Månen – en negligerad kraft?

jonova
Via morgonens informationsdigest i SEPP’s nyhetsbrev föll blickarna på ett intressant artikelreferat av Jo Nova. Inledningen lyder:

  • The Moon has such a big effect — moving 70% of the matter on the Earth’s surface every day, that it seems like the bleeding obvious to suggest that just maybe, it also affects the air, the wind, and causes atmospheric tides. Yet the climate models assume the effect is zero or close to it.

Mycket som händer via havsströmmar har ju enorma konsekvenser för väder och nederbördsmönster.  Vi känner ju alla numera till El Niño och liknande fenomen. Den viktigaste faktorn är ju att värmekapaciteten i haven är ca 1000 ggr större än i hela atmosfären.
Man har i den rätt långa artikel som refereras sökt kartlägga mönster i samverkan och motverkan mellan olika underliggande faktorer för havens och atmosfärens dynamik.
Nej – inte är “science settled” – men en huvudfåra av klimatforskare verkar fortsatt vara mycket motvilliga att inkludera någonting utanför de vanliga meteorologiska faktorer som på korta perspektiv styr väder – från ett annat perspektiv än att mer koldioxid bör ge en allmän uppvärmningseffekt på dem.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Vintertid är det ofta, men inte alltid kallare nätter omkring fullmånetid. Så trots att Jorden blir belyst i stort sett hela dygnet, direkt eller indirekt, så blir det inte varmare. Varför?
    Beroende på hur månens faser inträffar i varje månad så blir effekten olika från föregående år. Och TV-meteorologerna stå i rutan och se ut som fågelholkar, för så här var minsann inte vädret förra året vid samma tid.

  2. Pelle L

    Mats J, att du upplever fullmånenätter som extra kalla kan kanske bero på avsaknaden av moln?
     
    Är det mulet så ser du inte månen, och är kanske inte medveten om att det råkar vara fullmåne “där ovan”. Men molnen “håller kvar” värmen.

  3. Pelle L
    Men varför kan det vara mulet i tre veckor och klarna upp lagom till fullmånen och sedan bli mulet igen?
     
    För övrigt har du helt rätt och jag brukar försöka vara observant på detta. De gånger det är mulet och fullmåne blir det inte lika kallt som när det är klart. Dessutom händer det ibland, men mycket sällan att man får en mild sydväst utan moln och fullmåne. Det är vackra nätter.

  4. Sören G

    Det är gammal folktro att vädret är kallare vid fullmåne. Men tidvatteneffekten påverkar också atmosfären. Och nipflod vid halvmåne och springflod vid fullmåne och nymåne påverkar även atmosfären med tryckförändringar.

  5. MrsM

    Jag har en teori om månens funktion, på skoj så där. Det ser för mig ut som om månen fungerar som en slags bälg i en respirator som hjälper lilla jorden att “andas” in och ut, för det finns väl syre i vatten. Som det sägs i Norge “nu filmar du” (fantiserar), jamen det är väl lov att spekulera när man inte säkert vet..? 🙂

  6. MrsM

    Plus en annan kul grej; månen är en perfekt “nattlampa” så man ser vart man går om man är ute i något ärende 🙂

  7. Stickan no1

    “Lunar nodal tide effects on variability of sea level, temperature, and salinity in the Faroe-Shetland Channel and the Barents Sea”
     
    http://tallbloke.wordpress.com/2009/11/30/the-moon-is-linked-to-long-term-atlantic-changes/
    http://ansatte.hials.no/hy/climate/defaultEng.htm
     
    Inget nytt under…. månen.
     

  8. Lasse

    Maj maj måne jag kan lura dig till Skåne.
    Månen har väl ofta stått för lurendrejeri och dårskap.
    Den sätter fart på vattnet utmed kusterna. Vatten som har en temperaturgradient som är betydlig. Färömätningarna ovan är intressanta !

  9. Janne

    Om det är fullmåne eller inte borde inte påverka vädret, månen är ju där hela tiden oavsett hur den är belyst av solen från vår horisont.
     
    Däremot har den så klart påverkan med dragningskraft på atmosfären. Den del av lufthavet som är närmast månen borde dras ut lite grann.

  10. Telga

    Nån som tänkt på meteorers påverkan? Under några dagar träffar ett ton dammkorn från en meteorskur atmosfären i ca 75 000 km/timme. Som från rymdstationen ISS till marken på 10 sekunder. Kanske molnbildande? Meteorskurar kommer ju av smältande kometer och när en av dem strött sin svans längs jordbanan så får vi en epok av årligt återkommande genomplöjning av dess damm. Kometer tros vila i Oortmolnet upp till ett ljusår härifrån och faller in mot Solen där de delvis smälter ned till meteoridband när de störs av varandra, av närliggande stjärnor, av Solens rörelse relativt galaxcentrum och ojämna hastighet genom massförtätningar i galaxarmarna. En del av de utlösande mekanismerna har en ojämn intensitet över tid.
    http://www.spacedaily.com/reports/2011_Draconid_meteor_shower_deposited_a_ton_of_meteoritic_material_on_Earth_999.html
     
    Janne, precis vad jag först tänkte också när jag såg Mats Jangdals inlägg. Men Månens tidkraft samverkar ju med Solens tidkraft när de står på linje, alltså vid ny- och fullmåne. I vart fall intressant med “rymdväder”.

  11. Argus

    Nu spårar vi OT, hoppsan!
     
    Det där med tidvatten kan vara lite klurigt. Man ska nog inte i första hand föreställa sig månen som en ‘extra’ dragningskraft som därigenom får vattnet att bulga upp lite. Tänk istället så här: jorden och månen snurrar båda kring en gemensam tyngdpunkt. Tyngdpunkten ligger alltså Inte i jordens medelpunkt utan en bra bit därifrån. Det är denna ‘slänggunga’ som i jämvikt (vattnet flyger inte bort mao) kräver lite extra centripetalacceleration för att hållas på plats. Det är ju faktiskt så att flod har vi inte bara i riktning mot månen utan också på andra sidan av jorden från månen.
     
    Och så snurrar jorden på med ungefär ett dygn/dygn, så den där förhöjningen av havsnivån kan man se som en våg man måste dyka igenom 2 ggr/dygn.
    Och nog påverkas lufthavet också. Och jorden självt också har jag läst – tidjord! (Säkert en grek som sett det för 2000 år sen.)
     
    Over
     

  12. Thomas P

    Den som tror att månens påverkan är något som ingen tänkt på kan söka på google scholar. Jag testade söka på “ocean mixing tides” och fick 84 000 träffar. Alla är säkert inte relevanta men det finns tillräckligt där för att hålla er sysselsatta några månader om ni skall försöka läsa in er på den subdisciplinen.
     

  13. Telga

    Argus, Jordens tyngdpunkt är inte i dess geometriska centrum, men ca 70% av dess radie i riktning mot Månens dragningskraft. Och som jordklotet roterar masseras vårt inre rätt så brutalt. Det kan inte vara långsökt att föreslå en närmare studie av hur vädret påverkas av att vår tyngdpunkt en gång om dan ligger fem gånger närmare Indonesien än Brasilien (30% jordradie från Indonesien, 170% jordradie från brasilien). Allt vatten och all luft graviterar ju mot den punkten, inte mot Jordens geometriska centrum, i olika grad olika beroende på temperatur. Och gravitationen är ju kontinuerligt dominerar ju totalt över alla andra slags krafter, för utan tyngdpunkt skulle snabbt allt vatten och all luft flyga ut i rymden och Jorden skulle bli som Mars.
    Himlakroppars banor varierar på många olika sätt över olika tidsperioder. Jordens bana runt Solen är elliptisk, men själva den elliptiska banan roterar, och banan wobblar även i höjdled. Jag förmodar att Månen beter sig på liknande sätt runt oss.

  14. Spännande läsning! Modellera ett så pass komplext system kommer att ta lång tid. Från galaktiska faktorer, till planetariska faktorer till jordiska faktorer till ………..
    Kombinerat med kort, lång och mycket lång periodicitet.
    Settled science!  Ha!

  15. OR

    Stickan no1  och andra:
    Tack för intressanta och matnyttiga länkar!
    Jag frågade för länge sen om det var någon som visste om meteorologer tar med månens inflytande på vädret, men det var med utgångspunkt från grannen som räknar med lite extra säkert skördeväder, på toppen av LRF:s detaljprognoser, om det skulle vara fullmåne.
     
    MrsM 14:27
    Jag har också försvarat fantiserande, men det gäller bara sånt som vi inte kan veta och kanske inte får veta, som större politiska sammanhang och vad som sker i stort. Det kan vara ett sätt att gemensamt göra världen begriplig. “Just-så-historier” kan på sin höjd vara lustiga. Det fina med den här bloggen är att det finns så många med olika och stora specialkunskaper, så att man kan fråga om sånt som det kan finnas kunskap om.