Kommer Sverige att bli det första land som utfärdar ett officiellt moratorium för vindkraft?
Kära vänner i vinden,
Sverige står idag i praktiken redan med ena foten i ett moratorium mot ny storskalig vindkraft. Det sker inte genom ett regeringsbeslut – ännu – utan genom det som borde betraktas som ett historiskt folkinitiativ: kommunernas konsekventa användning av det kommunala vetot. Det är en folkligt förankrad, demokratisk markering – och en tydlig signal till regeringen: nu krävs politiskt mod att fatta ett formellt beslut om moratorium.
Bakom varje kommunalt nej ligger engagerade medborgare som – till skillnad från bara några år sedan – på rekordtid sätter sig in i lagstiftning, miljökonsekvenser, ljudfrågor och ekonomi. De utbildar sina lokala politiker, granskar undermåliga tillståndsprocesser och försvarar sina rättigheter. Det är ett demokratiskt uppvaknande – och en växande folkrörelse som säger: nu räcker det.
Samtidigt har våra domstolar börjat sätta ned foten. Tillstånd som tidigare beviljades på lösa grunder ifrågasätts nu på allvar. Flera rättsfall – som Ripfjället (landbaserat) och Aurora (havbaserat) – visar att länsstyrelsernas hantering inte når upp till grundläggande rättssäkerhetskrav. Försiktighetsprincipen, bullerbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar brister. Rättsstaten har börjat vakna.
Vi vet också att industrins affärsmodell inte bygger på fungerande marknadsvillkor, utan på subventioner av offentliga medel – via EU, Energimyndigheten och så kallade gröna fonder. Vindkraften bär inte sina egna kostnader, men det är människor, skattebetalare, lolala näringsidkare och landsbygden som får betala priset. Dessutom har de långsiktiga folkhälsoriskerna kopplade till lågfrekvent buller och infraljud ännu inte ens utretts. Vad den kostnaden kommer att landa i vet ingen.
Det gröna narrativet – där vindkraften målats upp som klimaträddare utan konsekvenser – håller inte längre. Allt fler ser igenom PR-retoriken. Kunskapsnivån i landet är långt högre än vid förra valet.
Förra veckan samlades delegationer från tio europeiska länder i Bryssel för att lämna över ett gemensamt krav till EU-kommissionen: ett moratorium för fortsatt utbyggnad av industriell vindkraft. Ett europeiskt manifest..
Frankrike har redan tagit steg i rätt riktning genom att inrätta ett nationellt råd för energiplanering, med systemstabilitet i fokus. Men det är Sverige som – genom sina medborgare, kommuner och domstolar – hittills gått längst i att försvara rättssäkerhet, lokal demokrati.
Det folkliga motståndet bygger inte på populism, utan på kunskap, ansvarstagande och respekt för grundläggande principer, välfärd och framtid.
Det är här – i Sverige – som den verkliga energipolitiska vändpunkten har börjat.
Vindkraftsupplysningen Almedalen 2025
”Vindkraftens verklighet – politik, demokrati, miljö och ekonomi – vem är vinnare?” Mitt mål är att kunna spela in seminariet för alla som inte kan vara på plats.
Kostnaden för teknik och produktion är 30 000 kronor. Jag behöver hjälp för att nå dit.100 personer har redan bidragit, stort tack!
Vill även Du bidra?
Swish: 123 599 81 09
BG: 5985 – 7425
Märk bidraget med ”Almedalen”
|
|
|
Mycket bra Madeleine, du har jobbat stenhårt och idogt med detta i många år – Tack för allt slit!
Du inspirerade oss uppe i norra Värmland – och det blev ett stopp för den stora vindkraftparken på Rödknölen, vid Höljes – Det räddade en fantastisk natur, med örnar och ovanliga öringstammar och med fantastiska lavar och blommor.
Senast förra veckan kunde min gode vän och Naturräddare Joe berätta att han, genom kommunpolitiken, lyckades att stoppa en tänkt vindpark strax sydost om Höljes, vid avundsåsen – en otrolig insats av en fantastisk man – DET GÅR ATT VINNA DESSA FIGHTER!
Precis som du skriver, så är miljökonsekvensbeskrivningarna nästa alltid helt otroligt svaga – och inte sällan ljugs det rakt av.
Vi har länge levt med en helt galen och alarmistisk och kaosinriktad vindkraftslobbyism och massor av underbara glesbygdsbyar har fått se sina livsmiljöer förstöras, där finns mycket tragik och svåra livsöden.
Tack, för organiseringen av motståndet och för allt vetenskapligt grävande – Det har verkligen öppnat ögonen hos politiker och domstolar…lång kamp..men droppen urhålkar stenen!
Tack för detta. Jag håller helt med om ett moratorium, men är lika lite hoppfull om att det sker, då måste ju politikerna erkänna att de haft fel.
En inte oviktig punkt är kostnaderna för landbaserad vind, under de senaste åren har den ökat med mer än 50 % och kostnaderna för varje installerad MW är nu mer än 15 miljoner.
Den enda rimliga lösningen är gasturbiner innan både storskalig kärnkraft och SMR byggs, heja Blykalla och Copenhagen Atomics.
en irländsk domstol har enligt uppgift beordrat nedstängning av tre vindkaftverk i en grupp av 6 eftersom ägaren inte gjort tillräckligt för att åtgärda buller och andra olägenheter för de boende. domstolen som besökte verken sa att det lät som flygplan hela tiden och godkände inte att ägaren erbjöd sig stänga av verken vissa tider.
Tack
Kämpa mot vindmöllor? Låter bekant på nåt vis?
De reglerar sig själv, noll i intäkter när det blåser och när det är stilla.
Det gäller bara att se till så företag som tror sig gynna miljön med dessa mastodonter skäms när de skryter om nollutsläpp.
Koppla planerna på vindkraftverk till ett företagsnamn så får ni se hur villiga de är att gå emot folkviljan.
När det gäller gas …
Nu kommer mycket av gasen från Barents hav,
det som Sverige och Finland borde kräva är en direkt rörledning från Barents hav ner längs gränsen mellan Sverige och Finland till Haparanda och Torneå. Sedan kan vi ha varsin ledning ner genom Sverige väster om Bottenhavet och öster om Bottenhavet till södra Finland.
Kommuner och deras invånare avböjer vindkraft främst av miljö- och ekonomiska skäl. Bra så. Men inte tillräckligt. Främsta skälet är att vindkraft inte ger den energi vi behöver. Inte rätt mängd vid rätt tid. För mycket när vi inte behöver och för litet när vi behöver.
Även om vi så bygger en miljon möllor, blåser det inte mer för det. Snarare mindre, för de står i vägen för varandra. Förra året levererade svensk vindkraft 27,4 procent av teoretiskt maximum. Än värre är solkraft, som bara levererade runt 10 procent. Resten levererades av vatten- och kärnkraft samt viss värmekraft, främst gas.
Detta måste betonas och inpräntas. I väntan på mer kärnkraft återstår oss därför främst gas. Hellre svensk än rysk. Vi har potentiella fyndigheter och måste i internationell solidaritet förlita oss på inhemskt så långt vi kan utan att konkurrera med andra om knappa resurser.
Så ser verkligheten ut. Det måste vi föra ut!
Fantastiskt att läsa.
Helt sjukt att detta landet har låtit det gå så långt.
Dessa notoriskt okunniga vänsterblivna ideologer med en
Colombiansk latte i handen på söder får nu inse fakta och
lägga ned detta vansinnesprojekt.
Vänligen, skyll inte enbart på de vänsterblivna ty de högervridna är skyldiga de med då de båda är 2 sidor av samma mynt och det myntet är ett globallistverktyg. Ta med det i processandet.
Finns det grund i att ställa sig frågan om det kan vara så att det handlar om att så fort som möjligt göra av med våra pengar samt sätta våra barn och barnbarn framtida i skuld? Ty den som är i skuld är inte fri. Eller, ’You shall own nothing and You shall be free’. /P
#5 Sten Kaijser
Och betydligt mer användbart än den pipeline för vätgas som är tänkt inom EU:s vätgassatsning och förgrenat på båda sidor om Bottenviken.
Det finns inga trovärdiga uppgifter som bekräftar att “delegationer från tio europeiska länder” samlades förra veckan i Bryssel och överlämnade ett krav till EU-kommissionen om ett moratorium för fortsatt utbyggnad av industriell vindkraft.
Tvärtom visar officiella källor som EU-kommissionens European Wind Power Action Plan och relaterade pressmeddelanden att EU snarare arbetar aktivt för att öka utbyggnaden av vindkraft—med åtgärder för att snabba upp tillståndsprocesser, säkra finansiering, och initiera gemensamma uppgörelser bland medlemsstaterna. Så kampen går vidare med kända abrovinklar🥴
Det är inte enbart vindkraften som behöver ett moratorium.
Den goda viljan ställer till det.
Den vilja att skapa en cirkulär ekonomi som skapat sopelände bör utvärderas.
Detta har delvis skett i rätten idag när Think Pink drottningen dömts.
Det var uppenbart att deras ”återvinning” havererade. Men dagligen ser vi hur det brinner där avfallet samlats. Varför inte göra en satsning på förbränning med energiåtervinning och exportera denna lösning på sopeländet i länder som nu drabbas av plastskräp i överflöd.
#11 Lasse
Om rökgasrening och askhantering inte sköts korrekt kan förbränning släppa ut dioxiner, tungmetaller och partiklar. Man kan inte veta med absolut säkerhet att allt alltid fungerar, inte ens i Sverige trots att vi har ett av världens mest transparenta och kontrollerade system för avfallsförbränning.
Flera lager av tillsynsmyndigheter, lagstadgade mätningar och krav på offentlig redovisning gör att avvikelser snabbt upptäcks och åtgärdas tror vi oss ha, samtidigt som tillstånd till vindkraft och solkraft ges både till höger och vänster av samma myndigheter. Myndighet = Potemkuliss när inte integritet, kompetens och resurser räcker till.
#10 Adepten
Vad är det som säger, att de uppvaktande delegationerna bestod av EU-folk? Fråga skribenten, hennes adress finns ju.
Adepten #10
Nja men nåt är det som händer i Bryssel när t.o.m. DN reagerar.
Går f.n. att läsa i incognitofönster.
https://www.dn.se/varlden/ursulas-grona-baksmalla-rullar-eu-tillbaka-klimatambitionerna/
Några i Bryssel springer runt och letar nödutgången.
Och vi får inte glömma vem det var som var ansvarig och satte upp det ekonomiska ramverket för vindkraften, Magdalena Andersson. Detta under Göran Persons ledning.
En kapitalförstöring av gigantiska mått. Flerfalt större än Northvolt.
OT:
EQT:s vd om no-volt….”Det är bättre att värpa först och kackla sen”
https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/eqt-sa-nej-till-att-investera-i-northvolt-upprepade-ganger
Det här är inte första gången frågan om moratorium om vindkraft väcks. Här några andra exempel.
http://www.tjust.com/vit/2013/yttrande20131031.pdf
Överklagandet finns på URL
http://www.tjust.com/vit/2013/ks20130610okl.pdf
REF: Hur invånare kan bli medskapare …
http://www.tjust.com/2013/demokratidialog.pdf
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING DOM
2014-10-06 Mål nr 4774-13
https://vildavastra.se/snurrigt/
Moratorium för vindkraftsutbyggnaden
Postat den juni 1, 2015 av admin 2015-04-28
Till Energikommissionen
Moratorium för vindkraftsutbyggnaden
Vindkraft är billigt. Jag skulle gärna vilja veta vad medelvärdet av spotmarknadspris gånger försålda kilowattimmar är för vindkraften. När spotpriset är lågt säljs de stora volymerna, när spotpriset är högt säljs nästan ingenting. Medelvärdet, det verkliga värdet av de kilowattimmar vindkraften producerar är rimligen mycket lågt.
Vindkraftsbolagen spelar hasard med långa kontrakt av olika slag, jag är intresserad av det verkliga värdet av den producerade elen. Någon som vet?
Att vindkraftens kostnader till ringa del avspeglas i det medelpris jag söker är ett faktum. Kostnaderna uppstår i elsystemet som ju måste ta ansvar för de tillfällen när vindkraften står stilla. Sak samma med solkraft. Det är ett empiriskt faktum att elpriset i ett land stiger med andelen vind och sol. En stark korrelation enligt Björn Lomborg här: https://www.youtube.com/watch?v=dN_ARfPY9rY&t=426s ”the more solar and wind you get, the more costly it gets”
Sambandet är ungefär: Pris per kWh i cent = 8 + 60*andel_solvind Rät linje enligt ögonmått.
Avläst ur Lomborgs bild i viden:
Indonesien 0% sol/vind pris = 8 c/kWh
USA 15% sol/vind pris = 14 c/kWh
Tyskland 34% pris 29 c/kWh
Danmark 62% pris 42 c/kWh
Vindel och solel är nästan gratis, men gör att priset per kWh blir mycket högt för elkonsumenterna. De som tillhandahåller alla stödtjänster som krävs gör detta endast i syfte att tjäna pengar. Rätt självklart!
Vad göra?
1) Omedelbart stopp för alla subventioner av sol och vind.
2) Moratorium för tillstånd till mer vind 10 år framåt.
3) Utbyggnad av kraftvärme för att balansera den redan för stora andelen vind och sol.
När det gäller kraftvärmen finns en stor potential:
a) Installera värmepumpar. Det finns redan i t.ex. Göteborg, men borde finnas i alla fjärrvärmesystem. Genom att förbruka el när elpriset är lågt sparar man bränsle och får mycket billig energi. Staten borde kunna underlätta investeringarna genom förmånliga avskrivningsregler, snabba tillståndsprocesser och kanske billiga lån.
b) Bygg värmelager. Har man en värmepump kan man lagra billig energi i formm av värme. Storleksordning 100 gånger billigare än att lagra elenergi i batterier. Finns t.ex. i Västerås. När man har ett värmelager kan man i ett kraftvärmeverk producera mer värme än man för tillfället behöver när elpriset är högt och då producera extra mycket el. Staten borde kunna underlätta investeringarna!
c) När a och b är på plats, bygg fler kraftvärmeblock så att mer planerbar elproduktion med svängmassa blir tillgänglig. Staten borde kunna underlätta investeringarna!
Jag tror att kraftvärmen väl kan brygga över tiden fram tills att ny kärnkraft är på plats. Jag tror det skulle gå snabbare än alternativet med vind plus gasturbiner. Tillståndsprocesserna borde vara mycket enklare, utökning av befntliga anläggningar. En stor fördel skulle vara att elpriset skulle bli mindre volatilt vilket skulle förbättra kalkylerna för framtida kärnkraft. Ifall fjärrvärmenäten kan köpa el för 80 öre/kWh borde dom få värmen får cirka 23 öre/kWh (värmefaktor 3,5) Då borde staten aldrig behöva infria sin prisgaranti. Att produktionen hamnar i städerna där mycket el förbrukas är en ytterligare fördel.
Karlshamn och Stenungsund kan hjälpa till med överbryggandet.
Leif Å. #19
Jag håller med om allt det där, vill bara lägga till lite egna funderingar.
Vinden och solen är gratis får vi höra hela tiden, som om det skulle ha nåt med kostnaden att göra. I själva verket så är alla energikällor gratis, jo ni läste rätt, kol, olja, gas, uran och thorium är också gratis, kostnaden uppkommer först när vi ska använda energin. Vi har så exklusiva krav, vi vill ha energin i den form vi behöver och när och där vi behöver den. Nu kan vi börja räkna på olika energikällors begränsningar och kostnader.
Håkan Bergman, exakt och det är sådan här kunskap som måste få större spridning så att folk i allmänhet förstår att vind och solkraft ingalunda är gratis utan precis som alla andra kraftkällor medför en kostnad! I vindsnurrornas fall dessutom den för miljön värsta formen av energi då skogsskövling förstöring av mark och naturområden är närmast katastrofal. Solpaneler kan man ha på taken men inga subventioner från skattebetalarna utan det får man bekosta ur egen ficka om man vill ha.
Installation av värmepumpar är ett bra exempel. Mig veterligen har inte detta subventionerats utan folk har installerat värmepumpar för att det varit lönsamt för användaren. Samtidigt har riskvilliga företag startats som Nibe, Analoga lösningar kan användas för egen solenergi. Dvs folk installerar solkraft och batterier när det lönar sig.
För vind, vattenkraft och kärnkraft bör finansiering skötas av staten som tidigare. Precis som för försvar och annan nödvändig infrastruktur som vägar, järnvägar, kanaler och hamninrättningar.
#22 Lennart Bengtsson:
Värmepumpar har subventioneras i nästa led i form av stöd för att byta ut elradiatorer till ett vattenburet system…under förutsättning att värmen kom från fjärrvärme, värmepump (berg eller vatten) eller pellets, dock ej ved.
Jag handlade faktiskt sådana ärenden på en länsstyrelse 06-07…herregud vad ineffektiv arbetsplats…
#19 Leif Åsbrink
’Vindkraft är billigt.’ säger Du. I förhållande till vad?
’Att vindkraftens kostnader till ringa del avspeglas i det medelpris jag söker är ett faktum. Kostnaderna uppstår i elsystemet som ju måste ta ansvar för de tillfällen när vindkraften står stilla. Samma sak med solkraft,’ Det är ingen given, logisk slutsats. Det beror på hur elsystemets distributionskostnader återspeglas eller inte i förutsättningarna för de olika kraftslags anslutningskostnader, som bör återföras till producenten.
’Vindel och solel är nästan gratis, men gör att priset per kWh för elkonsumenterna.’, med referens till stödtjänster. Min invändning till sammanhanget framgår av mina ovanstående kommentarer.
Min grundläggande uppfattning är att rätsida på det refererade sammanhanget kan endast fås genom;
1. ’Rättvisande’ kalkylering utifrån strikt företagsekonomiska utgångspunkter, från vilken vi utröna huruvida produktionen av elkraft genom vind & sol per kWh är billiga eller inte i förhållande till aktuella alternativ.
2. Förstoring till en samhällsekonomisk kalkyl för rätt val av elkraftssystem i ett fortvarighetstillstånd.
Alla åsikter/gissningar utan dessa två förutsättningar ger fel svar. Intuitivt rätt beträffande energieffektivitet får vi dock med beaktande av följande utgångspunkt: Energieffektivitet är en funktion av energimediets energidensitet och hur snabbt energin kan nyttiggöras. Därvid faller vind & sol bort direkt.
1. Betr. punkt 1. vill jag återkoppla till en av mig tidigare refererad ’kraftslagskalkyl’, som ett praktiskt exempel. Den avser en tänkt elproduktion under femtio år utgående från en årsproduktion av 153300 MWh. Den företagsekonomiska kalkylen (i detta fall en kommun som investerare för lägsta kostnader), beaktande produktionskostnader för utrustning med komplettering m.h.t utrustningens tekniskt/ekonomiska livslängd, underhållskostnader, och kostnader för vidmakthållande/back-up av/för kontinuerlig drift (med speciell referens till intermittenta kraftslag som vind & sol) gav följande resultat (cents per kWh):
Gaskraft: 10,5
Vindkraft: 21,1
Solkraft: 17,8
Vattenkraft: 12,7
Slutsats härifrån (ķalkylen är ett lokalt exempel Boulder, Colorado); vindkraft är dyrt, inte billigt i jämförelse. Vindel och solel är dyra, inte ens i närheten av ’nästan gratis’. Gaskraft är ’företagsekonomiskt bäst’ följt av vattenkraft. Ingen internränta är medtagen, eftersom intäkterna är lika för de olika kraftslagen. Det finns skalfördelar vid förstoring för gaskraft och vattenkraft, dock ej för vind- & solkraft vid jämförelse med dessa. Jag lägger inte här ut texten om dessa självklarheter.
2. Vid förstoring till en samhällskalkyl tillkommer kompletterande betraktelser; några givna;
• ’Klimataspekter’: i ovanstående exempel beräknades totala CO2 utsläpp under produktionstiden, inkluderande påverkan vid tillverkning, installation, transporter, underhåll och produktion. Back-up inräknades för resp kraftslag för jämförelse, enligt principen att varje kraftslag måste kunna ’stå för sig själv’ (tid; gas-5%; vatten-10%; vind-65%; sol-80%, kanske någorlunda realistiskt även för investeringar i Sverige); totala ton CO2;
Gas: 144.955
Vind: 262.810
Sol: 111.513
Vatten: 7.698
Vindkraft är enligt denna beräkning ett monumentalt ’klimatfiasko’.
• Investeringar i vind- och solprojekt är för lika jämförele mer ytkrävande. I en samhällskalkyl måste vi ändra perspektiv från ’landhyra’ till alternativkostnad. Exempel: uppförande av ett vindkraftsprojekt kräver ofta utröjning av åkermark eller skog. Om vi tar skog som exempel blir CO2 belastningen högre för ett vindkraftsprojekt, eftersom vi tar bort skogens CO2 upptag. Vid åkermark måste intäktsbortfall från dess alternativa användning belasta aktuellt projektet vid jämförelse, osv.
• Investeringar i vindkraft och soldito är mer spridd än ett motsvarande i gaskraft vid lika ’output’; dvs det tillkommer nätutvidgningsinvesteringar för lika systemeffekt.
• Miljöbelastningar är ett ofta förbisett område eller svagt detaljkalkylerade och offentliggjorda. Deponier, bullerstörningar, negativa hälsoeffekter mm ingår. Deponier är kalylerbara, bullerstörningar likaså med tillhörande samhällsutgifter. Närhet till vindkraftverk ger värdeförstöring för närbelägna fastigheter, som i rättvisans namn ska inräknas i en samhällskalkyl, självklart att ersätta drabbade. Infraljud gör att renar undviker bete närmare än 7km från ett vindkraftverk, med kalylerbar alternativkostnad, osv.
För egen del anser jag att ett evigt moratorium för vindkraftsprojekt är given. Dyrt och med noll samhällsekonomiskt värde.
Personligen anser jag att i komplement till kraftvärme, omedelbara gaskraftinvesteringar är bästa alternativ, billigt och lätt skalbart i jämförelse med tänkt kärnkraft, som därvid kanske inte behövs, om investeringsordningen geografiskt görs på ’rätt sätt’, dvs med fokus på södra Sverige.
#19 Leif Åsbrink
Den term du efterlyser kallas capture rate.
Om du sätter spotpriset till 100% så brukar kärnkraften få betalt 100%.
Vattenkraft får ca 110-120 % betalt för sin produktion,
Kraftvärme mellan 120-140%.
Vindkraften får istället 50-75% betalt för sin produktion.
Så vindkraftens affärsidé är väldigt dålig
#25 TorbjörnR
Ja, jag har läst på lite. Capture price var jag ute efter.
Kraftvärme som producerar el bara när spotpriset är högt får självklart ett capture rate väl över 100%. Vindkraft som producerar mest när spotpriset är lågt får dåligt capture rate.
Bilden capture rate ger är inte rättvisande: ”Capture rate beräknas genom att multiplicera den faktiska produktionen per timme med elpriset den timmen för respektive kraftslag i ett elområde, vilket sedan aggregeras för perioden man vill studera. Uppgiften relateras sedan till genomsnittspriset för samma period.” https://www.teknikforetagen.se/nyhetscenter/ekonomisk-analys/2024/fallande-capture-rates-for-vaderberoende-kraftslag-aven-i-grannlanderna/
Vad jag var ute efter var capture price aggregerat för året dividerat med antalet försålda kilowattimmar under året. Då tror jag det skulle bli sämre för vindkraften och bättre för kraftvärmen och vara mer relevant för en jämförelse mellan kraftslagen. Man skulle nog finna att en kWh vindel haft ett lågt värde (lite provokativt använde jag ”billig” i sammanhanget) medan en kWh från kraftvärmen haft ett mycket högre värde.
För konsumenten blir vindkraften mycket dyr vilket är ett säkerställt faktum enligt Lomborg. För mycket vindkraft är väldigt dåligt och mycket dyrt trots att vindkraftsägaren får dåligt betalt för sina kilowattimmar. Producerar man mer än vad marknaden vill ha blir priset dåligt, till och med negativt ibland. Sverige har redan för mycket vindkraft.
Leif Å. #26
Inga problem för vindkraften alla data man behöver finns på https://transparency.entsoe.eu och https://newtransparency.entsoe.eu
Det är lite splittrat just nu eftersom man håller på att byta plattform.
Värre är att kraftvärme tydligen, inom EU, ses som en så obetydlig energiform så inga data publiceras specifikt för den, EU borde upplysas om att det är en viktig sektor i utvecklade länder som vi här i norden.