Lite om ordet "klimat"

Klimatsmart brasa
Vårt klimat är en del av vår miljö men alltför ofta tycks man blanda ihop dessa två begrepp. Resultatet blir ibland att man vänder på steken så att miljön istället blir en del av klimatet.
Bilden här ovan är från en sk “puff” på Ny Teknik som sedan leder in läsaren till själva artikeln. Meningen med en puff är att den ska göra läsaren intresserad och klicka sig vidare. Jag blev mycket riktigt intresserad för på vilket vis skulle en majbrasa kunna bli klimatsmart? Släpper den ut mindre koldioxid om man eldar på ett speciellt vis eller vad handlar det om frågade jag mig.
Det visade sig att det inte alls handlade om klimatet utan om miljön.
“Över hela Sverige växer nu rishögarna som snart ska förvandlas till värmande majbrasor. Många passar på att elda upp allt från utslitna bildäck till trasiga möbler. Få tänker på att det kan få gifter som dioxin, PCB och bromerade flamskyddsmedel att spridas över nejden.”

Det är naturligtvis absolut inget fel att påminna människor om att inte slänga vad som helst i brasorna men det har ju knappast något med klimatet att göra.
Ett annat exempel är från europaparlamentet och handlar om vad kvinnliga politiker kan göra för klimatet. Nicole Kiil-Nielsen (De Gröna/EFA, Frankrike) står bakom initiativet “Kvinnor och klimatförändringarna” och blev tillfrågad om exempel på konkreta åtgärder.
“Jag är särskilt tagen av ett exempel. I Tanzania i Kilombero-disktriket startade en NGO ett projekt för att borra en brunn i en by. Efter bara två år torkade brunnen. Senare blev det känt att endast männen i byn hade rådfrågats, även om det alltid var kvinnorna som hämtade vatten och visste var man skulle gräva. När de insett misstaget och grävde en brunn på den plats kvinnorna visade sinade den aldrig igen.”
Det är givetvis helt lysande att byn får tillgång till en fungerande brunn och lite kul (tycker jag) att det var kvinnorna som visste var de skulle gräva, men vad har det med klimatet att göra?
 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Från mitt perspektiv, det språkliga, har jag tjatat om varifrån ordet klimat kommer och jag upphör aldrig att förundras över hur ett ord som egentligen betyder backe, uppförsbacke, lutning har kunnat få en sån spridning och blivit så missuppfattat.

  2. S. Andersson

    Lena Krantz: Jag tycker att det varit tydligt ett tag nu att man väldigt medvetet blandar ihop miljö, klimat och energi. Patentlösningen på det hela är vindkraft.
     
    Miljön ska man rädda, klimatet likaså och energi är man i stort sett motståndare till. Det känns som om de radikalt gröna drivs av rädsla parat med ett stort mått av konservatism (tänk på att engelskan talar om “conservation of the environment” t ex).
     
    Rädslan uppstår naturligtvis inför de katastrofer som giftutsläpp kan generera men även inför de människor som man upplever som ansvariga (vita medelålders män) och som ska bekämpas. Man är också diffust rädd för saker som man inte förstår, kärnkraft t ex. Detta manifesterar sig i allehanda esoteriska funderingar men även elallergi och andra  symptom som inte låter sig bevisas.
     
    Vad gäller klimatet så tror jag att klimatångesten är ett uttryck för att vi människor gärna vill behålla allting som det är och att vi räds förändringar. Under förutsättning att vi är tämligen tillfredställda med våra liv dock, folk som svälter bryr sig inte om klimatet. Det oföränderliga skänker trygghet och därför ägnar vi oss t ex fortfarande åt religiösa riter (jul) fastän nästan ingen tror på Gud längre. (Det är kanske också därför som klimathysterin tidvis får rent religiösa drag och vissa kyrkliga företrädare hoppat på klimattåget. Liturgi är viktigt!)
     
    Energifrågan då? Jag tror att insikten om att energianvändning är den avgörande komponenten i ett välståndssamhälle är grunden till den energiskepticism som vi upplever nu. Som så ofta är det en paradox. Tack vare tillgång på energi har vi det bra men samtidigt känner vi skuld över att vi roffat åt oss dessa tillgångar på bekostnad av andra människor som inte fått det bättre. 
     
    Vindkraften har kommit att symbolisera det begripliga och naturliga. Vinden har alltid funnits och den kan vi leva med och utnyttja. Vattenkraften har vi också lärt oss leva med och den känns OK fastän kraftverksdammar förmodligen utgör det största hotet mot liv och lem i västvärldens elproduktionssystem. Kärnkraften däremot symboliserar mörkrets krafter, det ger associationer till kärnvapen, död och hemskt lidande. Uran och Plutionium har fått sina namn av de kallaste och mörkaste himlakropparna i solsystemet. Dessutom associeras kärnkraften med den onde vetenskapsmannen, han som i ett anfall av febrig dårskap lierar sig med mörkrets krafter och tänker ta över världen. Blofeldt i 007-filmerna eller Dr Strangelove t ex.
     
    Klimatvetenskapsmannen däremot är en frejdig typ med kånkenryggsäck och gummistövlar. Han eller hon kommunicerar med naturen och tänker enbart goda tankar. Han eller hon är helt ointresserad av pengar utan arbetar glatt för det gemensamma goda.
     
    Kommer det här att vända? Jag tror inte det, i alla fall inte under min livstid. Det här förhållningssättet till det moderna samhället är här för att stanna. Om ett par decennier när Sveriges skogar och kulturlandskap är översvämmade av gamla rostiga vindkraftverk som inte fungerar längre så kommer baksmällan men inte förrän dess. Om inte temperaturerna stiger de närmsta 10 åren så kanske politikerna vaknar och upptäcker att de blivit lurade. (Om temperaturerna faktiskt stiger så får vi som skriver på den här bloggen kanske erkänna att vi hade fel…) När folk sitter och huttra ute i stugorna och gamlingarna på ålderdomshemmen (jag t ex) dör av kyla så kanske vi kan tänka oss att bygga lite ny kärnkraft eller importera rysk gas.
     
    Men inte innan dess…

  3. latoba

    Lena, vet du inte att allt elände har med klimatet att göra? 

  4. Tack Lena.
    ja man kan verkligen fråga sig varför så många blandar ihop “klimat” med “miljö”. Såg i går på “kunskapskanalen” ett program om en fattig by i Afrika. Där hade tydligen (f-n tro´t) klimatförändringarna slagit igenom på allvar. Byborna hade huggit ner skogen runt om kring byn för att det hade “slutat regna” (?) och på så sätt hade jorden utarmats ytterligare. Om och om igen präntades det in att det hade “slutat regna”, men i slutet av filmen/programmet kom regnet, och man fick stora skördar av bl a majs. Problemet var snarast att de inte hade pengar till utsäde, när de fick hjälp med den saken löste sig problemet. Dessutom hade man börjat återplantera den skog man huggit ner. Problemet var alltså uppenbarligen fattigdom, inte klimatet. Eftersom de fick betalt för ved, så högg de ner skogen, och ställde därmed till det ytterligare för sig. Hela programmet var rena dravlet om du frågar mig.

  5. Peter Stilbs

    I Åkersberga där jag bor fordras tillstånd för större Majbrasa, och brandkåren inspekterar och förbjuder tändning om det finns en enda plastpåse i  – eller något annat än trädgårdsavfall.  
    Bra – men samtidigt har kommunen (Österåker) hoppat på en vansinnesordning för sopor och annat, som jag skrivit om tidigare här på TCS – Miljöskadlig Miljöomsorg.
    Bl.a. har man a) tagit bort grovsophämtning ca 3 ggr per år, och b) tar betalt per tömning (+grundavgift). Allt till dubbla kostnaden mot tidigare
    a) Förutsägbart kommer folk att dumpa kylskåp och toalettstolar i naturen
    b) för att spara pengar väntar man en månad med att tömma soptunnan, så det blir billigare
    Och matavfallet ! Jo, det forslas till Uppsala för att bli biogas – jo, så bra.
    Kostnad, lukt, ohyra ?     Jag själv har i stort inget matavfall.
    Oh, så bra – varför har man inte börjat tidigare, tycker kommunledningen 

  6. S. Andersson #2
    “Klimatvetenskapsmannen däremot är en frejdig typ med kånkenryggsäck och gummistövlar. Han eller hon kommunicerar med naturen och tänker enbart goda tankar. Han eller hon är helt ointresserad av pengar utan arbetar glatt för det gemensamma goda”
    lysande verklighetsbeskrivning:)

  7. Jan

  8. Ann L-H

    Mera om klimat och utsläpp:
    Efter att ha fått lite hum om hur Per Kornhall tänker och tycker i klimatfrågan har jag kikat lite mer på olika skolmateriel i fallet. En geografilärare Andreas Grahn har enligt Lärarnas Nyheter producerat en lic. avhandling: Fakta, normativitet eller pluralism? – didaktiska typologier inom gymnasieskolans geografiundervisning om klimatförändringar . Många imponerade ord!
    I sin studie delar Andreas Grahn alltså in undervisningen om klimatförändringar i tre olika grupper, i den första lär sig elever naturvetenskapliga fakta om växthuseffekten och andra klimatfrågor. Enligt Lärarnas Nyheter berättar lärarna för eleverna att det inte är bra att släppa ut koldioxid i atmosfären och hoppas att de inte ska göra det.
    Visst blir man imponerad, Uppsala Universitet, kulturgeografi och pedagogik i skön förening!
     

  9. Ann L-H

    S. Andersson – #2. Jag uppskattar verkligen ditt inlägg, men har ett litet tillägg. Du skriver “engelskan talar om ”conservation of the environment”. De skiljer mellan conservation och preservation. Conservation är mer eller mindre synonymt med “wise use” och preservation med “leave it alone”.

  10. Ann L-H

    # 8 Och en litet förargligt n försvann i … imponerande ord.

  11. S. Andersson

    Ann L-H #9: Hmm, intressant. För mg är “conserve” och “preserve” synonyma.
    Men det var i alla fall ungefär den här definitionen jag tänkte på (Wikipedia):
    Conservation is an ethic of resource use, allocation, and protection. Its primary focus is upon maintaining the health of the natural world: its, fisheries, habitats, and biological diversity. Secondary focus is on materials conservation and energy conservation, which are seen as important to protect the natural world.

  12. Ann L-H

    #11 – S. Andersson – Enligt mina källor tex Vildmarken och välfärden om naturskyddslagstiftningens tillkomst (Ödman,Bucht, Nordström, Liber-82) så splittrades naturskyddsfolket i USA i två huvudfraktioner under 1890-talet. Den ena gruppen, preservationisterna bestod främst av filosofer och författare. För dem var de etiska frågorna väsentligast och de verkade för att skyddade områden lämnades orörda av civilisationen. John Muir och Aldo Leopold var här förgrundsfigurer.
    Den andra fraktionen, conservationisterna, leddes framförallt av skogsfolk. Mest känd är G. Pinchot. För dessa sk nyttoförespråkare var det viktigaste att bevara referensområden för forskning om de naturliga systemen för att kunna bedriva ett skogsbruk på vetenskaplig grund. 
    För mina skogliga kontakter i USA var dessa begrepp självklara åtminstone för, ack ja, tjugo år sedan. 
     

  13. S. Andersson

    Ann L-H #12: Wow, vad du kan! Jag är imponerad och ska genast ta till mig dessa definitioner.

  14. Adolf Goreing

    #8 Det var väl i Uppsala Arrhenius verkade och det Rasbiologiska institutet? Ett ganska naturligt centrum för klimatologin, alltså.

  15. bom

    #14 Någon som har retat upp Dig idag kanske? Det var mycket huggtänder i den där sammanlikningen av klimatism och rasbiologi! 😉

  16. Ann L-H

    # 14 – och Livets Ord.

  17. Adolf Goreing

    #15,16 förtydligande: Svante A var Rasbiologiska institutets förste ordförande. Med tanke på MPs hat mot mänskligheten så förstår jag varför han hyllas av dem. Men man kan inte vara säker på varför.

  18. bom

    I en elefantflock är det den gamla ledarhonan som vet var vattnet finns så det är inget konstigt. Och vi vet ju att odling och vattenhämtning sköts av kvinnorna i negerbyarna. Föga förvånande att kvinnorna hade bättre reda på var en uthållig brunn borde grävas!

  19. Adolf Goreing

    #18 “negerbyarna” fy skäms, ej PK

  20. S Andersson #2
    Det var en mycket målande beskrivning!
    🙂
    Men jag inte riktigt så pessimistisk. Det finns allt en och annan som ser mer till vad som verkligen är vettigt.

  21. S. Andersson

    Lena: Jag hoppas att du har rätt. Ser väldigt få tecken på framsteg dock.
     
    Däremot såg jag häromdagen en rapport om olje- och gasförekomster i Arktis. Uppskattningarna där hade så många nollor innan kommatecknen att ingen visste hur man skulle uttala dessa tal…
     
    50 bagis på att vi fortfarande kommer att ha bensin i tanken om 30 år.

  22. Janne

    Ja om man tvivlar på den mänskliga påverkan av klimatet så brukar man också kasta bilbatterier i skogen. Sådan är logiken för alarmisterna.

  23. bom

    #19
    Jo men det står inget i reglerna om att man måste vara PK. Ta en negerboll till och tag det lugnt! :-))!

  24. Peter Stilbs

    Janne #22 – det var patetiskt.