Korallreven mår utmärkt

Här presenterar en av världens främsta korallrevsforskare sina studier av korallrevens tillstånd.

Koraller består egentligen av en symbios mellan växter och djur. Detta bidrar till att korallrev är väldigt motståndskraftiga mot temperaturväxlingar. De trivs bäst i varma vatten. Där växer de fort. Men ju kallare vattnet är desto långsammare växer de. Det som kan förstöra korallrev är egentligen bara cykloner och när de blir förstörda av fiskeredskap.

Trots alla larm från media och en del forskare så mår t.ex. Det Stora Korallrevet utanför Australiens östkust alldeles utmärkt. Peter Ridd har studerat detta rev särskilt noggrant och är förvånad över alarmisternas ständigt återkommande dödsdomar över detta fantastiska rev. Och det har de hållit på med i decennier trots att data pekar på motsatsen. Alarmismen har fått mycket stöd av massmedia, och även av en del australiska universitet som helt enkelt vill sprida en dramatisk bild av det hela.

Här är en pdf över hans bilder:

ICSF CLINTEL P. Ridd

Och här är en länk till en längre rapport som Peter Ridd skrivit för GWPF:

https://www.thegwpf.org/content/uploads/2023/02/Ridd-State-of-Coral-Reefs.pdf

Ingemar Nordin

 

 

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lars Thorén

    Tack Ingemar! Det är märkligt tyst i media om hur bra korallreven på GBR mår just nu med fler koralldjur sedan mätningarna startade. Ännu märkligare är tystnaden kring hur korall- och djurlivet i havet på Bikiniatollerna har återhämtat sig och blomstrar efter 23 atombombsprängningar med 10 tusentals-gradig vattentemperatur och varav en bomb tusen gånger starkare än Hiroshimabomben! Något att tänka på för kärnkraftshotarna.

  2. Lennart Bengtsson

    Tanken att högre temperaturer är på väg att förstöra jordens korallrev är något absurd. De högsta vattentemperaturerna idag återfinns i Röda havet. Få platser på jorden har mer prunkande korallrev än just detta område.

  3. Lasse

    #2 Absurt.
    Ändå har vi i SVT fått dödsdomen av Erika Bjerström på bästa nyhetstid. Något som efterföljare i SVT återupprepar.
    Hennes insatser är absurda!
    Peter Ridd blev offer för den ovetenskapliga alarmismen när han föreläste om korallernas resilience.
    Vad sägs om tippingpoints som upprepas här.
    Skogens återtåg på fjället 😉
    https://www.svt.se/nyheter/utrikes/analys-varlden-star-infor-en-hardnad-politisk-klimatstrid-1

  4. foliehatt

    OT – radera om helt off. Men, jag kan inte hålla mig.

    Allas vår klimatkorrespondent, Marie-Louise Kristola, kåserar i radions P1 om hur hon har åkt till Paris och där upplever osedvanligt varma marstemperaturer (+19⁰C). C’est pas normal säger hon.

    Tänk, om hon hade sparat in på den resan hade hon kunnat få uppleva normal vinterkyla i Sverige. Men då hade det ju inte blivit något kåseri, förstås.

  5. mattias

    #4
    Undrar varför hon åkte just till Frankrike?
    https://www.netweather.tv/charts-and-data/jetstream

  6. Lasse

    #4
    OT
    Paris 19 normalt?
    Närmare normalt än maximalt!
    Max mars 26 C
    Medel högsta 12,8 C
    Men visst är det underbart med värme Marie-Louise 😉
    https://en.wikipedia.org/wiki/Climate_of_Paris

  7. Lasse

    #4
    OT
    21 av 31 marsrekord från före 2000
    2 lika temp 1900 talet och 2000 talet
    8 från 2000 talet
    https://www.extremeweatherwatch.com/cities/paris/record-high-by-day

    För att återknyta till Korallerna och Peter Ridd.

    Vi har en skev bild av verkligheten på grund av medias förmåga att få sprida ovetenskapliga observationer.
    Detta sker samtidigt som klimatkris basuneras ut-varför reagerar inte vetenskapskollektivet.
    Lennart B sitter i svensk vetenskaps högsta kollegie.
    Konstaterar ovan absurda påståenden som sprids-men har vi sett Vetenskapsakademins protester?
    Peter Ridd försökte och fick löpa genom rättsväsendet!

  8. mattias

    #6
    Intressant länk. Med tanke på de senaste årens rapporteringar om extrema värmeböljor så hade även jag förväntat mig att flera dagliga rekord skulle ha slagits under sommarmånaderna. Men det verkar de inte ha gjort i den utsträckning som media vill göra sken av (trots ökande UHI). Det är inte så lätt att slå rekord.

  9. Ulf

    Och rekordsnö på Mammoth mountain i Kalifornien. Inte lätt att vara religiös alltid. Åtminstone inte om man måste pracka på alla andra dravlet.

    Som sagt ifrån global warming till climate change kom lite för lägligt.

  10. Jo, när det tokljugs om korallernas status så är det inget annat än kvittot på hur konsensusforskningen har slagit igenom när det gäller klimatforskning och mediarapportering.
    Vi såg samma styvmoderliga behandling av kärntekniken, nu är det t o m svårt att finna ingenjörer och tekniker på det området.

    Lennart Bengtsson och andra celibriteter inom klimatvetenskap måste uppleva intrånget av agendaforskning och konsencus som knäckande och förödande för deras vetenskapsområde.

    Korallernas status som klimatsymbol är lika illa som isbjörnen – båda är otroligt anpassningsbara och har selekterats genom flera istider och klimatoptima.

    Att WWF, media och mängder av alarmistorganisationer väljer just sådana arter visar på hur oerhört korkade och ovetenskapliga dom är!

    10 – års väderanomalier pågår varje dag någonstans på jordklotet – och tas nu som gisslan av alarmister och media som bekräftelse på klimatkrisen..djupt ovetenskapligt.

    Det kommer inte att finnas skuggan av en chans att alarmismen minskar ens om globaltempen dyker med 0,5 grader celsius.
    Alarmismen är nu djupt etablerad i den globala politiken.

    Sutarleken var kraftigt försenad förra försommaren, liksom gäddleken i år – men smhi kommer att fortsätta alarmismen.
    Idag faller snön i trollhättan och plogbilarna far som flitiga myror längs gatorna – inte ens en notis om detta på nyheterna, meteorolog Pia talar istället om att det blir fint vårväder imorgon..

  11. UWB

    Ämnet korall-öar har avhandlas här flera gånger, speciellt TTY har goda kunskaper.

    Det viktiga är att miljön är oförändrad kring korallreven, då det är ett symbiossystem där speciellt papegojfiskarna har en nyckelroll, då de producerar sand (av döda koralldelar) som säkerställer att atollerna växer.

    Sedan senaste nedisningen har havet stigit cirka 120 meter och korallreven och atollerna finns kvar i stor utsträckning. Varför ska de då inte kunna anpassa sig i framtiden, den stora risken är:
    1. För kalla hav
    2. Utrotning av papegojfiskarna
    3. Överbefolkning av korallöarna.

  12. Erica bjerström, korallkvinnan, på svt extraknäckte i torsby i tisdags – klimatföredrag via kommunens kulturavdelning – missionskören stod för musiken.
    Alarmismen frodas som koraller i våra samhälleliga inrättningar.

  13. Mats Kälvemark

    En enkel koll på Wiki.
    https://en.wikipedia.org/wiki/Coral
    ”Corals first appeared in the Cambrian about 535 million years ago. Fossils are extremely rare until the Ordovician period, 100 million years later, when Heliolitida, rugose, and tabulate corals became widespread.”
    Så nog kommer korallerna att klara sig både om det blir varmare eller kalllare.

  14. I diskussionen efter Peter Ridds föredrag så berättade han hur det hade gått till på hans universitet. Ridd började göra egna mätningar på korallrevet som visade att hans kollegor gravt hade underskattat korallrevets storlek. Han publicerade flera artiklar om detta. Kollegornas studier hade ingen systematisk metod utan de gjorde bara lite flygningar över det. Denna metod ger en felaktig bild av vad som sker längre ned på reven. Om t.ex. ett rev förstörs upptill av en cyklon så växer korallen till sig längre ned, vilket gör att skadan repareras efter några år.

    Hursomhelst så gillade inte kollegorna och de gröna klimatorganisationerna hans kritik. Deras ständigt återkommande budskap sedan 80-talet var ju att Det Stora Korallrevet var på väg att dö. De ville inte höra talas om att korallrev kunde repa sig och växa till.

  15. forts #14,

    Så småningom började Ridds forskningsanslag att minska efter påtryckningar från gröna regeringar och arga kollegor. Han anklagades för att han hade ”förtalat” universitetet för deras usla korallrevsforskning. Och så småningom fick han sparken.

  16. foliehatt

    Ingemar, #15,
    …androm till varnagel. Så går det när man biter den hand som föder en (även om man har rätt i sak)

  17. Johan

    Off topic , Johanna Frändén
    i Aftonbladet ifrågasätter
    demokratin för klimatet.

  18. UWB

    #17
    Kanske inte så mycket OT ändå, detta är något som kommer upp fler och fler gånger, inte bara från meterologi-Pär.

    Kan EU vara det överstatliga organ som tvingar in olika länder i strategier. Nu ska ju 42,5% av elektriciteten komma från definierade källor från och med 2030, som det ser ut omfattar detta vattenkraft, sol, vind och biobränslen – där kärnkraft kallas ”low carbon” och under vissa villkor (som Sverige uppfyller) kan vätgas producerad av kärnkraft kallas för ”grön”, eller åtminstone ”low carbon”.

    Här förlorar jag mig, kärnkraft har lägre utsläpp av koldioxid än både vind och sol, ändå anses detta inte vara ”grönt” då det använder ett bränsle. Hur fungerar det om och när burners / breeders kan kommersialiseras (kanske är detta moroten för att gå vidare med desssa tekniker).

    I vilket fall som helst ligger Sverige bra till här, men åter till kärnfrågan. Antag att en bra sammansatt grupp människor i Sverige gjorde en helt oberoende analys och kom fram till att Sveriges elsystem skulle bestå av tre beståndsdelar, kärnkraft, vattenkraft och biobränslen (där sol kan användas för egna behov, men inte blandas med annan el), skulle då detta vara skäl att gå förbi folkopinionen för att skapa detta system (igen, det gjordes på 70- och 80-talet) – eller jag kanske uttrycker mig fel, det kanske är så att folkopinionen skulle uppskatta ett sådant system. Vad som skulle hände skulle vara att det tog några år extra för Sverige att bygga upp ett väl fungerande produktionssystem av el igen, men det skulle knappast leda till att ekosystemen kollapsar och jorden skulle bli obeboerlig (som Johanna antyder).

  19. tty

    #13

    Nu är ju i och för sig både Rugosa och Tabulata utdöda. De nutida korallerna, Scleractinia dyker upp under Trias, för drygt 200 miljoner år sedan, så de har överlevt två massutdöenden Tr/J (200 miljoner år sedan) och K/Pg (66 miljoner år sedan).

    Nu kanske man bör påpeka att ingalunda är enbart koraller som bildar kalciumkarbonatrev. Även flera typer av bakterier, alger, spongier och t o m mollusker bidrar till revuppbyggnaden, och även rent kemisk sedimentation sker (fast ofta bidrar det att organismer påverkar den lokala vattenkemin).
    Korallerna är dock vackrast och mest spektakulära.

    Ett drastiskt exempel på hur usel korallforskningen varit är ju ett fall då någon ”forskare” åkte till en plats i Queensland, gick ned till stranden och konstaterade att det inte längre fanns några koraller. Katastrof!
    Vederbörande var tydligen omedveten om att det aldrig finns koraller ända in till stranden i områden med tidvatten. Koraller tål inte att torrläggas, och framför allt tål de inte UV-ljus, utan de växer bara upp till strax under lägsta lågvattennivå. Korallerna fanns kvar där de alltid funnits, några hundra meter ut.

    Det är förresten detta som är huvudanledningen till koralldöd i samband med El Nino. En kraftig El Nino som t ex 1997 sänker havsnivån i västra Stilla Havet med flera decimeter, och dödar koraller som vuxit upp för högt sedan den förra Ninon:

    https://psmsl.org/data/obtaining/rlr.monthly.plots/1838_high.png

    Havsnivåkurva för Majuroatollen i Marshallöarna. Kolla 1997!

  20. foliehatt

    Johan, UWB, ## 17, 18,
    men Johanna Frändén ifrågasätter inte fotboll för samma klimat? Hyckleri.

  21. BG

    Det finns flera forskare i Australien som har engagerat sig GBR. En av dem är Jennifer Marohasy.

    Här är ett utdrag ur en blogg:

    ”While once upon a time scientists at the Australian Institute of Marine Science (AIMS) got into the water with equipment, including to core the largest corals to know overall growth rates for the Great Barrier Reef, now they fly at 150 metres altitude and claim from this distance to know the health of individual corals. (If you tried to write fiction about this you would be told the plot too absurd.) ”

    https://jennifermarohasy.com/2022/11/coral-reefs-coal-mines-even-gas-market-interventions/

  22. tty

    Det kan kanske vara värt att tillägga att de två kanske största barriärreven i Jordens historia, det devontida revet runt Kimberley i Australien och det permtida Capitan Reef i västra Texas båda huvudsakligen byggdes upp av svampdjur och cyanobakterier med ett mycket blygsamt inslag av koraller.

    https://en.wikipedia.org/wiki/Capitan_Formation#/media/File:El_Capitan_2005.jpg

    Stora barriärrevet är litet i jämförelse, men så är det ju också mindre än en miljon år gammalt, kanske en tjugondel av den tid som det tog för Capitan Reef att bildas.

  23. Stickan F

    Korallreven är likt isbjörnar ett tacksamt ämne att spekulera om för de aktivister som anammat domedagsprofetior som sitt livselixir.
    Är det inte dags att kasta in en helt ny ”svart svan” också i klimatfrågan?
    Saragassum. Saragassotång.
    Just nu sker en väldigt kraftig algblomning i Atlanten.
    Stora ytor täcks av brun tång.
    Landanvändning påverkar klimatet på land. Men vad skall då inte stora områden till havs som ändrar färg och solabsortionsförmåga göra? Blir havet varmare eller blir bara ytvattnet varmare men med större avdunstning så att vattenvolymen innehåller mindre energi? Kan det påverka Golfströmmens energiinnehåll?
    Personligen tror jag att snabba klimatförändringar mycket väl kan beror på algblommning i oceanerna som påverkar temperatur, avdunstning, havsströmmar och vårt klimat. Om Algblommningen i Atlanten:
    https://sargassummonitoring.com/2023/03/12/a-giant-seaweed-bloom-that-can-be-seen-from-space-threatens-beaches-in-florida-and-mexico/

  24. Mats Kälvemark

    #19 tty
    Du har naturligtvis som alltid rätt.
    200 miljoner år för korallernas existens är ovedersägligen mindre än de 400 miljoner som jag med referrens till Wiki citerar. Men 200 miljoer år räcker bra långt också.
    tty, dags nu att du kryper ur ditt skal? Skulle öka trovärdigheten med en faktor 1000 ggr.
    Många andra bland oss på KU är inte rädda för att ange komplett namn. Varför gör inte du det också?

  25. Brutus

    #23 Mats K : Det finns många olika fullt respektabla skäl till att vilja vara anonym. Det väsentliga är det som framförs, väl?
    För mig är signaturen tty en kvalitetsstämpel och signal om att här kommer något intressant.

  26. Mats K #24,

    tty är en lokal storkändis inom naturkretsar. Jag säger inte ens var någonstans i Sverige. Men tänk på att det kan finnas fastrar, mostrar, syskon och föreningsmedlemmar som kanske skulle lugga honom i håret om de fick reda på hur han ställer sig till klimatet! Låt honom vara. 🙂

  27. Göran J

    Har haft en dialog med Open AI om korallerna på GBR som följer nedan. Tyvärr är den ganska lång. Jag tycker att i sista svaret finns ett visst hopp. Först kommer min fråga eller kommentar sedan svaret från Open AI
    Här följer dialogen:

    Är korallreven i Australien hotade ?

    Ja, korallreven i Australien är hotade på grund av flera faktorer. De största hoten mot korallreven inkluderar klimatförändringar, överfiske, föroreningar och turism.
    Klimatförändringar, särskilt global uppvärmning, har en negativ påverkan på korallreven genom att öka havstemperaturen och surheten i vattnet. Detta kan leda till korallblekning, vilket är en process där korallerna förlorar sin färg och dödar av.
    Överfiske är också en faktor som hotar korallreven i Australien. Överfiske kan rubba ekosystembalansen genom att ta bort för mycket fisk från revet, vilket kan påverka näringskedjan och skada korallreven.
    Föroreningar, särskilt från jordbruk och avlopp, kan leda till att näringsämnen och kemikalier läcker ut i havet och skadar korallreven. Turism kan också vara en faktor som påverkar korallreven, särskilt om turisterna inte respekterar revet och dess ekosystem.
    Sammanfattningsvis är korallreven i Australien hotade och det krävs insatser från regeringar, organisationer och enskilda människor för att skydda och bevara dessa viktiga ekosystem.

    Är detta verkligen sant. enligt Peter Ridd är korallreven i bättre skick än på många år?

    Det finns en del debatt om korallreven i Australien och deras faktiska tillstånd. Peter Ridd, en före detta professor i fysik vid James Cook University i Australien, har framfört åsikter om att korallreven i vissa områden av Great Barrier Reef faktiskt mår bra och att rapporterna om dess nedgång är överdrivna.
    Det är dock viktigt att notera att många andra experter inom området, inklusive forskare och miljöorganisationer, har påpekat att korallreven i Australien är hotade och att det pågår en allvarlig nedgång på grund av klimatförändringar, överfiske, föroreningar och andra faktorer.
    Enligt en rapport från Great Barrier Reef Marine Park Authority från 2019 hade korallblekning inträffat på Great Barrier Reef fyra gånger under de senaste 20 åren, inklusive två allvarliga episoder 2016 och 2017. Även om vissa områden av revet kan ha återhämtat sig, fortsätter hoten mot korallreven och det finns en allvarlig oro för deras framtida överlevnad.
    Det är viktigt att söka information från flera källor och att lita på forskning och experter inom området när man bedömer tillståndet för korallreven i Australien.

    Jennifer Marohasy som också är en framstående forskare har uppfattning att GBR mår alldeles utmärkt och har inte påverkats av den så kallade globala uppvärmningen?

    Det är sant att Jennifer Marohasy, en forskare som har specialiserat sig på miljövetenskap och ekologi, har uttryckt åsikter om att Great Barrier Reef (GBR) inte har påverkats av klimatförändringar och att dess tillstånd är stabilt eller förbättras. Hon har också hävdat att korallblekning och andra skador på revet kan bero på naturliga faktorer snarare än mänsklig påverkan.
    Det är dock viktigt att notera att Marohasys syn på GBR är kontroversiell och inte delas av alla experter inom området. Andra forskare och miljöorganisationer har pekat på att klimatförändringar och mänsklig påverkan, såsom överfiske och föroreningar, har haft en betydande inverkan på GBR.
    Flera studier har visat att havstemperaturen runt GBR har ökat de senaste decennierna och att detta har lett till korallblekning och dödande av koraller. Dessutom har ökande nivåer av koldioxid i havet gjort det svårare för koraller att bygga sina skal, vilket ytterligare hotar revet.
    Sammanfattningsvis är det fortfarande en debatt om tillståndet för Great Barrier Reef och dess orsaker. Det är viktigt att lyssna på flera åsikter och söka information från flera källor när man bedömer tillståndet för revet.

    När det gäller temperaturer så har röda havet koraller som lever och frodas i väsentligt högre temperaturer än temp i havet vid GBR?

    Det är sant att vissa koraller, inklusive koraller i Röda havet och andra tropiska områden runt om i världen, har anpassat sig till högre havstemperaturer än koraller i Great Barrier Reef (GBR). Koraller i Röda havet har anpassat sig till temperaturer som kan vara upp till 34-35°C, medan koraller i GBR vanligtvis trivs vid temperaturer mellan 18-30°C.
    Det är dock viktigt att notera att även om vissa koraller kan ha högre tolerans mot höga temperaturer, så betyder inte det att de är immuna mot effekterna av klimatförändringar. Forskning har visat att även koraller som är anpassade till högre temperaturer kan drabbas av korallblekning och dödande av koraller när havstemperaturen blir för hög under en längre tid.
    Ökningen av havstemperaturen som orsakas av klimatförändringar anses vara en av de största hoten mot korallreven i världen, inklusive GBR. Andra faktorer, såsom överfiske, föroreningar och turism, kan också bidra till nedgången av korallreven och hota deras överlevnad.

    Vilka klimatförändringar skulle i så fall påverka korallerna på GBR när temperaturen inte kan vara orsaken?

    Även om höga havstemperaturer är en av de viktigaste faktorerna som påverkar korallreven i Great Barrier Reef (GBR), så är det inte den enda klimatförändringen som kan hota deras överlevnad.
    Förutom ökande havstemperaturer kan klimatförändringar också leda till surare hav (havsöversurning) och högre havsnivåer, vilket kan ha negativ inverkan på korallreven.
    Havsöversurning sker när koldioxid från atmosfären löses upp i havet, vilket gör vattnet surare och minskar mängden kalciumkarbonat som koraller använder för att bygga sina skal. Detta kan leda till att korallreven blir mer sårbara för skador och minskad tillväxt.
    Högre havsnivåer kan också hota korallreven genom erosion och översvämning av kustnära områden. Korallrev som ligger nära kusten kan också påverkas av ökad erosion från stormar och högre vågor.
    Utöver dessa klimatförändringar kan även andra faktorer hota korallreven i GBR, inklusive överfiske, föroreningar och turism.
    Sammanfattningsvis är höga havstemperaturer en av de största hoten mot korallreven i GBR, men det finns också andra klimatförändringar och mänskliga aktiviteter som kan påverka deras överlevnad. Det är viktigt att fortsätta forskningen och arbetet med att minska de faktorer som hotar korallreven för att säkerställa deras överlevnad.

    Eftersom korallerna idag under mera än en tioårsperiod aldrig visat en sådant välmående och storlek kan knappast den s.k. globala uppvärmningen någon stor inverkan på statusen av GBR?

    Det är sant att korallrevet i vissa delar av Great Barrier Reef (GBR) har återhämtat sig efter episoder av korallblekning som inträffat under de senaste åren. Korallblekning kan orsakas av höga havstemperaturer och det har rapporterats att korallblekning har inträffat på GBR på grund av den globala uppvärmningen.
    Det är dock viktigt att notera att en kort period av återhämtning för korallrevet inte innebär att det inte finns någon påverkan från klimatförändringar. Korallblekning och andra faktorer som surare hav och högre havsnivåer kan fortfarande påverka korallreven på lång sikt och hota deras överlevnad.
    Det är också viktigt att notera att även om vissa delar av korallreven kan ha återhämtat sig, så betyder det inte att hela korallreven i GBR är i god form. Forskning visar att korallreven i GBR fortfarande påverkas av klimatförändringar och andra faktorer som hotar deras överlevnad. Det är viktigt att fortsätta arbetet för att minska de faktorer som hotar korallreven, så att de kan överleva och fortsätta att spela sin viktiga roll i havsekosystemen.

    Av detta är i varje fall min bedömning att den s.k. globala uppvärmningen har mycket liten påverkan på jordens olika korallrev?

    Det är viktigt att notera att klimatförändringar, inklusive den globala uppvärmningen, kan ha olika effekter på olika korallrev beroende på deras lokala förhållanden, inklusive havstemperatur, havsströmmar, föroreningar och överfiske.
    Även om vissa korallrev har visat en återhämtning efter episoder av korallblekning, så finns det fortfarande bevis för att klimatförändringar kan ha negativ inverkan på korallreven på lång sikt. Havsöversurning, högre havsnivåer och ökad frekvens av extremt väder kan också påverka korallreven.
    Forskningsresultat tyder på att klimatförändringar är en av de största hoten mot korallreven globalt sett. Även om vissa korallrev kan vara mer motståndskraftiga än andra, så är det viktigt att fortsätta arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser och andra faktorer som påverkar klimatet, för att minimera de negativa effekterna på korallreven och deras livsmiljöer.
    Sammanfattningsvis kan man inte dra slutsatsen att den globala uppvärmningen har liten påverkan på korallrev baserat på enstaka exempel eller korta perioder av återhämtning. Det är viktigt att titta på det större sammanhanget och fortsätta forskningen för att förstå hur klimatförändringar påverkar korallreven på lång sikt.

    Vilka bevis och vilka klimatförändringar som du framför är bevis att de påverkar GBR negativt?

    Det finns flera bevis för att klimatförändringar påverkar Great Barrier Reef (GBR) negativt, inklusive:
    1. Korallblekning: Korallblekning är en följd av höga havstemperaturer som kan orsaka dödliga skador på korallerna. Korallblekning har rapporterats på GBR på grund av ökande havstemperaturer som är en effekt av klimatförändringar.
    2. Havsöversurning: Ökande koldioxidutsläpp orsakar försurning av havet, vilket kan påverka korallernas förmåga att bygga kalkskelett och därmed hota deras överlevnad.
    3. Havsnivåhöjningar: Ökande globala temperaturer leder till smältande is och glaciärer, vilket leder till en höjning av havsnivån. Detta kan påverka korallreven genom att minska deras tillväxt och öka erosionen av korallernas yttre lager.
    4. Ökad frekvens av extrema väderförhållanden: Klimatförändringar ökar frekvensen och intensiteten av extrema väderhändelser, inklusive tropiska cykloner och oväder. Dessa händelser kan orsaka fysisk skada på korallreven och öka risken för korallblekning.
    Forskning har visat att GBR har påverkats negativt av klimatförändringar och andra faktorer. En studie från 2020 visade att korallreven i GBR har förlorat 50% av sin levande massa under de senaste 25 åren på grund av korallblekning och andra faktorer som är relaterade till klimatförändringar.
    Sammanfattningsvis finns det flera bevis som tyder på att klimatförändringar påverkar GBR negativt. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser och andra faktorer som påverkar klimatet, för att skydda korallreven och deras livsmiljöer.

    Vilka” flera bevis” finns som tyder på att klimatförändringar påverkar GBR negativt?

    Jag nämnde tidigare några av de faktorer som visar på att klimatförändringar påverkar Great Barrier Reef negativt. Här är några fler bevis som stödjer denna påverkan:
    1. Korallblekning: Ökande havstemperaturer påverkar korallerna på GBR genom att orsaka korallblekning, vilket är en stressreaktion som kan leda till korallernas död. En studie från 2018 visade att tre stora korallblekningsevent har inträffat på GBR mellan 2016 och 2018 på grund av stigande havstemperaturer.
    2. Ökad surhet: Koldioxidutsläppen som orsakar global uppvärmning leder också till en ökning av surheten i haven. Detta kan minska korallernas förmåga att bygga kalkskelett, vilket kan hota korallreven på GBR.
    3. Stormskador: Klimatförändringar orsakar också en ökning av intensiteten och frekvensen av stormar, som kan orsaka fysiska skador på korallreven på GBR. En studie från 2020 visade att korallreven på GBR har drabbats av fysisk skada orsakad av cykloner, vilket har påverkat deras tillstånd.
    4. Ökande havsnivåer: Klimatförändringar leder också till en höjning av havsnivån, vilket kan minska korallernas tillväxt och öka erosionen av korallernas yttre lager. Detta kan också leda till att korallreven översvämmas och dödas.
    Sammanfattningsvis finns det flera bevis som visar på att klimatförändringar påverkar Great Barrier Reef negativt, inklusive korallblekning, ökad havsurhet, stormskador och höjning av havsnivåer. Dessa faktorer hotar korallreven och deras livsmiljöer, och det är viktigt att fortsätta arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser och andra faktorer som påverkar klimatet för att skydda korallreven på GBR.

    Men trots dessa s k skador är idag GBR i bättre skick än på många årtionden. Så min slutsats är att många s k forskare inte förstår hur korallreven fungerar?

    Det är sant att GBR har upplevt några positiva händelser de senaste åren, till exempel en återhämtning efter 2016-2017 korallblekning. Det finns också områden på GBR som fortfarande är friska och produktiva. Men det är också viktigt att notera att GBR fortsätter att utsättas för hot, inklusive de som orsakas av klimatförändringar som jag nämnde tidigare. Även om vissa delar av GBR ser bättre ut än för några årtionden sedan, betyder det inte att det inte finns problem som behöver lösas för att skydda och bevara korallreven.
    Det är också viktigt att notera att det finns olika åsikter bland forskare om GBRs status och orsakerna till dess förändringar. Att ha en debatt och olika perspektiv är en del av den vetenskapliga processen och kan leda till att nya insikter och lösningar upptäcks. Samtidigt är det viktigt att använda bevisbaserad forskning för att göra beslut om hur man bäst skyddar och bevarar korallreven på GBR.

    Bästa bevisat är att titta hur patienten the GBR mår idag?

    Att titta på hur GBR mår idag kan ge oss en indikation på dess nuvarande status, men det är viktigt att komma ihåg att korallrev är långsamma att förändra sig och att det kan ta åratal eller decennier för skador att bli uppenbara. Det är också viktigt att ta hänsyn till tidigare händelser och trender, samt vetenskapliga data och forskning, när man bedömer korallrevets hälsa.
    Dessutom kan en bedömning av GBRs nuvarande hälsa bero på vilka områden som observeras och vilka faktorer som används för att bedöma dess hälsa. Vissa områden kan vara mer hälsosamma än andra, och olika faktorer som korallblekning, sjukdomar, förlust av habitat och överfiske kan påverka korallrev på olika sätt.
    Så även om att titta på hur GBR mår idag är viktigt, är det också viktigt att ta hänsyn till en mängd olika faktorer och data för att få en mer komplett bild av korallrevets hälsa och dess påverkan av klimatförändringar och andra hot.

    Då är vi överens om att larmen om The GBR varit mycket överdrivna av många journalister och MSM?

    Jag skulle säga att det har funnits en viss sensationalism i rapporteringen om GBR och dess hälsa. Det är viktigt att vara försiktig med att dra förhastade slutsatser och generalisera om tillståndet för hela GBR-biomen baserat på enstaka händelser eller observationer. Men samtidigt finns det också vetenskapliga bevis för att GBR utsätts för hot, inklusive klimatförändringar, och att vissa områden av GBR är mer utsatta än andra. Det är viktigt att fortsätta övervaka och undersöka hälsan hos GBR och andra korallrev för att utveckla effektiva strategier för att skydda och bevara dem.

    De hot som uttalats har i många fall saknat vetenskaplig grund och inneburit felaktig information spridits om en påverkan jordens alla välmående korallrev?

    Det stämmer att det har funnits felaktig information och överdrivna påståenden om hoten mot korallrev, inklusive GBR. Men det finns också vetenskapliga bevis för att korallrev världen över utsätts för en rad hot som kan påverka deras hälsa, inklusive klimatförändringar, föroreningar, överfiske, skador från båtar, sjukdomar och skador från turism och utveckling.
    Det är viktigt att fortsätta att utveckla och använda vetenskapligt baserade metoder för att övervaka och bedöma hoten mot korallrev, samt för att utveckla effektiva strategier för att skydda och bevara dessa viktiga ekosystem. Att sprida korrekt information om hoten mot korallrev är också viktigt för att öka medvetenheten och engagera allmänheten och beslutsfattare i att vidta åtgärder för att bevara dessa livsviktiga ekosystem.

    Det du efterfrågar är just den forskning som Peter Ridd och Jennifer Marohasy ägnat sig åt under många år?

    Det finns många forskare som ägnar sig åt att studera hälsan hos korallrev, inklusive Peter Ridd och Jennifer Marohasy. Det är viktigt att ha en bred och mångsidig forskning på detta område för att få en komplett förståelse av hoten och utmaningarna som korallrev möter.
    Det är dock också viktigt att notera att forskning inom vetenskap är en kontinuerlig process och nya studier och rön kan komma fram som kan ändra eller förbättra vår förståelse av ett visst fenomen. Därför är det viktigt att ha en öppen och vetenskapligt baserad diskussion om korallrevets hälsa och hoten som det möter, och att inte basera slutsatser på enstaka studier eller enskilda forskares åsikter.

  28. Lasse

    #19 tty
    Klimatförändring ger högre havsnivåer sägs det ju.
    Hotet mot reven är låga havsnivåer.
    Lokal MI :
    Klimatförändringar förbättrar livsbetingelser för koraller.

  29. Mats Kälvemark

    #26 Ingemar
    OK, jag respekterar vad du säger.
    Men då ska vi alla klimatrealister vara rädda för och fortsatt huka för att komma ut ur en av oss själva uppfunnen ”garderob”. Det är egentligen ditt budskap. Rädda för vad? Någon gång måste vi väl ta den nödvändiga konfrontationen vad än fastrar, mostrar, syskon etc. må tycka och säga. Är vi rädda för att stå upp för sanningen baserat på fakta från verkligheten? Kan möjligtvis som undantag förstå detta för de som är yrkesaktiva. Men då böjer vi ju oss för de falska profetiorna i klimatkyrkan. Bara min åsikt, men jag får väl rätta in mig i ledet här på KU. Hmmm… tål att tänka på! Jag kommer ändå att fortsätta att driva mina åsikter baserade på fakta och utan pseudonym, men jag är ju också priviligierad pensionär sedan många år. Ingen kan hindra mig från att utan pseudonym upprepat ta bladet från munnen vad gäller idiotin i klimatpolitiken. Vi måst ju ändå tro på att öppen information baserat på fakta kan omvända klimathotsreligiösa?

  30. Göran J #27,

    Intressant att se ur Open AI svarar på dina frågor. Det verkar som om roboten hela tiden anpassar sina svar. Ditt nämnande av Peter Ridd och Jennifer Marohasy gör att svaren ändrar sig något från ett rätt självsäkert påstående att GBR är döende till att viss återhämtning skett. Det enda som mals om och om igen är att mer forskning (och mer forskningspengar kan man anta) behövs.

    Open AI kan väl tränas att ge de svar som önskas? Det är lite som Wikipedia, fast utan ideologiskt drivna redaktörer. Många kommer nog att använda Open AI istället för wikipedia i framtiden. Så fortsätt att mata roboten med klimathotsskeptiska fakta och referenser!

  31. Göran J

    Ingemar #30

    Vad jag är rädd för att dessa robotar till och med ”omedvetet” berättar sanningar om det som har skrivits eller kanske framför allt inte skrivits på nätet.

    Jag har testat en del fakta som jag själv känner till mycket väl och varit med från början i en utvecklingsfas.
    Frågar jag roboten om detta får jag helt olika svar men inga svar har med fakta som jag känner till som skeendet varit.
    Det är mycket otäck framtid om dessa AI tar greppet om Klimatfrågan då hjälper det inte ens med att referera till naturlagarna som sanning utan den styrande majoriteten har en egen sanning som är den rätta tron och som inte kan ifrågasättas.
    Vi ser ju vad som sker i Bryssel med Fit for 55 med mera.

  32. #30, 31
    Bara en fråga om när, inte om, som FN, EU, WWF, Greenpeace, MP/S och andra sätter klutarna till för att styra utvecklingen och svaren. Om det inte redan är på G?
    Det enda de inte rår på är klimatet.

  33. Håkan Bergman

    Göran J #27
    ATj, Artificiellt Tjat. Fantastiskt att man lyckats skapa en artificiell femåring. Snäppet bättre än en medelmp.

  34. leg

    # 27
    Klassiskt exempel på hur man som svar staplar en massa farhågor och spekulationer för att vidhålla klimathysterin.
    Om korallerna hade varit så känsliga för små temperaturförändringar och andra mindre variationer hade de redan varit utdöda.

  35. Göran J #31,

    Nu tror jag att du läser in för mycket i vad en maskin kan göra. Den tar inga egna beslut, den kan egentligen inte ens göra en intelligent sammanvägning av fakta. De gör det som den är programmerad att göra när det handlar om att snabbt söka och läsa in det som finns publicerat (digitaliserat) på nätet. Jag tror inte att den är mer biased än vad de som ger den info och namn. Där ser jag en fördel med AI-robotar jämfört med WIKI och massmedia. Det handlar bara om att utnyttja kraften i dessa maskiner.

  36. Göran J

    Ingemar #35

    Du har säkert rätt och Jag har ingen annan uppfattning av nuvarande AI men mitt bekymmer är att t.ex. hur myndigheter, företag, politiker och t.o.m. universitet kidnappas av organisationer som FN (IPCC) WEF med flera. Vi ser ju redan hur t.ex. Peter Ridd misshandlas av Australiens myndigheter.

    Vi får hoppas att framtidens AI kan genomskåda vad som är fake och ge vetenskapliga fakta vid förfrågan.

  37. Håkan Bergman

    Göran J #36
    AI blir vad den som skapar den vill att den ska vara, tro aldrig nåt annat. AI är bara kod trots allt.

  38. Håkan Bergman

    Sen finns också ABs, Artificial Bullshit, ymnigt förekommande idag, men försök inte gödsla med den skiten.

  39. Fredrik S

    Tack Ingemar.

    Det hela är ju aningen absurt som nämnt i tidigare inlägg.

  40. tty

    Denna ”AI-kommentar” är intressant, eftersom den är absurt felaktig:

    ”4. Ökande havsnivåer: Klimatförändringar leder också till en höjning av havsnivån, vilket kan minska korallernas tillväxt och öka erosionen av korallernas yttre lager. Detta kan också leda till att korallreven översvämmas och dödas.”

    Högre havsnivå ger naturligtvis inte ökad erosion, snarare tvärtom, och att ”översvämma och döda” korallrev går ju inte eftersom ett icke översvämmat korallrev per definition redan är dött.

  41. Fredrik S

    Håkan Bergman #38

    I tidningen Allt Bullshit, AB, påstod de nyss att delstaten Arkansas drabbats av en orkan som dragit in.

    Men det var real bullshit för det var en reporter med bild på.

  42. tty

    #41

    Det var alltså en tornado, inte en orkan. Men det var väl för komplicerat för AB.

    Det är ett klassiskt väderläge för tornados i mellanvästern just nu. Titta på bilden nedan:

    https://en.wikipedia.org/wiki/Tornado_Alley#/media/File:Tornado_Alley_Diagram.svg

    Och jämför med aktuell väderkarta:

    https://earth.nullschool.net/#current/wind/surface/level/overlay=precip_3hr/orthographic=-106.21,41.73,1446/loc=-105.548,47.220

  43. Jan-Åke

    Naturskyddsföreningen skriver:
    ”Över 50 % av korallerna i Stora Barriärrevet utanför Australiens kust har försvunnit de senaste 25 åren”
    ….och så ser man här på KU att år 2022 har den största och mest livskraftiga utbredningen sedan de systematiska mätningarna startade 1985 !

  44. foliehatt

    Förvånad, Jan-Åke?

  45. BERT NILSSON

    Påståendet att ökad mängd co2 försurar havet och leder till minskad mängd kalciumkarbonat att bygga koraller av stämmer dåligt med vad man fick lära sig i skolan. karbonatjonen innehåller ju just kol och kalciumjoner finns rimligen gott om, havet är ju basiskt.