McKitrick om Climategate

climategate
Ross McKitrick har skrivit en mycket bra rapport (manus 9/8) om granskningarna av Climategate-breven. McKitrick har, tillsammans med Steve McIntyre, varit djupt involverad i flera av de frågor som dessa brev handlar om. Hans sammanfattning är skarpt formulerad, och jag återger efter bästa förmåga min översättning av den. Hela rapporten, med referenser, finns här
Sammanfattning
Hur ser situationen ut nu? Om vi återvänder till de fem saker som vi började med så pekar bevisen på vissa tydliga slutsatser.
1. Forskarna som var inblandade i brevväxlingen manipulerade bevisen i IPCC:s och WMO:s rapporter så att de missledde läsarna, inklusive politiska beslutsfattare. Det s.k. ”divergensproblemet” doldes genom att man tog bort mätdata för att ”hide the decline”. Även Muir Russel panelen erkände detta, vilket var lämpligt eftersom bevisen var uppenbara. Det löjeväckande försöket från Penn State utredningen att försvara raderandet av data och infogandet av andra data för att dölja divergensproblemet diskrediterar bara deras påstående att de gjort en utredning av saken.
2. Phil Jones har erkänt att han raderat e-mails i syfte att slippa att lämna information som faller under Freedom of Information- lagarna, och uppmanade sina kollegor att göra sammalunda. Men granskningarna har på det stora hela fumlat i denna fråga eller undvikit den helt. Trots att man blivit ombedd av parlamentet att slutgiltigt klargöra denna sak så närvarade inte Sir Muir Russell vid intervjuerna med Jones och, som rapporterats i brittiska media, så ställdes aldrig frågan till Jones om han hade raderat breven.
3. Forskarna uttryckte privat större tveksamheter och osäkerheter om den vetenskapliga grunden i sina egna professionella arbeten och i kommunikationen mellan varandra än vad de sedan tillät formuleras i de rapporter till IPCC och WMO som var ämnade för politiska beslutsfattare. Istället för att kritisera forskarna för detta så intog utredningarna (särskilt underhusets och Oxburghs) den märkliga hållningen att så länge forskarna uttryckte tvivel och osäkerhet i sina akademiska artiklar och sinsemellan, så var det acceptabelt att de undanhöll dessa osäkerheter i dokument som sammanställdes för politiska beslutsfattare.
4. Forskarna vidtog, individuellt eller i samarbete, åtgärder för att blockera tillgång till data eller till beräkningsmetoder för att förhindra en extern granskning av deras arbete. Denna punkt uppmärksammades i underhusets och Muir Russells granskningar och författarna gavs milda förmaningar och påstötningar om att göra lite bättre ifrån sig i framtiden.
5. Utredningarna var på det hela taget oförmögna att handskas med frågorna om förhindrande av att artiklar publicerades eller om hotelser mot tidskrifter. Dessa frågor hamnade i subjektiva dispyter om vad olika personer har sagt, och i vissa fall var dokumentationen som granskades alltför tunn. Men akademiker som läser e-mailen kan tydligt se tribalism [grupptänkande?] i verksamhet, och hur klimatvetenskapen i jämförelse med andra forskningsfält framstår som omogen, korrumperad och i händerna på en grupp självutnämnda gatekeepers och översittare.

Allmänhetens upprördhet över avslöjandena i Climategate har klingat av: folk kan inte vara arga i evighet. Men den allmänna misstänksamheten mot vad de blir tillsagda angående global uppvärmning har inte minskat. Hittills har fyra granskningar inte lyckats bilägga dessa saker ordentligt. Forskare som arbetar med klimatfrågor kan inte känna sig trygga med denna händelseutveckling. Så länge inte en riktig granskning tillsätts som är beredd att tackla de svåra frågorna, titta på alla dokument, förhöra vittnen ordentligt och följa bevisen oavsett vart de leder så kommer allmänheten att fortsätta att betrakta klimatforskningen med misstro och misstänksamhet.
Ingemar Nordin

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Peter Stilbs

    Det bekymmersamma är att svenska  media och personer som Johan Rockström söker tuta i okunniga att ”granskningarna” var objektiva, heltäckande och ojäviga. My ass  (sorry).

  2. Björn

    Jag håller med om att ett osunt grupptänkande (tribalism) var tydligt framträdande i många av Climategate-mailen. Även skulle jag vilja påstå att tendenser till mobbning kunde märkas.

  3. Ingemar

    Peter S #1,
    Jo, man märker ju att McKitrick talar om en annan och mer välinformerad allmänhet än den svenska då han talar om ”allmänhetens upprördhet”. De flesta svenskar har ju knappt hört talas om Climategate, än mindre om vad det handlar om.

  4. Tack Ingemar för en bra redovisning om den aktuella diskussionen kring Climatgate. Det är dock beklämmande att höra hur exempelvis Rockström kan fortsätta i ett radioprogram 2010-08-08 att oemotsagd få framföra sitt felaktiga budskap.  Den ironiska redovisningen över ett visst parti i ett påföljande radionslag om att detta parti går rakt fram utan att tänka eller rakt bakåt när det har tänkt färdigt gav dock en viss balans åt framställningen.

  5. ThomasJ

    De är verkligen på ’bettet’ M&M:
    http://climateaudit.org/2010/08/09/mckitrick-et-al-2010-accepted-by-atmos-sci-lett/
    Vilket oxo Joanne Nova uppmärksammat och lagt ut i en ny tråd:
    http://joannenova.com.au/2010/08/the-models-are-wrong-but-only-by-400/
    Santer etAll ligger ’bara’ mellan 200 & 400% fel… och åtnjuter ändock visst ’förtroende’ i vissa mer/mindre dubiösa kretsar… Wow!
     🙁
    Mvh/TJ

  6. Labbibia

    Tack Ingemar!
    Vad som  är uppenbart i Cimategate-mejlen är ju att de inblandade forskarna lämnat forskningen (enligt den klassiska definitionen) långt bakom sig, och istället börjat ägna sig åt politik.
    Att politiker inte ser något konstigt i mejlen förvånar mig inte det minsta. De är vana att arbeta på det sättet.
    Påtryckningar-smutskastning-undanhållande av fakta som inte passar den egna agendan eller tron-halvsanningar och/eller rena lögner osv osv…..
    Inget nytt underr solen…..utom möjligen att vetenskapsmän (Hockeyklubben alltså)börjat använda de metoderna i sitt arbete för att försvara sin tes.
    Men som vanligt, när det börjar handla om stora pengar är väl ärligheten det första som ryker.

  7. Ingemar B

    Labbibia #6
    Skulle snarare vilja säga: många här har tycks lämnat det sunda objektiva tänkandet långt bakom sig, och istället börjat ägna sig åt att  bara se det man vill se.
    Ang. uppståndelsen kring Cimategate-mejlen här, så kommer man väl tänka på uttrycket ”kasta ut barnet med badvattnet”,
    (i det här fallet passar det nog bättre att säga ”kasta ut barnet för man hittat en liten fläck i badkarsbotten”…”

  8. Peter Stilbs

    Labbibia – det ÄR verkligen stora pengar – och i många fall personers (eller deras personals) försörjning.
    MYCKET mer än jag får från oljebolagen 😉  !
    (Jag fick i går mitt beställda nummer av Effekt 3-4 – helt bisarr, ganska påkostad tidskrift med allmänt fanatiskt klimatreligiöst grundbudskap – märklig läsning  – Maggie skrev om numret tidigare https://www.klimatupplysningen.se/2010/07/13/marginell-effekt/

  9. Lejeune

    Ross McKitrick är verkligen ”på hugget”, undrar vad klimathotarna har att säga om detta:
    http://wattsupwiththat.com/2010/08/10/study-climate-460-mya-was-like-today-but-thought-to-have-co2-levels-20-times-as-high/#more-23245
    …kommentarerna är underhållande läsning.

  10. ThomasJ

    Piers Corbyn är, som alltid, underhållande & lärorik att lyssna till:
    http://www.youtube.com/watch?v=eEmUS7PAWFw&feature=player_embedded
    Talking about gravy train… 😉
    Mvh/TJ

  11. Slabadang

    En riktig sketch!
    Är att titta på j Rockströms föredrag här….http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/global_podcast_company_gpc_ab/video/view/johan-rockstroem-om-hotet-mot-milleniemaalen-148
    Detta är regeringens rådgivare!!!!! Vänta googla Rockström och välj video så får ni en hel kavalkad med dumheter. Tiden är ikapp klimathotsmäklarna.

  12. Slabadang

    Oberoende utredningar!
    Första grundregeln är urval av de personer som skall ingå i den och att de inte har några personliga intressen eller relationer med de som skall granskas att de inte jobbat där eller är privatat vänner.
    Andra grundregeln är att de inte har ekonomiska intressen kopplade till granskningen.
    Tredje grundregeln är att de skall ha relevant kompetens i hur man genomför en granskning.
    Engelsmännen lyckades bryta mot alla tre plus några till.När de dessutom inte intervjuade huvudpersonerna i härvan Jones McIntyre så behöver man inte vara någon Einstein för att avslöja fejken.

  13. Lejeune

    Ord och inga visor, från Holland:
    http://www.rathenau.nl/uploads/tx_tferathenau/Room_for_climate_debate.pdf

  14. Micke Johnsson

    Slabadang!
    Din hänvisning till Rockströmsidan fungerade inte…

  15. pekke

    Det verkar som att en ekonomisk realitet kan kasta sin stora skugga över klimathotets vara eller icke vara.
     
    http://www.businessweek.com/news/2010-08-10/u-s-is-bankrupt-and-we-don-t-even-know-it-laurence-kotlikoff.html

  16. Ingemar

    pekke #13,
     
    Och snart slår klimathotspolitikens effekter till på allvar i UK
    http://www.telegraph.co.uk/earth/greenpolitics/taxandtheenvironment/7937911/Business-facing-a-wave-of-green-taxes.html
    Riktiga granskningar av hur klimatforskningen har bedrivits borde ha gjorts för länge sedan, innan man tog dessa politiska beslut.

  17. Ingemar

    ”Der Krieg ist verloren” declares confused, angry, trembly-handed Al Gore in bunker conference call
    Han är ganska elak den där Delingpole 🙂
    http://blogs.telegraph.co.uk/news/jamesdelingpole/100050282/der-krieg-ist-verloren-declares-confused-angry-trembly-handed-gore-in-bunker-conference-call/

  18. pekke

    Och här i ” Vi Är Bäst Landet ” vill Carlgren tvinga fram ännu snabbare beslut i kommunerna om byggtillstånd för Vindkraften !
     
    http://www.e24.se/business/ravaror/inte-mer-vindkraft-trots-att-ny-lag-skulle-underlatta-byggen_2228439.e24
     
    Verkar som att västländerna har en spännande tid framför sig med fallande ekonomier och det ska ändå tvångsbeskattas på energi ” UK ” och här skall subventionerna spridas i vinden.

  19. Slabadang #10, denne Rockström går ju inte att ta på allvar någonstans! Han kan ingenting om naturvetenskap, i meningen att förstå naturlagar och fysik. Ingenting, han svamlar lika mycket som när Schyman eller Carlgren försöker uttala sig i samma frågor.
    Årets Svensk 2009? Bah! Han hör hemma där bland Reefat El-Sayed och Hans Holmér!

  20. Pär Green

    2. Vinden är en intermittent energikälla
    Vinden är en intermittent (oregelbunden) energikälla som genererar energi när det blåser. På årsbasis brukar man räkna med att ett vindkraftverk levererar energi som motsvarar full effekt under 1750 – 3500 timmar (av årets 8760). Statistiken över vindkraften i världen visar att verkningsgraden i genomsnitt uppgår till 23 %, vilket motsvarar 2000 fullasttimmar. Medeltalet för vindkraftparker i Sverige är 2000 timmar per år på land (23 % verkningsgrad) och 3000 timmar till havs (34 % verkningsgrad).  Vindkraften bidrar idag med en liten del av den totala energitillförseln som globalt uppgår till ca 140 000 TWh. Den totala installerade vindkrafteffekten i världen på 120 GW ger enligt GWEC en total energi på 260 TWh per år vilket utgör knappt 0,2 % av världens konsumtion av energi (och 1,3 % av elproduktionen).
    3. Baskraft, reglerkraft och intermittenta kraftkällor
    Elproduktionen i utvecklade länder sker idag genom samverkande kraftkällor som delas in i baskraft (t.ex. kärnkraft, vattenkraft, kol-, gas- och oljekraft), reglerkraft (från vattenkraftverk, kraftvärmeverk, kolkraftverk, gaskraftverk) samt intermittenta kraftkällor (sol, vind, våg). I vissa länder, som har förhållandevis mycket vindkraft (t.ex. Danmark och Tyskland), sker en stor del av baskraftproduktionen i kolkraftverk, som också används till reglering av vindkraften. I Sverige, som saknar kolkraftverk, kommer därför vattenkraften, förutom att den svarar för halva baskraftproduktionen, att sättas in som reglerkraft vid bortfall av intermittenta kraftkällor och andra variationer i eltillförseln. Kärnkraften går inte att använda till reglering eftersom omställning av produktionen tar tid. 
    4. Vindkraften fordrar reglerkraft vid otillräckliga vindförhållanden Om vindkraft ingår i ett större energisystem medför intermittensen att bortfallet av kraft, när det slutar blåsa eller blåser för mycket, snabbt måste ersättas med s.k.
    reglerkraft för att upprätthålla stabiliteten i systemet. Elen måste nämligen produceras i samma ögonblick som den används. Ett problem för den planerade utbyggnaden av
    svensk vindkraft är att vattenkraftens kapacitet som reglerkälla redan är i stort sett fullt utnyttjad (se t.ex. Energimyndighetens rapport ER 2008:24, Vattenkraften och energisystemet). Reglerförmågan begränsas genom olika vattendomar som avser maximala och minimala vattenmagasinsnivåer samt maximala flödesförändringar. Alternativen är då att bygga ut vattenkraften eller att reglera med kraftvärmeverk, vilket i sin tur leder till minskad elproduktion och ökad spillvärme, med högre priser på fjärrvärme som följd. 
    5. Internationella kraftledningar
    En ökad integrering av kraftnäten på europeisk basis kan till viss del minska belastningen på inhemska reglerkällor, men samtidigt innebär det att svenska energikällor måste användas för att reglera annan europeisk energiproduktion. Kungl.
    Vetenskapsakademiens Energiutskott har medverkat i ett europeiskt EASAC-projekt (European Academies´ Science Advisory Council) som behandlat förutsättningarna för
    ett gemensamt europeiskt elkraftnät – European Grid (EASAC policy report 11, Transforming Europe´s Electricity Supply – An Infrastructure Strategy for a Reliable and Secure Power System).
    6. Scenarier för global vindkraftproduktion 2030
    GWEC har skisserat tre scenarier för framtida utbyggnad av vindkraft i världen. Enligt det s.k. referensscenariot, som baserar sig på IEA:s (International Energy Agency)
    bedömning kommer vindkraftproduktionen år 2030 att uppgå till 1200 TWh, och enligt GWEC:s mest expansiva scenario till 5700 TWh år 2030. På motsvarande sätt har EWEA
    (European Wind Energy Association) presenterat olika scenarier för vindkraftproduktion inom Europa, vilka varierar mellan drygt 600 TWh och knappt 1100 TWh för år 2030.
    7. Mål för svensk vindkraftutbyggnad
    Riksdagens mål för den svenska vindkraftsutbyggnaden är att det år 2015 ska vara möjligt att producera 10 TWh vindkraft per år. Energimyndigheten gör i sin prognos i mars 2009 bedömningen att vindkraften ska producera 7 TWh el år 2030. Samtidigt föreslår samma myndighet att det år 2020 ska vara möjligt att producera 30 TWh vindkraft. Vid en kraftig utbyggnad av svensk vindkraft (> 10 TWh) kommer det,
    förutom ökad reglerkraft, att krävas en kostsam utbyggnad av el-kraftnätet. Tillståndsprocessen för nya elkraftledningar är också kostsam och har hittills varit lång (5-10 år) men borde i framtiden kunna reduceras i paritet med den för vindkraft. 
    8. Otillräcklig reglerkraft leder till spillvind
    Om vindkraften, förutom i Sverige, byggs ut kraftigt även i Norge och Finland kan det resultera i mycket spillvind, dvs. vindkraften producerar ibland mer effekt än vad som
    kan regleras och behövs.
    9. Vindkraftens kostnader
    En av de större oberoende utredningar som gjorts av kostnaderna för el-generering i Europa är EU-projektet CASES (Cost Assessment of Sustainable Energy Systems), som startade 2006 och slutrapporterades i september 2008. I projektet ingår 26 partners i 20 länder. Från Sverige har Stockholm Environment Institute deltagit. Projektet redovisar kostnaden över hela livscykeln för att producera energi på olika sätt. Den fulla kostnaden för vindkraftsgenererad el, exklusive kostnaden för utbyggnad av elkraftnätet och reglerkraften, visar sig enligt denna utredning vara av samma storleksordning som för el från kolkraftverk men dubbelt så hög som för el från kärnkraftverk och biokraftvärmeverk. 
    10. Vindkraftens miljöpåverkan
    Vindkraftverken påverkar miljön och orsakar buller. Förutom den visuella påverkan av miljön kan djurlivet påverkas, framförallt kan fågellivet störas. Fåglar och fladdermöss
    dör i kollisioner med rotorbladen, speciellt vid motvind, dimma och dålig sikt ökar dödligheten. Den havsbaserade vindkraftens ljud och vibrationer verkar dock inte
    påverka fiskfaunan. Placeringen av vindkraftverk är viktig från miljösynpunkt. För att undvika ljuden från vindkraftverk placeras dessa oftast inte närmare än 400-1000 meter från bebyggelse, men 300 meter ger för det mesta en acceptabel ljudmiljö sett i relation till miljölagstiftningens riktvärden. Generellt gäller att man skall undvika att bygga vindkraftparker där stora fågelsträck regelbundet passerar. Utbyggnad av vindkraftverk bör också undvikas längs skogsåsar och andra platser där termikflygande rovfåglar håller till liksom på utsjöbankar där stora skaror sjöfåglar, t.ex. alfågel och ejder, ansamlas för att söka föda. Inte mycket är känt rörande vindkraftparker i skogsmiljö, vare sig vad avser miljöpåverkan eller vad gäller hur mycket det faktiskt blåser, varför dessa frågor behöver utredas ytterligare. 
    11. Vindkraftens framtida andel i elproduktionen
    Energiutskottet anser att vindkraften kan spela en viktig roll i den framtida svenska elförsörjningen, särskilt när det gäller lokal produktion för enskilda fastigheter, köpcentra och liknande. Vindkraftens andel i elproduktionen kan dock av ekonomiska skäl knappast överstiga 10 TWh eftersom dagens eldistributions system och tillgången på balanserande vattenkraft begränsar ytterligare utbyggnad. Det är angeläget att den ekonomiska kalkylen för vindkraften inkluderar alla systemkostnader, alltså även för elkraftnäten och regleringsbehoven. 10 TWh skulle ändå innebära ett femfaldigande av den svenska vindkraftselen motsvarande nära 7 % av den nuvarande svenska elproduktionen och 2,5 % av den totala energianvändningen.  
    Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott
    http://www.kva.se/Documents/Vetenskap_samhallet/Energi/Utskottet/uttalande_energi_vind_sv_2009.pdf
     
    Det stämmer att Lillgrund vindkraftpark gick med förlust förra året. Dock
    inte med 99 miljoner kronor utan med knappt 10 miljoner kronor.
    Till saken hör att 2009 var ett extremt dåligt vindår jämfört med ett
    normalår som är betydligt blåsigare. Likaså var elpriserna förhållandevis
    låga på grund av lågkonjukturen. För att kunna bedöma en vindkraftsparks
    totala lönsamhet så behöver man därför titta på parkens förväntade livslängd
    än just ett enskilt år. Det gäller både produktionskostnader och
    försäljningsintäkter (elpris inklusive elcertifikat). Som vindkraftpark
    uppvisar Lillgrund toppresultat vad gäller tillgänglighet och nyttjandegrad.
    Däremot stämmer det inte att Lillgrund kostade 5,4 miljarder kronor att
    bygga. Totala kostnaden inklusive elnät var knappt 1,9 miljarder kronor
    varav Energimyndigheten bidrog med närmare 200 miljoner kronor.

  21. Labbibia

    Peter Stilbs # 7
    jag fick faktiskt lite ersättning från ett av de stora oljebolagen härom månaden….!
    Den årliga bonuschecken från OKQ8. I år var den på smått fantastiska på 80 spänn! De du! 😉

  22. Slabadang

    Vi ser en utveckling åt två diametralt olika håll!
    ”Der krieg ist verloren ” hävdar Al Gore… i andra ändan agerar Engelska politiker som de kvarglömda Japanska soldaterna på öarna i stilla havet som inte visste att Japan kapitulerat.
    Jag känner igen riktig skitpolitik när den kommer.Den bär på de klassiska knepen att reglera något som inte kan ska eller bör regleras eller i så fall på annat sätt. Som företagare är det roligt att bevisa meningslösheten i många symboliska politiska luftsvingar.Stora företag är ju liksom politikernas älsklingsoffer.De har få sympatisörer och har finansiella och administrativa muskler att hantera vilket politiskt tjafs som helst och är dessutom snälla nog att inte genera politikerna genom att säga vad de faktiskt tycker.
    Min lilla protest och kvalitetskontroll av ”miljöpolicy” och ”jämställdhetspolicy” var att blanda in många kända citat från Kalle Ankas Julafton och ur Madicken i texten innan vi skickade in dem. Jag glömde bort mitt lilla bus och ringde tre år senare och frågade vilken bedömning av våra policys som gjorts och om de behövde kompletteras och utvecklas.  🙂 Vi låtsades vara oroliga över om ett eventuellt fel insmugit sig och vi var säkra på vilken av våra versioner som nått myndigheterna. Självklart var det inte en käft som läst nånting av det vi skickat in och de hade svårigheter att hitta dem överhuvudtaget.Ingen överraskning direkt och mäter man kostnaderna för att producera dem så hamande vi nånstans mellan 75 och hundratusen kronor.Pengar som man lika gärna kunnat göra som Schyman gjorde elda upp dem.För jämställdhet och miljö var dock effekten lika med noll. Man hanterar frågorna på annat sätt än via politiska långa klåfingrar.
    Nu har England gått ytterligare ett steg och fått totalt tuppjuck.De är tydligen ute efter att utradera Engelsk industri helt och hållet pga en felaktig hotbild med inkonsekventa meninglösa och motsättningfulla åtgärder. Min respekt för England är som bortblåst och har man bara två fria grå celler i hjärnan fattar man ju hur tomtetokigt hela tanken är.

  23. Slabadang

    Labbibia!
    Jag fick en gratis tvätt hos statoil.Men jag är osäker på om det var på grund av mina ”oljelobby” lojala aktiviteter eller om det var för att jag tvättade för sjätte gången! 🙂

  24. Slabadang

    Jonas!
    Det vilar en voodo förbannelse över ”Årets Svensk” 🙂 

  25. Ingemar

    Jonas N #17,

    Här är Johan Rockströms hemsida:

    http://www.stockholmresilience.org/contactus/staff/rockstrom.5.aeea46911a3127427980005551.html

    Här presenteras han som ”assistant professor” dvs ej docent eller akademisk professor, men med en doktorsgrad i hydrologi. Han har dock en tidsbegränsad adjungerad professur vid Stockholms universitet. Det skiljer honom från Reefat El-Sayed som hade en fejkad doktorshatt.

  26. Ingemar, jag hade kollat lite innan. Han har läst på SLU och miljövetenskap. Grejen är att jag ett par ggr har lyssnat på när han försöker disktuera vetenskapligt, tekniskt och ’förklara’ fysiken mm. Det är absolut hårresande vilket dravel. Ungefär lika lite kontakt med annat än UFOs som när Reinfeldt skall förklara sk ’tipping points’ i klimatet (jo, jag har tyvärr hört sådant också)
    Min poäng är att det borde vända sig i magen på varje utbildad fysiker när han sätter igång. Men sådana lyssnar väl inte, och är väl för artiga om de ändå skulle hamnat där.

  27. Ingemar

    Jonas N #24,

    Nej, man lyssnar och kontrollerar nog inte på SvT, utan man presenterar honom som ”professor” rakt av. Alla inom universitetsvärlden vet dock att adjungerad professor kan man bli man om man är en jäkel på att dra in pengar. Och det är han nog …

  28. Slabadang

    Tänkvärd kommentar på Climateaudit som beskriver skillnaden mellan McIntyres ansvarskännade nogrannhet och klimatvetenskapens motsats.
    The difference between mining and climate science is that in mining if you are wrong about the assay, your company loses $50M, goes out of business, you lose your job, and your wife and kids are out on the street. Climate scientists
    win a Nobel prize.

  29. Det var inte professors-beteckningen som störde mig så mycket, snarare innehållet och innebörden av orden när han skall låta ’vetenskaplig’ i sammanhanget.

  30. Ingemar

    Jonas N #27,

    Nja, professorsbeteckningen anger ju ens kompetensområde. JR är uppenbarligen inte fysiker, men kan förmodligen en del om den hydrologiska situationen i Afrika. Detta ger knappast någon särskild kompetens angående den klimatologiska, geologiska och atmosfärsfysikaliska kunskap som krävs för att bedöma grundfrågan. Kanske kan han räkna ut vad konsekvenserna blir för Sahara om temperaturen ökar med 0.5, 1.0 och/eller 5.0 grader där? Resten är väl att betrakta som BS?  Eller?

  31. Labbibia

    Slabadang # 20
    ”Der krieg ist verloren ” hävdar Al Gore…

    AHA!
    Är det månne därför han tröstar sig med att visa sina ”behag” för varenda massös han bokar tid med? 😉
    (Jaja, det var ett slag under bältet på Gore (hehe, igen!) men för honom personligen verkar tåget/n ha slutat gå. han är definitivt på väg ”ut”)
    Lite synd. Ungefär som med korpralen under WWII. Engelsmännen gjorde upp en plan för att ha ihjäl honom…..men dom lade ner det…….Eftersom de insåg att det var bättre för de allierade att Adolf var kvar som högste befälhavare för Tyskland…… 

  32. Ingemar

    Klimatexpert om katastrofen i Pakistan:

    ”Det rapporteras idag att världens länder är ovilliga att ge katastrofbistånd till ge 100 000-tals människor i Pakistan som drabbats av översvämningar p.g.a. monsunrengnen. Men dessa familjer måste förstå att vi i väst numera prioriterar en radikal minskning av CO2 framför att ge en tillfällig hjälp till folk i nöd.  Enligt våra datormodeller är det nämligen CO2-utsläppen som orsakar dessa regn. Visserligen återkommer dessa regn årligen, och visserligen kan vi inte ta enstaka händelser som just denna katastrof som bevis för att koldioxid orsakar mer nederbörd, torka, värme och kyla. Men enligt beräkningarna så borde sannolikheten för att det händer något ovanligt i världen öka med tiden. Så, sorry, vi måste prioritera våra eventuellt riktiga klimatspådomar framför säkra fakta om oväder, orkaner och annat som drabbar folk.”

    http://rogerpielkejr.blogspot.com/2010/08/imagine-if.html

  33. Ingemar

    Obs, # 30 är menat som ironi.

  34. L

    Om Rockström verkligen kunde något om klimatet, skulle han givetvis utmana någon skeptiker på debatt. Men han vet att det skulle sluta med ett övertydligt bevis på att Kejsaren är naken…

  35. Mats Frick

    #31 Ha ha ha… Visst ironin kapitaliserar på människors nöd, men Ingemars retorik är värd det priset. Ella vad tycker ni? http://bit.ly/9GFjY8

  36. Ingemar, jag syftar främst på hur Rockström låter när han skall förklara ngt naturvetenskaplig, tekniskt, när han berör fysiken bakom alla katastrofer han talar om. Då avslöjar han hur fullständigt renons han är på att förstå ngt. Han låter lika okunnig som UIs värsta  Google översättning av RC-poster.
    Han börjar dilla om olinjäriteter och hur farliga sådana är, och att osäkerheterna minsann ju betyder att det kan vara mycket värre ändå. Lyssna/se själv:
    http://www.axess.se/Tv/webbtv.aspx?id=1838
    Brrr …. ruggigt

  37. ThomasJ

    Jonas N#34: Tack för länken. Underliggande/påvisbart kroppsspråk visande ’nu ljuger-jag’ är när talaren lägger armarna i kors mot bröstet… kolla when/how… 😉
    Sicken Quackström! Suck!
    Mvh/TJ

  38. Janoz N

    Mats Frick,
    Glöm inte att de drabbade har sig själva att skylla då de bosatt sig på ”ett ogenomtänkt ställe” (https://www.klimatupplysningen.se/2010/08/09/min-relativa-osakerhet/#comment-147915).

  39. Helge

    Pär Gren #18
    Du glömde nämna att vindkraftverk värmer jorden och påverkar nederbörden. http://web.mit.edu/newsoffice/2010/climate-wind-0312.html

  40. Mats Frick

    #36 Oops, det tänkte jag inte på…

  41. Ingemar

    Mats 33,

    Det var inte alls min mening att med ironi kapitalisera på människors nöd. Tycker du det? Är det inte snarare så att inlägget för fram och spetsar till den cynism som ligger i Västvärldens fokusering på CO2? Jag tycker verkligen inte att den pakistanska katastrofen är något att skoja om. Det är en oerhörd tragedi för alla de fattiga människor som berörs. Däremot tycker jag att hyckleriet i massmedias och ”klimatexperters” sätt att  rapportera om allehanda väderhändelser (där kontentan är att vi bör bekämpa CO2) bör hållas fram, kanske t.o.m. att ironisera över.

  42. tty

    ”Kanske kan han räkna ut vad konsekvenserna blir för Sahara om temperaturen ökar med 0.5, 1.0 och/eller 5.0 grader där?”
    Det tror jag inte. Historiska data tyder på att en höjning med ett par grader skulle innebära att Sahara krymper drastiskt, men jag kan inte minnas att Rockström brukar varna för det.

  43. tty

    I Indien är man märkligt nog glada över den kraftiga monsunen och räknar med rekordskörd, kanske rentav över 100 miljoner ton ris för första gången någonsin. Fast i Indien ligger de viktigaste jordbruksområdena inte riktigt så nära Himalaja, och man har inte heller förstört vegetationen på bergen lika grundligt som i Pakistan.

  44. Pär Green

    Helge #37
    Nja, men glömde att det investeras i luftvärmepumpar i egnahem sparas lika mycket/litet el som vindkraften tillför!

  45. Pär Green

    Helge #37
    Nja, men glömde att, om det investeras i luftvärmepumpar i egnahem sparas lika mycket/litet el som vindkraften tillför!

  46. Labbibia

    Janoz N
    Heja!
    Verkligt begåvat!

  47. Labbibia

    Janoz N
    Varför tar du inte och bygger ett hus strandnära på någon av de engelska kanalöarna? Där finns massor med mark ( när det är ebb) som du kan få i princip gratis. Bygg ett hus där vetja!
    När du sen hittar ett försäkringsbolag som är villigt att försäkra ditt hus, ring mig! Det försäkringsbolaget vill nämligen även jag anlita.

  48. ThomasJ
    Jag tror snarare att han är så borta om sakfrågorna att han inte har en susning om vare sig dem eller hur borta han är.
    Kanske insåg han väl där att hans ’stump-speech’ inte fungerar i ett sällskap där tom Olle H visste mer om klimatfrågor än han, och där dessutom alarmisterna var i minoritet. Kanske insåg han att de flesta inte ens skulle bry sig om sådant han kommer undan med inför aningslösa politiker, finansiärer och högstadieklasser, vad vet jag. Men jag tvivlar även på det, alltså så mycket självinsikt. Det kanske bara var en reaktion på att så många i publiken började sucka samt rulla och himla med ögonen.

  49. Pär Green  #43
    Så det sparas alltså dubbelt så mycket( eller lite) el om man både installerar luftvärmepumpar och vindkraft?
    För övrigt tror jag att CO2 är en växthusgas.
    Och utöver det så tror jag att det kan vara klokt att försöka ställa om energiförsörjningen från kol och olja till något mer uthålligt och ständigt nypåfyllande, men hur det ska gå till vet jag inte.
    Och större skillnader mellan varm  luft och kallare luft ger mer nederbörd i frontzonerna. Men det vet ju alla. Oavsett vad det beror på, och oavsett vilken sorts partipolitik man gillar mest.
    Ursäkta mig om ni vill för att det blev lite OT också, men så är det ju ofta i kommentarerna. Vilket inte alltid är helt fel.

  50. ThomasJ

    Jonas N#46: ’Mannen’ sitter ändock och snurrar runt ~168 miljoner kronor per år, på … vaddå…? 🙁
    Suveränt besvärande är ’regeringens rådgivarstatus’ – typ garbage in – garbage out! V.Ä.B.!  😉
    Mvh/TJ
    http://wattsupwiththat.com/2010/08/11/what-happened-in-2005-arctic-sea-ice/

  51. ThomasJ

    Eget #48: korr: sista delen/länken skulle of course ha en hänvisning… typ: här intressant läsning om isen i Arktis… 😉
    Sorry!
    Mvh/TJ

  52. Pär Green

    Uffeb #47
    Ursäkta att jag uttryckte mig otydligt.
    sparas samma mängd el som vindkraften tillför!
    Kol och olja? Sverige saknar kolkraft. Vad skall vindkraft tillföra i Sverige? Annat än högre elpriser och strul för Svenska Kraft!

  53. Gunbo

    Labbibia #29,
    ”Der krieg ist verloren ” hävdar Al Gore…
    AHA!
    Är det månne därför han tröstar sig med att visa sina ”behag” för varenda massös han bokar tid med? ”
    Inte för att jag är någon vän av Al Gore, men vad har detta att göra med klimatet?

  54. Labbibia

    Gunbo # 51
    Kanske ungefär lika mycket som skogsbränderna i Ryssland?
     

  55. Slabadang

    Hur många idiotartiklar skall AGWkyrkan hina producera innan det smäller?
    Fytoplankton reducerade med FEMTIO procent pga av 0,4 c höjning.
    Minskad ÖKNING av risskördar i Asien per/hektar!! Ähhh?
    Ödlor som dör ut i mexikanska öknen pga av en påstådd halv grad..
    mm mm mm mm mm Tydligen går i princip vad som helst igenom….de bara kollar att alla helveten som kan inträffa är allokerat till Glooooooballll Waaaarmmmming!!

  56. bom

    Mathias Rapp f d VD för Svensk Vindkraft gör en imponerande salto mortale i dagens SvD.  Det är vindkraften som skall ge oss billigaste el  framöver för den har de lägsta driftskostnaden. Så blir det när politikerna kasta pengar på något.
    MR kallar sig kärnkraftvän också samtidigt som han klankar på våra utgamlade kärnkraftverk för deras nu stora behov av underhåll – som är ett resultat av sossarnas havererade ”energipolitik”. De skulle ju oåterkalleligen stängas i år, Sådana tokbeslut leder till att underhållet förskjuts till evigheten. MR är just en fin kärnkraftsvän.  När man får vindkraftverket gratis av skattebetalarna (och elräkningsbetalarna) då är det lätt att vara kaxig. Kill him Johnny!

  57. TomatPalmen

    Pär Green #18. Mycket insiktsfullt inlägg om vindkraftens problem. Måhända kan man differentiera mellan upp- och nedreglering, vilket ger olika typer av regleringsproblem. Vidare löser man ju på något sätt reglerproblemen i fossildominerade system.  I alla system borde dock en ökad vindkraftsandel öka elprisvariansen.

  58. tty

    TomatPalmen #57
    I fossildominerade system löser man reglerproblemen genom ”spinning reserve” d v s att elda och köra värmekraftverk utan att producera någon el.  Det är det enda sättet som man snabbt kan få upp effekten på kondenskraft.
    Mycket billigt och miljövänligt.

  59. Bo E

    När man pratar om ”värmekraftverk”, menar man då mottrycks kondens (fjärrvärme?) eller bara eldat kraftverk i allmänhet?
    I Sverige är vi ju mycket duktiga med att spola ut 100-talet terrawatt-timmar värme energi i havet. Vi skulle kunna värma hela växthus-städer med den energin. T ex hela Halland borde (pga närheten till Ringhals) vara proppfullt med uppvärmda grönsaksodlingar kan man tycka.
    Men Birgitta Dahl m fl har ju lagstiftningsvägen gjort detta omöjligt.
    Det hela är ju så total-korkat att man baxnar.

  60. Pär Green

    Tomatpalmen #57
    Läs hur Björn beskriver elmarknaden!
    http://www.dubu.se/index-filer/Page321.htm
     

  61. SatSapiente

    Bo E #59
    Kraftvärmeverk producerar både el och (fjärr)värme. Dock mindre el än ett lika stort eldat eller nukleärt kraftverk som enbart producerar el. Alla svenska kärnkraftverk i drift är optimerade för elproduktion. Det innebär att kylvattnet värms upp c:a 10 gr på sin passage genom kraftverket. Om inkommande kylvatten är varmare än c:a 20 gr måste man reducera effekten, vilket betyder att det ”varma” vattnet efter kylning sällan är varmare än 30 gr och att det är varmast sommartid när behovet av fjärrvärme är som minst. Vill man ha varmare vatten till fjärrvärme måste man tappa av ånga och på så vis höja temperaturen på fjärrvärmevattnet och då minskar elproduktionen.
    Tyvärr, våra kärnkraftverk är inte byggda för varmvattenproduktion och låter sig inte enkelt byggas om för detta.

  62. ThomasJ

    SatSapiente #61: Que? Bowater [så länge det fanns] pumpade ut ~ +2 grader varmare kylvatten i Umeälven. Via trägna, mkt trägna!, åtgärder ’fick’ två personer inom Umeå E-verk igenom att dra en ’värmeledning’ [efter energi-uppgradering] till avlägsna Ålidhem, studentbostäder, ca. 25 km bort, och värmde dessa 100.
    I vad mån, anser du, det är ’klokt’ att släppa ut/dumpa sådana mängder energi rakt ut i havet som t.ex. Ringhals med ~ 165 kbm/sek + 10gradigt vatten rakt ut i Kattegatt?
    Liknande gäller f.ö. för samtliga kkverk.
    Mvh/TJ

  63. SatSapiente

    ThomasJ #62
    Jag säger inte att det är omöjligt att ta vara på mer än c:a en tredjedel av den termiska effekten i våra nuvarande kärnkraftverk, bara att det är svårt att få ut den som ”varmt” varmvatten och att vattnet är som varmast när vi behöver varmvattnet som minst. Man kan tänka sig lösningar med avtappning av ånga och mha värmeväxling höja temperaturen eller temperaturhöjning med (eldrivna) värmepumpar. Båda dessa lösningar kostar elproduktionsbortfall.
    Instämmer i att det är korkat att kyla bort 2/3 av termiska effekten, men verken är ju konstruerade för maximal elproduktion. Jag vänder mig mest mot alla fantasifulla förslag  att värma närliggande storstäder (Stockholm och Göteborg) med dessa stora energimängder som tyvärr består av lågvärdigt (=med låg temperatur) ”varmvatten”. Att transportera energin som elektricitet är betydligt enklare.
    Nyare generationer av kärnkraftverk verkar ha bättre verkningsgrad, tycker mig ha sett c:a 50% för LFTR t.ex.