Norrköping förbereder sig för höjd havsnivå på uppemot fem meter

I Norrköpings Tidningar och Södermanlands Nyheter (länk) kunde man 2021-11-20 läsa en lång artikel om hur Norrköping förbereder sig för en höjd havsnivå på uppemot 5 meter. I kommunens översiktsplan har man lagt in reservat för ett översvämningsskydd tvärs över Bråviken med stora slussportar. Man förbereder sig också för en alternativ lösning med dammar/slussportar över Lindökanalen och Motala ström samt omgivande mark. Vallarna ska utformas för att klara en framtida bedömd havsnivå på +5 meter som skulle kunna uppstå vid ett kortvarigt extremt vattenstånd orsakade av kraftiga stormvindar – kanske framåt år 2200. Man får väl ta denna bedömning med en nypa salt – prognoser 200 år framåt brukar ju inte vara så tillförlitliga!  Fram till år 2100 kan klimatförändringarna enligt tidningsartikeln resultera i att havet stiger globalt med omkring en meter jämfört med medelvattenståndet år 2010. Vid extrema väderhändelser skulle då enligt artikeln havsytans nivå längst in i Bråviken hamna på +2,38 meter över 2010 års relativa medelvattennivå.

Jag som på nära håll haft möjligheten att följa Bråvikens vattenstånd sedan 1946 blir konfunderad över dessa planer.

Vad vet vi om vad som skett hittills? Vi har ju sedan 1800-talet haft pegelmätningar längs kusten som ger oss besked.

havsniva stockholm

Figuren ovan visar vattenståndet i Stockholm sedan 1890. Den röda linjen visar den långsiktiga trenden. Havsnivån sjunker således stadigt utan att man kan se någon märkbar tendens till förändring i den långsiktiga trenden. Att vattennivån i förhållande till landmassan sjunker i Stockholm i snitt med 3,8 mm/år beror ju på att landhöjningen, som är 5,3 mm/år, överstiger den globala havsnivåhöjningen.

Havsniva kungsholmfort

Ser vi på motsvarande mätningar för Kungsholmsfort utanför Karlskrona noterar vi att den långsiktiga trenden här visar på ett praktiskt taget oförändrat vattenstånd – d.v.s. den generella havsnivåhöjningen är ungefär lika stor som landhöjningen, som här är 1,4 mm/år. Av dessa två mätserier verkar det således som om Östersjön under de sista 130 åren stigit stadigt med ca 1,5 mm/år om man räknar bort landhöjningen.

Om vi utgår från Stocksholmskurvan och korrigerar den med skillnaderna i landhöjning får vi en bra uppfattning av vattenståndsförändringen i Bråviken från 1890 till våra dagar. Se den heldragna röda linjen i figuren nedan. I planerna för Norrköping utgår man ifrån att den globala havsnivån stiger med en meter till år 2100. Jag antar att man sedan korrigerar för landhöjningen på 0,40 m vilket i så fall resulterar i en havsnivåhöjning i Norrköping på 0,6 m. Se den streckade kurvan i figuren.

havsniva braviken

Man kan givetvis fråga sig hur realistiskt det är att den stadiga havsnivåsänkning vi kunnat observera sedan slutet på 1800-talet nu plötsligt skulle förändras så drastiskt fram till år 2100.

Även om vi accepterar tanken på en nivåhöjning i Bråviken fram till år 2100 på 0,6 m så talar man i planförutsättningarna om kraftiga stormvindar som skulle göra att Bråviken stiger till +2,38 m. Extrema väderhändelser är ju något vi ständigt får höra om i massmedia nuförtiden.

Tyvärr finns det inte tillförlitliga vindmätningar under så lång tid som för pegelmätningarna. SMHI har därför gjort s.k. geostrofiska beräkningar där man kan få fram den maximala vindstyrkan (utan markfriktion) under ett år med hjälp att de lufttrycksmätningar som gjorts under lång tid.

maxvindar

Figuren ovan visar de beräknade maxvindarna under respektive år i området Stockholm-Visby-Göteborg sedan år 1900. Den svarta kurvan är ett utjämnat förlopp under ungefär en 10-årsperiod. Som framgår av bilden har den maximala vindstyrkan respektive år inte ökat utan snarare minskat något – särskilt i jämförelse med de ”stökiga” åren på 1910-talet. Det tycks inte finnas tecken på att stormvindarna plötsligt skulle öka under kommande år. Landsort är den station som mätt vattenståndet längst i detta område. Där har vid några tillfällen den högsta vattennivån uppmätts till maximalt 1 m över årsmedelvattennivån.

Min slutsats när det gäller Bråvikenområdet är att Norrköpingsborna inte ska behöva känna någon större oro för storskaliga översvämningar fram till år 2100. Årsmedelvärdet på havsnivån kommer sannolikt inte bli högre än idag. Landhöjningen kommer att kompensera för den globala havsnivåhöjning som kan förväntas. Detta bekräftas också av SMHI:s senaste beräkningar för Norrköping när man räknat på en klimatutveckling enligt RCP4,5. Det tycks som om kommunen planerar för SMHI:s och IPCC:s tidigare scenario RCP8,5, som numera ses som mycket osannolik. Det borde väl vara dags att korrigera kommunens underlag med mer realistiska scenarier?  Det tycks inte heller föreligga någon större risk att stormvindarna ska bli kraftigare i detta område utan man kan som hittills räkna med högvattenytor som ligger ca 1 m högre än normalvattennivån.

När massmedia utan förbehåll talar om kommande havsnivåer på 5 meter högre än idag och att även kommunen tar höjd för sådana nivåer är risken stor att man utan saklig grund skapar ångest hos en del människor och att politiker skräms att vidta onödiga åtgärder. En barriär tvärs över Bråviken som redovisats i kommunens översiktsplan skulle exempelvis bli ett gigantiskt mänskligt intrång i naturen med avskärmning av en stor del av Bråviken. Viken är här som mest ca 30 m djup. Sannolikt en helt onödig åtgärd till gigantiska kostnader och med mycket allvarliga miljökonsekvenser.

Jan Moberg,

Jag är civilingenjör väg- och vatten från Chalmers och har arbetat med väg- och broplanering på Vägverket fram till pensioneringen 2008.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lars Thorén

    Ett klokt och upplysande inlägg i en vrickad värld. Tack!

  2. Magma

    Tack för ett väl analyserat och balanserat inlägg i en annars onyanserad och alarmistisk samhällsrapportering.
    Jag läste på SMHI’s hemsida att man fortfarande har märkliga referenser, bland annat så envisas man med att hålla fast vid 1979 när det gäller isens utbredning i Arktis – som om det året skulle representera ett allmängiltigt medelvärde.
    Det verkar som om alla sansade analytiker lämnat myndighetssverige för pension varvid våra myndigheter tagits över av djupt troende alarmister.

  3. Lasse

    Utmärkt och sansat-märks att du är VoV ingenjör!
    Även Chalmers kunde utbilda sådana 😉
    I Norrköping sitter vår enda klimatprofessor, Erik Kjellström.
    Han vill säkert se denna text!
    Bråviken är en av de trattar där vatten kan tryckas upp vid kraftig vind. Men kanske inte lika som i St Petersburg som har hela Finska viken som tratt.
    Vi vet att stormflod har hänt i anslutning till trånga vatten som Öresund. Men Östersjön utanför Norrköping borde kunna klara vindpressen bättre tack vare sitt djup.
    tty har upplyst oss om vad som sker här om massan vid Grönland minskar. Då minskar gravitationen kring Grönland och i får lägre vattenstånd (eller högre landhöjning?)

  4. Lennart Bengtsson

    2

    Denna förmodan är sannolikt helt korrekt. Jag väntar bara när Planeringssverige börjar utvärdera effekterna av nästa förestående istid eller nedfallande asteroid i den större dimensionen.

  5. Chansen/risken är nog större att Bråviken liksom övriga isar blir islaggda året runt efter hand och framåt 2100, om nuvarande utveckling fortsätter. Det blir ju en praktisk och billig lösning, men inte så bekväm. Och dyrköpt i alla andra avseenden.

  6. mattias

    #4
    Tack Lennart. Återpublicerar en av dina krönikor angående det aktuella slutförvaret. Planeringssverige är oroligt för slutförvar som ska klara 100 000 år och till och med en ny istid. Men bortser från att en ny istid gör hela landet obeboeligt i många 1000-tals år. Där kommer att behöva en hel del planering och folkomflyttningar.
    https://detgodasamhallet.com/2021/08/31/lennart-bengtsson-karnavfallet-och-framtiden/

  7. Ivar Andersson

    2021 öppnade Kardonbanan för trafik. Den nya godsjärnvägen som förbinder Södra stambanan med Norrköpings hamn är en viktig pusselbit för att möjliggöra bygget av Ostlänken.
    Hur har Trafikverket tagit hänsyn till havsnivåhöjningen vid bygget av Kardonbanan och hur har Trafikverket tagit hänsyn till havsnivåhöjningen vid planeringen av Ostlänken?

  8. stig morling

    GOD MORGON! En höjning av havets vattennivå med 5 m ställer några frågor:

    Finns tillgång till den vattenmängd som behövs för att höja havets vattennivå – och därmed täcka ca 71 % + av jordens yta, och särskilt på så kort sikt som man synes övertygad om.
    Ja, större delen av såväl Gotland som Öland lär bli havsbotten. Så MP behöver inte bekymra sig om Slite. Kanske all cement behövs för de lokala dammar som skall rädda (?) Norrköping och andra metropoler.
    Hur skall sjöfarten hanteras? Får vi en gigantisk satsning på nya hamnar ”worldwide”?

  9. Magnus

    Såna artiklar kommer emellanåt för att hålla klimathysterin igång. Det är aktivister och nyttiga … som ligger bakom. Men om man tänker ett steg till vad som händer när den här hysterin har lagt sig. Så länge tidningarna säljer så underhåller de det hela men snart lessnar folk på tramset när inget händer.
    ”Du kan lura alla ibland och en del hela tiden, men aldrig lura alla hela tiden”. Klokt sagt av Abraham Lincoln.
    Då har världen en hel generation som kommer vara immuna mot sån här alarmism och manipulation. När de inser vad de varit utsatta för. Problemet blir att ingen kommer lyssna på myndigheter längre. Det kommer till exempel bli svårt få alla att vaccinera sig mot pandemier. Konspirationsteorier kommer blomstra som aldrig förr.

  10. tty

    Apropå den mycket omtalade ”accelerationen” i havsnivåhöjningen så har NOAA en intressant funktion på sin havsnivåsite, ”interannual variation”. Där drar man ifrån den linjära trenden (i Sveriges fall landhöjningen) och den normala årstidsvariationen i havsnivå. Den senare beror på variationer i lufttryck och vindar och är rätt markant i Östersjön med sitt trånga inlopp. Kvar blir de slumpvis variationerna, samt naturligtvis eventuella avvikelser från den linjära trenden (”acceleration” eller ”deceleration).

    Här är ”interannual variation” för Landsort, närmsta mätpunkten till Norrköping med en lång mätserie:

    https://www.tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=intannvar&id=050-123

    Någon som ser något alarmerande?

    En annan reflektion apropå Norrköpings vilda planer. Möjligen har stadsplanerarna förbisett att Motala Ström rinner ut i Norrköping med ett medelflöde av 100 m3/s. I synnerhet alternativet med slussportar över Lindökanalen-Motala Ström är mycket märkligt eftersom området är lågt och sumpigt och snabbt skulle översvämmas om strömmens flöde stoppades. Det skulle inte bli billigt att bygga heller eftersom grundförhållandena är helt hopplösa.

  11. tty

    #8

    ”Finns tillgång till den vattenmängd som behövs för att höja havets vattennivå – och därmed täcka ca 71 % + av jordens yta, och särskilt på så kort sikt som man synes övertygad om.”

    Fem meters havnivåhöjning i Sverige förutsätter att i princip all is på Grönland och all is i Västantarktis smälter. I praktiken behöver även en del is i Östantarktis smälta eftersom det är otänkbart att isen på hög höjd i bergskedjorna på Östgrönland och i Antarktis skulle smälta.

    Är det möjligt? Kanske, det har hänt i det förflutna, senast för 15 miljoner år sedan under värmeperioden i mellanmiocen och innan dess för 35-55 miljoner år sedan under Eocen.

    Kan det hända på så kort sikt? Nej.

  12. Björn

    Man kanske istället borde börja oroa sig för en lågaktiv sol. Inga solfläckar idag och igår, vilket i statistiken går under benämningen, ”spotless days”. I övrigt, så allt tal om havsnivåhöjningar, förefaller vara en ny nisch för sysslolösa kommunalpolitiker. Kanske en ny meningslös karriär på skattebetalarnas bekostnad.

  13. Lasse

    #10 tty
    Om det är acceleration som skall bedömas så kan denna användas.
    Östersjön:https://www.tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=120-022

    Medelvärde 50 år av förändringstakten i Wismar.
    Stockholm har samma typ men där ligger en hel skärgård i vägen och utflöde kan störa.

  14. Mats Rosengren

    Att ange ett medelvattenståndet relative den lokala markytan med en nogrannhet på mm nivå är förvisso en mycket delikat uppgift. När vågrörelsen blivit eliminerad återstår effekterna av temporär vind, lufttryck, strömmar etc som måste ”räknas bort” för få ett slutligt värde. Men att ange en ABSOLUT höjning/sänkning av markytan (alltså i Sverige landhöjningen) som INTE är relaterat till den lokala MSL är redan konceptuellt svårdefinierat! Uppenbarligen relativt ett globalt geodetiskt referens-system. Men eftersom planeten inte är en absolut ”stel kropp” när det gäller mm-noggranhet så är begreppet som sådant inte så entydigt!

  15. tty

    #14

    Jo det går numera bra att mäta vertikal rörelse i ett geocentriskt koordinatsystem, alltså relativt jordens tyngdpunkt, på millimeternivå med DGPS, förutsatt att man mäter under lång tid. Och som sagt, jorden är inte helt stel, vilket just är skälet till att jordskorpan rör sig, både i sid- och höjdled.

    https://www.sonel.org/-GPS-.html?lang=en

    https://www.sonel.org/-Horizontal-land-movements-.html?lang=en

    Jag håller med om att de horisontella rörelserna är svåra att definiera absolut. Oftast brukar man utgå från den afrikanska plattan eftersom geologiska data tyder på att den ligger relativt stilla relativt manteln (”hot-spots”).

  16. tty

    #13

    Problemet med de uppgifterna är att det är 50-årsmedelvärden, och den påstådda ”accelerationen” förmodas inte ha pågått länge nog för att märkas på sådana.

  17. Katarina

    Finns det inget lagligt sätt att förhindra att politiker använder våra skattepengar till dylika tilltag. Jag vet, använd din rätt att rösta och rösta bort mp. Tyvärr verkar detta inte bara vara en sjuka hos mp, utan mer eller mindre alla partier jamsar med om klimatförändringarna. Dom kastar bort våra skattepengar istället för att använda pengarna på det som verkligen behövs, lag och ordning, skola vård och äldreomsorg. Politikerna borde sättas under förmyndare…

  18. Göran J

    Att våra farvatten i den Östgötska skärgården blivit grundare kan jag ta gift på. Jag har tillbringat somrarna där först som badande barn på 40-talet sedan som båtägare/fritidsseglare och nu som pensionär med intresse för sjökort.
    På senare tid har jag ägnat en del tid åt gamla sjökort och tittat på de djupangivelser som finns på sjökorten.
    Jag har ett sjökort från 1803 som är det original som sjömätarna hade som arbetskopia. Där går det tydligt att se hur strandlinjen förändrats fram till våra dagar. Jag har på sjökort från 1936 fram till dagens sjökort kunnat konstatera en djupförändring angiven i sjökorten är på minussidan det finns ingen som helst angivelse om att våra farvatten här har blivit djupare. Eller som fiskare och skärgårdsbor i gamla tider uttryckte det ”vattenminskningen synes dock överallt på land och berg vara otvivelaktig, och jag har hört många gamla fiskare påpeka, det vattnet på alla de grund de känna, i deras barndom varit 2 till 3 fot djupare”.
    Citatet ovan är från en beskrivning av Sjömätningarna i Göteborgs skärgård och Bohuslän 1803-1805,
    Några kommenterade utdrag ur journaler och rapporter på mätningarna skrivit av Ulf Olsson.

  19. Lasse

    Jag seglar i farvatten där det finns ett namngivet ”elvafotsgrund”.
    Där anger Eniro på sjön djupet till 3,4 m idag. 😉
    Mörner påpekade alltid att nollan, där land och hav går i jämn takt gick från NV Skåne till Hanöbukten-han var bekant med dessa vatten.

  20. Staffan Lindström

    8 stig morling

    Du gör nog en liten ”Kapetanovic” om du tror att större delen av Öland och Gotland skulle läggas under vatten vid 5 m havsnivåhöjning. Jag innehar tillsammans med min bror en fastighet på SÖ Öland 900 m till havet 9m ö h så uppskattningsvis skulle
    jag inte ens erhålla en strandtomt… Tyvärr…
    För övrigt så gjorde även Niklas Ekdal på SVT en ”Kapetanovic” härom dagen när han påstod att Frankrike vann herr-VM i fotboll 2006… (Isv ItaIien) I Samtal med Jonas Eriksson fd fotbollsdomaren som hade fått göra reklam för sin nya bok ”Korthuset” Han rättade INTE Niklas E…
    Apropos Frankrike så har jag ett exempel till på alternativa fakta: Det var i början av 80-talet och jag var medlem av Fransklärarförreningen efter att ha ”undervisat” i franska några timmar på Skanstulls gymnasium… När vi hade ett möte i Stockholms stadsbiblioteks lokaler på Odengatan så berättar en kvinnlig lärare att hon läst 60 poäng egyptologi…för att någon minut senare vända sig till en algerier och fråga: Tillhör inte Algeriet Frankrike längre??…(1962 blev Algeriet självständigt…) Minst sagt pinsamt…

  21. Ulf

    Det är naturligtvis lättare för en politiker att ägna sig åt akademiska problem långt in i framtiden, än att se till att exempelvis snöröjningen fungerar i vinter.
    Angående snöröjningen går det faktiskt att utvärdera politikerna och sånt är som bekant jobbigt. Nej då är det mycket lättare att berätta att man tagit tag i kvasiproblem, med garanterat utebliven resultatuppföljning. Klimatförändringar etc är ju verkligen politikerns våta dröm.

  22. jensen

  23. Mats Kälvemark

    Och under tiden förlängs perioden från januari 2015 till november 2021 utan ökad värmning mätt med satellit i troposfären. Det är på detta tema, CO2:s minimala klimatpåverkan som vi klimatrealister måste lägga mer kraft på att falsifiera IPCC:s dogm. Den är ju roten till precis allt ont som vi radar upp om klimataktivisternas destruktiva framfart.
    https://wattsupwiththat.com/2021/09/01/the-new-pause-lengthens-yet-again/
    På söndag 12/12 kommer ett blogginlägg (Andersson/Kälemark) som ger alla som är intresserade att driva kampanj mot denna dogm ett underlag i form av ett färdigt underlag, 66 bilder.
    Upp till kamp! Droppen urholkar stenen! Vi ger oss aldrig!

  24. Lennart Lundberg

    17 Katarina
    Så sant. Så gott som alla politiska partier jamsar med i propagandan om katastrofala framtida klimatförändringar och dessutom flera vetenskapliga institutioner, tekniska konsultföretag, mfl
    Detta är det mest skrämmande

  25. JonasW

    Så här svarade Erik Källström på min fråga om hur sannolikt RCP8.5 är:

    ”Hej Jonas,

    Sannolikheten av RCP8.5 (och alla andra scenarier) för längre tidshorisonter är svår att bedöma då det styrs av framtida politiska, ekonomiska och individuella beslut.

    På en generell nivå kan man säga att scenarierna vanligtvis inte är kopplade med någon sannolikhet och att de används för att titta på osäkerheter kopplat till framtida klimatpåverkan.

    RCP8.5 (och RCP7.0) är båda scenarier som kan ses som vad som händer om kostnaden för CO2-utsläpp vore noll, dvs. med en lägre ambitionsgrad att minska utsläppen än vad som faktiskt är fallet.

    I båda scenarierna kan koldioxidutsläppen därför öka kraftigt med tid, särskilt i RCP8.5. Utsläppen har ökat över tid men det är inte den utvecklingen vi ser framför oss den närmaste tiden (typ fram till 2030) givet gällande policies etc.

    I dagsläget handlar diskussionen dessutom om att så mycket som möjligt undvika ökningar för att eventuellt kunna klara Parisavtalets tvågradersmål och att sträva mot att hålla nere temperaturen så mycket det går vilket är i skarp kontrast till RCP8.5. Givet utvecklingen inom framför allt energisektorn kan man säga att sannolikheten för RCP8.5 är liten som det ser ut nu.

    Men, utöver osäkerheter vad gäller scenario finns också osäkerheter i hur mycket klimatsystemet faktiskt reagerar på de störningar vi utsätter det för. Här kommer särskilt kolets kretslopp in. Vid stora ökningar av koldioxidhalten pekar forskningen på att koldioxidupptaget i hav och i landvegetation kan bli mindre än idag. Kring detta finns en stor osäkerhet och det finns alltså en risk att vi hamnar på en ”RCP8.5-bana” vad gäller klimatpåverkan även om utsläppen är väsentligt lägre än i scenariot RCP8.5. Detsamma gäller för viss annan typ av förstärkning som t ex om större mängder metan skulle börja frigöras från områden med permafrost och därigenom leda till en ytterligare förstärkt växthuseffekt.

    Hälsningar,

    Erik Kjellström

    Tar gärna emot era tolkningar av vad svaret är. Jag har vissa problem att förstå om RCP 8.5 är sannolikt eller inte. Gissar att det är RCP8.5 som ligger bakom satsningen på att rädda Norrköping från 5-meters havsnivåhöjning.

  26. Rossmore

    Tack för en mycket vettig artikel om något helt vettlöst. Tror att även SMHI, IPCC och flertalet seriösa klimatforskare kan enas om att nuvarande havsnivåhöjning baserad på satellitmätningar är ca 3 mm/år. Vid en linjär ökning (=historisk) skulle förloppet sträckas ut över 1 600 år. Att tillfälliga avvikelser skulle uppgå till 2 380 mm och uppåt inom 80 år kräver nog ett meteoritnedslag. Stolligt.

    Att lägga tid och resurser på att planera och förebygga något som med nån promilles sannolikhet möjligen kanske skulle kunna inträffa om mer än 100 år är långt bortom stolligt.

    Är det inte så att ALLA framtidsförutsägelser baserade på RCP8.5 (och som klick-knarkande media ÄLSKAR att frossa i) inte är ”science” utan science fiction?

    Bifogar även en länk till en artikel om klimatrapportering i media de senaste 50 åren. Mycket läsvärt och ger perspektiv.

    https://kvartal.se/artiklar/fran-istid-till-varmedod/

  27. JonasW

    Ber om ursäkt för felstavningen. Det ska vara Kjellström, och inget annat.

  28. Ivar Andersson

    #25 JonasW
    Erik Kjellströms svar visar att osäkerheterna är så stora att vi inte vet vad som kommer att hända. Tänker i första hand på
    ”Men, utöver osäkerheter vad gäller scenario finns också osäkerheter i hur mycket klimatsystemet faktiskt reagerar på de störningar vi utsätter det för. ”
    Enligt Rockström är vi nära en tipping point om vi inte vidtar de förslag som han kräver.

  29. #25,

    Kjellströms svar är faktiskt mycket vilseledande, för att inte säga lögnaktig. RCP 8.5 bygger INTE på några realistiska (ekonomiskt, tekniskt, politiskt) prognoser alls. RCP 8.5 och RCP7.0 är endast skapade i rent studiesyfte, inte för att göra prognoser.

    Alla seriösa klimatforskare har varnat för att använda dessa scenarier i prognossyfte, och då skall inte SMHI fara land och rike kring och lura en massa kommuner att göra vettlösa investeringar.

    SMHI, med Kjellström i spetsen, borde faktiskt ställas till svars för organisationens konsekventa ljugande och bedrägeri.

  30. Brutus

    Vi har fått en klimathysterisk industri. Människor o vissa organisationer tjänar på att måla f-n på väggen. Hysteri säljer i media. Forskningsanslag förutsätter inslag av klimathysteri i ansökan. Samhället som helhet förlorar.

  31. Bernt O

    Jag blir alltid misstänksam då någon jamsar om att klimatförändringarna kommmer att höja havsnivåerna – antingen blir det varmare elller kallare och efter trettio år är man lite klokare.
    Annat är det då folk säger klimatFÖRÄNDRINGEN – då ser man tydligt hur de får något tomt i blicken samtidigt som de svävar ut i de himmelska sfärerna där tänkande och förnuft sakta bleknar bort i det skarpa ljuset från ovan…

  32. Brutus

    Norrköpingspolitikerna tar sig uppenbart vatten över huvudet. Autodöpning i den nya klimatreligionen.

  33. Andersson

    Det Norrköping brådskande behöver ta i tu med är inte en eventuell framtida havsnivåhöjning utan dagens korruption.
    Det finns naturligtvis de som tjänar pengar på dessa stolligheter.

  34. Thomas Nilsson

    Jag har en lösning som borde få Norrköpings politiker att sova gott.
    Om dom omedelbart ger mig 100 miljoner så sätter jag alla mina tillgångar i pant och garanterar att det om 300 år finns en mur som klarar 2 meters havsnivåhöjning. Utöver detta garanterar jag att det om 600 år finns en mur som klarar 5 meters höjning.
    Utöver detta erbjuder jag mig att köpa alla snart värdelösa sjötomter kring Bråviken för 1 krona per kvm!

  35. Hej Ingemar du skriver ”SMHI, med Kjellström i spetsen, borde faktiskt ställas till svars för organisationens konsekventa ljugande och bedrägeri.”. Jo, så tänker jag också. Men jag tror att vi har ett allvarligt systemfel. ”Vanligt folk” har ju inte en chans att bilda sig en egen uppfattning, inte heller Erika B eller journalisterna på The Guardian och NYT. Och inte heller politiker som Magdalena Andersson, Jytte Guteland och Boris Johnsson.
    Men företagsledarna då, många av dem är naturvetenskapligt väl utbildade, smarta ock arbetsamma, Alla är i dag alarmister, alla. Hur kan det komma sig? Lätt att förstå, deras ansvar i vår kultur är att tjäna pengar till ägarna. Inget annat. De är och ska vara lejda krämare.
    Finns överhuvudtaget ansvar om tok som t ex fem meter upp i Norrköping nån stans? Var finns Erik? Varför skriver inte Erik Kjellström en lugnande insändare i lokalpressen om kommunens farhågor? Lätt att svara på, han har ju i sin tur tillordnats av samhället (politiker med noll koll utanför Bommersvik) att söka sitt uppehälle och pengar (angelägna pengar till doktorander och anställda på avdelningen) från politiserade nationella institutioner, Eu pengar, stiftelser, forskningsråd, krämarpengar och gud vet vad. Pengar och inrättningar som i sin tur för sin egen ställning behöver relatera till den förhärskande tidsandan.

    Vi har byggt ett system som banne mig skulle kunna komma ut med 97 procent konsensus om nästan vad som helst om bollen väl sätts i rullning. ​Jag ser framför mig ett omfattande simuleringsprojekt med bäring på Nobelpriset i ekonomi om några decennier som studerar hur ofta ett sånt system spottar ur sig 97 procents konsensus kunskap och om och var gränserna går – om det finns några – för vilka orimligheter som kan komma ut.

  36. Simon

    #35 Eilif
    Tummen upp på inlägget. Västvärlden har sannerligen blivit galen. Nu ägnar man sig åt självspäkelse som kommer leda till såväl inflation, arbetslöshet som energifattigdom. Allt medan Kina och Ryssland skrattar hela vägen till banken. Arma land!

  37. Lars Kamél

    I ett varmare klimat blåser det mindre, så SMHI:s forskning som visar på en minskning av blåsten i Sverige är vad som förväntas.
    Jag förmodar att de som propagerar för en utbyggnad av vindkraften inte känner till att det blåser mindre när klimatet blir varmare?

  38. Sören G

    I Herman Lindqvists biografi över Erik av Pommern beskrivs en tsunami som ska ha inträffat vid den polska kusten 1497. Erik som fått tillnamnet av Pommern av historikerna var unionskung över Norden (Kalmarunionen) i 40 år från 1397. När han blev avsatt slog han sig ner på Gotland varifrån han bedrev kapningsverksamhet på Östersjön.
    1449 lämnade han Gotland och slog sig ner i slottet i Rügenwalde (Darlowo) där han föddes och styrde sedan över området där tills han avled 1459.
    Erik är ihågkommen i Darlowo i krönikorna. Men krönikorna beskriver också en katastrof som drabbat staden.
    Den 16:e september 1497 hände vad som i folkmun kallades ”Sjöbjörnens vrål”. Träd blåste ner, hustak flög i väg. Vattennivån höjdes flera meter och översvämmade allt lång in i landet. En 20 m hög jättevåg slungade fartyg som låg ankrade långt upp på land. Ett av dem 4 km inåt land.
    Lindqvist skriver att det var en eller flera metangasbubblor som brast i havsbotten utanför staden.

  39. Thorsten Bergqvist

    Var ska vattnet komma ifrån?
    Min uppfattning är att mängden vatten på jorden är konstant även om det antar olika former?
    Antar man att det skulle bero på att ny landmassa uppstår och tränger undan vattnet?

  40. Henrik

    Är det nån av er som kan räkna fram en accelerande trend ur nån av noaas grafer ovan? Har fått ett flertal ”påhopp” på NyT när jag hävdat att Stockholms eller Holbaeks kurva är linjära (precis som noaa skriver tillsammans med datan)

  41. Lars Kamél

    Henrik #40: Det där med att klimathotsreligiösa håller till på NyT och hävdar accelerationer känner jag igen. Strunt samma att data från verkligheten inte visar några accelerationer. De religiösa envisas ändå med att accelerationerna finns där.

  42. tty

    #22

    Så liten som i länken var isen på Grönland definitivt inte under Eem. Då skulle borrhålet Dye 3 ha varit isfritt, vilket det definitivt inte var. Däremot kan det stämma för MIS 11, men den mellanistiden varade 30 000 år.

    Man måste ha klart för sig att mycket som publiceras inom ”klimatvetenskap” bygger på modelleringar, som glatt publiceras även om de strider mot faktiska data.

  43. tty

    #38

    Det torde ha varit en stormflod i stil med Backafloden 1872.

    Tsunamis är osannolika i Östersjön, de tappar snabbt energi i ett så grunt hav och de kan knappast ta sig igenom de danska sunden. Och sannolikheten för en stor jordbävning i Östersjöområdet 1497 som inte nämns i några källor är milt sagt liten. Dessutom orsakar de inte någon vind.

    Metanbubblor kan också glömmas. Metanhydrater är omöjliga i Östersjön, temperaturen är för hög och trycket för lågt.

  44. tty

    #40

    ”Är det nån av er som kan räkna fram en accelerande trend ur nån av noaas grafer ovan? ”

    Man kan naturligtvis ta fram grunddata från PSMSL och köra linjärregression över ett antal olika intervall. I en brusig signal kan man ibland få fram signifikans genom kreativt val av start- och slutpunkter (populär metod på många håll, på engelska känt som ”p-chasing”). För att det verkligen skall föreligga en acceleration bör man dock få signifikans över ett och samma intervall för ett stort antal platser, och det tror jag du går bet på.

    Men faktum är att det räcker att titta på kurvorna. Våra ögon är extremt bra på att hitta mönster, faktiskt så bra att de ofta hittar mönster där det inte finns något. Jag har sysslat en del med tidsserieanalys och jag kan inte erinra mig att jag någonsin hittat något intressant som man inte anade redan när man tittade på rådata. Däremot har jag ofta varit med om att till synes lovande ”trender” visade sig inte hålla för statistisk analys.

  45. tty

    #25

    Det är mycket tveksamt om RCP8.5 överhuvud taget är fysiskt möjligt. Det finns troligen inte så mycket fossila bränslen.

  46. tty

    #39

    Mängden vatten på Jorden är i kort perspektiv konstant (och kort perspektiv betyder i detta fall flera miljoner år).

    Snabba (årtusenden…) och stora förändringar av havsnivån kan endast orsakas av inlandsisar som binder stora vattenmängder. Dessa förändringar är av storleksordning upp till >100 m över några tiotusental år.

    Snabba förändringar kan också orsakas av förändrade grundvattennivåer, inklusive uppkomst och försvinnande av insjöar. Dessa förändringar är dock i allmänhet små (enstaka meter eller mindre). Dock, när Medelhavet torrlades/fylldes för 5 miljoner år sedan bör havsnivån ha stigit/sjunkit 10 m.

    I det förflutna har dock havsnivån varierat betydligt mer än 100 meter över långa tidsintervall. Det förefaller som att dessa långsiktiga variationer hänger ihop med plattektoniken. Havsnivån tycks vara låg under intervall med en superkontinent och stiga när en superkontinent bryts sönder. Förklaringen är troligen att mängden unga högt liggande mittoceanryggar med het berggrund ökar och tränger undan vattnet som översvämmar lågt liggande kuster. Sådana förändringar är dock så långsamma att de är försumbara ur mänskligt perspektiv.

    Det förekommer också egenartade regionala variationer. Under äldre Krita var t ex större delen av Australien täckt av grunt hav, men för ca 100 miljoner år sedan (då havsnivåerna steg i resten av Världen) torrlades kontinenten ganska abrupt, med geologiska mått. Och så är det faktiskt fortfarande. Många tror att Australien ligger lågt, men så är det inte. Det är en mycket platt kontinent, men inte låg. Anledningen är högst oklar, men man gissar att kontinenten rörde sig in över en del av manteln med högre temperatur, vilket gav den en skjuts uppåt på några hundra meter.

    Det kan nämnas att det såvitt känt bara är inlandsisar som kan orsaka snabba nivåförändringar orsakar geologerna en del problem. Sådana förändringar på några tiotal meter har nämligen även inträffat under perioder då det allmänt antagits att jorden var isfri, t ex delar var krita och paleogen. Den troligaste förklaringen är att det dock även då tidvis fanns isar i Östantarktis inland. Dessa områden är ju oåtkomliga för studier, och vi kan bara konstatera att det fanns is i Antarktis då den nådde kusten och satte spår i havsbottenavlagringar. Teorin är dock inte helt politiskt korrekt eftersom de höga CO2-halterna inte borde ha ”tillåtit” inlandsisar. Inlandsisar under intervall med mycket hög CO2-halt har dock förekommit även tidigare.

  47. Henrik

    #44 tty
    Så här tyckte en på NyT att man kunde konstatera (kändes väl simpelt enligt mig) en acceleration på datan från Holbaek:
    ”Laddar man ner .csv filen, öppnar den i excel, delar upp den i 4 st 30-års perioder och tar ut den genomsnittliga havsnivån för respektive 30-års period får vi följande (avrundat till 3 decimaler)
    Period 1: 1897 – 1927: 7,026 m
    Period 2: 1927 – 1957: 7,010 m
    Period 3: 1957 – 1987: 7,011 m
    Period 4: 1987 – 2017: 7,062 m

    Förändring jämfört med föregående period:
    Period 1: 1897 – 1927: –
    Period 2: 1927 – 1957: -0,01622 m motsvarande -0,54 mm / år
    Period 3: 1957 – 1987: 0,00092 m motsvarande 0,03 mm / år
    Period 4: 1987 – 2017: 0,05062 m motsvarande 1,68 mm / år.

    Där framgår en tydlig acceleration.”

  48. tty

    #47

    Ja, det är onekligen i simplaste laget. Väljer man i stället 10-årsperioder får man i stället resultatet at havsnivåföränderingen varit negativ 2008-2017 jämfört med 1998-2007 (7069 mm mot 7080 mm , alltså -1,1 mm/år). Som sagt, det gäller att välja rätt start- och slutpunkter.

    Generellt bör man undvika medelvärden vid tidsserieanalys, man tappar alltid information. Jag skulle rekommendera linjärregression på månadsvärdena (vilket säkert är vad NOAA gjort) och successivt kapa äldre värden. Har det skett en acceleration skall man då få en systematisk ökning av regressionslinjens lutning. Sedan är det ju problem med att vissa månader saknas i Hornbaekserien vilket trasslar till beräkningarna ordentligt, eftersom man måste interpolera värden.

    Men egentligen behövs det inte. Eftersom NOAA gjort linjärregression över hela serien skulle en acceleration vara lätt synlig genom att punkterna skulle ligga systematiskt över regressionslinjen mot slutet, vilket de inte gör. Den mycket lilla osäkerheten visar också att utvecklingen är mycket nära linjär.

  49. Fredrik Bruno

    Det är enklare att titta på andraderivatan för kurvan. Är andraderivatan positiv så har man en acceleration.
    Sätter man upp andraderivatan som funktion av abskissan så kan man se hur det varierar. Jag ska titta på Jevrejevas siffror och jämföra med vad som står i AR6 och kan sedan återkomma.

  50. Anders

    Tack för en oerhört intressant tråd! Vilken grym kompetens Ni besitter! Vårt superorakel tty alldeles särskilt… Hoppas någon statsanställd tjänsteperson, journalist eller riksdagsman ser denna tråd! Och helst alla de s. k. klimatstrategerna…

  51. tty

    #49

    ”Det är enklare att titta på andraderivatan för kurvan. Är andraderivatan positiv så har man en acceleration”

    Fungerar inte på enskilda mätpunkter, data är alldeles för brusiga. Kanske om man räknar på ett stort antal stationer samtidigt, men problemet är att det inte finns särskilt många stationer med långa obrutna serier.

    Och om stationsuppsättningen varierar över tiden får man systematiska fel. Om du t ex kör från 1850 framåt kommer du t ex att få problem 1886 då ett antal svenska stationer drar igång som i motsats till nästan alla andra har en relativ havsnivåsänkning.

    Jag tror det bästa är att följa NOAA och använda residualerna, där den linjära trenden, vad den än är, är borttagen, liksom den genomsnittliga årstidsvariationen.

  52. Magma

    Någon som har koll på hur det går för fartyg o besättningar som fastnade i Nordostpassagen?
    Tänker på att DMI ansåg att de inte hade det så besvärligt när de ändrade årets kurva över isens utbredning.

  53. tty

    #52

    De flesta har nu kommit ut i öppet vatten efter att ha brutits loss och eskorterats av atomisbrytare. De kommer att bli drygt en månad försenade. Ett fartyg måste dock troligen övervintra i Pevek. Samtliga atomisbrytare behövs nu för att hålla malmtrafiken från Norilsk igång.

    Styrelsen för den Norra Sjövägen har nu ökat antalet nya atomisbrytare som kommer att behövas för att uppfylla planerna att hålla nordostpassagen öppen hela året till sju.

  54. tty, jo, Norilsk är grejen än så länge. Hade chefen för ryska atomisbrytarna som gästföreläsare här uppe sent nittiotal. For med teknologerna och kollade atomisbrytarna i Murmansk. Bilresa över dagen härifrån, så nära är vi, bara så ni vet. Han satt i Moskva. Berättade hur frun sålt blommor i tunnelbanan när det var som värst efter kommunisterna. Han menade att ett stort problem är vattendjupet, shallow, när det gällde trafik österut. Bildad, kulturintresserad, musikintresserad. Så långt från nidbilden av ryssen man kan komma. Jag skämdes då jag inte kunde svara på hans frågor om vem som målat vad då vi gick genom korridorerna i min arbetsplats. Här Kjell Höglund om öppet och lugnare vatten https://www.youtube.com/watch?v=W_kH-PY1gqA

  55. tty

    #55

    Tydligen funderar nu ryssarna på restriktioner för utländska fartyg i nordostpassagen. Räddningsaktionen blev troligen dyr.

    Och ja, det är extremt grunt i framför allt Laptevhavet, som troligen är det grundaste större havsområdet i Världen.

  56. Lars Cornell

    Hur stor är havshöjningen i Laptevhavet?
    Frågar med tanke på diskussionen om havshöjning i djupa och i grunda hav.

  57. Den årliga havsnivåhöjningen har ökat med cirka 1,3 mm från perioden 1060-1992 till perioden 1992-2020. Detta kan man finna på diverse ställen på Internet. Det verkar som att NOAA anser att ökningen är lite större. Från 1.4 mm/år under större delen av 1900-talet till 3.6 mm/år i perioden 2006–2015, men vi får nog vänta ett par decennier innan vi kan veta hur det egentligen är. Jag har laddat upp en video här: https://youtu.be/b1xIAtwBxkA

    Nivåförändringarna varierar våldsamt mellan olika platser. Man kunde tro att förändringen skulle vara lika överallt i den mån den beror på världshavens stigning och därigenom skulle ett medelvärde av alla tidvattenmätare ge ett bra värde på förändringen mellan tidsperioderna. Så är dock inte fallet som ni kan se på videon. Förändringen mellan tidsperioderna är ungefärligen normalfördelad för de olika mätstationerna inom intervallet -3mm/år till +6mm/år.

    Dom snygga räta linjerna som anpassats till data för Stockholm och Kungsholmsfort visar inte att lutningen inte ändrats med 1,3 mm/år de senaste 30 åren. Data är för brusiga. Osäkerheten i Stockholm ±0,29 mm/år avspeglas i hur mycket lutningen för linjerna för felgränserna skiljer. Skillnaden mellan linjerna är 0,58 mm/år. En lutningsändring som är knappt 3 gånger större än denna skillnad de senaste 30 åren skulle knappast synas.
    Den nästan 2 gånger större lutningsändringen som NOAA anger borde synas inom tre eller fyra decennier i sådana grafer. (Försiktig gissning: NOAA kommer i framtiden att leverera två kurvor. ”Coastal sea level rise” och ”Global sea level rise”)