är man på alerten dåååå? 🙂 Klimatfikonpråkets markörer känner jag så lätt så läått det luktar gravad hund!
    Artikeln;
    http://modis.cn/pubs/PERS_2007_Liang.pdf

  39. Slabadang

    Klimafikonspråkstydning :
    Att utelämna viktiga subjekt i en mening är ett av tricken att inte bli anklagad för att ljuga … man glömmer helt enkelt bort ett viktigt ord.
    Så när Rummukainen säger att ”forskarna är oense” så utelämnar han tolkniongen till oss om vad eller med vem de är oense. Vid närmare check för att hitta systematiken så är den avhuggda meningens utelämnade ord n’ämlöogen ”observationerna” snyggt va! 🙂
    Att fullfölja hela meningen förtar liksom möjligheten att de flesta feltolker vad han vill att vi ska tro. När vi gör meningen fullständig:
    ”Klimatforskarna är oense med observationer” så har vi förstått en del av fikonspråkets kontruktioner och dialekter!

  40. pekke

    L Cornell #26 samt I. Nordin #37.
    Nej, det var nog inte bättre förr när de var helt beroende av skogen och jordbruksmarkerna för att få både mat, energi och byggmaterial !
    Europa var på väg att bli kalhugget innan man lärde sig använda kol och olja för sina energibehov som ökade allt mer.
    Kolet, och senare oljan, räddade Europas skogar ” ur artikeln ” Skogens väktare ”.
    http://www.nyteknik.se/incoming/article434995.ece

  41. Svend Ferdinandsen

    Tænk at et sådant klarsyn skulle komme fra Norge.  Forhåbentlig kan det sprede sig, så man kan koncentrere sig om at forstå hvad der sker istedet for frenetisk at lede efter en bestemt årsag.

  42. Klimatalarmisternas ’koder’det är precis vad jag finner i ständig
    upprepning,
    På tal om Global Warming,den var verklig för en ca 15000 års sedan,
    läste i en forskningsrapport i samband med bildandet av de ameri-
    kanska saltöknarna bildades då,temperaturer låg långt över dagens
    temperaturer.
    ALI.K.

  43. Pekke # 40
    Ingemar N # 37
    Thomas # 35
    wannabe  # 34
    Peter F # 31
    Ann L-H # 28
    Kolcykeln brukar ju beskrivas statiskt, tex i Wikipadia
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Kolcykeln
     
    Mer intressant för förståelsen av ”mänsklig påverkan” är att se det dynamiska dvs förändringar. Som Ingemar Nordin påpekar började mänsklig påverkan med romartiden.
    Den fortsatte med befolkningsexplosionen i Kina, prärierna, Europas behov av träkol, virke till hus och fartyg samt bränsle, ökenområdens ökade befolkning med mer behov av bränsle vilket gör att växterna dör mm. Här i Tjust där jag bor var det karlhugget på 1800-talet i stora områden på grund av brukens behov av träkol. Allt det minskar fotosyntesen och ökar således koldioxidhalten i atmosfären under tusentals år. Men jag har aldrig sett den påverkan beskriven.
    Pekke ger följande länk som är läsvärd.
    http://www.nyteknik.se/incoming/article434995.ece
    När man betraktar ”mänsklig påverkan” stirrar man sig blind på utsläpp från fossil förbränning trots att urbaniseringens minskade fotosyntes troligen påverkat mer.
    Det Thomas påpekar # 34 är då viktigt att beakta. I synnerhet ”Det som är relevant är i så fall nettobalansen för hur mycket kol som binds i marken, och där ligger plöjd mark dåligt till.”
    Peter F # 31 påpekar att bilder från NASA satelliter visar att jorden blivit grönare. Men det har hänt sedan 1980-talet. 
    Ingemar # 37 anger 7% ökad biomassa sedan 1980-talet och det är en intressant siffra om den nu är relevant.
    Ett försök att med siffror beskriva den dynamiska utvecklingen skulle kunna se ut så här:
    a) Minskad fotosyntes på grund av avskogning och urbanisering.
    Antag att minskningen blivit 10% efter 2000 år. Det blir 12 Gton/år. 
    b) Ökad återföring på grund av ökad fotosyntes till följd av ökad koldioxidhalt (CO2-gödsling), linjärt förhållande antas.
    (400-300)/300 * 120 Gton = 40 Gton/år.
    c) Utsläpp från förbränning av fossilt bränsle = 8 Gton/år, tidsrymd 100 år.
    Balans
    +12 -40 +8 = -20 Gton.
    Det är uppenbart fel eftersom det skulle innebära att koldioxidhalten minskar.
    Det visar tydligt en sak nämligen hur litet vi (åtminstone jag) vet om de dynamiska förhållandena av mänsklig påverkan på koldioxid och global uppvärmning. 
     

  44. Ann L-H

    # 42 L. Cornell – Jag är tillbaka till hur växterna svarar på atmosfärens, sjöars och havs ökande koldioxidhalt. NIPCC från 2009 (Kap 7.1) redovisar omfattande forskning kring detta. Fotosyntetiserande arter och grupper från encelliga upp till träd och skog svarar med ökad tillväxt. Jag hittar ingen sammanfattning men att koldioxidens gödningseffekt framöver måste tas med vid uppskattning av kolcykeln är uppenbart.  
    Lite om detta finns i
    Environmental effects of Increased Atmospheric Carbon Dioxide Arthur B. Robinson, Noah E. Robinson, and Willie Soon 
      

  45. Ann L-H

    Och här är länken
    http://www.oism.org/pproject/s33p36.htm

  46. bom

    #41 Svend
    Nu må Du la vaere me å sätte Din lys unner kappe! Alla vet att Norsk Värtjenste är mye  bedre än våres. Så og klimaforsking (Humlum t.ex.).
     
    Vi svenskar har genom 200års fred byggt en konflikträdd attityd (det var bra 1905 för det är otänkbart att vi skulle kunna angripa varandra). Det är dock många Svenskar som funderar på att söka asyl hos nabon. Det enda i Norge som inte fungerar tycks vara Nobelkommitten. Gore/IPCC-Arafat-Obama etc. Som Rosengren sa måste Ni snart befria er från marxism/socialismens bojor. Det är vad som fört Er till platsen som landet med värsta levnadsomkostnaderna.

  47. Pelle L

    L. Cornell #43
    Senaste numret av Forskning och Framsteg innehåller en redogörelse för försök där man på artificiell väg ökar CO2-halten och sedan studerar vad som händer med växterna.
    http://fof.se/tidning/2012/5-6/okad-vaxthuseffekt-ger-samre-grodor
    De viktigaste slutsatserna tycks vara att tillväxten först ökar för att där efter minska och bland annat ge lägre proteinhalt.
     
    Jag blev lite förvirrad och hade svårt att förstå mekanismerna.
    Någon som har läst artikeln och begriper lite bättre?
    Tyvärr kan man bara läsa de första raderna på webben.

  48. Stickan no1

    http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/100-ar-gammal-solgata-lost
    ”Den fråga som har förbryllat forskarna är hur det kommer sig att solens korona, den ljuskrans som omger planeten, ungefär som vår atmosfär, är cirka 200 gånger varmare än dess yta. Där ute, hundratusentals kilometer från solytan, kan det vara mer än en miljon grader varmt. På ytan, däremot, är det ”bara” cirka 6 000 grader Celsius”
    Växthuseffekten? Settled science?
    😉
     

  49. pekke

    Stickan no1#48
    Ur artikeln:
    ” Skelett av magnetfält
    Virvelstormarna, som kan vara lika stora som Europa, har ett ”skelett” av magnetfält och kan virvla runt med hastigheter på över 10 000 kilometer i timmen. Det är dessa knippen av magnetfältslinjer som oavbrutet vrids runt som forskarna nu tror transporterar energi från solens inre, förbi solytan och till de yttersta lagren av koronan. ”
     
    Science settled ?  Nja.. de tror ju att det är så inte att de vet !
     
    För resten, hur mätte de koronans temperatur för 100 år sedan, nån som vet ?

  50. Ann L-H

    Pelle L. – NIPCC har på 190 sidor samlat forskning kring biologiska effekter av ökad koldioxidhalt. Hittills har allt jag läst varit positivt. FoF har sedan länge sagt ja och amen till klimatkyrkan. Vad det är de har funnit för undersökning vet jag inte men det är kanske med FoF redaktion som med vetenskapsredaktionerna på SVT och SR, DN mm att man bara ser det man tror sig veta.  Vi får nog tillfälle att återkomma om detta!

  51. Thomas #35
    ”Åkrar som gödslas innehåller i allmänhet ettåriga grödor. Du kan öka fotosyntesen hur mycket som helst, men om hela skörden äts upp, komposteras etc så är kolet snart ute i atmosfären igen.”
    Tyvärr har du och allt för många med dig inte allting klart för er om kolet/koldioxidens kretslopp. Naturen fungerar nämligen enligt dualismen dvs lika mycket kol som finns i växtligheten ovan jord finns i princip nere i jorden i form av rötter. Även om hela skörden äts upp och resterna komposteras och hamnar i atmosfären som koldioxid så stannar ju rötterna kvar i jorden under kortare eller längre tid och blir bl a till mull och växtnäring till nästa generation växter. Utan detta hade antagligen inget liv på jorden existerat. Naturen är ständigt sysselsatt med att jordisera dvs att med hjälp av fotosyntesen fånga in koldioxid från luften och pumpa ner det som rötter i jorden. En del rötter kan nå stora djup. I en nyutkommen bok ”Jord” nämns det att vinplantors rötter kan nå djup på helt otroliga 70 meter. Här kan man undra vilket århundrade eller kanske tom årtusende dessa rötter är oxiderade och tillbaks i lufthavet igen?
    Vidare skriver du:
    ”Det som är relevant är i så fall nettobalansen för hur mycket kol som binds i marken, och där ligger plöjda mark dåligt till.” Detta beror ju på att det plöjs ner och jordiseras alldeles för lite med organiskt avfall och miljöetablissemangets falska läror att elda upp halm i värmeverk, samla upp skörderester från åkermarken för tillverkning av biogas och även göra biogas av naturgödsel förbättrar ju inte saken. Vid rötningen avgår det för matjorden och mullbildningen så viktiga kolet och rötresterna blir därmed ganska värdelösa dvs knappt värda besväret att plöjas ner.
    Helt rätt Thomas, vid kompostering så är kolet snabbt tillbaks i atmosfären igen som koldioxid, som att elda för kråkorna. Helt otroligt, men kompostering ingår i Agenda 21. Att naturen har två kretslopp för kolet/koldioxiden, ett snabbt ovanjords (t ex löven på hösten) och ett långsamt nere i jorden i form av rötter verkar vara en av människans akilleshälar.

  52. Men Börje # 51, det är ju bara att titta på odlingsfälten så ser man att de stora delar av året är bruna eller gula. Då förekommer ingen fotosyntes.

  53. Gunbo

    Pelle L #47,
    Jag har läst en doktorsavhandling vid SLU som kom fram till samma slutsatser. Tyvärr hittar jag den inte på nätet längre. En yta gräsbevuxen mark tillfördes CO2 under fyra växtsäsonger. Man märkte en förbättring av tillväxten de två första åren varefter tillväxten avtog. Det förklarades med att näringsämnena utnyttjades av växterna maximalt under de första åren varefter CO2 inte hade någon effekt sedan näringsämnena var förbrukade.

  54. Skogsmannen

    Gunbo!
    Ja, det är väl snarare en naturlig konsekvens att ökar man produktionen så blir näringsförbrukningen högre. Och på vall- och spannmålsodlingar som redan idag är intensiva och kräver gödning i någon form lär väl mängden behöva ökas om CO2-halten stiger.
    Att proteinet sjunker sker redan idag om man slår vallen för sent, i framtiden måste nog vallen slås några dar tidigare om den växer snabbare.
    Kvävebrist hade vi i mitten på 1800-talet (det var inte bara kylan som ställde till det) och då blev det inte heller bra.

  55. Bertel

    L Cornell # 52
    Om du läser igen inlägget ovan din, så framgår det, att BG beskriver inte, primärt, fotosyntesen ovan jord, utan hur man kan binda kol i odlingsbar mark och därefter höja avkastningen och därav ökad fotosyntes.
     
      

  56. Gunbo

    Skogsmannen #54,
    Visst är det så att brist på ett ämne, kväve, fosfor, CO2 eller något annat gör att växtligheten blir lidande. Perfekta förhållanden förekommer bara i begränsade odlingar som i växthus där man kan gödsla och tillföra lämpliga doser av allt inkl. vatten. Naturen är sällan beskaffad på det sättet.

  57. Skogsmannen

    Gunbo!
    Funkar nog i jordbruket också, det gör det redan idag.
    Dock blir det ännu viktigare att ta hand om och minimera kväveläckaget.

  58. L Cornell #52
    Men Börje # 51, det är ju bara att titta på odlingsfälten så ser man att de stora delar av året är bruna eller gula. Då förekommer ingen fotosyntes.”
    Goddag yxskaft, men det var väl inte om odlingsfälten är bruna eller gula en en stor del om året som min kommentar handlade om.

  59. Skogsmannen

    En länk om granen vid förhöjda CO2-halter:
    http://www-gran.slu.se/Webbok/PDFdokument/Uth%C3%A5llig%20produktion.pdf
    Växer visst bäst vid 1200 ppm CO2

  60. Gunbo

    Skogsmannen #57,
    ”Funkar nog i jordbruket också, det gör det redan idag.”
    Ja, när det gäller gödsling ja men vattnet är det kanske lite knepigare med under torra somrar.
    ”Dock blir det ännu viktigare att ta hand om och minimera kväveläckaget.”
    Håller absolut med!

  61. Gunbo

    Skogsmannen #59,
    Intressant artikel vilken visar att olika växter reagerar olika vid tillförsel av olika ämnen.

  62. Bertel

    Börje Gustavsson # 58
    Jag har personlig erfarenhet(hobby verksamhet/odling) av dina råd och de fungerar i praktiken(i motsats gällande CAWG-teorin(eller falsarium=enbart för Håkan Sjögren.   🙂  )). 
    Har du tankar om, hur detta skulle kunna användas i jordbruket i stort, dvs, att detta skulle vara ekonomiskt gångbar alternativ, gentemot dagens sätt att ”berika” jorden med konstgödsel?    

  63. Bertel

    Gunbo # 56
    Nu är jag ”lite” petnoga, men du skriver ” Visst är det så att brist på ett ämne, kväve, fosfor, CO2 eller något annat gör att växtligheten blir lidande”.
    Min fråga lyder, kan växtligheten lida, eller var detta enbart freudiansk felbeskrivning, dvs, att ge växtligheten mänskliga egenskaper, som
    förmågan att lida?
    Du skriver vidare  ”Perfekta förhållanden förekommer bara i begränsade odlingar som i växthus där man kan gödsla och tillföra lämpliga doser av allt inkl. vatten.”  
    Där tror jag att du inte hann tänka efte innan tanken kom i skriftr, eftersom det blir nästintill omöjligt att definera, vad som kan betraktas som perfekta förhållande, gällande smak, storlek, växkten, mm, dvs vilken typ av avkastning man är ute efter.
    Övrigt håller jag med dig.   🙂      
       

  64. Skogsmannen # 59  Det var en intressant länk du gav, tack.
    http://www-gran.slu.se/Webbok/PDFdokument/Uth%C3%A5llig%20produktion.pdf

  65. Ann L-H

    Skogsmannen # 54 du skriver
    ”proteinet sjunker sker redan idag om man slår vallen för sent, i framtiden måste nog vallen slås några dar tidigare om den växer snabbare.”
    Har du någon uppfatting om varför proteinhalten sjunker om man slår vallen sent, tex att kvävet omfördelas och används till uppbyggnad av och i roten inför nästa säsong. 
    Detta har intresse eftersom det på sätt och vis anknyter till den förvirrade artikel som Pelle tipsade om i # 47 från Forskning och Framsteg.
     

  66. Gunbo

    Bertel #63,
    Ordet ”lidande” i det här fallet ska inte tas bokstavligt. Att växtligheten blir lidande innebär att den inte kan utvecka hela sin potential. Man kan t ex säga att Sveriges ekonomi blir lidande om exporten minskar.
    ”Där tror jag att du inte hann tänka efte innan tanken kom i skriftr, eftersom det blir nästintill omöjligt att definera, vad som kan betraktas som perfekta förhållande, gällande smak, storlek, växkten, mm, dvs vilken typ av avkastning man är ute efter.”
    Ja visst håller jag med om att det är svårt att definiera vad som är perfekt när det gäller odling av växter men förhållandena i ett växthus där man kan reglera ljus, värme, gödsel och vatten är ju betydligt bättre för växterna än ute i det fria. Det är ju därför man odlar i växthus.

  67.  Ann L-H #62
    Detta har intresse eftersom det på sätt och vis anknyter till den förvirrade artikel som Pelle tipsade om i # 47 från Forskning och Framsteg.
    Är det att högre koldioxidhalt ger sämre skördar som är det förvirrande? Att enbart höja koldioxidhalten är inte så bra. Växthusodlare som höjer koldioxidhalten i sina växthus ökar även näringstillgången till plantorna. Det är lika fel som att t ex bara fördubbla kvävet och inte samtidigt öka de andra näringsämnena. Man får kanske stora potatisar med att bara öka kvävegivan men kvalitén och hållbarheten blir däremot inte så bra, sak samma med enbart för hög koldioxidhalt.

  68. Ann L-H

    Börje G. – Nej inte direkt, det har med en sedan länge känd effekt den sk koldioxidacklimatiseringen att göra. Artikeln är ett exempel på vad en av mina elever en gång sa om läroböckena på högstadiet. ”de var obegripliga och än mer obegripliga blev de då jag försökte begripa”. Återkommer om detta.
    Men har du någon uppfattning om varför proteinhalten sjunker om man slår vallen sent.  

  69. Pelle L

    Ann L-H #68
    Du skriver ”Men har du någon uppfattning om varför proteinhalten sjunker om man slår vallen sent”.
     
    Det kan väl inte vara så enkelt att gräsen hinner fröa av sig om man inte slår vallen i tid? Så fröna hamnar på marken i stället för att följa med strået i slåttern.
     
    Bara en spekulation…

  70. Pelle L

    Angående Forskning och Framstegs artikel om 
    Ökad växthuseffekt ger sämre grödor
    Jag har nu gjort en andra genomläsning av artikeln.
    Jag är som de säger i England, ”Still confused, but on a higher level”.
    Någon som läst den?
    Jag var på biblioteket och tog användarnamn och lösenord för att läsa hela artikeln online, men det är väl inte lämpligt att lägga upp här.
     
    Den alarmistiska vinklingen citeras här:
    ”– Organisationer som Plants need CO2 har försökt misskreditera våra forskningsresultat och ignorerar även merparten av alla studier som visar att koldioxidberikningens långvariga effekter är avsevärt mindre än vad korttidsstudier visar, säger Arnold Bloom, professor i växtfysiologi vid University of California Davis, USA.”
     
    Jag tar mig friheten att ordagrant citera slutklämmen i artikeln:
    ”Ökade koldioxidnivåer kan medföra att växterna blir bättre på att hushålla med vatten, vilket skulle vara en fördel i torra områden. Växterna tar in koldioxid via sina klyvöppningar, små porer i bladen. Klyvöppningarna kan öppnas och stängas, och när växterna öppnar dem för att ta in koldioxid, så smiter vattenmolekyler ut. Ökade koldioxidhalter leder till att växterna inte behöver öppna klyvöppningarna lika mycket, vilket minskar vattenförlusterna.
    Men även den här processen kan leda till att näringsinnehållet minskar. För att växterna ska kunna suga upp näringsämnen ur jorden måste det råda ett undertryck i växten. Det uppstår när växterna öppnar klyvöppningarna. Om klyvöppningstiden minskar så kan även näringsupptaget minska.
    Dessutom kan ökade koldioxidhalter ställa till bekymmer i områden med riklig nederbörd.
    – Om växternas vattenupptag minskar så ökar avrinningen från marken. I regniga miljöer kan det leda till att jordmån och näringsämnen spolas bort, säger Håkan Pleijel.
    En tilltagande växthuseffekt ger dessutom ytterligare miljöproblem som kan skada grödorna, som ökade halter av marknära ozon, temperaturhöjningar och en ökad risk för skyfall i många regioner.
    Men klimatskeptikerna har annan tolkning av forskningsresultaten. Science and public policy institute, en lobbyorganisation från Virginia i USA, lyckas lista hela 55 fördelar med växthuseffektens förhöjda koldioxidhalter. ”Precis som kärleken verkar koldioxidens välbehag vara ändlösa”, skriver de på sin hemsida. Kärleken är inte bara ändlös – den kan också vara blind.”
     
    För mig, som ren amatör, ger det ovanstående red alert i förvillarnivå.
    Någon som kan bena ut?

  71. Tege Tornvall

    För 500-600 miljoner år sedan tycks jorden ha varit klart varmare än nu med ca 8.000 ppm CO2 och nya livsformer. För ca 480 miljoner år sedan hade CO2-halten halverats till ca 4.000 ppm med medeltemperaturen sänkt till 22o C. För 450 miljoner år sedan hade medeltemperaturen sjunkit till 11o C (3,5 grader kallare än nu), medan CO2-halten hade ÖKAT till 4.500 ppm. För 65-250 miljoner år sedan var det varmt med mångfalt högre CO2-halt och rikare växt- och djurliv än nu. Nu bekymrar sig klimatalarmister för att CO2-halten ökar mot och rimligen passerar 400 ppm!

  72. Pelle L

    Tege Tornvall #71
    du förefaller ha en del insikt i utvecklingen av CO2, temperatur och växtlighet genom tiderna.
     
    Kan du hitta var artikeln jag refererade är publicerad och hur den är bemött av vetenskapssamhället?
     
    Själv, varande amatör blir jag heligt förbannad när på ytan ”vetenskapliga” tidskrifter ger järnet för att lura skjortan av oss enkla läsare!
    Så lätt får det inte vara!
     
    Fan ta dem!

  73. arkper

    Pelle L #72 Politiker, både i kommun och långt upp i regeringen är ibland så okunniga att de inte kan skilja mellan politisk propaganda och verklighet.
    Klandra inte alla för att luras, många av dem är själva lurade men vet inte om det. 

  74. Skogsmannen

    Ann L-H #65!
    Nej, tyvärr har jag ingen förklaring, bara gammal ”hästkunskap” om att näringsämnena (bl.a proteinet) sjunker när vallen mognar.
    Om detta kan bero på att proteinet omvandlas till kolhydrater (hur nu det skulle gå till), kolhydraterna ökar i andel när stråna blir längre eller proteinerna går ner i roten, har jag faktiskt inte ens funderat över.
    Men frågan är ju faktiskt intressant, får väl kolla med någon agronom vid tillfälle. 

  75. Pelle L

    Sorry Arkper,
     
    jag har varken nämnt politiker, kommuner eller regering.
    Jag inser att många av dem kan vara lika lurade som vi, ”gemene man”.
    (Dock inte alla!)
     
    Jag var bara frågande till att en tidskrift, Forskning & Framsteg, som utger sig för att vara ”populär”vetenskaplig,
    publicerade en så tendentiös artikel.
     
    Har du läst artikeln?
    I så fall: Har du några synpunkter om den?

  76. Skogsmannen

    Oj, Ann L-H!
    Hittade länken som verkar svara på allt (skall läsa den noggrant nu).
    http://ex-epsilon.slu.se:8080/archive/00002236/01/Ex_arbete_Karl-Fredrik_Olsson.pdf
    Hemligheten ligger nog främst i att råproteinhalten inte förändras alls (och den totala kvävemängden) men att andelen smältbart protein sjunker.    

  77. Gaupa

    Ann L-H m.fl
    Här beskrivs förloppet. Hoppas det kan vara till hjälp. 
    http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo06_10.pdf 
     

  78. Skogsmannen

    Korrigering mitt #76.
    Även råproteinhalten sjunker men min tolkning av den inledande texten är att proteinmängden (i varje strå) i princip är konstant.

  79. Ann L-H

    Pelle L. , Gaupa och Skogsmannen – tack för respons och länkar. Jag är för trött nu för att tänka, men det här är verkligen intressant!  Jag ska läsa artiklarna och ge lite feed-back på artikeln i FoF som även jag har ägnat tid åt. Återkommer efter välbehövlig sömn.