Miljardbrand i batterilager

Moss Landing fire

Batterilagret Moss Landing i Kalifornien har brunnit. Där lagrar litiumbatterier elektricitet för senare användning. Det är inget litet elskåp utan världens troligen största elektriska lager.

Elektricitet måste finnas till hands omedelbart när den behövs. Antingen nyproducerad från nätet eller lagrad från batteri. Det senare behövs när vindkraft inte levererar för att det blåser för litet – eller för hårt med avstängning.

Liksom i elbilar är stora batterier många små tillsammans. Liksom i elbilar är de känsliga för skador. Liksom i elbilar kan skadade batterier lätt fatta eld. Liksom i elbilar sprider brinnande batterier giftiga gaser. Och liksom i elbilar är brinnande batterier mycket svåra att släcka.

Brinnande elbilar släcks lättast i vattenfyllda containrar. Men sådana finns sällan till hands, och att flytta en brinnande elbil är både svårt och farligt.

För brinnande batterilager hjälper inga vattenfyllda containrar. Om man hinner, kan man släcka med vatten innan flammor bryter ut. Sedan blir det svårt. Branden i Moss Landing bröt ut torsdagen den 16 januari och brann fortfarande söndag 19 januari.

Lagrets 900 megawatt effekt (900 miljoner watt) ger 7,9 miljoner kilowattimmar (kWh) maximal kapacitet. = 7,9 gigawattimmar (GWh), Det motsvarar 100-150.000 normalstora elbilsbatterier – eller fyra timmars produktion i en normelstor kärnkraftsreaktor.

Fysikern Torbjörn Ripstrand redovisar på Klimatupplysningen svenska kalkyler. Där skulle en (1) MWh batterikapacitet kosta 6 miljoner kronor. Moss Landings 7,9 GWh skulle då kosta drygt 42 miljarder kronor. Svindlande och orealistiska belopp.

Ändå skulle det bara täcka fyra timmars produktion i en normalstor reaktor. Redan för att täcka ett dygns produktion skulle då sex (6) sådana lager behövas, motsvarande 252 miljarder kronor. Troligen mindre med stordrift och genvägar men ändå helt i det blå.

Sådana belopp tränger undan andra angelägna samhällsbehov. Men alarmister och vindivrare tycks varken kunna räkna eller bedöma ekonomiska nivåer.

Detta var lagrets fjärde brand sedan 2019. Runt 1.200 kringboende evakuerades. Enligt länsövervakaren Glenn Church var den ”en väckarklocka för branschen”. Church varnade: ”Vi kan inte ha en sådan brand vart eller vartannat år”.

Denna brand hade inget att göra med bränderna nyligen i Los Angeles-området.

Tege Tornvall 2.319 tecken

Källor: Tidningen Näringslivet, Monterey Herald och Klimatupplysningen 250122.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Magma

    Tack Tege för en intressant sammanställning.
    252 miljarder svenska enkronor för att lagra el motsvarande produktionen från ett kärnkraftverk under ett dygn … det säger en del om proportioner när man för kanske den fyrdubbla summan kan få ett kärnkraftverk som kan producera denna dygnsproduktion varje dag i cirka 80 år … alltså i cirka 30 000 dagar.
    Det är alltså för snällt mot batterilagringen att säga att investeringen i kärnkraft vore 30 000 gånger bättre … eftersom kärnkraften faktiskt producerar medan batterierna endast lagrar, och att det därför även behöver investeras i någonting som kan producera …
    Ja jisses … som min gamla mormor skulle ha uttryckt det

  2. Lars Cornell

    Tack Tege för att du rapporterar detta. Såvitt jag kan se har du dessutom räknat rätt.

    Nu vet jag inte vad de använder för celler. Men jag har en typisk li-ion på 3 Ah och 3,7 V framför mig. Det blir ungefär 10 Wh energi. Med 7,9 miljoner kWh kapacitet blir det ca 800 miljoner battericeller i batterilagret. Det är en ofattbart stor siffra och jag undrar om det är sanning.

    Kontrollräkning: Antag att varje cell kostar 30 kr och kringutrustning och byggnader kostar lika mycket blir det en total kostnad på 800*60 = ca 50 miljarder kronor. Det är inte så långt från de 42 miljarder som du och Ripstrand kommer fram till, så det är nog rätt.

    Sannolikheten för kortslutning och överhettning i en sådan cell är mycket låg. Men med så stora tal i storleksordningen miljard celler är den inte försumbar. Till det kommer fel i övrig utrustning bland annat DC/AC omvandlare. En brand om året är nog inget man skall förvåna sig över.

    Du konstaterar helt rätt att det är svårt att släcka. Jag ger dig kritik för att du använder det order ’svårt’ i stället för ’omöjligt’. Låt oss analysera litet närmare. För att släcka en konventionell eld behövs en av tre villkor.
    • Ta bort det som kan brinna.
    • Ta bort tillgång till syre (eller annat oxiderande ämne).
    • Ta bort värme som förångar bränslet (endast gas kan brinna).
    Då slocknar det.

    För batterier är det inte riktigt på samma sätt. De brinner inte i vanlig bemärkelse. I stället är det kemisk energi som börjar löpa amok på grund av att det blir för varmt. En brand i ett batteri liknar mer en brand i en motor med fast bränsle, som en månraket, en krigsrobot, en nyårsraket. Försök att släcka en sådan den som kan. Har stubinen tänt i en fyrverkeripjäs så räcker det inte med att slänga den i vatten. Vattnet når så att säga inte fram. Ångan som bildas av värmen hindrar vattnet att kyla.

    Ett annat liknande exempel är järnoxid och aluminium även kallat termit. Det användes för att svetsa. Men det användes även i Rysslands anfall i Mariupool. Det går inte att släcka när det fälls utan brinner genom allt och är därför mycket fruktat bland soldater.

    Det hände några incidenter med batterier i flygplan. Det fick till följd förbud med flygtransport av batterier. Jag vet inte hur situationen är nu.

    Det vore intressant att få höra hur försäkringsbranschen ser på det här.
    .

  3. Nr 1 Magma
    Ett kärnkraftverk kostar nog ungefär 100 miljarder att bygga – så ett dygn med batterier som kostar 250 miljarder – är väldigt dyrt – särskilt när man tittar på livslängd och förbrukning av naturresurser….

    Nr 2 Lars C
    Försäkringskostnader för ett objekt som kostar massor av miljarder och som visat sig brinna ganska ofta – måste verkligen blivit astronomiska!!

    Batterier för alla dessa miljarder – som ändå inte kan driva ett elsystem mer än korta stunder – måste vara rekord, i konstgjord andning.

    Nu har ju Trump stoppat mycket av den gröna miljöförstöringen – redan första dagarna på jobbet – kanske kan sådana tydliga signaler väcka västvärldens samhällsbyggare…?

  4. peter

    Gemensamt för alla dessa ideer med förnybart på alla möjliga sätt är att man aldrig redovisar fysikens lagar bakom dessa stolleprojekt.
    Det slutar alltid i för dålig verkningsgrad och det går aldrig att räkna hem utan bidrag och subventioner.
    Tro aldrig på dessa nymodigheter såvida man inte kan visa på att ett det görs utan bidrag och subventioner och är lönsam.

  5. Lasse

    Farligt att lagra energi i batterier.
    Vi har ett 3,6 KWh paket till en elmotor i en båt. (Li Fe)
    Eldragningen efter alla konstens regler så vitt jag vet.
    Men kortslutning eldade upp ledningen .
    Tur att den var dimensionerad för långsam laddning.

    I dagens SVD debatt så aviseras en effekttariff.
    Då kommer batterier att bli lönsamma, med fler bränder som följd gissar jag.

  6. #4 peter
    Du har givetvis helt korrekt!
    Fysikalisk och ekonomisk effektivitet går ’hand i hand’. Tillämpat är bägge i energihänseende en funktion av två faktorer: mediets energitäthet och hastigheten med vilket energin kan frigöras. Det gör att vi aldrig behöver ’räkna på’ vindfläkts – och solkraft i jämförelse med olja, gas, vatten & kärnkraft för att välja samhällsekonomiskt korrekt.

  7. Tege Tornvall

    #2 Rätt har du. Man får alltså låta processen fortgå och skydda vad som finns runt den under tiden. ingen önskedröm, direkt.

  8. Claes-Erik Simonsbacka

    A fire at the 250MW Gateway Energy Storage lithium-ion battery energy storage project in San Diego

    Gateway Energy Storage Facility var inblandad i en brand och vatten pumpades in i byggnadens brandsläckningssystem för att släcka den. En 600-fots säkerhetsbarriär bibehölls i över 22 timmar på grund av luftmonitorer som visade höga nivåer av väte. En drönare och obemannad robot användes för att övervaka branden, mäta luftkvaliteten och ta temperaturavläsningar, och brandmän öppnade byggnaden när värme inte längre upptäcktes. Ett skyddsrum på plats och en evakueringsvarning skickades ut som en försiktighetsåtgärd. Branden förklarades släckt dagen efter, men antändes flera gånger tills brandkåren lämnade platsen nästan 17 dagar senare.

    https://storagewiki.epri.com/index.php/Failure_Event_-_USA,_CA,_San_Diego_-_15_May_2024

    Mvh

  9. Sven Olof Andersson Hederoth

    Det som väldigt få tänker på är att de där lagren också ska fyllas med el. Varifrån ska den elen komma? Om man tänker på vindkraft så är kapacitetsfaktorn för svensk vindkraft ca 26%. Om man vill täcka upp de där återstående 74% av kapaciteten så behöver man ju tre gånger så många vindkraftverk för att fylla lagret när det blåser, annars har man inget när det är vindstilla…

  10. TorbjörnR

    Den kostnad som jag räknat fram från flera projekt i Sverige och världen är ca 6 Mkr per MWh.

    Då kanske battericellerna står för 1-2 Mkr och allt runt omkring för de 4-5 Mkr.
    Rack, containers, kablar, fläktar, markberedning, byggnader, kontrollsystem, installationskostnader och inte minst brandsläckning😀

    Så totalkostnaden är så mycket större än bara battericeller.

    Ofta glömmer miljöpartister att det är mer än celler som behövs. De säger gärna att celler ha sjunkit i pris till ca 1 Mkr per MWh.

    Tex tror jag Tekniska Verken byggde 6 MWh för 36 Mkr nyligen

  11. johannes

    Det här är fake news!
    Inget av denna brand står det om i någon av våra stora dagstidningar eller SVT, eller TV4.
    BLUFF!

    Ett kärnkraftverk kostar mellan 20-60 miljarder, dvs 1/4 del av batterierna (som INTE brunnit)

  12. TorbjörnR

    #10 johannes

    Kärnkraft kostar runt 80 miljarder per GW. Gäller för både senaste i Finland samt Frankrike trots stora förseningar bla pga Covid-19 och svårigheter som uppstod pga det.

    https://www.mosslandingresponse.com/?utm_medium=search&utm_source=google&utm_campaign=mosslanding&utm_content=search%20&gad_source=1&gbraid=0AAAAA-tlW9aW8UBDtp5Zjl5W_wTQgazgj&gclid=CjwKCAiAkc28BhB0EiwAM001TcFeLoNpt0ZxK4xMyuoBImusJSpMsaemYRLulvrMPblFcuuChHShvRoC9MIQAvD_BwE

  13. Adepten

    Tack Tege för den informationen som pk media vad jag förstår har missat.
    Det har tydligen varit tre bränder där tidigare sedan 2019. Jag som trodde att dessa batteribränder var lika osannolik som som härdsmältan i Harrisburg 1979.
    Detta borde kunna ändra på spelplanen för batteriplantager placerade i våra jungfruliga marker.

  14. Camilla

    https://www.cbsnews.com/amp/sanfrancisco/news/monterey-county-state-of-emergency-northern-california-lithium-battery-plant-fire/

    Ingen bluff #10Johannes. Vår fantastiska media är definitivt inte pålitlig

  15. TorbjörnR

    #12 Adepten

    Man kan komplettera energilagring med lite ”vätgasbomber” också utplacerade lite strategiskt.

    Det hörs ju på namnet ”energilagring” att det inte är helt ofarligt

  16. Tege Tornvall

    #10. Utförligt reportage med bilder i kaliforniska Monterey News. Var tror du bilden här ovan kommer från?

  17. Tege Tornvall

    #10. Våra stora dagstidningar, SVT och TV4 är verkligen inga sanningsvittnen.

  18. tty

    #14

    Till och med CNN har rapporterat. Dock först i efterhand, och att evakueringsordern nu har hävts:

    https://edition.cnn.com/2025/01/17/us/evacuation-fire-power-plant-monterey-county/

    Men givetvis inga svenska media. Utom ”Näringslivet”

    https://www.tn.se/utrikes/40965/kraftig-brand-i-varldens-storsta-batterilager/

  19. Fredrik Lundell

    #10 Finns omskrivet i flera amerikanska källor, att konstruera en så stor bluff verkar svårt.

    Inside Climate News
    Making Sense of the Giant Fire that Could Set Back Energy Storage
    för 21 timmar sedan

    ABC7 San Francisco
    Monterey County unanimously approves state of emergency after Moss Landing fire
    För 2 dagar sedan

    CNN
    Evacuation order lifted after fire breaks out at battery storage facility in Central California
    För 6 dagar sedan

    The Mercury News
    Evacuations lifted near Moss Landing battery plant after flare-up earlier Friday
    För 6 dagar sedan
    Fler nyheter

  20. Claes-Erik Simonsbacka

    ”Den kostnad som jag räknat fram från flera projekt i Sverige och världen är ca 6 Mkr per MWh.” / TorbjörnR #9

    Den uppskattade kostnaden för batterilagringssystem i stor skala för år 2024 som jag noterat, är cirka 900 000 USD till 1 200 000 USD per MW.

    Den totala kostnaden för ett batterilagringssystem inkluderar följande nyckelkomponenter:
    – Batteripaketkostnader: Detta är den primära komponenten och varierar beroende på vilken typ av batteriteknik som används (t.ex. litiumjonbatterier, flödesbatterier).

    – Växelriktarkostnader: Växelriktare är nödvändiga för att omvandla likström (DC) från batterier till växelström (AC) för nätanvändning.

    – Balance of System (BOS): Detta inkluderar alla andra komponenter som ledningar, installationsarbete och övriga element.

    Mvh,

  21. Lars-Eric Bjerke

    Tege Tornvall
    ”Lagrets 900 megawatt effekt (900 miljoner watt) ger 7,9 miljoner kilowattimmar (kWh) maximal kapacitet. = 7,9 gigawattimmar (GWh), Det motsvarar fyra timmars produktion i en normelstor kärnkraftsreaktor. ”

    Det bör väl vara energiinnehållet i lagret som är intressant. Jag förstår inte hur du beräknar detta från lagrets maximala effekt på 900 MW.

  22. Lasse

    Att det är farligt lagra energi kanske även Ryssland känner till.
    Deras oljeterminaler brinner allt som oftast.
    De har försökt förhindra detta genom att bygga burar runt cisternerna.
    Vi hade beredskapslager av olja i bergrum men dessa lades ner och sanerades på 1990 talet.
    Nu har vi beredskapslager av grot lite överallt 😉

  23. pekke

    johannes #10
    Svenska media lever i en egen värld, tur att lokala nyhetsbolag har koll…
    ” Monterey County declares state of emergency over California battery plant fire; questions remain ”

    https://www.youtube.com/watch?v=LwSzLMf8aQU

  24. tty

    #9

    ”Rack, containers, kablar, fläktar, markberedning, byggnader, kontrollsystem, installationskostnader och inte minst brandsläckning”

    Du glömde kraftledningar, transformatorer, ställverk och växelriktare.

    Den aktuella batterianläggningen anlades där det tidigare låg ett värmekraftverk, så kraftledningar och ställverk fanns redan. En del mera woke media i USA kallar det för en ”powerplant fire”.

  25. Lars-Eric Bjerke

    Tege
    Jag läser på nätet att lagret har en effekt av 750 MW under maximalt 4 timmar d.v.s. ett energiinnehåll av 3 GWh inte 7,9 MWh. Men 3 GWh och också väldigt mycket energi.
    https://insideclimatenews.org/news/23012025/inside-clean-energy-moss-landing-battery-storage-fire/

  26. tty

    #20

    ”Den uppskattade kostnaden för batterilagringssystem i stor skala för år 2024 som jag noterat, är cirka 900 000 USD till 1 200 000 USD per MW.”

    Du menar väl per MWh? Kostnaden per MW är rätt ointressant.

  27. johannes

    #14,16,18,19
    Självklart har det hänt. Jag tänkte styra in tråden på svenska msm och deras Pravda agenda.
    Måste jag verkligen skriva ”not” eller sätta en fånig liten moji nu för tiden?

    #12 chatgtp säger 20 till 60 miljarder. Finnarnas långbänk kan inte vara styrande.

  28. Nr8 Claes – Erik S
    ” luftmonitorer som visade höga nivåer av väte”

    Sannolikt höga nivåer av Fluorväte, gissar jag..eftersom det är sådant som brukar bli när dessa batterier brinner.

    Fluorväte är ett riktigt elände!!

  29. Claes-Erik Simonsbacka

    tty #26

    Eftersom BOS-kostnader ofta uttrycks i termer av effektkapacitet snarare än energikapacitet, fokuseras på energikomponenten för MWh-beräkningen. Således, om man bara tar hänsyn till energikomponenten för ett 4-timmarssystem, är den totala uppskattade kostnaden ca. 700 USD/MWh

    Mvh,

  30. tty

    #27

    Skriv
    /sarc

    efter texten. Det är en skämtsamt sätt att markera ”slut på sarkasm”. Det är tyvärr nödvändigt idag när man aldrig kan vara riktigt säker på om något är ironi eller ren dumhet.

  31. Sten Kaijser

    Hej Johannes #11 och #27

    det är svårt att skämta på en ”allvarlig blogg”

    jag skrattade glatt åt #11

    för mig får du gärna skämta, men kanske ett litet obetydligt : )
    kan få läsare att förstå att det är ett skämt

  32. Tege Tornvall,

    #21. Året har 8.760 timmar. 900 MW blir då 7,9 GWh maximal kapacitet.

  33. Tege Tornvall

    Generellt bör vi undvika förkortningar och diverse tecken för olika saker. Klara verba bör gälla. Man kan inte förutsätta att alla kan alla mer ellr mindre kryptiska förkortningar och tecken. Jag gör det definitivt inte och vill inte känna mig som en idiot med risk för rena missförstånd.

  34. pekke

    #30,31
    Var oxå tveksam om han var ironisk eller allvarlig, är svårt att se ibland på texten och på dagens internet vet man aldrig riktigt säkert om de inte påpekar att det är skämt/ironi eller allvar.

    F.ö. så har jag inte sett nånstans bland större media om batteribranden trots att det gått en dryg vecka, svenska media gillar inte negativa nyheter om den gröna omställningen, globala uppvärmning och klimatförändringarna.

    När Världens största batterilagring brinner upp borde det vara artiklar i flertal mediakanaler, men icke ?!

  35. Tege Tornvall

    #11. Jag gjorde dig orätt och hängde inte med.

  36. Tege Tornvall

    #25. Monterey Herald nämnde 900 MW som maxkapacitet. Men så mycket utnyttjades det inte. Lätt att springa vilse bland nollorna!

  37. Joachim

    #27 johannes m.fl.
    Jag röstar för att skämt och ironi ska vara tillåtet i denna blogg. Även utan emojis.
    Dels är det en påminnelse till alla att läsa uppmärksamt, inte ta något för givet och inte överreagera utan eftertanke.
    Dels är humorfrihet och pk-dogmer exakt vad som kännetecknar de ofria forum som sedan lång tid haft i princip monopol på västvärldens debatt.

  38. Lars Cornell

    #32 #36 Tege. Den matematiken förstår jag inte. Menar du att man kan ta ut 900 MW under ett helt år innan den lagrade energin är slut?

  39. Claes-Göran Carlsson

    Tege!
    Var kommer 900 MW ifrån? The blaze started last Thursday afternoon at the 300-megawatt battery storage facility. Evacuation orders soon followed for areas south of Elkhorn Slough, and the California Highway Patrol closed a stretch of Highway 1 around the Vistra Moss Landing Power Plant. Firefighters allowed the blaze to burn itself out as Monterey County officials lifted evacuation orders last Friday night. Finns flera amerikanska tidningar som talar om 300 MW. Hittar inte hur många timmar som effekten kan levereras. Har du någon bra referens på detta? Det blir säkert svindyrt med batterier, men jag vill att siffrorna är korrekta när jag skall argumentera för kärnkraft!

  40. SatSapiente

    #27 Johannes
    Finnarna lär ha haft duktiga och noggranna kontraktsskrivare för Olkiloto 3.
    Leverantören Areva fick ta hela kostnaden för fördyringarna som drabbade bygget, utom möjligen kostnaden för den försenade driftstarten. O3 var den första ”prototypen” för denna reaktormodell, nr 2 i Belgien gick betydligt fortare att få klar.

  41. foliehatt

    Enligt wikipedia:
    ”As of 2024, the site’s battery storage facility is the largest in the world, at 930 MW (power) and 3,700 MWh (energy).”

  42. Adepten

    #38 och #39

    Se mer detaljer om MW och MWh och branden: https://en.wikipedia.org/wiki/Moss_Landing_Power_Plant

  43. johannes

    #41 39
    Det kan inte vara som så att batterilagret är uppdelat i olika sektioner och ett av dem brann?
    Jag menar, lite har de väl lärt sig efter de tidigare bränderna?

  44. Claes-Göran Carlsson

    #42 Tack! 930 MW och 3700 MWh, dvs 4 timmars möjligt uttag. #43 har förmodligen rätt. Det fanns flera etapper, så man slapp undan med 300 MW. Nu tar vi en GT istället.

  45. Fredrik J

    #32, Tege Tornvall

    ”Året har 8.760 timmar. 900 MW blir då 7,9 GWh maximal kapacitet.”

    Jag får det inte att stämma (om det nu mot förmodan skulle vara möjligt att ta ut 900 MW oavbrutet under 8760 timmar).

    900 MW = 9 x 10^8 W

    9 x 10^8 W x 8760 h = 7,9 x 10^12 Wh = 7,9 TWh

  46. Lars-Eric Bjerke

    Enligt denna referens från igår består anläggningen av tre batterilager, två på vardera 400 MWh och en på 350 MWh. De kan leverera effekt under maximalt 4 timmar d.v.s. totalt 4* 1150 MWh = 4,6 GWh. Det verkar dock inte som om alla batterilagren brinner. I varje fall har mint ett lager brunnit i drygt en vecka.
    https://insideclimatenews.org/news/23012025/inside-clean-energy-moss-landing-battery-storage-fire/

  47. Claes-Göran Carlsson

    Tittade vidare på #42: At 3 pm on Thursday January 16, 2025 an actual fire broke out in the 300 MW Phase 1 building. To date, this is the first and only fire to occur in the portion of the site managed by Vistra Corp. Battery systems (made of lithium nickel manganese cobalt oxides) ignited in the concrete hall, releasing large flames visible from the outside, reaching the fire’s first peak between 8 and 10 pm. The building’s fire suppression system failed to quench the fire, but the fire was contained within the area of the concrete building. Local authorities initiated the evacuation of 1,200 residents.[47]. Det finns fas2 och fas3 byggnader som tydligen klarade sig.

  48. johannes

    Det innebär att det som brinner har ett värde av en kärnreaktor?

  49. Berra

    Men vi får ju trösta oss med att denna brand i alla fall var klimatsmart och CO2-neutral 😉

  50. Adepten

    #44, #46 och #47

    Branden bröt ut vid 15-tiden på torsdagen förra veckan i 300 MW / 1 200 MWh-delen av platsen som var den första fasen som togs i drift 2020. Senare under helgen sade North Countys brandskyddsdistriktschef Joel Mendoza att omkring 80 procent av Moss Landing-batterianläggningen i Kalifornien har förstörts av branden.
    https://reneweconomy.com.au/massive-moss-landing-battery-still-smoking-as-authorities-probe-cause-of-devastating-fire/

  51. Lars-Eric Bjerke

    Enligt Wikipedia brinner endast ett av de tre lagren.

  52. Claes-Göran Carlsson

    #48 Jag får det till 300 MW gånger 4 timmar: 1200 MWh. 1 MWh kostar 6 mille. Dvs 7,2 Miljarder. Ett tiondels kärnkraftverk kanske. Dyrt i alla fall.

  53. Lars-Eric Bjerke

    #50 Adepten
    Ursäkta, jag skickade min Wikipedia länk innan jag läst din länk. Din länk ligger närmare sanningen.

  54. Christer Eriksson

    Jag mailade Aftonbladet och frågade varför dom inte tagit upp branden.

    Har inte fått något svar.
    Någon förvånad.

  55. Magma

    #1 jag själv
    Såg att jag med morgonkaffet i ena handen räknade med någon nolla för mycket i vad en kärnreaktor kostar …. Hur som helst så blir det bara ett ännu större skämt att bygga batterilager ändå jag tyckte att jag tog i ….

  56. Fredrik J

    #50, Adepten

    Om 80 % av anläggningen blev förstörd låter det som om mer än bara en av tre avdelningar skadats. Uttalandet

    Vistra director […] Watson says after the fire is out the company will do an “exacting” investigation to find out what happened and said there is a “high probability it will not happen again.”

    kan dock tolkas som att den kommer att byggas upp igen.

  57. Claes-Erik Simonsbacka

    Enligt den senaste informationen från NREL (National Renewable Energy Laboratory) och andra källor kan kostnaden för ett utility-scale BESS variera beroende på kapacitet och installationens specifika krav. För ett system med en kapacitet på 1 MWh kan kostnaderna ligga mellan 100 000 USD och 300 000 USD
    beroende på design, installation och andra faktorer.

    Commercial Battery Storage
    https://atb.nrel.gov/electricity/2024/commercial_battery_storage

    Mvh,

  58. Tege Tornvall

    Lokala tidningen Monterey Herald uppgav 900 MW effekt. Jag har senare sett och fått andra värden. De kan alla förstås diskuteras, men hur som helst är det stora värden, om vi slutar att hugga varandra i skallen. Viktigast är att det långt ifrån räcker till för behovet – eller hur? Natti, natti. Nu knyter jag mig för en hy, spännande dag i morgon!

  59. Tege Tornvall

    #39. Kanske var det en tredjedel av anlägningen. Mer infor kommer med tiden. HUr som helst var det stort och allvarligt. Bra sp?

  60. Nr 56 Fredrik J
    Jösses, det har just brunnit och utredningen varför – har inte börjat – och gubben säger ” high probability it will not happen again ”.

    Det där hade Tage Danielsson gillat.

    Det måste vara grön logik.
    Väldigt grön.

  61. Claes-Göran Carlsson

    #59 absolut bra spaning! #57 vi skall alltså justera ner modellen: 1MWh batteribackup kostar inte 6 mille, som vi har lärt oss tidigare av Ripstrand, utan 1-3 mille.?!

  62. TorbjörnR

    27 johannes

    Finland och Flamanville kostar både ca 80 miljarder per GW.
    Det har även den svenska utredningen antagit.

    Hinkley point C och Sizewell C kostar mycket mer likväl som ny kärnkraft i North Carolina.

    ChatGPT kan man inte lita på

  63. SatSapiente

    #62 TorbjörnR
    Att Olkiloto3 och samma typ av reaktor i Belgiens Flamanville skulle kostat lika mycket låter märkligt. O3 var prototypen och samma typ av reaktor i Flamanville borde ha kostat mindre. Man behövde inte göra om de misstag som gjordes med den finska reaktorn. Och merparten av extrakostnaderna för finska reaktorn hamnade hos leverantören som var nära att gå omkull.
    Kanske har leverantören Areva redovisat kostnaderna för båda och delat med två?

  64. TorbjörnR

    #61 Claes/Göran Carlsson

    Om man tror på hästhandlarn eller branschorganisationen före verkligheten så var så god.

    Verkligheten säger 6 MKr per MWh

  65. TorbjörnR

    #63 SatSapiente

    Det är samma typ av reaktor och bägge kostar runt 120-130 miljarder för 1650 MW.

    Finska blev klar 2023 och franska 2025. Håller på att laddas upp nu…

  66. johannes

    #60 Magnus
    Den gubben skulle jag anställa direkt (om jag hade firman kvar). Det kan ju aldrig hända någonting.

  67. Claes-Erik Simonsbacka

    ”Om man tror på hästhandlarn eller branschorganisationen före verkligheten så var så god. Verkligheten säger 6 MKr per MWh” / TorbjörnR #64

    TorbjörnR, om jag förstår dig rätt så menar du att NREL är ”hästhandlarn” som inte redogör fakta för verkligheten. – ”The National Renewable Energy Laboratory (NREL) is a national laboratory of the U.S. Department of Energy, Office of Energy Efficiency and Renewable Energy, operated by the Alliance for Sustainable Energy LLC.”

    Då vet vi alltså, att den kostnad som du, TorbjörnR, räknat fram från flera projekt i Sverige och världen är ca 6 Mkr per MWh och är den enda verkliga kostnaden.

    Mvh,

  68. BD-Nille

    Det blev en märklig tråd detta.
    Det gäller att hålla koll på storleksordning och antal nollor.

    Redan i huvudartikeln sprack detta ordentligt.

    I allt jag läser där effekt och årsenergi presenteras, gör jag direkt ett överslag och rimlighetsbedömning baserat på teoretiskt maximal utnyttjningstid (Tau) om 8760 timmar = 1 år.

    Sålunda:
    10 Watt (tex en LED-lampa) kan aldrig motsvara mer än 88 kWh per år.
    50 MW (tex ett pappersbruk) kan aldrig motsvara mer än 438 000 MWh = 438 GWh per år.
    1000 MW (tex en kärnreaktor) kan aldrig motsvara mer än 8,76 TWh per år.

    Begreppet Utnyttjningstid (Tau) är helt enkelt Årsenergin dividerad med Toppeffekten.

    Detta var tidigare en obligatorisk lärdom i utbildning till elkraftingenjör, dvs typisk Utnyttjningstid för olika kategorier av elförbrukare. De elkraftingenjörer som idag släpps loss i branschen, har aldrig hört talas om detta begrepp.

  69. TorbjörnR

    #67 CES

    Korrekt. Att lita på en organisation som stödjer utbyggnad av storskalig värdelös slumpkraft marinerad av New Green Deal och gigantiska subventioner är inte lämpligt.
    Speciellt inte då jag gjort marknadsundersökningen som säger runt 6 Mkr.

    Om detta kommer förändras tex på grund av högre volymer eller annan teknik återstår att se. Innan dess stannar jag kvar i verkligheten

  70. Lars Cornell

    #68 Nille. Javisst är det så som du skriver.
    Byggkostnad och MW relaterar till varandra (storlek)
    som Produktionskostnad till KWh (mängd).
    De som inte klarar de sambanden bör sätta sig på skolbänken innan de fortsätter debattera här.

    Det Torbjörn Ripstrand skriver i
    https://klimatupplysningen.se/energilagring-for-att-hantera-eloverskott-av-el/
    ”1 MWh batteri installerat och klart kostar ca 6 miljoner kr.”
    är rätt (bortsett från att siffrorna kanske behöver justeras något).

    MW är ett mått på generatorns storlek/förmåga.
    MWh är ett mått på hur mycket generatorn producerar och batteriets storlek.

    Men det behöver inte innebära att batteriet innehåller 1 MWh energi. Det kanske är urladdat och då innehåller det 0 MWh.

    Hur branden utvecklas beror inte så mycket på hur stort batteriet är utan hur mycket energi det innehåller. Om det har jag inte sett en enda siffra.
    .

  71. j

    #70
    Brinner ett fulladdat batteri mer än ett urladdat menar du?

  72. foliehatt

    j, #71,
    ja det gör det. Om du med din fråga undrar om branden kommer att utveckla mer energi. Energi är oförstörbart,

  73. Lars Cornell

    j, #71. Om du har en vedbod och den råkar ta eld så är det stor skillnad hur elden utvecklar sig om vedboden är full med ved eller tom.

  74. Claes-Erik Simonsbacka

    ”Att lita på en organisation som stödjer utbyggnad av storskalig värdelös slumpkraft marinerad av New Green Deal och gigantiska subventioner är inte lämpligt.” / TorbjörnR #69

    National Renewable Energy Laboratory (NREL) är ett av de ledande forskningslaboratorierna inom förnybar energi i USA och är en del av det amerikanska energidepartementet (DOE). NREL:s forskning inkluderar:
    – Utveckling av solcellstekniker och systemintegration.
    – Forskning kring både landbaserad och havsbaserad vindkraft.
    – Studier kring produktion av biobränslen från biomassa.
    – Utforskning av geotermiska resurser för elproduktion och värme.
    – Utveckling av batteriteknologier och andra lagringslösningar som kan stödja intermittenta energikällor.

    NREL laboratoriets uppdrag är, enligt uppgift, inte att stödja forskningen på grund av New Green Deal, utan att utveckla och optimera olika teknologier. New Green Deal är en politisk agenda som syftar till att bekämpa klimatförändringar.

    Man kan, enligt uppgift, även säga att NREL:s rapporter genomgår flera nivåer av granskning och verifiering, inklusive intern granskning, extern peer review, samarbete med andra institutioner samt transparens i datadelning.

    TorbjörnR, var är din marknadsundersökning publicerad?

    Mvh,

  75. johannes

    #72,73
    Inte bara jag som kan skoja i tråden.(valfri moji)

  76. tty

    #57

    I länken du hänvisar till står bl a:

    ”Base year costs for commercial and industrial BESSs are based on NREL’s bottom-up BESS cost model using the data and methodology of (Ramasamy et al., 2023), who estimated costs for a 300-kilowatts direct current (kWDC) stand-alone BESS with 4 hours of storage.”

    Siffrorna bygger alltså på en teoretisk beräkningsmodell, inte på verkliga kostnader för verkliga anläggningar.

  77. Claes-Erik Simonsbacka

    tty #76

    NREL – “2022 Battery Energy Storage Technology Cost and Performance Assessment”

    Denna rapport från NREL ger en omfattande analys av kostnader och prestanda för olika batteriteknologier, inklusive lithium-ion-batterier som ofta används i utility-scale BESS. Rapporten innehåller detaljerade kostnadsuppskattningar baserade på faktiska kostnader och marknadsdata.

    https://atb.nrel.gov/electricity/2022/utility-scale_battery_storage

    Vill även uppge att kostnaden för ett utility-scale BESS med en kapacitet på 1 MWh från flera källor inklusive NREL:s rapporter samt analyser från BloombergNEF (BNEF) och IEA anger att kostnaden ligger mellan 200 000 USD och 250 000 USD baserat på faktiska kostnader. Detta intervall återspeglar skillnader i teknikval (t.ex. litiumjonbatterier vs. andra typer), installationskostnader, samt regionala skillnader i arbetskraft och materialpriser.

    Mvh,

  78. Claes-Erik Simonsbacka

    Vill som avslutning på mitt deltagande på bloggen rikta ett varmt tack till Klimatupplysningens frontfigurer och klimatrealisten Ingemar Nordin, bl.a. för hans idoga klimatengagemang och arbete för Klimatupplysningens administration.

    Mvh,

  79. Adepten

    #78 Claes-Erik Simonbacka

    Ja. de var ju synd😳 Jag som önskade testa nedanstående synpunkter🤔

    Jag har kollat efter några faktiska kostnader för batterilagringsprojekt i olika delar av världen. Dessa uppskattas till cirka 4,4 till 5,3 miljoner kronor per MWh baserat på tillgänglig information.

    Det jag är intresserad av,, är vilka energilagringssystem som skulle krävas i Sverige för att jämna ut de volatila elpriserna i elområde SE3 och SE4?
    Skulle det exempelvis vara tillräckligt med en synkroniserad balansering som kan leverera cirka 4 GW tröghet till systemet, i kombination med ett batterilagringssystem på cirka 160 MWh?
    Till detta tillkommer kraftomvandlingssystem, energihanteringssystem och mellanspänningsutrustning. När alla komponenter inkluderas skulle kostnaden för ett batterilagringssystem med kringutrustning landa på omkring 850 miljoner SEK.
    En sådan lösning skulle då kunna placeras i elområde SE4.

  80. johannes

    Att inte MSM (Alla stora dagstidningar, SVT och TV4 etc) censurerar så viktiga nyheter när ett av världens största batterilager brinner är olyckligt. Det byggs batterilager för fullt i riket. En brand kan förorena stora områden.
    Censureras bränderna bort i sann Pravda anda går våra beslutsfattare och tror batterier är ofarligt.
    Här är ett byggnadsnämndsbeslut i dec 2024 från Mölndal där kommunen förvisso begär utredning om släckvatten:
    ”Byggnadsnämndens beslut
    Byggnadsnämnden återremitterar ärendet.
    Sökanden uppmanas inkomma med redovisning av samlad effekt för batterilagret, insatskort samt redovisning av hur kontaminerat släckvatten kommer hanteras.”

    Fastigheten som det skall byggas på i Lindome korsas av Lindomeån (vattenskyddsområde) vidare ut i känsliga Onsalaviken.

    Vallda solenergi AB är sökanden med 0 kr i omsättning. Ägarna har 10 andra bolag med negativt eller 0 i omsättning, hur går det ihop?

  81. tty

    New Yorkbörsen har i motsats till svenska media reagerat. Kursen för Vistra som äger lagret har fallit nästan 30%,