I Ålandstidningen skriver Magnus Hagelstam att han och flera andra finlandssvenskar har noterat journalistkårens totala ovilja att sätta sig in i klimatproblematiken.
”Som jag nämner i insändaren dör demokratin när media tillsammans med myndigheterna visleleder folket att på falska grunder acceptera pålagor och inskränkningar i sin frihet. (…) I dagens läge går ledande västliga media inte mindre makthavarnas ärenden än sina ryska kolleger vars alster jag förfäras över på originalspråket i TV och tidningar.”
Jag tror dock att mediernas alarmistiska rapportering har mer att göra med pengar (there is no news like bad news) än att media i väst skulle vara politiserad. Dagens journalister är helt enkelt dåligt pålästa och har varken tid eller lust att granska klimatlarmen. De tar den enkla vägen: att uppepa varandras argument. Resultatet blir lite grann som när man ”skickar vidare” någonting genom att viska i örat på varandra. Det som börjar som ett helt icke-uppseendeväckande påstående blir, efter att ha passerat tillräckligt många personer, en stundande klimatkatastrof.
”“Som jag nämner i insändaren dör demokratin när media tillsammans med myndigheterna visleleder folket att på falska grunder acceptera pålagor och inskränkningar i sin frihet. (…)”
Vi har redan sett det ”nya vackra” sättet att styra praktiseras i lokalpolitiken i Sthlm
Biltullarna här ( i Stlm alltså ) är ett riktigt otäckt exempel på hur politikerna säger en sak och sen gör en helt annan, totalt i strid med den politik och de vallöften de gick till val på.
”NOAA – som är helt i Al Gores ficka” Det var en ny konspirationsteori. Undrar hur det gick till? Borde inte Bush sett till att hindra detta, han är ändå President och förefaller inte ha mycket till övers för Gore.
Så här står det.
”One example of these changes in arctic climate is the autumn air temperatures which are at a record 5 degrees C (9 degrees F) above normal, because of the major loss of sea ice in recent years. The loss of sea ice allows more solar heating of the ocean. That warming of the air and ocean affects land and marine life, and reduces the amount of winter sea ice that lasts into the following summer. The year 2007 was the warmest on record for the Arctic, continuing a general Arctic-wide warming trend that began in the mid-1960s.”
http://www.noaanews.noaa.gov/stories2008/20081016_arcticreport.html
Man fokuserar inte på det faktum att det faktiskt varit något mer is detta år. Nämner bara att 2007 var varmast.
I dagens NyTeknik kan man läsa på en helsida om kosmoklimatologi, solfläckscykler och dess påverkan på jordens klimat där bla lilla istiden och avsaknaden av solfläckar tas upp.
Även en kort historielektion om hur kunskapen om solfläckarna har växt fram finns med.
Och hör och häpna, artikeln slutar INTE med ett fördömande, ”men CO2 är det som driver jordens klimat”!
SVT2 Lördag 8 nov, kl 19.00
Annas eviga – Samtalsprogram. Del 3 av 8. Havsnivån stiger när isen smälter. Saltvatten förstör skördar för miljoner människor. Den globala uppvärmningen är inte någon tillfällighet, någon parentes i tiden. Den kommer ha förödande effekter på allt levande. Hur kan Gud tillåta detta? Eller är det i själva verket en del i Guds plan? Anna Lindman Barsk bjuder in gäster som aldrig annars skulle dela middagsbord, människor som har diametralt skilda åsikter i livsavgörande frågor. I programmet medverkar Andreas Malm, författare, Stefan Edman, biolog, och Holger Nilsson, predikant.
Andreas Malm! Och jag som kastade ut min TV redan 1981. Att inte få se profeten nu… tack tack.
Jerker
Hittade artikeln i Ny Teknik på näten om nån vill läsa:
http://www.nyteknik.se/popular_teknik/kaianders/article445952.ece
Nu ska jag läsa den själv 🙂
Jag tillät mig göra en översättning av vad Martin Durke, mannen bakom filmen ”The Great Global Warming Swindle”, säger i en intervju med FrontPage Magazine idag 4 nov. Han sätter in klimathysterin i ett större idéhistoriskt perspektiv. En aning fritt återgivet:
”Miljövännerna är en del av den romantiska traditionen. Liksom romantikerna avskyr man fabriker, älskar naturen, idealiserar bondelivet. Man ser kapitalismen som ond, och menar att vår tids människor lever ett ytligt, depraverat liv, och har glömt bort de sanna värdena. Man ogillar bilar och köpcentra och att en massa enkla knegare nu kan flyga på semester till Thailand.
Romantiken är anti-kapitalistisk, men inte så som marxismen. Marxisterna ville gå framåt, de ville bygga större fabriker. Men de gamla romantikerna hade en reaktionär anti-kapitalism. Romantiken blev en världsbild för dem som förlorat mest – eller vunnit minst – på kapitalismen.
Så är det idag med. Bratsen kring prins Charles är ”gröna” eftersom de förlorat sin ställning i samhället. De intellektuella – lärare, docenter, forskare – är ”gröna” eftersom de inte alls har samma status som förr. Då var en professor en betydelsefull person, hade stort hus och tjänstefolk. Idag tar en rörmokare in mer pengar än han.
De ”gröna” avskydde fabriker och bilar långt innan det var tal om global uppvärmning. Men klimathotet har gett moralisk status åt den inställningen.
Det är lätt att se att klimaträdslan är en politisk idé, inte en vetenskaplig. I sociala sammanhang är det nämligen lätt att se vilka som är ’klimatmedvetna’ och vilka som är skeptiker, precis som man kan gissa sig till vilka som avskyr Bush och vilka som gillar Sarah Palin.
Försök att på en fest för vänsterfolk i New York säga att vetenskapen bakom klimathotet inte håller. Reaktionen blir inte ”Tack gode Gud, vilken lättnad. Jag som trodde att det var slut med oss.” Tvärtom kommer de att bli direkt ovänliga mot dig. De är kolossalt fästa vid sin apokalyps, och uppskattar definitivt inte att människor ifrågasätter den.
Rätt länk till FrontPage Magazine är:
http://www.frontpagemag.com/Articles/Read.aspx?GUID=69129807-D8D6-4986-B6DC-FC772A431C8B
Notera hur en gammal marxist som Durkin placerar miljörörelsen till höger medan högern gärna ser den som socialistisk.
Mer av Durkin, med lite svenskspråklig putsning:
”Jag minns hur det var när jag var ung och dum och vänster. Verkligheten var alltid ett problem. Kommunistländerna var onekligen förskräckliga. Arbetarklassen hade det bättre hos oss. … Kapitalismen hade faktiskt presterat i stor skala!
Alltså blev en del teoretiskt finlir nödvändigt för oss, som att ta fram begreppet ’alienation’ till vädring igen (Marcuse’s ’endimensionella människa’ t.ex.) Under kapitalismen var vi förstås alla rikare och friskare och kunnigare — men vi hade blivit andligt grundare och ytligare! Det var den insikten som fick gamla marxister att bli romantiker: Bönder är ’hela’ människor, industriarbetare däremot alienerade.
Man hamnade i post-strukturalismen. Om förnuftet sade att kapitalismen blivit en stor framgång – då bevisade detta bara att förnuftet i sig var suspekt. Rationalismen, förnuftstron, var bara ’en annan diskurs’. Bruket och missbruket av begreppet ’diskurs’ visar det stora inflytande som lite virriga brittiska filosofiprofessorer haft. Vänstern hade förlorat i sin argumentering, alltså måste man ifrågasätta den logiska argumenteringen som sådan.
Varken vänstern eller de gröna har störts av att verkligheten gång på gång visat att de haft fel. Det är något annat än förnuftet som håller dem igång.”