Jag lyssnade på LKAB:s presskonferens om de investeringar som LKAB planerar att göra i Malmfälten.
LKAB behöver mycket kapital för att hitta nya gruvfyndigheter i Malmfälten. En anledning för att få tillgång till nya investeringskapital kan vara att utöver dessa investering fullfölja och även locka politiker att stödja investeringarna med nya ”gröna” tekniker att göra stål utan kol. LKAB har redan tillsammans med SSAB och Vattenfall satsat i HYBRIT-projektet att göra stål utan kol.
En oberoende utredning har visat att SSAB:s tre stålverk i Norden kommer att kräva investeringar i storleksordningen 100 tals miljarder kr. För SSAB:s två stålverk i Sverige kräver ett energibehov av ca 15 .1 TWh per år, varav ca 13.4 TWh behövs för att tillverka vätgas för den järnsvamp de avser att producera. Detta kräver ett eleffektbehov av ca 2150 MW eller ca 2500 MW märkeffekt för ett kärnkraftverk. Detta kommer att minska utsläppen av koldioxid i Sverige med ca 0.6 %. Produktion av stålämnen kommer fortfarande använda fossil energi för värmning: gasol, naturgas eller olja. Även biobränsle kommer att ge utsläpp av koldioxid.
Den första anläggningen som skall producera järnsvamp för stålverket i Oxelösund skall tillverka ca 1100 kton per år. Tillståndsprocesser och projektering har påbörjats. Denna anläggning kommer sannolikt att byggas i Malmberget då flygförsvaret i Luleå har nekat tillstånd för det 200 m höga tornet i anläggningen. Man avser att ersätta bränslet olja i pelletsugnarna med bio-olja i syfte att reducera utsläpp av koldioxid. Var tar koldioxiden från bio-oljan vägen efter förbränningen?
LKAB:s nya planer
LKAB har nu förutom planer för att bygga ut den framtida gruvbrytningen även planer för att bygga ut produktion av pellets och järnsvamp utan kol. Detta innebär att all pelletsproduktion kommer att byta ut allt bränsle med elenergi, elektriska plasmabrännare alternativt vätgas, varefter vidareförädling till järnsvamp kommer att ske med vätgas.
Enligt LKAB krävs ett elektriskt energibehov av ca 55 TWh per år vilket motsvarar ett eleffektbehov av 6280 MW motsvarande märkeffekten i ett antal kärnkraftverk på ca 7400 MW eller ca 8400 vindkraftverk med medeleffekten 3 MW. De 3 kärnkraftverken i Forsmark har tillsammans märkeffekten 3300 MW och producerar ca 25 TWh per år.
Vattenkraftverken i Norrbotten har en effekt på ca 4500 MW och producerar ca 15.2 TWh elenergi per år. Vattenkraftverken i Västerbotten har en effekt på 3100 MW och producerar ca 12.7 TWh elenergi per år.
Vattenkraftverken i Norrbotten och Västerbotten används som reglerkraft för de ca 720 vindkraftverken i Norrbotten och Västerbotten. De intermittenta effektregleringarna orsakad av vindkraftverken har ökat slitaget på vattenkraftanläggningarna. Med ökat antal vindkraftverk kommer slitaget att ökas ytterligare. Vad händer då det inte blåser? För att kunna producera behövs ”backup-eleffekt”. Denna ”backup” kan inte tas från vattenkraftverken då dessa behövs för oss övriga medborgare i Sverige.
LKAB säger att de har full kontroll på de planerade investeringarna och att det utökade effektbehovet kommer de att kunna lösa efter en del diskussioner med elenergileverantörer.
Med tanke på den negativa inverkan på miljö och djurliv bör en utökad byggnad av vindkraft istället minskas i Norrbotten och Västerbotten.
Utsläpp av koldioxid
LKAB säger att man kommer att minska utsläppen av koldioxid med ca 35 000 kton per år då de nya investeringarna är genomförda, Världens utsläpp av koldioxid från ståltillverkningen är ca 3 400 000 kton. LKAB:s satsning av 400 miljarder kr ger ett minskat utsläpp av koldioxid med ca 1.0 % under förutsättning att all den producerade järnsvampen kommer att kunna säljas.
Finansiering
I den frågerunda efter presskonferensen ställdes frågan om finansiering. Ibraham Baylan inledde att LKAB skall sköta det självt. Sedan tillade han att en stor del av investeringen kommer att finnas med i de budgetar som S och MP kommer att lägga i de ”gröna” klimatförändringarna. Han fick också frågan om hur stor vinsten för LKAB blir, vilket han inte kunde svara på, men tyckte att ”en så här stor och klimatpolitisk investering skapar en dynamik och ger stora exportmöjligheter”.
Staffan Granström
Klimatrealist
Fantastisk satsning!
I ett slag försvinner koldioxid motsvarande 70% av hela Sveriges utsläpp.
Inte i Sverige men i världen.
Detta leder till dyrare råvara, men betydligt mindre ”klimat”avtryck som marknaden villigt skall betala.
Detta eftersom marknaden är så insatt i klimatfrågan.
Den som läser SVD idag varnas för detta vansinne-indirekt-av Dick Harrison.
Kanske även av Sven Britton som hade fel i våras men när han konfronterades av detta lakoniskt konstaterade-ni måste lyssna till FLERA forskare för att få en bra bild!
😉
Knivskarp analys som visar på vikten av skalor och proportioner! Tack Staffan!
Hög tid att planera för ett antal kärnkraftverk utefter norrlandskusten. Bara för vätgasproduktionen skulle krävas drygt 2 st av Forsmark 3 storlek. För resten av LKAB’s elbehov behövs ytterligare drygt 6 st reaktorer av samma storlek. Och kombinera detta med elbehovet för de batterifabriker som nu byggs. Ingen kan väl tro att sådana processindustrier kan försörjas med intermittent el. Utan en sådan utbyggnad av elproduktionen kommer södra Sverige att drabbas av elbrist som kommer att kosta 100-tusentals människor arbetet.
Finland har påbörjat bygget av sin nya kärnkraftsite vid kusten i höjd med Umeå, men att tro att denna skulle kunna avhjälpa detta elbehov är naivt. Finland har ett konstant behov av elimport som man arbetar på att avskaffa.
Misstänker att hela projektet med framställning av järnsvamp gått snett och att man redan fått en helt annan produkt – hjärnsvamp.
LKAB med knappt 3% av världsproduktionen har troligen redan världens högsta produktionskostnad med världens djupaste gruva, 1.5 km, och håller på att flytta en hel stad.
Ligger långt från marknaden.
Hur ska de kunna konkurrera med jättarnas dagbrott i Australien och Brasilien?
Inte lär det vara med detta vansinniga projekt.
Som jag har fattat det så ska LKAB framställa vätgas då elen billig, d v s sommartid och på vintern då det blåser. Vätgasframställningen kommer att bli en del av framtida produktions- och lastbalanseringen av elnätet.
Effektuttaget kommer att anpassas efter tillgången på elektrisk energi och kommer som mest att vara 8000-9000 MW
För elförsörjningen kan det bli så att för första gången byggs kraftledningar med fyra ledare per fas i Sverige. En sådan 400 kV kraftledning har en överföringskapacitet på c:a 1400 MW. Porjus, Harsprånget, och Messaure ligger på 4-6 mils avstånd från Malmberget och dessa kraftverk har idag ställverk med flera anslutande kraftledningar. Ungefär 7000 MW skulle man kunna ta därifrån när kraftledningen från Messaure till Finland är färdigställd. Den övriga effekten skulle nog kunna komma från vindkraft som produceras i regionnätet i Gällivare, Kiruna och Pajala kommuner.
Om vindkraften som byggs sprids ut i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, norra Norge och norra Finland så krävs det inte så stora investeringar i elnät för att få det att fungera.
#4 Lars Lundqvist
Marknaden för LKAB är främst EU och då har LKAB en klar närhetsfördel. Kunderna jämför priset t ex fritt Rotterdam. Dit är det nära från Kiruna, jämfört med Brasilien som först har fyra gånger så lång järnvägstransport till kusten och sen flera gånger så lång sjöfrakt. En betydande del av pris/kostnad för järnmalm är just transport. Därför har LKAB en prispremie i Rotterdam jämfört med de stora konkurrenterna.
Dessutom ligger LKAB i det mest förädlade produktsegmentet, pellets med högt järninnehåll. Ger också en prispremie jämfört med huvuddelen av konkurrenternas produkter.
Järnsvamp är ett stort steg framåt i förädlingskedjan och den har ett mycket högre pris än järnmalm eftersom masugnen elimineras. Världshandeln med järnsvamp är dock närmast obefintlig idag då i princip all järnsvamp används av den som tillverkat den.
Tack för bra och klargörande information, men allt blev nog inte rätt.
I artikeln nämns pellets. Men om jag förstått det rätt är tekniken ägnad att hoppa över pelletskedet och gå direkt från malm till järnsvamp. Eller hur? LKABs information tycker jag är knapphändig. Det en timma långa framförandet i TV gav fler frågor än svar.
Sigge, jag tror att du har fel i det du skriver bland annat, ”framställa vätgas då elen är billig” och ”Effektuttaget kommer att anpassas efter tillgången på elektrisk energi.
Om anläggningen står stilla 50% av tiden på grund av att det inte blåser kommer kostnaden för vätgasproduktionen att fördubblas. Om anläggningen står nästan still 75% av tiden som ju är vanligt med vindkraft blir anläggningarna fyra gånger så stora. Med vindkraft kommer priset att öka drastiskt i jämförelse med kärnkraft. Dessutom kommer vätgaslagren att behöva dimensioneras för minst en månads förbrukning och det är heller inte gratis.
Som en tredje faktor kan man med lokal kärnkraft Gen4 använda processvärme 500° vilket kan halvera elförbrukningen. Vid 900° kan man övergå från hydrolys till termolys med katalysator.
Alltsamman kokar ned till att med kärnkraft Gen4 kommer kostnaden för el (som innefattar mer än elbehovet) bara att bli ca en tiondel i jämförelse med vindkraft. Det innebär en så stor ekonomisk skillnad att allt står och faller med vindkraft/kärnkraft.
För du skall inte tro att LKABs konkurrenter leker i sandlådan med vindkraft.
#6 Karl Erik. ”masugnen elimineras”. Det 200 m höga tornet är väl en slags masugn?
Det är trist när vi inte kan åstadkomma mera av den nyttiga koldioxiden, men spelar heller ingen roll då naturen fixar det ändå. Till dess det vänder ner av sig självt, och då är vi rökta.
Med dagens elproduktion ser det inte bra ut.
Svensk elproduktion i detta ögonblick ( 13:30 ) drygt 19 000 MW, vind drygt 800 MW, import drygt 62 MW.
Skall de ha dygnet runt produktion ( kontinuerlig ) i LKAB eller efter elproduktionen ( intermittent ) i landet ?
Vissa industriprocesser mår bäst om de går kontinuerligt.
Staffan Granström,
”LKAB säger att man kommer att minska utsläppen av koldioxid med ca 35 000 kton per år då de nya investeringarna är genomförda, ”
Idag släpper LKAB ut 0,65 Mton/år. Jag undrar hur man ska kunna minska utsläppen med 35 Mton/år. Sveriges teritoriella utsläpp är 52 Mton/år.
Sveriges största utsläppare av koldioxid 2018 var
1 SSAB inkl Lulekraft 4,6 Mton/år
2 Cementa……………. 2,4
3 Preem……………….. 2,2
4 LKAB ………………… 0,7
Enligt Svenska kraftnät exportera i princip bara Norge el på elbörsen idag.
Tittade också på prisutvecklingen i morgon då industrin sätter igång.
Priset för oss små förbrukare kommer då att ligga på mellan 2 – 3 kronor per Kwh. För att nå en topp kl 08.00 – 09.00 på 3 kronor och 26 öre.
Detta då kylan knappast har tagit något större grepp över Sverige.
Det är inte lägre en utopi när vissa brukare kommer att stängas ute . Frågan är bara NÄR och vilka som stängs ner?!
#10 LEB
Detta sker när järnsvampen omvandlas av kunden till järn.
Dvs det är mottagarlandets CO2 budget som ändras.
UK har problem med sin måluppfyllelse:
https://wattsupwiththat.com/2020/11/29/coal-outperforms-wind-power-during-uk-wind-week/
De nu kommunicerade planerna från LKAB innebär ju att LKAB tänker erbjuda färdig CO2-fri järnsvamp till hela världen. Det är ju på denna grund man räknat fram en CO2-reduktion som motsvarar två tredjedelar av hela Sveriges CO2-utsläpp, LKAB har här tillgodoräknat sig nedlagda masugnar globalt.
Sverige står brutto för ca 0,15% av de globala CO2-utsläppen.
Om LKAB:s uppgifter stämmer, och om bolaget skulle lyckas sälja in sin järnsvamp globalt, skulle LKAB teoretiskt kunna bidra till att minska de globala utsläppen med 0,15% x 67% = 0,1%.
Jag hävdar att detta förträffliga banbrytande underbara uppenbarligen politiska godhetsprojekt måste få ett passande namn, mitt förslag:
Stål-VÄRK 30
(30 är ju förvillande likt 80)
Benämningen bör inkludera såväl LKAB:s, SSAB:s planer som den ”värk” som lär uppstå i försöken att skaffa fram all denna el.
Ja, de dvs. ’drömmarna’ inom såväl den politiska som LKAB/SSAB-sfärerna lider sannerligen inte av blygsamhet, precis… Jeez ! 🙁
Analyser jag sett pekar på en produkt-kostnad om > 10 ggr nuvarande världsmarknads så det vill sannerligen till att ordförande Göran P lägger sin vikt på att uppnå accept hos köparna, såvida där nu kommer finnas några…
BTW; någon som kommer ihåg ’Stålverk-80’? Blev inte så bra, oder ? 😉
Lars Cornell #7
Jag skulle uttryckt mig annorlunda.
LKAB överdimensionerar elektrolysörerna lite för att kunna minska elförbrukningen då elen dyr.
De skulle bli ytterst få timmar varje år som vätgasproduktionen skulle vara helt nerstängd.
Vill uppmana alla att använda sin kundmakt. Välj bort alla elbolag som skryter i reklamen om sin ”gröna el” och att vi måste ställa om.
Byt till elbolag som endast levererar kärnkraftsel.
Kärnfullt är ett av flera.
PS just nu importerar vi 1229MW. Värmekraft producerar med än vad vkv gör.
Robert N #17,
Jag föreslår att man anmäler alla annonser på FB för vind- och solkraft för lurendrejeri/vilseledande reklam. Massor av företag försöker nu lura folk att köpa solpaneler och att investera i vindkraftsbolag. Tyvärr är det nog en förlustaffär. På sikt så kommer politikerna inte att vilja upprätthålla de subventioner som nu delas ut. Visst kan de låna för konsumtion men i det långa loppet så är förlustaffärer även en förlust för staten och folkhushållet.
Hej. Jag har en fråga som inte har med LKAB att göra men kanske litet med klimatet att göra. Är det någon som kan förklara följande. Vi har en stuga i Sälen i höjd med Högfjällshotellet och där finns en vandringsled på fjället. När man följer leden kommer man till en tjärn – relativt stor kanske 300 x 200 meter. I somras gick vi leden och tjärnen var borta – det var snustorrt. 2 månader senare gick vi leden igen och tjärnen fanns där igen med lika mycket vatten som det brukar vara. Har någon en möjlig teori om vad som skedde här?
Det är lika bra vi vänjer oss. Klimatpolitik och identitetspolitik är det som gäller för de flesta politiker just nu.
Det kommer nog vara så ett tag för är du politiker som inte följer normen som präktiga godhetsknarkare så blir du hängd i media direkt med ivrigaste svärdviftarna hos det statliga inslaget.
Sören Gustafsson #19
En bäverfamilj som frös på fjället och gav upp för att efter ett tag ersättas av en som tror på varmare klimat?
#7 Lars Cornell
Skulle inte kalla den ”en slags masugn”. I en masugn reduceras järnmalm med koks och i bottnen av masugnen tappar man ut smält järn och slagg.
LKAB ska göra järnsvamp. För mig lite oklart hur. Normalt görs den av s k direktreduktionspellets, ca 15 mm i diameter. Den bild som LKAB visar är något som kallas pannsinter som görs av finkrossad järnmalm och koks som pressas ihop. Pannsinter är betydligt större och har så låg hållfasthet att den låter sig inte transporteras/hanteras.
Det 200 m höga tornet är sannolikt en reaktor där man sätter i pellets och med vätgas reducerar järnoxiden (tar bort syret). Järnsvamp smälts inte förrän i stålverkets induktionsugn. Därför inte ett slags masugn.
Skeendena i Sverige senaste 10 åren har blivit en komplett mardröm, på så många plan. Ska det behövas ett stort elhaveri under en kall vinter för att ansvariga makthavare ska vakna upp i just denna fråga?
Ovanpå allt finns nyliga signaler från EU att inte ens vattenkraft ska räknas som ”hållbar/grön” – endast sol & vind – vilka absolut inte är det – tvärtom
@ Sören, #19
Såg ni Joe Labero i omgivningen, samma dag eller i närtid?
Eller möjligen Brynolf & Ljung?
Som Norrbottning och Luleåbo hoppas jag att LKAB och SSAB lyckas bättre med sina projekt än Stålverk 80. Eller Kallax Cargo. Där lovades ca 3500 nya jobb. Stora fraktflygplan skulle mellanlanda i Luleå på väg till Asien. Därför byggdes 1999 Sveriges längsta landningsbana, under rekordfart. Landshövding Björn Rosengren fixade pengar, ca 150000000. Men man tänkte inte på att det krävdes tillstånd att passera ryskt territorium. Det landade ca 20 plan, innan företaget lades ned 2010. Luleå kommun sponsrade under flera år för att förhindra konkurs. I Haparanda har vi projektet På gränsen, som kostat hundratals miljoner, men där finns bara en vattengrop. Första gruvan i Pajala gick omkull efter bara ett par år. Vi som lever får se om dom nya monster projekten lyckas bättre.
#19 Sören Gustafsson,
En del skidanläggningar lagrar vatten inför snökanonernas förbrukning till vintern.
#18 Ingemar Nordin,
”Massor av företag försöker nu lura folk att köpa solpaneler och att investera i vindkraftsbolag. Tyvärr är det nog en förlustaffär. På sikt så kommer politikerna inte att vilja upprätthålla de subventioner som nu delas ut.”
Den massiva utbyggnaden av vindkraft görs konstigt nog utan subventioner. Dagens elpriser då det blåser räcker ju inte till någon avkastning.
Den subvention vindkraftsproducenter för anläggningar yngre är 15 år har idag är elcertifikat. Den är för närvarande 2 kr/MWh (0,2 öre/kWh). Detta pris gäller även för “futurehandeln” fram till 2025. Dessutom har regeringen föreslagit ett stoppdatum den 31 dec 2021 för att nya anläggningar ska ha rätt att kunna få tillgodogöra sig elcertifikat.
http://www.skm.se/priceinfo/
# 27 Lars-Eric B Vindkraften behövs inte. Det liknar satsningen på Kallx Cargo, eller varför inte stålverk 80.
Apropå stoppdatum som regeringen utfärdat angående elcertifikat, är det möjligt att utfärda ett stoppdatum för det för Sverige farliga partiet MP.
# 27 Lars-Eric B Vindkraften verkar ha bra ekonomer. Utbyggnaden görs utan subventioner. Dom gör ingen vinst när det blåser, ingen vinst när det är vindstilla. Dom varkar kunna trolla med knäna.
#19 Sören Gustafsson,
En del skidanläggningar lagrar vatten inför snökanonernas förbrukning till vintern.
Jag missade att skriva att ju högre upp på berget vattenreservoarerna ligger desto lägre uppfordringhöjd krävs för pumparna till snökanonerna. De minskar därmed anläggningskostnader och elförbrukning.
L-E B #27,
Alltså är detta lurendrejeri för att ragga investerare. Kommunerna brukar vara lätta offer att få med sig på vindkraftståget då de ju bara satsar andras pengar. Men de går i konkurs på löpande band.
Villaägare utlovas billig el om de monterar solceller på taken. Men där är det tveksamt om det lönar sig ens under drifttiden. Sedan får de själva stå för skrotningskostnaderna. Solelen kostar omkring många ggr så mycket som fossileldning men med framtvingade koldioxidskatter, inga inkopplingskostnader, höjda elavgifter för andra och elcertifikat så kan det löna sig på kort sikt även om det inte produceras någon el under vinterhalvåret.
Eftersom den här tråden handlar om LKAB-s satsning, ska jag be om ursäkt för att jag haft några kommentarer som är utanför tråden. Passar på att tacka för ett mycket bra inlägg av Staffan G. Jag lyssnade också på presskonferensen. Inte så lätt för en amatör att hänga med. Men Staffan G-s inlägg gör att jag nu kan mer om LKAB-s satsning. LKAB kan kanske få några ekonomiska tips av vindkraftsbyggarna. Det lär nog behövas.
#23 Peter Stillbs, inte troligt att de vaknar ens av det. Vem har vaknat på riktigt under Corona, är det nån som försöker bygga upp beredskapsläger för kommande kriser tex? Man vänjer sig snarare istället.
Jag tackar alla för ett antal kommentarer av olika slag.
Det som slår mig som norrbottning är att inte någon konsekvensanalys om hur elenergiförsörjningen skall ske för oss som bor i norra Sverige då LKAB genomfört sina investeringar. Vad händer då det inte blåser. Det övriga samhället måste också fungera. Det finns annat än LKAB i norra Sverige.
@ Henrik, #34,
redan 1974 konstaterade Kjell Höglund dessa tingens ordning:
https://www.youtube.com/watch?v=k_AYOwFY3dQ
Här presenteras nya framtidsmodeller av vår planet:
https://ibb.co/HBkryC7
#32 Ingemar Nordin,
”Alltså är detta lurendrejeri för att ragga investerare.”
Jag håller med om att solenergin speciellt till privatpersoner har orimliga subventioner.
Vindkraften har ju idag en obetydlig subvention, som jag skrev.
På senare tid har China General Nuclear Power Corporation, CGN, stått för ca 20 % av nyinvesteringarna i Sverige. Den absoluta majoriteten av alla investeringar som görs i svensk vindkraft kommer från utländska investerare. Det är en pensionsbolag, investmentbanker, kapitalförvaltare och energibolag. Av svenska investerare är Vattenfall och Stena stora. Jag misstänker att de inte är så lättlurade. De kanske vet något vi andra inte vet.
Tack för en intressant artikel. Har följt tråden också. Mkt lärorikt, och ja man undrar ju verkligen hur detta ska sluta.
SSAB och andra stålverk i EU ingår i EU´s utsläppshandel med koldioxid. Från början har de fått sig utsläppsrätter tilldelade gratis. Succesivt skall även stålverken betala mer. Då blir det naturligtvis svårt för EU’s stålverk att konkurrera internationellt. Vad gäller el betalar industrin 0,5 öre i elskatt medan jag betalar 44,13 öre/kWh inklusive moms.
Skatter av olika slag har säkert stor betydelse för denna typ av investeringar.
Utsläppshandel med koldioxid. Vilket svammel. Men vem vet, hade det funnits på 1970-talet så hade kanske stålverk 80 lyckats. Fan trot.
Bakom allt detta svammel ligger jakten på den livsviktiga gasen koldioxid. Hur kunde det bli så galet. Vilka hjärnor ligger bakom att utse koldioxiden som samtidens värsta gissel. Att utlysa klimat nödläge är obegripligt. Det kanske krävs miljöpartistiska neuroner för att komma på sån dårskap. Med ett litet tillägg, följ pengarnas spår. Väldigt många har sitt levebröd tack vare den sk klimatkrisen.
#38 Lars Eric B
”Vindkraften har ju idag en obetydlig subvention, som jag skrev.”
Åjo, nog har de subventioner alltid. De har företräde ut på nätet vilket leder till att vattenkraften hela tiden måste anpassas efter vinden. Detta gör att det blir onormalt slitage på generatorerna.
Alla kringboende och de som ser sina fastigheter tappa i värde håller nog inte med dig heller. Ligger fastigheten tillräckligt nära så kommer man aldrig att få stycka av en tomt och bebygga den då bygglov inte kommer att beviljas.
Sedan slipper de ifrån att betala för den fördärvade miljön som de skapar och en fråga som man inte hör något om är att vingarna –
– kan väga upp till 15 ton styck – släpper microplast från Epoxi vilket innehåller Bisfenol A. Vingarna håller på landbaserade verk max 12 år sedan har de nötts ner så mycket att de har tappat i verkningsgrad. På havsbaserade verk är livslängden betydligt kortare.
Men den stora subventionen får havsbaserade industrier då de slipper anslutningskostnader. Vilket handlar om jättebelopp hur många miljarder det är har jag ingen koll på men det är åtskilliga.
Denna intervjun med Per Fahlén skulle ha varit med i förra inlägget
https://swebbtv.se/program/klimatlarm
#41 Daniel Wiklund,
”Utsläppshandel med koldioxid. Vilket svammel. ”
Det var EU kommissionen som tog fram systemet 2005 med inspiration från USA´s system för handel med utsläppsrätter för svavel, som kom redan 1995.
Numera finns liknande handel med CO2 i Nya Zeeland, många delstater i USA, Japan, Kanada, delar av Kina, Kazakstan och Sydkorea.
https://fores.se/wp-content/uploads/2014/05/en-guide-till-europas-utslappshandel.pdf
#43 Robert Norling
”Vingarna håller på landbaserade verk max 12 år sedan har de nötts ner så mycket att de har tappat i verkningsgrad. ”
Rotorbladen har en certifierad livslängd av minst 20 år. Det tappar under den tiden max 2 % i verkningsgrad. Göteborgsvinds fyra verk i Göteborgs hamn gick i 22 år utan nämnvärt slitage på rotorbladen. Sedan såldes verken vidare till USA och Irland för ytterligare elproduktion.
https://www.energimyndigheten.se/globalassets/fornybart/framjande-av-vindkraft/aterbruk-och-atervinning-av-vindkraftverk_webb-final.pdf
# 45 Lars-Eric B. Det blir inte mindre svammel för att det är EU-kommissionen som ligger bakom, snarare tvärtom. I boken ”Kamp för Europa” avslöjar EU-tjänstemannen och revisorn Paul van Buitenen korruptionen inom EU. Hans avslöjanden ledde till att EU-kommissionen tvingades avgå före mandattidens utgång. Förvånar mig inte att EU-kommissionen tycker att utsläppsrätter för koldioxid är bra.
#43 Robert Norling,
”Men den stora subventionen får havsbaserade industrier då de slipper anslutningskostnader.”
Det finns ett remissat förslag om detta från regeringen, men mig veterligen inget riksdagsbeslut då många remissinstanser var tveksamma.
# 46 Lars-Eric B. Du har energimyndigheten som källa. Det är klart att dom främjar vindkraften. Vad anser du själv om vindkraften?
Väldigt symptomatiskt att det är EU-kommissionen som sett till att det handlas med utsläppsrätter. Inte konstigt att det är fullständigt meningslöst. Lika meningslösa som avlatsbreven var. Det blev inte mindre synd, men några fick bättre samveten.
#38 Lars-Erik
”Av svenska investerare är Vattenfall och Stena stora. Jag misstänker att de inte är så lättlurade.”
Att Vattenfall är lättlurat finns väl tydliga bevis: Nuon och köp av kolkraftverk i Tyskland.