KVA om vindkraften

Som ThomasJ så påpassligt påpekade sågar nu KVA regeringens planer på fortsatt vindkraftsutbyggnad.

“Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott angriper det så kallade planeringsmål som Energimyndigheten och regeringen har antagit för vindkraftens framtid i Sverige. Här talas om 30 terawattimmar el från vindkraft år 2020.  Men bara en tredjedel av det är realistiskt att tro att man kan få fram i Sverige, säger professor Harry Frank på Kungliga Vetenskapsakademien.”

Professorerna på KVA vill ha en diskussion om realistiska mål för vindkraften.

“Elnätet måste till exempel byggas ut kraftigt för att elen från alla nya vindkraftverk ska kunna transporteras till användarna, påpekar de. Och kostnaden för det måste med i kalkylen. Dessutom saknas det lämplig reservkraft inom Sverige att ta till de dagar det blåser dåligt. Något som behövs eftersom behovet av el inte varierar med vindarna.”

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Klarsyn

    Kalkylerna för nya vindkraftverk räknar ofta med 30 procents energiutnyttjande, när till exempel den stora nya vindkraftsparken Lillgrund, som är placerad i blåsig havsmiljö, den senaste tolvmånadersperioden inte kom upp i mer än 22 procent. Glädjekalkyler används således i stor omfattning inom vindkraftsnäringen.
    När CO2-bluffen sedan genomskådats och utsläppsrätterna avskaffats, och därmed också subventionerna till vindkraftsel, då kommer vindkraftsel för 0,80 till 1,50 SEK/kWh att vara rejäla förlustaffärer för vindkraftsproducenterna.
    Stoppa därför vindkraftsutbyggandet nu för att förhindra gigantiska felinvesteringar i olönsamma vindkraftverk.

  2. Björn

    Att först i idealistisk och populistisk anda bestämma sig för vindkraft är inte så smart. Man borde först ha tagit reda på OM det är möjligt att realisera sina ambitioner. Det visar sig nu att det storvulna pratet om vindkraftens förträfflighet saknar grund i verkligheten. Någon skall ju betala. Är vi beredda att betala enorma kostnader för en redundant teknik som vindkraften? Och inte nog med det, vi får en förfulning av vårt vackra landskap på köpet när vindkraften uppförs.

  3. Hur mycket reservkraft behövs när kärnkraftverken stoppas oplanerat?
    Tyskland har vindkraft i stor mängd. Varför går det där och skulle vara svårt hos oss, som har god tillgång på reglerbar vattenkraft?

  4. Birgitta: I all välmening, men hur ofta stoppas ett helt kärnkraftverk? Och hur ofta blåser det inte tillräckligt mycket?

  5. Ulrik

    I dag är det fritt fram i Sydsvenskan för Christian Kjaer, VD för EWEA, att lobba för vindkraften. Oemotsagd och utan kommentarsfunktion. Förr var det Skånskan som enögt hatade kärnkraft och Öresundsbron när Olof Johansson var centerbas. Nu är “liberala” Sydsvenskan lika ensidig vad gäller CO2 och vindkraft. I ledarredaktionen finns det tydligen endast en godkänd åsikt.

  6. @Birigtta:
    Vindkraften har en plats – definitivt.
    Men ng baskraft är det inte- och siffrorna från bla just Tyskland visar just på att utnyttjandegraden ligger under 30%.
    Dessutom – vad är det som säger att det blåser just när en kärnreaktor stoppas ? Iof är det ofta planerade stopp så man kan lägga dessa under sommamånaderna när vindkraften funkar bra – men iaf.
    Vattenkraft används annars ju ofta för korta variationer samt oförutsedda kraftbortfall – för i vattenkraftsfallet kan man ha en reservoar som är redo att tillföra kraft i princip direkt.
    Skulle vi ta bort kärnkraften så skulle vi dock få kära bara vattenkraft vintertid (vindkraften genererar in så mkt under vintermånaderna som under sommaren) – och då har vi låga reserver under senvåren – eller egentligen: i dagsläget har vi inget alternativ vi måste då starta upp olja/gas eller bygga kolkraftverk!
    /K

  7. L

    Den viktigaste frågan är om vi behöver vindkraft. För ett par dagar sen sa man på nyheterna att elbehovet minskat och troligen kommer att minska med 10 terrawatt om ett par år. Att då förfula landskapet med vindkraft är bokstavligen snurrigt.
     
    Den effektivisering av vattenkraft man nu planerar kommer säkert att räcka till den dag vi ersätter kärnkraften med ny teknik.

  8. Klarsyn

    >birgitta Hambreus #3
    På denna länk kan du följa elkraftsutbytet mellan de nordiska länderna och dess grannar:
    http://www.nordpool.com/system/flags/power/exchange/all/
    Om ett kärnkraftverk plötsligt stoppar i Tyskland så är det troliga att mer elkraft från Norge, nästan bara vattenkraft, via Danmark kommer att överföras till Tyskland. Även överföring från Sverige, stor del vattenkraft, kan tänkas ske vid ett sådant tillfälle. Tyskland själva har för liten del snabbreglerad vattenkraft i sitt kraftsystem utan de får reglera upp sina kolkraftverk och därigenom ta en del av bortfallet, i övrigt får de lita till sina grannar med gott om vattenkraft.

  9. Sverige har gamla stenålders reaktorer där faktiskt flera stoppats oplanerat flera ggr de senaste åren.
    Förut då man brukade tävlas om tillgänglighet brukade Finnarna ha 8760 tim drivtid per år….
    De modernaste som byggs nu behöver aldrig stoppas då de kan byta och fylla på bränsle under drift.
     
    Jämför med vindkraft:
     
    Läs dagens http://www.ing.dk
    De har en automatik som stoppar vindkraftverken då spotpriset blir negativt, så de slipper betala…
     
     

  10. Vad gäller vattenkraft ska äntligen de som ej dämmer upp eller reglerar flödet byggas.
    Vattenkraft i strömmande vatten kan ge en massa effekt och dessutom året runt.
    Annars gillar den lille djävulen i mig vindkraft, ty jag vet att de blir förlustaffärer om de tror de ska få mer än certifikatpengarna…
    Dessutom gör certifikatpengarna att drivkraften för egna energiöar ökar.
    Med kommande elbilsbatterier, kan vi slippa alla avgifter och skatter på vår elkraft…

  11. S. Andersson

    I Tyskland kommer ca 7% av all el från vinproduktion. Vad gäller genomsnittlig elproduktion, kolla här:
    http://reisi.iset.uni-kassel.de/pls/w3reisiwebdad/www_reisi_page_new.show_page?page_nr=158&lang=de
    eller här
    http://www.wind-energie.de/de/statistiken/we-weitere-statistiken/

  12. L

    S. Andersson #11, det skålar vi för! 🙂

  13. S. Andersson

    L #12: “Prost!” som tysken säger…
     
    (Ja-ja, jag vet att jag stavade fel. En helt omedveten lustifikation. Måhända har jag deltagit i för många diskussioner kring systemets vara eller icke vara.)

  14. Är det ingen mer än jag som blev förvånad av att spotpriset kan vara negativt på elkraft?.
    Då det blåser fick tidigare Danska vindkraftägare betala överföringskostnaden och numer stoppar det verken per automatik.
     
    Om elkraft tidvis är gratis, borde många lagringssystem vara lönsamma… då priset ökar igen mot 50öre/kWh?
    Nej jag har såklart fel…
    Lösningen vore att vi bara har ett prosentpåslag på vår elförbrukning, då sjunker privatkunders marginalkostand för el mot noll och vi kan få helelektronik som utnyttjar det.
     
    Elvärmda trottoarer, poler och vad som.. varför inte den mest extrema julutebelysning som tänds då spotpriset närmar sig noll?
     
    Lite av utebelysningen strålar ju ut i rymden, vilket innebär att vindens rörelseenergi kyler moder jord… burrrr

  15. Hemelektronik som … fan att jag inte kan kontrollläsa bättre, men det är så dj–la trist.
     
    Nu ska jag mura ha en bra dag på bloggen.

  16. ThomasJ

    Det var bra länge sedan en måndag ’startade upp’ så uppmuntrande! 🙂
    Tack maggie för snabb reaktion! 🙂
     
    Mvh/TJ

  17. Tyskland får sin reglerkraft ved att kärnkraftsel pumpar vatten i bassäng. Räkna med mer än hälften i förlust på rundturen. Med en torium saltsmältreaktor kan regleringen SKE DIREKTE från turbin UTAN vattan och bassäng.

  18. Anders Mohlin

    Skönt att Vetenskapsakademien “lägger sig i”. Måhända kan en eller annan politiker börja tänka på en verklighet bortom slagorden.

  19. ThomasJ

    Elling (#17): Förutom KKV-el är man i Tyskland tvingade att bygga ut kolkondenskapaciteten för reglerkraftbehovet och f.n. byggs världens största slik anläggning med en effekt om 300 MW. Det är i landet en accelererande oro över framtida energiförsörjning och inte minst kostnaderna för denna. Man ’trodde’ att VKV – det finns ca. 22.000x megasnurror, största har en masthöjd om 300 meter! – skulle ’klara’ kallknäppar senaste vintern, men tji fick man – det var vindstilla i stort sett hela landet och samtliga möjliga och ’omöjliga’ produktionsresurser fick ’köras’ max + vad ytterligare gick, oavsett kostnaderna.
    I det underbara underlandet Sverige har man tvingats lagstifta om att, vid extremt läge, helt enkelt kunna ’stänga av’ elleveranserna regionvis. Rysare! 🙁
     
    Mvh/TJ

  20. ThomasJ

    Anders M. (#18): Håller med fullt ut. Förhoppningsvis, eller mer korrekt: nu måste ansvariga beslutsfattare återfå /gå till/ åtminstone en antydan till verklighetsförankring i sina ’tänken’ och ’handlande’. ’Bara’ det vore en stor välgärning för landet.  🙂
     
    Mvh/TJ

  21. J-O

    Tipsade Maggie om Nordostpassagen men såg sedan att Moderna myter redan noterat det hela …
    Men för er som inte sett det än så anser vår favorit DN reporter Karin Bojs att det är en “klimatnyhet” att 2 tyska handelsfartyg
    på egen hand tar sig genom Nordostpassagen  – lite Skinnarmo
    bravad liksom.
    Skrapar vi lite på ytan är det som följer: 2 st IA isklassade
    fartyg tog sig eskorterade av 2 atomisbrytare igenom Nordostpassagen under september månad dvs då isen normalt
    som minst utbredd.  Isklass IA är den av Sjöfartverket näst högsts isklassen …
    Käckast tycker jag dock är att Karin läst en Science artikel där de Grönländska älgarna( !?) har eller kommer få ett helsike av klimatförändringarna.  På mitt jobb får vi inte ens röka ute…
    PS Karins krönika finns bara i helgens papperstiding DS

  22. Att det skall gå til KVA för att ta reda på enkla ingeniörfakta… Specielt när vilken journalistspire som helst kunde ha klarat att rapportera hem fra Tyskland om resultaten av det fullskaliga experimentet. KVA borde ägna sin tid åt torium fex…

  23. AOH

    Birgitta Hambreus
    Välkommen.. Kanske du kan tipsa dina kolleger AC, MO m.fl. inom partiet att denna maggies blogg befattar sig med verkligheten om klimat och energi så även de får upp ögonen därom helst innan Köpenhamn.
    http://www.wilfriedheck.de/ har du 8 internationella adresser om vindkraft och dess konsekvenser.
    En huvudrubrik är: „ Wind- und Solarstromanlagen funktionieren nur im Zusammenspiel mit konventionellen Wärmekraftwerken und sind daher im Prinzip überflüssig. Sie können auch den ‘gesetzlichen Atomausstieg’ nicht beschleunigen.”
    Vind och solkraft fungerar bara i samspel med konventionella värmekraftverk och är därför i princip överflödig. Den kan ej heller påskynda den ”regeringsplanerade stängning av kärnkraft”
    Varför tror du att fru Dr. Merkel senast vid gårdagens TV-valduellen höll fast vid att elkraftproduktion med kärnkraft skall fortsätta att brukas?

  24. Att pumpa upp vatten till kreatur ute i obygden där man inte har tillgång till el är väl vad vindkraften på sin höjd kan vara bra till. Eller att pumpa upp vatten i u-länder. Som dekor i westernfilmer har den ju sedan gammalt sin givna uppgift. 🙂

  25. Björn H

    Jag tillhör de som tror på klimatkrisen. Däremot tror jag inte att vindkraft är lösningen. Känns alldeles för gammalmodigt och allt för dyrt och opraktiskt. Dessutom förstört det vår vackra utsikt över naturen som någon redan har nämnt här.
    Är det någon som vet någon sida där man kan hitta och läsa om alternativa sätt att skappa förnybar energi?

  26. “Som dekor i westernfilmer har den ju sedan gammalt sin givna uppgift” – det var träffande skrivet
    Och man ser dessutom dylika vindsurror ute på vischan i västra USA också. troligen just för att pumpa upp vatten i en cisterna eller dylikt.

  27. Jag har funderat på framtidens reglerkraft kanske kan vara högtemsreaktorer som gör vätgas då spotpriset är lågt och elkraft då priset stiger över en viss nivå?
    Men om H2 till drivmedel och råvaror till plastindustrin inte kan konkurrera med fossilenergi blir det problem.
    Kanske trotts allt en hög CO2 avgift på fossilenergi kan driva på utvecklingen av denna typ av anläggningar?
     
    Investerare kräver ju mycket hög avkastningsvision på nya tekniker.
     
    När det är utbyggt så kommer det på sikt bli så billigt att ingen fossilenergi kan konkurrera och vi går ur fossilenergiepoken, till gang för människor och natur.

  28. Anders Mohlin

    I senaste nyhetsutsändning (Ekot, 12.30) tillbakavisar, inte oväntat, regeringen KVAs inlägg.
    Politiker är i sanning enastående kompetenta inom alla områden och vet bäst om allt och för alla! 🙂

  29. Björn

    Någon måtta får det väl vara Birgitta Hambraeus [3]; Kärnkraft är kärnkraft och vindkraft är vindkraft. Kärnkraften har vi stor erfarenhet av här i landet så den skall vi inte blanda ihop med vindkraften som man redan på förhand kan säga ha mycket dåliga driftegenskaper. Forsmark levererade 21 TWh 2008 (hela landet 146 TWh) vilket är lika mycket som hela den planerade vindkraftsutbyggnaden. För att ersätta Forsmark behövs tusentals av vindsnurror som förfular det Svenska landskapet, för oljud, stör ögonen med ljusflickers, gör stora landytor obeboeliga och farliga för folk och fä, infrastrukturförändringar i form av otal nya småvägar och kraftkablar etc.
    Tycker du att det kan vara försvarbart att på grund av kärnkraftmotstånd och obevisade hypoteser om CO2, att införa en fullständigt redundant kraftkälla som vindkraften, vilken får sådan konsekvenser som ovan angivits och dessutom måste ha stort bidrag i form av skattemedel som tas från medborgarna i form helt onödiga energiskatter?

  30. S. Andersson

    Björn H #25: Din fråga om vilka energikällor som kan generera en hygglig mängd energi till ett hyggligt pris och med minimal miljöpåverkan har inget enkelt svar. Jag för min del har alltid tänkt att det “energimedel” (källa eller bärare) som har högst energidensitet (kWh/kg) borde ha de bästa förutsättningarna. En jämförelse för termisk elproduktion (olja, kol, kärnkraft) är sådan att förbränning av fossila bränlsen är en kemisk reaktion, som ger i storleksordning 1eV per molekyl i någon mening medan en kärnreaktion ger ca 1Mev, d v s en miljon ggr mer. I praktiken stämmer det här hyggligt för kärnkraft utan breeder-recycling och upparbetning. Med breeders och upparbetning blir skillnaden ännu större. Detta är den stora fördelen för kärnkraft, ett par miljoner ggr mindre bränsle och avfall än för kol och olja.
    Om man tittar på vindkraft så verkar det ju finnas gränser dels för hur mycket energi som finns i luft som rör sig och gränser för väl man kan ta tillvara på den. Solenergi har ju den svagheten att det finns en max övre gräns för vad som är möjligt baserad på den solinstrålning vi har på jorden.
    Det finns säkert de på den här bloggen som kan reda ut allt det här i detalj men jag har en känsla av att inget är så enkelt som man skulle vilja (eller som min småländska moder skulle säga: “hur man än vänder sig har man ändan bak”). I fallet med vindkraft undrar jag om det verkligen inte kommer att ha några som helst klimatkonsekvenser att ta ut mängder av energi ur jordens atmosfär med alla dessa snurror? Det borde ju blåsa rätt mycket mindre bakom dem? Vad gäller sådana där gigantiska solenergikraftverk som diskuterats borde man ju få en rätt omfattande temperatursänkning på marken under kraftverket. Undrar vilken miljöpåverkan det kan ha?
    Nej, ju mer jag tänker på det här desto mer övertygad blir jag om att kärnkraften faktiskt är det som kan rädda oss. Det radioaktiva avfallet är möjligt att handskas med utan någon större inverkan på troposfären. Dessutom är volymerna väldigt små. Särskilt om man kan vidareutveckla kärnbränslecykeln eller rent av använda Thorium som en del här entusiastiskt förespråkar (och som jag inte förnekar (!)) så kan det bli riktigt bra. Man kan t o m utvinna H2 ur havsvatten som kan användas till fordonstransporter med hjälp av billig k-kraft.

  31. ThomasJ

    Anders M. (#28), m.fl.: Missade 12:30 ekot [live] men har nu [via SR:s utmärkta ’Lyssna igen’] hört inslaget. Inte förunderligt att det är Energimyndighetens GD Tomas Kåberger som först med rejält snömos försöker tråckla sig ur sina egna till regeringen framlagda ’mål’ om 30 TWh vindkraft till 2020. Läser man hans ’CV’ förstår man snabbt den mannens drivkraft för en sådan utbyggnad [jäv!]. Ola Alterå (C), statssekreterare åt Maud Olofsson, ’fyller’ i med undanflyktande ’mos’ att man [regeringen] ännu ej fastslagit något mål.. och om så, så rör det sig om 25 TWh/år, dock ej ’öronmärkt’ för vindkraft osv… Han säger sig oxo vara ’förvånad’ över att de 13x KVA-ledamöterna ej känner till detta.
    Rätt märkligt, to say the least! Enligt prop. 2008/09:163 föreslår regeringen ett mål för vindkraften 2020 om 30 TWh, 20 land- och 10 havsbaserat, länk: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=GW03163
    Sedan behandlas propositionen i Riksdagen, länk:
    http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3120&doktyp=proposition&bet=2008/09:163
    varvid regeringens förslag till planeringsram för vindkraft finner godkännande (avsnitt 10.1.2 – betänkande 2008/09:NU25.) Utskottets förslag: Bifall. Kammarens beslut: Bifall.
    Föredragande och ansvarigt statsråd var/är näringsminister Maud Olofsson, alltså Ola Alterås chef.
    Att Mikael Odenberg sällar sig till gänget som inte tycks ha nån ’aaaaning om ´et’  är för mig nedranns förunderligt, han brukar annars uppträda/agera mycket rakryggat!
    Go figure!
     
    Mvh/TJ

  32. ThomasJ

    maggie: la in ett inlägg (#31) med några intressanta länkar. Detta ligger under “Din kommentar väntar på godkännande.”
    Kan du vänligen godkänna inlägget? Tack.
    Mvh/TJ

  33. Claudius

    Jag hörde KVA-professorn om vindkraftsfrågan i morse, och senare motargumenten från politikerna.
    Då blir frågan: I en tungt teknisk-ekonomisk fråga, vem bör jag i första hand lyssna på: A) professorer i fysik o dyl, t ex från KVA, eller B) politiker?

  34. Svar A är tyvärr inte självklart. Fysikerskrået går ju för ITER i Cadarache, ett fusionskonsept som HELT SÄKERT aldrig kommer till praktisk användelse.

  35. Holmfrid

    Till Björn H,
    Alternativ till kostnadseffektiv el är bl a Opcons varmvattenbaserade Rankine-teknik, där ur 55 gradigt (och högre) vatten kan produceras ström till nätet för ca 20 öre/kWh.
    Skutskärsverken kör med detta som alternativ till fjärrvärmeleverans till Gävle Kraft. Elcert ger Skutskär bidrag med 35 öre/kWh utöver spotpriset 45 öre/kWh.om lev till elnätet. 65% av energin i kärnkraftverken kyls bort. Potentialen med Opcon-tekniken är då gigantisk om de ansluts till varmvattenflödet. 300 TWh släpps ut som spillvatten i EU i dag.

  36. C-E Simonsbacka

    VINDKRAFTEN, EN FÖRRÄDISK HÄGRING!
     
    Tanken på att införa storskalig vindkraft är en förrädisk hägring, som vilselett och vilseleder många okritiska och tekniskt okunniga.
     
    Kraftsystemet i Sverige kännetecknas av ganska stora överföringsavstånd mellan vattenkraftproduktionen i norr och förbrukningen i söder. Det krävs därför åtgärder för att upprätthålla synkron stabilitet, spänningshållning och spänningsstabilitet på det svenska elsystemet. Vid stora effekter och långa överföringsavstånd är det stabilitetsaspekter, som sätter gränsen för överföringsförmågan, dvs. det är inte bara transmissionssystemets (stamnätets) överföringsförmåga som är en begränsande överförings faktor.
     
    Vindkraften som elproducent är behäftad med mycket allvarliga begränsningar, miljö- och säkerhetsproblem på grund av att:
     
    –         Den är sporadisk till sin natur. I Sverige kan man i genomsnitt räkna med ca 2000 timmars effektiv produktion av elkraft per år. Detta gör en storskalig kraftproduktion på vårt elnät problematiskt.
     
    –         Den osäkra vindkraften måste arbeta ihop med andra kraftslag, som är tillräckligt flexibla för att kunna matcha vindkraftens variationer utan att el-kvaliteten, el-miljön, och leveranssäkerheten påverkas.
     
    –         Energimyndighetens målsättning att bygga ut vindkraften till 30 TWh år 2020 kommer att kräva enormt stora och kostsamma investeringar, bland annat i stamnätet. Motsvarande investeringar måste också göras i de regionala och lokala näten.
     
    –         En satsning som den föreslagna 30 TWh/år innebär, att det erfordras en installerad kapacitet av ca. 13 700 MW installerad effekt i vindkraft, vilket kommer att destabilisera elnätet.
     
    –         Ingenting vinns i kampen mot koldioxidutsläpp då vindkraften i Sverige främst arbetar i symbios med vattenkraften och då påverkas inte koldioxidutsläppen av vindkraftens elkraftsproduktion.
     
    –         Vindkraftverk tillverkas i så små enheter, att mängden stål och betong som erfordras per utvunnen energienhet överstiger den för till exempel motsvarande kärnkraftverk.
     
    –         Investeringskostnaden är ungefär fyrfalt större än för andra storskaliga kraftslag, exklusive nödvändiga investeringar av kraftnät.
     
    –         För att den svenska elsystemet skall kunna ta emot vindkraftsel ställs stora tekniska krav på nätdriftscentraler för att balansera den underordnade vattenkraften till de stora svängningar i elproduktionen från vindkraftverket.
     
    –         Leveranssäkerheten kommer på undantag, pga. vindkraftens svagheter. Störningar i elnäten kommer i högre grad att även leda till följdfel, till exempel på telefon och dataförbindelser.
     
    –         Den tilltagande klimatförändringen kan i Norrland leda till att risken för isstormar blir allt större. Isbeläggning kan, som i Kanada, bryta sönder ledningsstolpar och förorsaka stora skador på vindkraftverk.
     
    –         Ökningen av vindkraftverk i Norrland medför mycket kostsamma utbyggnader. Redan nu överförs, trots stora överföringsförluster, två tredjedelar av vinkraftsel söderut.
     
    –         Vindkraftsanläggningar på land tar upp stora ytor och kommer att kraftigt påverka naturlivet.
     
    –         Nackdelen med storskaliga vindkraftanläggningar i fjälltrakter och i Norrlands glesbygder är, att avståndet till konsumenterna är mycket långt, vilket ger stora överföringsförluster. Detta innebär att lönsamhet vid nuvarande energipriser inte kommer att kunna erhållas.
     
    Kunskaperna om vindkraftens miljöeffekter i vildmarksområden är i dag mycket dåliga, dvs. närmast obefintliga.
     
    –         Vindkraftverk anpassade till arktiska klimatförhållanden blir dyra.
     
    –         Vindkraften skadar vår orörda vildmarksnatur pga. att vägar måste byggas vilket innebär, att trafiken kommer att öka och viktiga naturområden kommer att fragmenteras.
     
    –         Ny havsbaserad vindkraft kommer förutom försämrad säkerhet att leda till ökade koldioxidutsläpp (miljöpåverkan) bl.a. på grund av, att den kommersiella sjöfarten, som är helt beroende av fossila bränslen, kommer att tvingas göra omvägar.
     
    –         Vindkraftverk kommer, som framgår av uppgifter från bl.a. Norge, Skottland och Kalifornien i USA att massakrera fridlysta örnar.
     
    –         Vindkraften orsakar ett behov av ökad reglering från sekunder i kraftsystemet. Detta är ett negativt effektvärde.
     
    Vindkraft kan minska transmissionsförlusterna i region- och distributionsnäten, om vindkraftanläggningar ligger i närheten av större elenergiförbrukare.
     
    –         För utbyggnad av en given mängd elenergi, säg 1 TWh/år behövs 138 MW kärnkraft, 254 MW vattenkraft eller 457 MW vindkraft.
     
    –         Vindkraftens primärregleringsvärde är negativt, vilket innebär att vindkraften orsakar ett ökat behov av primärreglering pga. variationer i elproduktionen. Vid en vindkraftsinstallation av 3500 MW, motsvarande ca 9,5 TWh/år, erfordras ett extra behov av primär regleringsreserv upp till 10 MW.
     
    Primärregleringen i det nordiska elkraftsystemet upprätthålls huvudsakligen med vattenkraft och detta innebär att vattenkraftverken körs med sämre verkningsgrad, vilket ökar driftkostnaderna i kraftsystemet.
     
    –        Svårigheter att erhålla tillräckligt med primärregleringsreserv kan bland annat uppstå under vårflod och sommarnätter. Under vårflod vill man köra vattenkraftverken på max pga. hög tillrinning. Under sommarnätter är konsumtionen ofta låg och med hög kärnkraftproduktion han det ibland vara svårt, att ha tillräckligt med infasade vattenkraftverk med reglermarginal.
     
    –         Vindkraftens sekundärregleringsvärde är också negativt. Sekundärregleringens funktion är att återställa frekvensfelet som erhölls som en konsekvens av primärregleringen, samt se till att det inom 10-15 minuter finns tillräckligt med primär frekvensreserv och momentan störningsreserv. Detta görs vanligen genom att kraftverk startas och stoppas. Med vindkraft i systemet kommer behovet av sekundärreglering att öka eftersom last+vindkraft kommer att variera mer än lasten gör.
     
    På samma sätt som för primärregleringen så innebär vindkraftens negativa sekundärreglering att man i större utsträckning måste reglera, framför allt, vattenkraften för att upprätthålla balansen mellan produktion och konsumtion.
     
    Av ex. ovan med en vindkraftsinstallation av 3500 MW, motsvarande ca 9,5 TWh/år, orsakar sekundärregleringen ett extra behov av regleringsreserv upptill 230 MW.
     
    –         Förlusterna ökar om den lokala elförbrukningen är lägre än produktionen från vindkraftverken.
     
    –         Vindkraftverk med en maxproduktion som är högre än totalförbrukningen, dvs. i detta fall kan det förekomma att elexporten ut från området är större än maximal import. Detta innebär att vindkraften orsakar investeringar och nätinvesteringsvärdet är negativt.
     
    –         Vindkraftverk anslutna till relativt svaga nät med ganska konstant elförbrukning producerar övertoner, framför allt om vindkraftverket inte har någon spänningsreglering. Detta leder till försämrad elkvalitet och elmiljö åtminstone för de närboende, orsakad av vindkraftverken.
     
    –         Olyckor och tillbud börjar nu globalt nå sådan omfattning – inklusive dödsfall – att försäkringsfrågan blir problematiskt.
     
    –         Storskalig vindkraft är inte ett ”Bra miljöval”, som Naturskyddsföreningen hävdar.
     
    Hur länge tänker Vi skattebetalare tillåta, att vår riksdag beslutar om ohållbara storskaliga investeringar, genom kraftiga subventioner, i infrastrukturer som etanol och vindkraft? Vem skall betala för avvecklingarna, om inte Vi skattebetalare? Dessutom kommer vi framöver att få kraftigt höjda elenergipriser och elöverföringsavgifter, pga. vindkraften, som tack för vårt deltagande.
    Mvh, 

  37. ThomasJ

    Holfrid (#35): Klockrent inlägg! Om än skrämmande avseende mängderna energi som ej tillvaratas. Vi har ju även våra KKV o deras kyl-/spillvatten, där Forsmark allena ’skulle kunna’ värma upp alla Uppsalas + Sthlm’s bostäder. Ringhals pumpar ut ca 165 kbm +10 gradigt H2O per SEKUND i havet – skulle räcka till att värma upp alla bostäder i hela Gbg-regionen… som nu ’tjänar’ detta kylvatten endast bra feske utanför utsläppen, förvisso ej tillåtet men….
    Samtidigt planeras en enormt dyrbar gasledning från Norge till Västkusten… Varför inte en ’varmvattenledning’ från Ringhals istället?
     
    Kan du förtälja nåt mer om Opcon? Anledning till frågan är att jag kollade deras hemsida o respektive finansiella informationer och dessa ser ju inte alls så där väldans positiva ut – lite väl likt Morphic… oder?
     
    Mvh/TJ

  38. ThomasJ

    C-E Simonsbacka (#36): Jättetack för ett utomordentligt väl skriven och ytterst informativt inlägg! 🙂
    Avslutande fråga ”Hur länge tänker Vi skattebetalare…?” Ja, hur länge…?
    Lika mycket brisans i denna fråga som den som föranledde bildandet av 4 oktoberrörelsen…!
     
    Mvh/TJ

  39. Kärnkraften i Sverige skulle producera avsevärt mindre elkraft om de skulle producera fjärrvärme, då verkningsgraden beror på temperaturskillnaden.
    Högtempsreaktorer är att föredra, bortsett att de kan tillverka H2 då elkraftpriset är lågt, ger de upp till 50% verkningsgrad vid elproduktion och 60% vid H2 produktion.
    Den energi som släpps ut i havet betalas inga skatter eller avgifter på.
    Om kärnkraft fick elcert på att höja verkningsgraden skulle ni få se på själva f….
    Som det är nu skulle de få ökad straffskatt om de sålde fjärrvärme.
     
    Visst är det upp och ner vända världen?

  40. ThomasJ

    Gunnar L. (#39): KKV:arna släpper ju ut detta ’övertempererade’ spillvatten efter elproduktionen i desamma, oder? Det handlar ju om att tillvarata den betydande energimängd som idag ’bara rinner’ iväg ut i havet.
    Elcertifikaten ska f.ö. helt enkelt bara bort ohne wenn und aber, Punta e basta! (Liksom alla övriga skumma förordningar/’lagar’, monopol/oligopol, som resulterar i fördyringar av energiproduktion/-försörjning.)
    Elcertifikaten är f.ö. en ’smart’ konstruktion om man ser det från producenternas sida – tvärtom från brukarnas – då dessa dels ligger utanför statskassan och därigenom ointressanta för Borg etCons, dels uppåt ej begränsade därigenom per automatik avkastningsgarantier för investeringar i t.ex. vindkraft, dels ’dynamiska’ i det att kvotplikten regleras efter ’behov’ [som framförs/fastställs av producenterna…] av politiker [i riksdagen] som i sin tur inte har speciellt mycket aaaaaaning över vad de beslutar om…  🙁
    Så visst är det en upp och nervänd värld, det är ju Sverige för böfvelen…!
     
    Mvh/TJ

  41. C-E Simonsbacka

    Tack för din uppskattning av artikeln,  TomasJ (#38)!
    “Lika mycket brisans i denna fråga som den som föranledde bildandet av 4 oktoberrörelsen…!”
    Instämmer !
    Vindkraften är idag kraftigt översubventionerad och våra svenska hushåll bekostar, utan att ifrågasätta, dessa stora subventioner i form skattlindringar, bidrag och andra politiska styrmedel, som t.ex. elcertifikaten. Med anledningen härav är det ingen som har det minsta intresse av, att tydliggöra vindkraftens verkliga, direkta och indirekta, kostnader för att uppfylla Energimyndighetens planeringsmål på 30 TWh/år.
    Genom hushållens stora generositet kan nu vindkraftsägarna, inkassera stora vinster.
    För den som är intresserad, kommer min debattartikel “Vindkraftens elmiljö och elkvalitetspåverkan” , att publiceras under rubrikerna “Åsikter” och “Debattartiklar”
    i Norra Västerbotten, norran.se, troligtvis under de närmaste dagarna.
    Mvh,

  42. Om du har nytta av dagens låga kylvattentemperatur så kan du såklart leka med det.
     
    Verkningsgraden i alla termosystem beror av temperatursskillnaden, om det så är en bilmotor eller ett kärnkraftverk.
     
    Eller för den delen värmepump..
     
    Där vill vi ju ha lägsta tänkbara temperaturskillnad då en värmepump inte ökar energimängden.
    I en värmepump handlar det om att vi ska förlora så lite elkraft som möjligt…..
     
    Därför bl.a. jag bygger med lågtempererad golvvärme. 🙂
     
     
     

  43. ThomasJ

    C-E Simonsbacka (#41): I ’Norran’! Vá kul att höra för en ’skelletpajk’ som jag är! Har du måhända
    möjlighet att e-posta mig nämnda artikel ’in spe’, off-list? e-post: tjthomasj[at]gmail.com.
    Vore mycket tacknämligt!
    Skicka den oxo, när publicerad, till maggie så finns möjlighet att den kommer upp som en tråd här, oder maggie? Si? 🙂
     
    Mvh/TJ

  44. Björn H

    holmfrid: man tackar man tackar! ett stor tack till alla andra som svarar på mina frågor här på denna blogg.  Ni underlättar min klimatforskning extremt mycket. TACK!!!!!!!

  45. ThomasJ

    Lite OT men ändå med tung bäring mot temat som debatteras i denna tråd finns i dagens ’Brännpunkt’ i SvD, [länk: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3528593.svd ].
    Viktig info i artikeln är angivelserna om hushållens skuldsättningsgrad – primärt via bolån – som f.n. ligger på nära 150% av disponibel inkomst. En mycket stor del av bostadsytan i Sverige är eluppvärmd [ca. 25+ %]. Konsekvenserna av ett kraftigt ökat elenergipris [direkt/indirekt] pga. vansinnig vindkraftsutbyggnad [jfr. Spanien] blir för dessa hushåll helt enkelt förödande.
    ”Fyra av fem svenskar saknar en nettoförmögenhet om man räknar bort bostaden.”
     
    Dick Kling är f.ö. även författare till boken ”Radhusproletärer och Ombudskapitalister – om svenskarnas förlorade förmögenheter”, ISBN: 798-91-7566-606-8, pocket utgiven av Timbro 2008 och synnerligen läsvärd. DK är därtill oxo ordförande i Skattebetalarnas Förening.
     
    Mvh/TJ

  46. AOH

    http://www.telgeenergi.se/Om-vind–vatten/Vindochvatten/Nordens-kol-oljekraftverk/
    Usch -vilka “smusiga” grannar vi har i öst och väst . Heja Norge som är clean

  47. C-E Simonsbacka

    Vindkraftverk är behäftade med allvarliga säkerhetsbrister!
    Vindkraftverk , stora som små, säljs och uppförs i Sverige trots att de inte är så säkra, att de får tas i bruk.
    Av rapporten ”MARKNADSÖVERSIKT SMÅ VINDKRAFTVERK I SVERIGE 2009” kan utläsas att vindkraftverk uppförs i Sverige trots att tillverkaren/tillverkarens ombud inte påvisat, att vindkraftverken på uppställningsplatsen uppfyller de grundläggande EG/EU-kraven.
    Ett typgodkännande enligt SS-EN 61400-2 uppfyller inte krav för ”EG:s-typkontroll”, dvs. att vindkraftverk är i överensstämmelse med ”The New Approach” – lagstiftningens grundläggande (väsentliga) säkerhetskrav då standarden inte är en harmoniserad europeisk maskinsäkerhetsstandard.
    I rapporten har inte tydliggjorts vad tillverkaren eller hans ombud skall intyga för att påvisa vindkraftverkets överensstämmelse med bestämmelserna i relevanta gemenskapsdirektiv, som föreskriver anbringande av CE-märket.
    Det framgår inte heller, att ”Återförsäljare/Importör” av vindkraftverk från länder tillverkade utanför EU/EES är ansvariga för EG-försäkran om överensstämmelse, om ”Mutual Recognition Agreements” inte har träffats med ett land utanför europeiska unionen (ett s.k. tredje land).
    I den svenska prövnings- och tillståndsprocessen samt i de offentliga rättsinstanserna beaktas inte de grundläggande (väsentliga) produktsäkerhetskraven eftersom Sverige betraktar vindkraftverk som en ”anläggning”, men vindkraftverk är enligt EU:s tvingande lagstiftning en produkt, dvs. en på marken fritt uppställd ”maskin”.
    Vindkraftverk skall, för att få åtnjuta fri rörlighet inom EG:s inre marknad, uppfylla de grundläggande kraven med avseende på miljö, hälsa och säkerhet för person, egendom och i förekommande fall husdjur, vilket regleras av “The New Approach” lagstiftningens produktdirektiv och inte av vare sig MB, eller PBL.
    Tillverkaren har enligt produktansvarslagen (PAL) ett långtgående ansvar för skador som orsakas av, att hans produkt inte är så säker som det finns skäl att förvänta/förutsätta. Men hur kan en strikt skadeståndsskyldighet råda enligt PAL och den svenska miljöbalken (MB), då den som tillhandahållit vindkraftverket inte kan anklagas vare sig för vårdslöshet och/eller uppsåt, då han i samband med tillståndsansökan, genom miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n), upplyst om de allvarliga säkerhetsrisker som finns, men som dessutom inte är baserat på de relevanta produktdirektiven bindande säkerhetskrav som skall gälla på uppställningsplatsen? Trots säkerhetsbristerna, som inte uppfyller produktdirektivens grundläggande (väsentlig) krav, beviljar svenska myndigheter tillstånd för att få bygga/uppföra vindkraftverk.
    Sveriges fördragsbrott, enligt författaren, mot bindande EU-rättsakter kan komma att få allvarliga retroaktiva konsekvenser bl.a. för arbetsgivare/anläggningsägare och berörda markägare, för att bindande säkerhetskrav inte har beaktats på de vindkraftverk som tagits i bruk efter 1995-01-01, om undertecknad får sin anmälan mot Sverige prövad av EG-domstolen.
    Mvh,

  48. Vad ni är vindkraftskeptiska…
    Jag är bara emot subventionerna, tekniken är ball och ökar möjligheten för privatpersoner att bygga egna skattebefriade energiöar, om inte annat så ger sertifikatkostnaden ytterliagre drivkraft, superbra av regeringen att slopa bygglov för upp till 3mdiam.
    Slopa de flesta bygglov så ska ni få se att boendet blir både bättre och billigare..
     
    Om en TVapparater skulle ha samma regida tillståndbevilgelse och regelverk skulle vi aldrig fått andra efter trälådorna som visade korsnäsgården, men de skulle kosta 20.000:-
    Och bara vissa hus skulle få komunens tillåtelse att ha dem.

  49. Elling #34
    Just det har jag märkt efter debatt med högskolans fusionskramare..
    De 5 olika billiga system som är på G, vill de helst inte veta av.
    Nejk en evig forskarkarriär i ITER och sen nästa och nästa …så pension och allt drivet och betalt med fossilenergi..
    BP blev grön och satar på solkraft (som alla fossilprofitörer är det bara marknadsföring)
    Inget oljenolag vill veta av kärnkraft, ty det vet att då är deras epok över… noll chans till pris och miljö konkurrans.
    Det djävliga är att de flesta regeringar i Västvärlden spelat i samma lag… tills nu.
    Italien skriver i slute av sep under ett avtal till… de duger inte med de fyra 1,6Gwe de bästämde i sommras, nu ska 4 1,2GWe Ap1000 byggas med.
    I ett slag får Italien nästan 100TWh/år i ren trygg fin energi.
    Motsvarande mängd kol och metangas, slipper de importera…

  50. ThomasJ

    C-E Simonsbacka (#47): Högst intressant att du driver anmälan mot Sverige inför EG-domstolen!
    Vänligen håll bloggen underrättad om utvecklingen härav.
     
    Gunnar L. (#48): Tror vi pratar ’samma språk’ egentligen. Varken du, C-E S. [tror jag] eller jag har nåt emot husbehovsbaserade VKV. Det handlar [för mig] om ’storskaliga’ verk, dvs. f.o.m. storlek för tillståndsgivning. Tar vi bort subventionerna – alla, inkl. elcertifikaten, kommer den storskaliga VKV utbyggnaden att självdö. Det kan aldrig, säger aldrig uppstå en positiv pay-back från ett storskaligt VKV. F.ö. har det alltid varit bygglovsbefriat för max. 2,5 m propdiam.
     
    Mvh/TJ

  51. Erik L

    #48 Gunnar Littmarck
    Håller med dej om det där med att det är subventionerna som är det största problemet med vindkraft. I somras när jag talade med en Tysk bekant som sysslar med bla utveckling av bla vindkraftskomponenter (han jobbar på en högteknologisk firma som bla, ritar aerodynamiska prylar samt tar fram produktions liner till flygindustrin mm.) Och han bara skakade på huvudet när det gäller vindkraftssubventionern, “dom stoppar all utveckling, verückt!”, det enda som efterfrågas är kvantitet med leverans NU, dom vill bara att utbyggnaden går fort, för det skapar jobb i lågkonjunkturen. Och vi får då en ineffektiv och onödigt stor utbyggnad helt i onödan, bara för att det ska vara så jäkla bråttom. 
    “Att vi har helt nya effektivare verk på skrivbordet som faktisk kunde vara konkurrenskraftiga utan subventioner struntar politikerna fullständigt i”

  52. Erik L
    Det var intressant..
    Det enda någorlunda konkurrenskraftiga jag läst om är ett Italienskt med 500m linor till parasail som driver en “karusell”.
     
    Nej jag tror inte något vindkraftverk kan ge elkraft året runt till under 10öre kWh… då ligger de ändå dubbelt för högt…
     
    Utvecklingen gör att elkraft och drivmedel blir så gott som gratis..
     
    Vi kommer betala mer till frisören (det kommer stiga för de som inte fixar det själva (numer förbjuden, men snart startar jag igen 😉 )) än vi betalar för drivmedel och elkraft..
     
    Minns de orden 2040…
    Då ska jag ha Nobelpriset i ett nytt fack för mänskligheten… framtidsskådande…..
     
    Nobell nissar brukar ju få pengarna när de är så skraltiga att de inte kan sätta fart på dem…..
     
    Mercury racing för skeppare med rullator?

  53. Hemelektronik som … fan att jag inte kan kontrollläsa bättre, men det är så dj–la trist.
     
    Nu ska jag mura ha en bra dag på bloggen.

  54. Kjell_A Jönsson

    Kjell- A  Jönsson
    Återigen !
    Om en större del av el-behovet skall täckas av vindkraft i stället för kärnkraft krävs en motsvarande utbyggnad av vattenkraften för att sättas in då det inte blåser eller då det blåser för mycket.
    SKALL  MAN  DÅ  STÄNGA  AV   DENNA  NYA  VATTENKRAFT DÅ  DET  BLÅSER  LAGOM ??  VARFÖR  I  SÅ  FALL  INTE  I STÄLLET  STRUNTA I  VINDKRAFTEN  och utnyttja vattenkraften kontinuerligt.
    Can anyone explain ?
    Kjell-A  Jönsson

  55. Klas

    @Kjell-a:
    Problemet är att det inte går att bygga ut vattenkraften speciellt mkt. Och det lilla man skulle v. kunna bygga ut den klarar itne elbehovet, men kan klara iaf en mindre del av reglerbehovet.
    Om man kör vattenkraft som baskraft så tömmer man dammarna alldeles för snabbt. Baskraft utgörs lämpligtvis av kärnkraft, kolkraft,geokraft eller oljekraft (fast det sista är dyrt). Sedan har man vind och sol – och reglerar nätet momentant med vattenkraft..
     
    /K

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *