För många år sedan hade jag, som många andra noterat att vissa år låg det högtryck över större delen av Sverige och vi fick varma sköna somrar, andra år kom det ena lågtrycket efter det andra och sommaren blev kall och regnig. Något som jag också tyckte mig ha upptäckt var att de år då vi hade kallt och regnigt i södra Sverige så hade man ofta haft en vacker sommar i Lapplandsfjällen. Omvänt hade de vackra somrarna i södra Sverige motsvarats av dåliga somrar i norr.
Jag trodde mig förstå att det hela tiden uppstod nya lågtryck söder om Island, lågtryck som sedan rörde sig österut. Vissa år passerade de rakt genom södra Sverige, andra år gick de längre norrut. Jag tyckte mig förstå att det inte gick att förutsäga väder veckor i förväg, men jag tyckte att det borde gå att veta om de där lågtrycken skulle passera Sverige, eller kanske till och med söder om Sverige, eller om de skulle gå norr om oss.
Det borde alltså finnas något som var stabilare än atmosfären över nordöstra Atlanten och norra Europa, då tänkte jag mig att det skulle kunna vara värmefördelningen i haven. Det här var tankar på 70-talet innan ens El Niño var ett begrepp. Det var 1983 som El Niño blev ett begrepp för mig och först trodde jag att det var något som bara påverkade Sydamerikas västkust och Stilla Havsområdet, men så träffade jag en kuban som jag fick tillfälle att tala med. Jag antog ju att Kuba som ligger i Karibiska Havet väl inte påverkas så att jag frågade om han kände till El Niño. Jo, visst gjorde han det eftersom vädret på Kuba påverkas kraftigt.
Då trodde jag att min amatörfundering om värmefördelning i havet var exakt vad jag sökte. Sedan dess har jag varit övertygad om att haven spelar en större roll för vädret än vad de flesta anar. När sedan klimatfrågan blev aktuell var det ännu självklarare att haven var viktigare än atmosfären, och det kändes som om det var ett misstag att det blev meteorologin som kom att dominera klimatforskningen.
Men så småningom har jag kommit underfund om att det faktiskt finns system i atmosfären som också kan vara beständiga under längre tider. I samband med den varma sommaren 2018 blev ju både NAO (North Atlantic Oscillation) och jetströmmar kända begrepp.
Både företeelserna är i den meningen stabila att de finns där hela tiden, men de varierar lite grann. NAO beskrivs av ett lufttrycksindex, medan jetströmmen är en en snabb vind på hög höjd. Det finns ett visst samband däri att det finns en polär jetström som i stort sett ligger ovanför lågtrycksbältet på 60-nde breddgraden, och en subtropisk som ligger ovanför högtrycksbältet vid 30-nde breddgraden. Över Nordatlanten talar man om lågtrycket vid Island och högtrycket vid Azorerna och NAO-index är skillnaden i lufttryck vid Azorerna och Island.
Om man utgår från passadvindarna som på norra halvklotet kommer från nordost ner mot ekvatorn och sedan stiger luften upp där, gör sig av med sin fukt och blåser tillbaka åt nordväst för att sjunka ner ungefär vid 30-nde breddgraden. En del av den luften går tillbaka mot ekvatorn – detta är den berömda Hadley-cirkulationen. En del rör sig istället åt nordväst för att vid ungefär 60-nde breddgraden stiga upp igen, varvid en del återvänder söderut tillbaka mot. 30-nde där den sjunker ner igen, det blir Ferrel-cirkulationen. Den uppstigande luft som inte vänder tillbaka söderut går istället på hög höjd upp mot polen för att sjunka ner där och röra sig söderut på låg höjd. Den cirkulationen kallas den polära cirkulationen.
Högtrycket vid Azorerna uppkommer där både luften från Hadley- och Ferrel-cirkulationen sjunker ner, medan lågtrycket vid 60-nde uppkommer där luften både från Ferrel-cirkulationen och från den polära stiger upp. Den polära jetströmmen hamnar ungefär där den uppstigande luften delas upp i en del som rör sig mot ekvatorn och en del som går mot polen, medan den subtropiska finns där Hadley- och Ferrel-cirkulationerna möts på hög höjd. Båda jetströmmarna håller till på alldeles för hög höjd för att “vara väder”, men de tycks styra hur vädersystemen kommer att röra sig.
NAO spelar också en viktig roll för hur hög- och lågtryck rör sig. Utgångspunkten är att luften vill röra sig från högtryck mot lågtryck, men då kommer Coriolis och tvingar luften att svänga åt höger (på norra halvklotet), så att istället för att blåsa från Azorerna mot Island så blåser vinden från Atlanten in mot Europa. Hur starka vindarna blir beror på skillnaden i lufttryck medan färdvägen tycks bero dels på var centrum för hög- resp. lågtrycket finns och dels på åtminstone den polära jetströmmen.
Den polära jetströmmen har en tendens att slingra sig fram, något som kan ge varierande väder men när den fastnar i ett visst läge så kan vädret vara stabilt under en längre tid. Huvudregeln är att med ett högt NAO-index så blir vintrar milda och somrar svala (och blöta) medan ett lågt index innebär kalla vintrar och varma somrar. I den mån som det var NAO-index som styrde så var tydligen NAO högt i vintras och lågt sommaren 2018.
Jag kan tillägga att sommaren 2018 hade jag ett par inlägg om sambandet mellan lufttrycksgradient, d.v.s. i stort sett avståndet mellan isobarer på en väderkarta och vindstyrkan. Ett av dem var
https://www.klimatupplysningen.se/2018/07/05/hur-stark-ar-vinden/
och det andra
https://www.klimatupplysningen.se/?s=geostrofisk+vind
OT
Klimatlarmen duggar tätt i radio och TV. Enligt P1 skulle en ny studie visa att 3,5 miljarder människor riskerar att om 50 år bo i ett så varmt klimat att de tvingas på flykt om inte den globala uppvärmningen stoppas.
Tack Sten för din redogöerelse för att ge struktur åt ett kaotiskt system. Det verkar som man får nöja sig med tendenser åt vilket håll det pekar när man ska spå väder (och klimat). Spar redogörelsen som en word-fil i mitt klimatkartotek, kommer nog en massa kloka kommentarer här också.
#1 Sören G, såg att WUWT hade en underbar kommentar till ”studien” med en väldigt kul slutknorr ”My view, this kind of study is what happens when a bunch of scientists based in temperate climates didn’t enjoy their last Caribbean holiday”
https://wattsupwiththat.com/2020/05/04/climate-claim-by-2070-average-temperatures-be-unsuitable-for-human-life-to-flourish/
#1, ja och journalisterna sväljer allt med hull och hår. Man jämför med temperaturer i Sahara – som automatiskt alla tror är den varmaste platsen på jorden och därmed glesbefolkad. Somm tty skrivit här flera gånger så är en av de varmaste platserna på jorden den indiska halvön – inte direkt glesbefolkad, och inte så många klimatflyktingar därifrån heller. Studien utgick tydligen både från klimatprognoser och framtidga befolkningsprognoser. Många möjliga felkällor där…
#1. Artikel som refereras extensivt i dagens media finns öppet på https://www.pnas.org/content/early/2020/04/28/1910114117. Huvudförfattaren Marten Scheffer från Nederländerna blev för ett år sedan invald i US National Academy of Sciences. Den väl ansedda tidningen PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences) är egentligen ett medlemsblad där akademiledamöter får skicka in egna alster eller rekommendera utomståendes bidrag. Jag har själv varit medförfattare till artikel som skickats via dåvarande akademiledamoten Jan Waldenström. I detta fall har Scheffer skickat in sin artikel och valt referenter, den ena Victor Galaz från Stockholm Resilience Center, som bland annat publicerat en artikel i SvD för två månader sedan med rubriken ’Klimatförnekare bör kallas vid sitt rätta namn’. Artikeln har således knappast genomgått kritisk granskning.
En snabb titt på artikeln visar att författaren framhåller att människan trivs bäst i en årlig medeltemperatur av 11-15 grader Celsius. Utan att ha läst artikeln tror jag knappast han har reflekterat över att större delen av jordens landyta har betydligt lägre medeltemperatur än så, att den globala temperaturstegringen är större vid polerna än i tropikerna, och att stigande medeltemperatur mer beror på mildare kyla än hetare värme.
Tack Sten
NAO ger oss en parameter att hänga upp vädret på:
https://en.wikipedia.org/wiki/North_Atlantic_oscillation
Jag brukar lyssna på Joe Bastardi (https://www.weatherbell.com/) som beskriver ett liknande cirkulationsmönster : https://en.wikipedia.org/wiki/Madden%E2%80%93Julian_oscillation
Det finns en ordning i vädret !
#4 Den studien kan tillbakavisas genom att se var befolkningen finns idag-i städer.
Där är det redan idag en uppvärmning som är större än omgivande landsbygd-ändå väljer befolkningen att bosätta sig där.
Men Marilouise Cristola vevar på i P1.
När man hör Marilouise Cristolas på radion är det dags att stänga av. Hon är programledare för Klotet som jag bojkottar. Det var en kvinna på TV om corona-krisen som jag inte kände till förut, Therese Bjerstedt (eller nåt). Hon hade känt sig uppskattad för vad hon skrivit om corona-krisen. Men sen sa hon att hon brukar skriva om klimatet: ”Men då blir folk så arga”. – Det är klart folk blir när man far med osanning. Men lärdom tar hon tydligen inte. Liksom alla klimathotshysteriker på radon o TV. Victoria Dyring som leder Vetenskapens Värld i SVT är en annan fejk news-reporter. På måndagskvällen var det om isen på Grönlland som smälter. Havsytan hade höjts 14 mm sas det. Men på vilken tid sas inte. Det uppfattades som den höjningen var på ett år. Volymen som hade smält jämfördes med fotbollsplaner. Volym mot yta alltså.
#7
Finns väl inga fotbollsplaner på Grönland.
Tack för ett bra inlägg om jetströmmarna. Just det där med hur högtryck och lågtryck etableras och påverkar varandra är väldigt intressant. Speciellt på somrarna är det ofta prat om hur högtryck har parkerat över Sverige och ger varmt och soligt väder under lång tid, medan lågtrycken ger ostadigt väder med ena regnvädret efter det andra.
#1 och #4. Ja, nu börjas det igen. Nog med coronavirus. Befolkningen skall matas med klimatlarm, budskapet skall hamras in! TT har kört ”nyheten” om att 3,5 miljarder människor riskerar bli klimatflyktingar flera gånger på P4 idag. De ser till att ha ryggen fri genom att använda sig av bedrägliga formuleringar, ”om” och ”kan”, ”forskarnas studie visar”, ”enligt värsta scenario”. En känsla av jordens undergång skall etableras i folkets medvetande.
Ibland undrar jag vem som bestämmer vad som skall publiceras på SVT’s och SR’s nyheter. Finns det en redaktör som sållar bland mer eller mindre aktuella ämnen, eller är det någon ovanifrån som säger att ett visst antal larmrapporter om klimatet skall publiceras varje dag eller vecka? Med tanke på hur ensidig rapporteringen om klimatet är, och med vilken regelbundenhet den presenteras i radio och TV, så måste det vara del av en medveten kampanj. Jag förstår bara inte vilka det är som ligger bakom.
#9 Peter Svensson
”Ibland undrar jag vem som bestämmer vad som skall publiceras på SVT’s och SR’s nyheter.”
Det är alarmisterna som bestämmer. Finns det en ny larmrapport så har den högsta prioritet. Sunt förnuft är en bristvara.
Svar 1
Detta oerhört bekväma men osunda intresset, för vad som påstås kunna hända om 50 år, är ett farsot i normalfallet. Nu i dessa tider är det direkt oförskämt. När hundratals miljoner människor hotas av svält pga coronakrisen och vi riskerar att få enorma flyktingvågor just nu ”as we speak” så borde t o m journalisterna kunna lägga fokus på rätt saker.
Svar 9
Normalt är det journalisten/reportern personliga intresse som driver det. Ska mycket till om någon redaktör ska stoppa det. Eftersom överrepresentationen ifrån MP inom kåren är enorm så blir det som det blir. Några journalister som jag diskuterat med, menar att de kan lägga sina åsikter åt sidan och vara neutrala. Jag har försökt få dem att förstå att alla människor har sina referensramar rätt eller fel. Oavsett om dessa är rätt eller fel, så upptäcker inte vederbörande det själv, eftersom denne förstås tror sig ha rätt. Det blir lite moment 22, för ytterst få människor är tillräckligt nyfikna och kloka, för att omvärdera sina referensramar. Journalist blir man dessutom ofta för att påverka andra med sina åsikter. Det handlar inte precis om några nyfikna forskarsjälar.
#12
”Journalist blir man dessutom ofta för att påverka andra med sina åsikter.”
Då har man totalt missuppfattat sn roll. En journalists uppgift är att söka sanningen, d.v.s. fakta och att vara objektiv.
Såg attAftonbladet går ut stort med ”nyheten om den katastofala uppvärmningen”. Erfar också att norska tidningar går ut stort med påståendet.
Har samma åsikt som artikelförfattaren – haven är centrala för jordens klimat. Kanske snarare det omvända – haven är jordens klimat. Dels är det ju 70% av ytan, och dels har ju haven enorm värmelagringskapacitet. P.g.a. havsströmmar fördela haven också om stora energimängder.
Det är väl ganska uppenbart att haven till stor del bestämmer atmosfärens temperatur – inte tvärsom. Jorden (i nåt genomsnitt) borde inte kunna bli varmare än haven.
Det finns ju en stor tröghet i havens temperatur – dels p.g.a. den stora volymen men också vattnets höga värmekapacitet.
För mig framstår det som orimligt att vi redan ser effekter av ökad ”återstrålning”. Den ökning som kanske finns är ju av storleksordningen 0.5-1 W/ m2 extra (om man tar i) under en 30-40 års period. Det räcker knappt för att höja havens temperatur med en tiondels grad. Ändå kryllar det av reportage om klimatkatastrofer.
Jag saknar också analyser av hur haven absorberar solljus, och hur haven emitterar IR. Vatten är ju i stort sett ogenomskinligt för IR. Det är ju en stor volym (djup) som kan absorbera synligt ljus, men bara en lite volym (ytskiktet) som kan emittera IR. Känns som det skulle kunna fungera som en energiackumulator.
Har sett några artiklar som menar att detta skulle kunna vara förklaringen till att jorden är varmare ”än vad den borde vara”.
Tack för den beskrivningen Sten!
Du skriver om hur luften strömmar, men när man ska ta hänsyn till att halten vattenånga varierar med tryck och temperatur blir det mycket besvärligare. och vad jag förstått kan inte ens klimatmodellerna beskriva det korrekt.
Min erfarenhet av varma soliga somrar är att de hänger samman med ett stationärt högtryck över Baltikum.
Igår slog TV4 ett nytt medialt botten rekord, botten rekord är kanske överdrivet då det är trängsel där, när de i UNICEF galan påstod att Bangladesh befolkning flyttat till städerna på grund av klimatförändringen gjort de katastrofala översvämningarna så vanliga. Undrar om de om de helt saknar tankeförmåga eller vet de inte att större städerna i hela världen växer på de mindre städernas och landsbygdens bekostnad på grund av att jobben och tillväxten finns där.
Att det är haven som bestämmer klimatet på Jorden är min uppfattning. Atmosfären kan inte bli varmare eller kallare än vad haven medger. Solens strålar tränger många meter ner i haven och värmer ytskiktet. Omblandning sker och fördelar värmen på djupet. Det tar tid för havet att värmas upp liksom det tar det för havet att kylas av. Landmassan värms snabbt av Solens strålar, men bara ett litet skikt. Värmen där strålar snabbt ut igen. Atmosfären värms underifrån av havsytan och landytan.
Anders T #16,
”undrar om de om de helt saknar tankeförmåga”
Nej, de saknar vanlig hederlighet. Det här med att de vidarebefordrar stolliga och uppenbarligen felaktiga rapporter, samtidigt som de inte förmedlar andra artiklar som är kritiska, har inte så mycket med tankeförmåga som med en ovilja att gräva efter sanningen att göra. De förmedlar det politiskt korrekta snarare än det vetenskapligt korrekta. Och de vet om det.
Vi hörde ju samma visa idag igen i morgonens radionyheter när de utan skam vidarebefordrade ”nyheten” att 2,5 miljarder människor kommer att bli klimatflyktningar om 50 år. Det bygger på en artikel som inte alls bygger på någon klimatforskning utan bara tar ett katastrofscenarion för givet (den famösa RCP 8.5) Ingen vettig människa kan ju ta sådant på allvar.
OT
Här kommer en länk till ett kandidatarbete på Umeå Universitet angående din inställning till klimatförändringar och miljö. De vill ha deltagare till undersökningen som består av en enkät om din inställning och kunskap om miljö och klimat. Sedan ingår en träning i klimat, och därefter enkäten på nytt. . Om jag förstått det rätt.
https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfotpQOZ_lP4j_6xSOyJ8cJCGvLOEB-Df_LrPw4fCkbnzsUvg/viewform
Kanske någon som har kunskaper vill delta för att väga upp alla alarmister. Notera att de med benägenhet för ångest anmodas att inte delta.
#19 forts
Vill poängtera att jag inte tycker det är OK att klandra studenterna för detta. Den som bör bör klandras är handledaren förstås.
#20 Jax
Kunde inte låta bli att anmäla mig.
Anders T, Ingemar Nordin #16,18
”Advertisements contain the only truths to be relied on in a newspaper” sa Mark Twain.
Om han hade fått uppleva TV idag hade han nog fyllt en tegelsten med citat.
#19 21 Också anmäld nu…
För den som till äventyrs betvivlar det periodiska i klimatet och havens del i detta så bifogas denna:
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=140-012
Dessa serier är nyttiga att plocka fram för studier då och då!
Välj vilken som och det finns mycket att diskutera!
Svar 13
Jo men till saken hör förstås att vederbörande anser sig sitta inne med sanningen och är en duktig uttolkare av sanningen. Därmed anser sig journalisten göra stor nytta genom att sprida sanningen.
Jag tror vi är helt fel ute om vi tror att journalister medvetet sprider lögner. Istället är alltför många fast i sin föreställningsvärld som de upplever som sanning. Som sagt jag har många ggr lagt en vit sten framför dem men de säger svart ändå för de är så övertygade om sin föreställning som ofta bygger på ren okunskap. Journalistutbildningen saknar utbildning i hur en samhällsekonomi fungerar.
Om ni orkar.
https://www.svd.se/planeten-ar-rekordvarm–april-toppnoteras/i/senaste
Man får väl glädjas över det lilla, fotbollsplanerna har blivit olympiska simbassänger. Vad är det för fel på storheten badkar?
Håkan B #26,
Alestig hänvisar till EUs eget klimatalarmistiska centrum, Copernicus, vilka i sin tur hänvisar till en för mig obekant databas; ERA5. Någon som känner till denna databas?
De har tydligen inte någon kontakt med globala temperaturer såsom den uppmätts av satellitdata från UHA. Men i dessa tider så gäller det väl att hålla alarmistgrytan kokande med kokta data, så länge det går.
Håkan Bergman #26
Detta och sedan ”turboeffekten”, bäst att investera i ett par svala linneskjortor inför sommaren.
Kanotfärd på grönlandsplatån kanske vore något om man nu kan ta sig dit?
#19,21
Har just genomlidit hjärntvätten, bestående mest av lustiga sifferövni var som att man kan köra 63,2 mil på energin som en mobiltelefon förbrukar och påståenden som att bränderna i Australien beror på klimatförändringar, eller att Amsterdam kommer att ligga under vatten om 100 år.
En mätning av effekten av att bombardera allmänheten med till synes skrämmande siffror men inget om verkligheten.
@Bert Nilsson, #29
var det inte energin i två aluminiumburkar? eller blandar jag ihop det med TV-tittande?