Genomsnittlig halt av kopparmalm har minskat globalt från 1,05 % Cu till 0,52 % Cu, mellan åren 1980 till 2022.
Bank of America förutspår i en färsk rapport att kopparmarknaden kommer att vända till ett underskott så tidigt som år 2025 efter att den nuvarande vågen av projektutbyggnader har slutförts,
År 2040 växer det årliga försörjningsunderskottet till 14 miljoner ton, enligt en BloombergNEF´s augustirapport, med en ”bästa möjliga”-brist på >5 miljoner korta ton (907,18474 kg) möjlig år 2040.
Vi behöver faktiskt inte vänta för att se tecken på en framväxande kopparkris. Några av världens största koppargruvbolag har i år visat sig oförmögna att producera så mycket som de sa att de skulle göra. BHP, Rio Tinto, Anglo American, First Quantum Minerals och Glencore har alla minskat produktionsprognoserna och skyller högre kostnader på deras lägre produktionssiffror.
Några av de största koppargruvorna ser sina reserver krympa; de måste bromsa produktionen på grund av stora kapitalintensiva projekt för att flytta verksamheten från dagbrott till underjord.
Under de senaste 10 åren har ”greenfield”-tillskott på kopparreserver avtagit dramatiskt. S&P Global uppskattar att nya fyndigheter i genomsnitt uppgick till nästan 50 miljoner ton årligen mellan åren 1990 och 2010. Sedan dess har nya upptäckter minskat med 80 % till endast 8 miljoner ton per år.
Följande faktorer pekar alla på en exceptionellt hausseartad utsikt för koppar:
– Efterfrågan på koppar ökar på grund av den globala strävan mot elektrifiering, som täcker ett brett spektrum av tekniker och initiativ.
– Elbilar är en viktig faktor – de kräver cirka 2,4 gånger mer koppar än en traditionell bil.
– Förnybara energikällor som sol- och vindkraft, som expanderar snabbt, behöver stora mängder koppar för turbiner, solpaneler och elinfrastruktur.
– Elektrifieringen av kollektivtrafiken ökar också efterfrågan på koppar.
Glencore uppskattar att om världen ska nå sina nettomål för nollutsläpp, kommer den att ha en kumulativ brist på koppar upp till femtio miljoner ton år 2030, eftersom den globala svängningen mot grön energiomställning ökar kopparanvändningen bland annat vid uppgradering av elnät, solpaneler och elektriska fordon.
Den genomsnittliga kapitalintensiteten för en ny koppargruva år 2000 var mellan 4 000-5 000 USD för att bygga kapaciteten, infrastrukturen, för att producera ett ton koppar. Under år 2012 var kapitalintensiteten 10 000 USD/ton i genomsnitt för nya projekt. Idag kan det kosta upp till 44 000 dollar att bygga en ny koppargruva per ton produktion.
Capex-kostnaderna eskalerar på grund av bland annat:
– Minskande kopparmalmskvaliteter som innebär en mycket större relativ skala av nödvändiga gruv- och malningsoperationer
– En minskning av malmhalten resulterar i högre driftskostnader främst på grund av mängden och djupet av material som krävs för att brytas och bearbetas, för att producera samma mängd kopparprodukt. Det är ingen överraskning att både växthusgasutsläppsintensiteten och energiintensiteten ökar när malmhalten minskar. Det finns en böjningspunkt, där under en malmhalt på cirka 0,5 % koppar, ökar intensiteten av båda måtten kraftigt.
– En växande andel av nya gruvprojekten finns nu i avlägsna områden, i utvecklingsekonomier, där det finns liten eller ingen befintlig infrastruktur.
Poängen? Det blir allt dyrare att ta nya koppargruvor i produktion och driva dem!
Av Goldman Sachs lista framgår bland annat att:
– Endast sex av de 33 risked projekt uppfyller kriterier om en Internal Rate of Return (IRR) över 25 %. Bara tre har en återbetalningstid under fyra år.
– Av 51 unapproved projekt har bara två IRR över 25 % och endast tre har återbetalningar under fyra år. Ett av projekten på denna lista, Freeports El Abra i Chile, har faktiskt en negativ internränta!
– Den genomsnittliga IRR för de 31 risked projekten är nedslående 16 %, unapproved projekt uppvisar dystra 13,8 %.
Enligt Goldmans Sachs lista i Goldman Sachs ”Copper Top Projects 2018”, över kopparprojekt. Goldman sammanställde data i tre tabeller:
https://aheadoftheherd.com/app/uploads/2022/12/Chart1@3x.png
https://aheadoftheherd.com/app/uploads/2022/12/chart2@2x.png
https://aheadoftheherd.com/app/uploads/2022/12/chart3@2x.png
Efter att den senaste råvaruboomen fick ett abrupt stopp i mitten av 2010-talet, tvingades flera gruvbolag som drabbats av sjunkande metallpriser att ta nedskrivningar på miljarder dollar och införa finanspolitisk disciplin mitt i aktieägarnas press.
Det kommer alltså att finnas ett enormt stort underskott på kopparmalm, men så mycket som skriver om det, återspeglar inte detta alls priset på kopparmalm, ännu!
Claes-Erik Simonsbacka
Det krävs alltså råvaror också, inte bara beslutsamhet och pengar. Tänk på det, politiker.
OT:
Sommarvikarie på SVT chock-publicerar sågning av satsning på att återställa våtmarkerna.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forskning-darfor-kan-inte-vatmarker-fixa-sveriges-klimatutslapp
Tack Claes-Erik för ett intressant inlägg.
Intressant info om halter i kopparmalm.
Du skriver att genomsnittlig halt av koppar i malmen har minskat globalt från 1,05 % Cu till 0,52 % Cu, mellan åren 1980 till 2022. Förenklat betyder det att för att få ut samma mängd ren koppar måste man idag bryta och förädla dubbelt så mycket malm idag jämfört med 1980 . Det bör ju direkt kunna översättas till att miljöbelastningen från brytningen och bilbatteriernas CO2-belastning ökar i proportion till detta. Vi berör temat i:
https://klimatupplysningen.se/energiomstallningen-en-villfarelse-mineralbristen-oundviklig/
Hur mycket koppar behövs till Sol och Vind?
Noterar att kablar som skall ansluta denna typ av utspridd el-generering måste dimensioneras för maxbelastning (då producenten får NOLL) .
Vind ger väl 30% av installerad effekt och sol ca 10%.
Kraften som ersätter sol och vind kräver också kablar. Men denna är mer koncentrerad.
Kanske vaknar allmänheten snart?
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/elnatet-for-daligt-dennis-far-inte-koppla-upp-sina-solceller
Professor hävdar att förnybart är bättre än atomkraft.
Elproduktion från förnybart kan ”lätt” lagras till låga kostnader.
Vilken skillnad i behov av metaller finns mellan atomkraft och förnybart? elproduktion räknat per TWh – finns det någon sammanställning?
Bra skrivet Claes-Erik
#4.
”Professorn” torde vara Lennart Söder från det alltmer teknikfrånvända KTH. Var han står i denna fråga vet vi bara alltför väl.
Det är hetsen kring klimatmålen som skapar bristen. Kapa klimatmålen så uppnås en lugnare utveckling, där tid finns för materialutveckling som kan kompensera bristen på naturliga metaller. Hetsen är också mycket negativ för marknadens naturliga prövning av produkter. Utveckling tar tid.
OT
Christian Sandström: Historien om Göteborg Energis illaluktande affärer i Skövde
När nu åter miljardtals skattekronor pumpas in i grön energi finns det anledning att se tillbaka på hur det gick förra gången stat och kommuner försökte sig på gröna experiment.
https://www.gp.se/ledare/gastkronika
Inkompetens och gröna drömmar kostar oss skattebetalare många miljoner och miljarder.
Metaller växer inte på träd!!
USA har inte öppnat en ny (hårdrocks) gruva sedan 2008, och bara under de senaste tre åren har i princip varje kopparprojekt av betydelse hindrats eller försenats.
Förutom att gruvprojekt försenats, har 10 amerikanska raffinaderier/smältverk stängt i USA sedan 1970 och endast 2 är nu i drift. Som jämförelse har Kina byggt 41 kopparsmältverk/raffinaderier bara under de senaste 30 åren.
Reningsavgifterna, som tyder på smältverksmarginaler och täthet i gruvtillförseln, sjönk från över 90 USD per ton till under >10 USD per ton. Denna drastiska minskning tvingade även kinesiska smältverk, som ansvarar för ungefär hälften av den globala raffinerade kopparproduktionen, att överväga en produktionsminskning med cirka 10 %.
Mvh,
Vid en halvering av mineralhalten ökar energiåtgången med 7-8 gånger. Det är en logaritmisk skala. Om man vill komma ifrån kolväten så är det raka motsatsen. Mer kolväten går åt att driva gruvorna, krossa, anrika och förädla ett allt finare och svårbearbetat material.
Så hur man än vänder på det blir batteribilar, vindkraftverk ja allting som hör ihop med den ”gröna omställningen” mer och mer ”besmittat” med kolväten.
Alla processkemikalier och syror är framställda av kolväten.
Avfallsfrågan från gruvbrytningen eller förädlingen är heller inte särskilt miljövänlig. På många platser här på vår Jord släpps allting helt orenat rakt ut i naturen och förorsakar ekologiska katastrof liknande den vi såg i Östeuropa och Ruhrområdet när det var som mest illa.
Grön omställning förresten. I denna utopi ska främst transportnäringen straffas medan vi gjort oss beroende av LNG från USA och Mellanöstern sedan gasledningarna i Östersjön sprängdes.
1 LNG-tanker = 4 miljoner Teslabatterier.
1 månads gaslagring för EU = $20 triljoner batterier x 10 i SEK.
30kg batterier kan lagra samma energimängd som 0,5kg kolväten.
Människan gör inte om samma misstag en gång, snarare både tre och fyra gånger och lär sig ändå inte.
https://www.city-journal.org/article/the-energy-transition-wont-happen
https://youtu.be/9ti4SkFqz0o
Vilken tur då att lilla Sverige har två rejäla projekt på gång.
Viscaria, med ett godkänt men (givetvis) överklagat miljötillstånd. Underjordsbrytning, planerar produktionsstart 2026.
Laver, ännu ingen godkänd bearbetnings koncession men Boliden ska göra omtag i frågan. Stort dagbrott som blir en kopia av Aitik. Möjlig produktionsstart en bra bit in på 2030-talet.
Man bör nog se det på följande sätt;
Tillgång och efterfrågan.
Koppar kommer att öka i pris initialt men sedan kommer det i sin tur att minska på produktion av elbilar och vindflöjlar.
Priset kommer nog inte att ökas så mycket som man kan tro.
Marknaden kommer att ställa in sig mot det utbudet som finns.
M;iljömupparna kan ju alltid använda silver i stället till deras idiotprojekt…
Vart har Birgitta Sparf tagit vägen? Saknar henne mycket h här
Att utveckla en ny koppargruva är utdraget och dyrt och tar ofta över 15 år från prospektering till produktion. Dessa projekt möter alltmer stränga miljöbestämmelser och samhälleligt motstånd, vilket komplicerar utvecklingen av stora koppargruvprojekt.
Mvh,
OFF TOPIC!
Regeringen avslår ansökan om tillstånd för ny elledning till Tyskland. Publicerad 14 juni 2024
Utdrag:
”Regeringen har beslutat att inte ge tillstånd till en ny likströmsförbindelse från Skåne till Tyskland, den så kallade Hansa PowerBridge-ledningen”
”Svenska kraftnät och tyska 50Hertz har drivit ett gemensamt projekt om en ny förbindelse mellan Tyskland och Sveriges sydligaste elområde SE4. Regeringen ansvarar för att pröva ansökan om tillstånd för den svenska delen av ledningen. Regeringen har i dag beslutat att avslå ansökan. Skälet är att den tyska elmarknaden inte fungerar på ett sådant sätt som ger korrekta prissignaler till elmarknadens aktörer, framför allt eftersom Tyskland, till skillnad från Sverige, inte är indelat i elområden på ett sätt som motsvarar de betydande flaskhalsarna i landet.”
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/06/regeringen-avslar-ansokan-om-tillstand-for-ny-elledning-till-tyskland/
Mvh,
#14
Knappast OFF TOPIC 😉
300 km med kapacitet 700 MW
Dubbla kablar med diameter av 120 mm.
Ledare i aluminium men skyddsnät av koppar.
7 Miljarder i kostnad.
https://www.svk.se/contentassets/977cbcc3e648451dbd025214efa039da/03_svk_hpb_miljokonsekvensbeskrivning.pdf
Dyrt inköp i Tyska Energieländet där kol ersätter kärnkraft.
Peter #11
Ja silver som ersättning för koppar har ju prövats och det fungerade bra, låt vara under lite speciella förhållanden.
silver mot koppar
Nyckelfråga: Till vad är koppar oundgängligen nödvändig utan att kunna ersättas? Utan ideologiska låsningar. Det borde avsevärt minska trycket – men säkert öka trycket på andra råvaror. Hur man än vänder sig har man svansen bak!
Off topic men nu är Aftonbladets klimatorakel ute ocj vädrar morgonluft igen:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/KMzBx6/i-augusti-kommer-svaret-vi-kan-vara-i-okand-terrang
Jävlar va det är viktigt med ordet REKORD hela tiden. Det måste verkligen skära som en kniv i bröstet på de rädda stackarna.
#10
Laver lade man ned för att den inte var lönsam längre att bryta p.g.a dess låga kopparhalt. Om och när den öppnar hur länge kommer den att leva? Se på Stråssa järnmalmsgruva i Lindesbergs kommun. Man lade ned den på 1920-talet för att malmen var för lågvärdig och kostnaderna översteg intäkterna. I den hybris som rådde på 1950-talet efter andra världskriget plöjde Grängesbergsbolaget ned över 1 miljard kr i dagens penningvärde på en helt ny gruvanläggning. Det tog inte många år förrän gruvan började visa röda siffror och fortsatte så ända fram till nedläggningen 1981-1983 av SSAB. Investeringarna uteblev och den såg ut ungefär som när den var ny. Av den enorma gruvanläggningen är det bara något som liknas vid utbombade skal. Paintballutövare har tagit över gruvkontoret och anrikningsverket.
Historien kommer att upprepa sig och fallet kommer bli ännu hårdare. Alla kommer att skrika efter hjälp av pappa Staten.
Vi ska inte bara ha koppar till vindflöjlar och batterifordon. Vi ska koppla ihop alla dessa små öar med vindflöjlar, laddstationer, kraftöverföring mellan norr och söder, koka fossilfritt stål, serverhallar, AI osv.
Och detta är bara i lilla Sverige.
För mer information, se gärna (under 84 minuter)
https://www.youtube.com/watch?v=h2SLqxZinLo&t=4024s
Här diskuterar energiexpertent Robert Bryce och gruvexperten Simon Michaux problemen. De tar till exempel upp:
– Låga nivåer av koppar i existerande gruvor
– Nedstängning av vissa gruvor (av miljöskäl)
– Att malmen måste krossas allt finare för att få ut mineralen (vilket kostar mycket)
– Att få nya gruvor öppnar (på grund av kostnadsskäl och miljöskäl) och de stora gruvbolagen köper upp existerade gruvor.
– Hur Kina’s plan är att bli dominant så att alla mineraler och allt som byggs på något sätt kontrolleras från Kina – där en del av strategin är att ta kontroll över raffinering (som är besvärlig att göra i väst på grund av alla miljöregler.
Tege T #17
Aluminium är den vanligaste metallen i jordskorpan, ca. 1200 gånger rikligare än koppar. Det finns många tillämpningar där koppar används men kan ersättas med aluminium. Aluminium, kan leda elektricitet och har liknande egenskaper för kraftledningar, transformatorer, spolar, motorer och ledningsnät.
Inom fordonsindustrin nämns ofta elfordon (EV) som en betydande bidragsgivare till efterfrågan på koppar. Det mesta av kopparn i en elbil kan dock ersättas med aluminium. Till exempel kan aluminium användas i motorer istället för koppar, vilket resulterar i en mindre effektiv motor, men lättare. Dessutom används aluminium redan som ersättning för koppar i ledningsnät.
I vindkraftverk används koppar främst till motorer och kraftledningar. Aluminium kan ersätta koppar i vindkraftslindningar och kraftledningar. Men för undervattenskablar är koppar fortfarande det föredragna valet på grund av dess överlägsna konduktivitet under vattnet.
Miljömässigt är det fördelaktigt att ersätta koppar med aluminium då det kräver mindre energiproduktion och släpper ut mindre CO2 när elproduktionen blir koldioxidsnål. Även om brytning av aluminiummalm har sin miljöpåverkan och kräver mer energi än brytning av kopparmalm, bidrar det i slutändan mindre till utsläpp av växthusgaser och har färre negativa effekter på människors hälsa jämfört med brytning av koppar.
Supraledare fungerar genom att leda elektricitet utan något elektriskt motstånd. Denna egenskap gör dem mycket effektiva för olika applikationer, inklusive kraftöverföring, magneter och kvantberäkningar. I motsats till traditionella ledare som koppar och aluminium, som värms upp när ström passerar genom dem på grund av motstånd, bibehåller supraledare noll motstånd även vid höga strömmar. Detta resulterar i minimal energiförlust och ökad effektivitet.
Nya framsteg inom supraledande material har visat lovande resultat för att uppnå högtemperatursupraledning vid relativt normala temperaturer och tryck. Till exempel har Selva Research Group vid University of Houston utvecklat en högpresterande supraledare som kan tillverkas till halva kostnaden jämfört med kopparkablar. Deras framgång i CABLE-tävlingen visar potentialen hos detta material att ersätta koppar i olika elektriska tillämpningar som motorer, kablar och generatorer.
Dessutom gör de unika magnetiska egenskaperna hos högtemperatursupraledare dem lämpliga för användning i kompakta fusionskraftverk och andra liknande applikationer. Om de kan tillverkas framgångsrikt i stor skala, kan kanske dessa framsteg leda till betydande förbättringar av energieffektivitet och kostnadsbesparingar inom bland annat olika el-applikationer.
Selva Research Group
https://selva.me.uh.edu/research/superconductors/
Mvh.
#18
”Halterna av växthusgaser i atmosfären har förstås fortsatt att öka sedan 2022, men det kan bara förklara en ytterligare uppvärmning på ungefär 0,02 grader.”
Han erkänner trots allt att våra utsläpp inte verkar förklara den observerade temperarurhöjningen. Jag antar att han med växthusgaser inte omfattar vattenånga I detta avseende.
#21 fortsättning
Kanske kan Al-ledningars/kablars konduktivitet och korrosionsegenskaper tänkas komma att förbättras genom ScAl-legering?
Mvh,
För att sammanfatta och gå på direkta slutsatser av artikeln på ett lite översiktligt plan, tänker jag så här:
– Elektrifieringen kommer att bli dyrare och kanske mindre effektiv framöver ( vilket också = dyrare..)
– Det kommer att bli konsumenter/skattebetalare som får stå för notan av kraftigt ökad elektrifiering, enligt ”fit for 55”, denna utopiska ”dröm” som de ignoranta grön/röda driver
– De två punkterna ovan kommer med säkerhet att leda till att drömprojekten sakta monteras ner under de kommande åren: ingen politiker eller politisk organisation överlever protesterna från sina väljare, medborgarna.
– Det blir som jag nu sagt i många år: endast två saker får medborgare att reagera starkt; dels tydliga spår i den egna plånbokens storlek ( kraftig minskning), dels våld i deras egen närhet…….dessa två saker styr HELT, oavsett all möjlig medial propaganda…..
Finns det en kritisk mineralförsörjningskris? Och, om så är fallet, hur uppstod denna kris med kritiska mineraltillgångar?
Svaret, åtminstone på den andra frågan, beror förmodligen på att det skulle avslöja hur girigheten gick förbi sunt förnuft och hur meriter ensamma överträffade alla krav på logiskt tänkande om förutsebara konsekvenser baserat på öppet tillgängliga data, ämneskunskap och erfarenhet.
Låt oss först titta på ursprunget till den (globala?) kritiska mineralernas försörjningskris. Som med alla utbudskriser är det ett problem med att efterfrågan överstiger utbudet. I det här fallet är det den västerländska tillverkningens misslyckande att förbereda sig för en snabb ökning av efterfrågan från Kina på tekniska varor och tjänster, och den efterföljande (utan motstycke) snabba uppbyggnaden, av den kinesiska regeringen, av ett massivt mineral i landet. Bearbetningsförmåga och kapacitet att hantera sitt eget underskott på den inhemska marknaden. Detta sågs av de västerländska produktionsvinstdrivna cheferna som en möjlighet snarare än ett konkurrenshot. Men Kinas härskare sökte inte vinst; de sökte inhemsk självförsörjning och säkerhet. Kinas härskare skapandet av ett Kina som skulle vara helt oberoende av resten av världen för mineralinköp och bearbetning, såväl som tillverkning, var målet, oavsett vad den kortsiktiga kostnaden kostade.
Vi bör inte fortsätta att låtsas att vi helt kan ersätta Kina för våra kritiska mineralbehov både för militära och civila marknader. Vi har varken tid, inhemsk tillverkningsexpertis eller kapital.
Mvh,
#22 Mattias
Ja samt att han erkänner att forskarna inte vet hur klimatet fungerar, vilket kanske är en nyhet för honom men knappast för forskarna själva (beroende på vem såklart).
Kan det va så att planeten är lite väl gammal och kanske att den tidsspann vi har möjlighet att observera och dra slutsatser ifrån kanske är lite väl liten för att kunna konstatera vad ”normalt klimat” är för något?
Kan det vara minskad molnbildning och ökad solinstrålning? Jag är övertygad om att Jeppson känner till t ex WGH hypotesen också men då får han väl skäll om han nämner den. Får ju inte kyla ner den här heta potatisen i onödan.
#21 & #23 fortsättning
ELFORDON (EV): Permanentmagnet motorn kontra induktionsmotorn
https://klimatupplysningen.se/elfordon-ev-permanentmagnet-motorn-kontra-induktionsmotorn/
Mvh,
#1 Joachim:
Historiens kortaste sommarjobb?:)
Letar nog nytt jobb redan…
CES #25,
”Vi bör inte fortsätta att låtsas att vi helt kan ersätta Kina för våra kritiska mineralbehov både för militära och civila marknader. Vi har varken tid, inhemsk tillverkningsexpertis eller kapital. ”
Men vi kan jobba på att göra oss så oberoende som möjligt av diktaturen Kina. Jag blir inte ledsen om det betyder att vi inte kan bygga vindkraft, solceller eller elbilar. Tvärt om faktiskt. Det finns gott om fossilbaserad teknik som utvecklas i snabb takt utanför Kina.
Försämrad produktion vid koppargruvor, många i Latinamerika, har förvärrat koncentratbristen och kinesiska smältverk har importerat mer kopparskrot för att mata sina ugnar och skydda deras marginaler.
Kina är hem för hälften av världens kopparsmältverk och den största köparen av råvaror inklusive koncentrat och skrot.
Kinas import av kopparavfall och skrot ökade totalt med 25 % till 783 004 ton under de första fyra månaderna i år jämfört med samma period 2023, enligt Trade Data Monitor (TDM).
Skrot står vanligtvis för cirka 9 miljoner ton eller ungefär 30 % av den globala kopparförsörjningen årligen.
Mvh,
Ingemar N #29
Instämmer med din kommentar!
Mvh,
#18 Michael:
”World Meteorological Organization (WMO) uppskattar att det är 80 procents risk att temperaturerna kommer att stiga över 1,5 grader under ett kalenderår de kommande fem åren.”
Men härhemma kan smhi inte säga vad det ska bli för väder på fredag…
#32 Berra
Nej precis
Lätt att man drar den slutsatsen med klimatmodeller som bara går på antropogen Co2
OT: mp ska höja kostnaden för kommunens tjänstemän om de flyger istället för att åka tåg. Men vem betalar? Jodå, skattebetalarna såklart.
Alltså kommer det inte att göra någon skillnad gällande den som reser men det blir 50% dyrare för de som betalar
…och dessutom stod fru bah innan eu-valet ch lovar att deras reformer inte ska drabba vanligt folk
https://www.mitti.se/nyheter/stadens-policy-ta-taget–eller-betala-mer-6.20.227309.4dbdc38eb2
#4.
Sant, även tvärsäkra uttalande av Kåberger! – utan att kunna visa var siffrorna kommer ifrån – allt serverat i urval…
Saknar analys effekt och energibalans timme för timme etc. Kostnad för kärnkraft kommer självklart att falla i takt med att fler verk byggs och antalet leverantörer/entreprenörer erbjuder sina tjänster.
Hur lång livslängd har en reaktortank?
Det finns inte nog med pengar och naturresurser för någon ”grön” omställning och något NetZero, nej. Hur lång tid kommer det ta för politikerna att fatta det? Och hur mycket skattepengar har de slösat bort innan de fattar?
OT: Vindmöllorna levererar taskigt just nu, vi skulle byggt fler…
https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kontrollrummet/
#21 A
Aluminium kan inte i alla fall ersätta koppar. Aluminium har 60% av ledningsförmågan i jämförelse med koppar. Aluminium är lättare. Till dess nackdel är att en kabel blir grövre.
Därför är inte aluminiumkablar det mest lämpliga alternativet i fordon. Och man ska helst inte blanda lättmetall med stål. Elektronvandringen mellan dessa material orsakar i slutändan galvanisk rost.
Berra #37
Tyskarna har byggt för lite vindkraft också, vi har exporterat lie till dom under dan. Men just nu får dom inget av oss, elen är uppe i nästan fyra kronor just nu i SE4.
SE4-DE
#39 Håkan Bergman:
Jag var kanske otydlig med ironin i mitt inlägg.
Hade vi haft de 6 kärnreaktorer som lagts ned så hade vi kunnat skippat möllorna och exporterat el vid stiltje
Berra #34
Men hallå, den extra kostnaden som skattebetalarna får stå för i klimatväxlingssystemet som mp uppfunnit ska ju faktiskt gå till trädplantering står det.
Det är ju heligt och fru Bah tänkte dessutom säkert på grannarna i Bryssel när hon sa så.
Kanske ska de plantera igen Gärdet eller Årstafältet, där är det ju så skräpigt? Eller fler vägar och stadsgator?
#41 Fredrik S:
Tror att det kanske finns några platser kvar i gina trikås skogsdunge…
#17,21 m fl
Aluminium kan ersätta koppar i de flesta fall, men dess betydligt sämre ledningsförmåga innebär att det krävs betydligt grövre dimensioner vilket innebär sämre verkningsgrad, större vikt och större kylbehov, kort sagt betydligt mera el.
Det finns också hållfasthetsproblem, högspänningsledningar av aluminium måste ha stålkärna.
Aluminium bryts f n bara på mycket rika fyndigheter (mer eller mindre ren bauxit), så det är mindre energikrävande än koppargruvor, men å andra sidan är raffineringen av aluminium extremt elslukande. Miljömässigt är det däremot knappast bättre, kanske tvärtom.
Men det finns en inte helt oviktig politisk skillnad på koppar- och aluminiumbrytning. Kopparmalm bryts i hårt berg, antingen i urbergssköldar (som t ex Sverige eller Kanada) eller i porfyrkopparfyndigheter i relativt unga öbåge/subduktionsrelaterade bergskedjor, som Klippiga Bergen och Anderna (t ex USA och Chile).
Bauxit är däremot egentligen bara lera som vittrat extremt hårt under mycket lång tid, den finns därför mest i tropiska låglandsområden där lokalbefolkningen troligen gör mindre väsen av sig.
Supraledning har mycket stor potential, men är än så länge bara aktuellt i mycket specifika tillämpningar.
#19
”Det tog inte många år förrän gruvan började visa röda siffror och fortsatte så ända fram till nedläggningen 1981-1983 av SSAB. Investeringarna uteblev och den såg ut ungefär som när den var ny”
Det kanske inte vore ur vägen att nämna varför det gick så, nämligen upptäckten av nya extremt stora järnfyndigheter i Brasilien och Australien. Bara Kiruna och Gällivare överlevde, alla järngruvor i Bergslagen försvann. Det finns faktiskt ca en miljard ton järnmalm i kända fyndigheter i Bergslagen, men de är inte brytvärda vid nuvarande malmpriser.
Man kan inte utesluta att stora nya kopparfyndigheter hittas, men i så fall kommer det rimligen att vara porfyrkoppar, alltså med låg kopparhalt. Det som skulle kunna hindra stigande kopparpriser vore väl ett nytt större Norilsk, men det verkar inte särskilt sannolikt. Norilsk är en unik mineralisering i en unik geologisk miljö (”The Siberian Traps”)
#9 Christian S:
När jag nu sett filmen så förvånas jag av att de inte ens nämner det dödligaste mänskligheten orsakat…CO2
https://www.youtube.com/watch?v=9ti4SkFqz0o
#19 Christian S och #44 tty
Det ”Laver” som Boliden vill ha bearbetningskoncession för, det har bara namnet gemensamt med underjordsgruvan som lades efter andra världskriget. Den nya fyndigheten är i stort sett en kopia av Aitik och den ligger en bit ifrån den gamla gruvan. Kopparhalten är några hundradelar lägre än Aitiks och mineraliseringen är stor; runt en miljard ton. Nya Laver ligger på en höjd vilket gör att den nödvändiga brytningen av gråberg blir betydligt mindre än för Aitik.
En lagändring i år kan öka möjligheten för att Boliden nu beviljas bearbetningskoncession för Laver.
Järmalmsgruvorna i Brasilien och Australien konkurrerade också ut nästan alla järnmalmsgruvor inom nuvarande EU. Inte bara gruvorna i Bergslagen.
Supraledning är ett rent kvantmekaniskt fenomen. Och hittills kan man åstadkomma det några tiotal grader ovanför den absoluta nollpunkten. Det är med andra ord rätt kallt och kräver en massa energi för att åstadkomma det här på jordytan.
Om jag fattat det rätt så krävs också legeringar med metaller som förmodligen är mer sällsynta än koppar (Ytrium). Men visst vore det en dröm att kunna framställa sådant vid rumstemperatur och till låga priser, men realistiskt lär vi få vänta länge. Koppar är överlägset.
#44 tty
Korrekt + att Sverige hade extremt hårda kapitalregleringar på den tiden. Företag som gjorde vinster kunde inte hur som helst dela ut det till aktieägare eller investera i andra företag utan man till stor del tvungna att lägga dem på hög eller investera i egna projekt. Gränges hade ju också mycket kapital efter att staten löste ut dem från Kiruna. Följden blev att investeringar gjordes även i projekt med mycket tveksam lönsamhet (som nya gruvprojekt) eftersom kapitalet knappt hade någon alternativ användning. När sedan konkurrensen ökade från andra länder ex Australien blev det ohållbart.
Det fanns ju bolag (Uddeholm, Gränges etc) med stora kassor och tillgångar i form av skog och vattenkraft men olönsam järnhantering (och därför låg värdering) som blev lönsamma uppköp av Penser o dem när kapitalregleringarna släppte och man styckade bort/la ner järnet. Jan Jörnmark har skrivit ycket intressant om den tiden.
Inte jämförbart med dagens läge.
#46
Chuquicamata i Chile har en mineralhalt på ca 8kg/ton stadigt sjunkande medan Aitik ligger på omkring 2kg/ton.
Säg att Laver ligger på 1,8kg/ton så faller det tillbaka på den lågvärdiga malmen, energiförbrukningen, kostnaden och Rönnskärsverken ska ta hand om ett allt mer finare material för förädling. Det är en utmaning. Fortfarande kan det inte möta det globala behovet. Det är inte en ökning på 100%, ej heller 200-300%. I runda tal omkring 7000% ökning.
Gruvnäringen lägger inte ens 10% på nya prospekteringar av vad de borde göra. Av 20 prospekteringar blir 7-8 gruvor och inom loppet av några år har 3-4st gått i konkurs.
Kvar är bara 4-5st.
Visst såg kapitalmarknaden helt annorlunda ut för 70 år sedan än vad den gör nu. Likväl var ändå Stråssa en produkt av den feberyra som rådde i tron på den ständiga uppgången. Stråssa hade inte varit möjlig i lågkonjunkturens 1970-tal med två tätt följande oljekriser och en stålkris.
Som alla brakfester kommer ett slut. Den följande lågkonjunkturen försökte man hoppa över. Industrin fortsatte att producera och skapade enorma lager i väntan på högkonjunkturen skulle komma. Det slutade inte väl.
Man kan dra paralleller till andra enorma felsatsningar i samhället t.ex Motala långvåg. Stod klar 1961 men var redan vid invigningen föråldrad. Då hade man tagit 183 miljoner kr i dagens penningvärde av licensmedel för att bygga stationen. Det var inte utan kritik. Televerket stoppade huvudet i sanden.
Nr 46 å 49
Angående Aitik och Laver och boliden – det är värt att komma ihåg att Aitik brukar räknas som världsklass när det kommer till produktivitet och friska pengar.
Sedan håller både Aitik och Laver guld och silver som komplement gällande lönsamhet.
Minns jag rätt så håller Laver dubbla mängden silver mot Aitik.
Boliden är fenomenala på att utvinna olika metaller i sina malmer och guld och silver komplementär ger flera miljarder sek per år – boliden skulle sannolikt tjäna massor på Laver – och chansen till satellitfyndigheter är goda.
Naturmässigt och samhällsmässigt och ekonomiskt tar jag gärna en gruva – mycket bättre än vindkraftparker, som bara förstör.
Bra där Telge T 2#17
Dessutom intressant med förväntningarna på:
#graphene
#Turkos vätgas
” Methane cracking looks to be to a win-win process for both industry and environmental legislators. Being able to break down a potent greenhouse gas, produce green hydrogen and manufacture highly sought-after carbon nanomaterials paints a positive picture when looking towards lofty environmental targets, and as evidenced here, it seems mass commercialisation is on the horizon. ”
”The complex nature of the technology setup, collecting both the hydrogen and the high-quality carbon products”
Källa
https://www.mewburn.com/news-insights/from-grass-to-graphene-could-methane-answer-the-call-for-rising-nanomaterial-demand
#21, #23 och #27 fortsättning
Metallpulver kommer, med hjälp av AI, att skapar nya metallegeringar och material.
Enligt Precedence Research förväntas den globala metallpulvermarknaden uppgå till cirka 10,33 miljarder USD år 2032, vilket ökar från 5,81 miljarder USD 2023.
AI is already advancing new materials for solar, batteries, fuel cells and EVs
https://www.latitudemedia.com/news/carbon-copy-ai-is-already-advancing-new-materials-for-solar-batteries-fuel-cells-and-evs
Mvh,
China/Competition/Power Episode One: China’s Hybrid Economic System
6 juni 2024
The first episode explores China’s hybrid economic system. Hear from veteran China watchers about what we’re up against, how we got here, and how we can fight back.
https://www.youtube.com/watch?v=0wUqZho1Bnk
Mvh,
Priserna på sällsynta jordartsmetaller stiger för första gången 2024
Den kinesiska marknadens sentiment i början av maj överskattade konsumenternas efterfrågan på oxider av sällsynta jordartsmetaller, vilket resulterade i de första prisökningarna för sällsynta jordartsmetaller dysprosium (Dy) och praseodymium neodym (PrNd) oxid i år.
”Detta var första gången priserna på sällsynta jordartsmetaller hade återhämtat sig efter en kontinuerlig nedgång förra året, men efter en kort återhämtning faller priserna nu igen”, säger Benchmark prissättnings- och dataanalytiker George Ingall.
Dysprosiumoxid ökade med 10 % från månad till månad och slutade i maj till 2 175 000 RMB (300 150 USD) per ton, enligt Benchmarks Rare Earths Price Assessment.
Toppen i marknadssentimentet gav en mindre överdriven priseffekt på PrNd-oxid, en större marknad, som steg med 0,6 % i april för att nå RMB 391 500 ($ 54 027) per ton, enligt Benchmarks Rare Earths Price Assessment.
”Genom statligt politiskt stöd kan Kina producera REPM från koncentrat som överträffar kvaliteten i väst till ett konstlat lågt pris,” sa Ingall.
De kinesiska aktörerna dominerar de globala marknaderna motståndskraftigt. Kina kommer att producera 84 % av den globala PrNd-oxidtillförseln 2024, enligt Benchmarks Rare Earths Forecast och har nästan monopol på Rare Earths Permanent Magnets (REPM)-produktion.
Genom att översvämma marknaden med lågkostnadskoncentrat försöker Kina avskräcka Ex-Kina aspiranter från att komma in på marknaden.
Nästan all Ex-Kina pipeline PrNd-kapacitet behöver priser, över nuvarande nivåer, stiga betydligt för att uppnå en vinstmarginal på 15 % eller högre, enligt benchmarkdata.
Mvh,
The Mining Story – Canadian Mining Industry Facts and Figures
Det nuvarande tillståndet för gruvdrift och den kanadensiska ekonomin är stark, enligt Mining Association of Canadas (MAC)
Gruvindustrin är en viktig sektor i Kanadas ekonomi, som bidrar med 161 miljarder dollar till den nationella BNP och är ansvarig för 21 % av Kanadas totala inhemska export. Kanadas gruvsektor sysselsätter 694 000 personer direkt och indirekt över hela landet. Branschen är proportionellt sett den största privata arbetsgivaren för ursprungsbefolkningar i Kanada och en stor kund hos ursprungsägda företag, rapporterade MAC.
Utvinning bidrog med 45 miljarder USD till BNP, en ökning med 21 % från år 2021. Gruvtjänster bidrog med 10,1 miljarder CAD till BNP, en ökning med 50 % från år 2021 medan primärmetall- mineraltillverkning bidrog med 23 miljarder USD till BNP, en ökning med 13 % från år 2021.
Nedströms metall-/mineraltillverkning bidrog med 30,4 miljarder USD till BNP, en ökning med 23 % från år 2021. Kanada producerar mer än 60 mineraler och metaller genom sin gruvverksamhet.
Det totala värdet av den kanadensiska mineralproduktionen år 2022 var 74,6 miljarder CAD, upp från 58,6 miljarder USD år 2021. Denna tillväxt leddes av ökningen av produktionsvärdena för icke-metaller och kol.
Gruvindustrin är en motorn i Kanadas ekonomi, men den nuvarande efterfrågan på kanadensiska naturresurser ges möjligheter i en skala som man aldrig sett förut – ett effektivt och effektivt samarbete mellan myndigheter, industri och alla intressegemenskaper kommer att säkerställa att Kanadas industri fortsätter att gynna alla kanadensare
https://mining.ca/wp-content/uploads/dlm_uploads/2024/06/Facts-and-Figures-2023-FINAL-DIGITAL.pdf
Mvh,
En annan rapport talar om byråkrati i Kanadas resurssektor
18 juni 2024
”Komplexiteten och osäkerheten i Kanadas nuvarande regelverk är stora hinder för investeringar,” sade DeLand i rapporten. ”Att effektivisera dessa processer är avgörande för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft.”
Den tvådelade tankesmedjan noterade i sin rapport, Smoothing the path: How Canada can make faster major-project decisions, att långa tidslinjer för godkännanden av större projekt på upp till 10 år skrämmer bort investerare och försenar projekt. Charles DeLand, biträdande forskningschef vid institutet och huvudförfattare, skrev att jurisdiktionsöverlappning mellan olika regeringsnivåer och höga regleringskostnader ytterligare väger produktivitet och konkurrenskraft.
Investeringarna har minskat och det jämförda investeringsgapet mellan USA och Kanada ökar. Ny investering per arbetare i Kanada, 0,57 CAD för varje US-dollar 2022, släpar efter jämfört med internationella motsvarigheter.
CD Howe uppskattar att kapitalinvesteringar i gruvdrift och olje- och gasutvinning år 2022 uppgick till 42 miljarder dollar, justerat för inflation. Det är en minskning från cirka 100 miljarder CAD vid sin höjdpunkt 2014. Investeringen år 2022 var cirka 69 % av 2019 års nivå, cirka 60 miljarder CAD.
I genomsnitt är andra länders godkännandeprocess ungefär hälften av tiden det tar i Kanada. Det gör komplexa projekt dyrare att föra fram, med regulatoriska utvärderingskostnader som kan nå hundratals miljoner.
”Att minska ansökningskostnaderna, påskynda godkännanden och minska risken för avslag kan sänka break-even-kostnaderna och öka investeringschanserna”, sa DeLand.
https://www.mining.com/another-report-calls-out-red-tape-in-canadas-resource-sector/
Mvh,
Kinas vapen i det globala kopparkriget
– Kinas ansträngningar för återvinning av kopparskrot säkerställer produktionsstabilitet mitt i den globala kopparbristen, vilket gör att landet kan upprätthålla nästan rekordhöga produktionsnivåer.
Ökningen i tillverkningsaktivitet, särskilt i Kina, har ytterligare ökat koppars attraktionskraft och bidragit till den senaste tidens prisökningar.
Experter förutser ytterligare expansion av efterfrågan på koppar, vilket leder till oro för ett förväntat utbudsunderskott under de kommande åren.
Allt beror på utbud och efterfrågan
Efterfrågan på koppar fortsätter att stiga globalt. Och när resten av världen kämpar med det stigande kopparpriset och den ständigt föränderliga kopparmarknaden, gissa vem som sitter snyggt? Tips: det är Kina.
En annan fråga som påverkar priset på koppar är det faktum att många nationer har ambitiösa mål att gå från bensinfordon till elbilar. Men världen bryter och återvinner helt enkelt inte tillräckligt med bland annat koppar för att täcka allt detta. Faktum är att Fortune-rapporten sa att uppfylla alla dessa gröna mål skulle innebära att världen skulle behöva bryta dubbelt så mycket koppar under de kommande 25 åren som har utvunnits genom hela historien fram till år 2018. Det behöver egentligen inte sägas, att det är en orimlighet.
Mvh,
Trudeau regering blockerar kinesiska bud på kanadensiska sällsynta jordartsmetaller
Den federala kanadensiska regeringens inställning till kinesiska investeringar i den kritiska mineralsektorn står nu fast. Den federala industriministern François-Philippe Champagne upprepade att kinesiska företag endast kommer att få finansiera kanadensiska kritiska mineralföretag i undantagsfall. Detta policyskifte syftar till att minska Kinas dominans i den globala försörjningskedjan av kritiska mineraler, särskilt de som är nödvändiga för bland annat batteriteknologi som litium, kobolt, grafit – och sällsynta jordartsmetaller.
Mvh,
Den här typen av långtidsprognoser är helt meningslösa. Lika meningslösa som att spå vädret om 10 år. Det enda värdet de har är att man vet att de aldrig någonsin kommer inträffa. Varför? Jo för människor fortsätter lyssna på skit och gör en massa åtgärder som helt ”motarbetar” prognosen.
Vad gäller Kina så är det med nuvarande ledning en krigisk stormakt som naturligtvis ska hindras och ha så lite inflytande på världen som möjligt.
Lyssna till intervjun med Heather Exner-Pirot, direktör för energi, naturresurser och miljö vid Macdonald-Laurier Institute, en kanadensisk tankesmedja som är känd för sin oberoende och partipolitiska analys av nationella politiska frågor.
Intervjun fokuserar på Kanadas strategiska blockad mot försäljning av kritiska sällsynta jordartsmetaller till ett kinesiskt företag.
Exner-Pirot tar upp komplexiteten i Kanadas ansträngningar att stärka sin kontroll över viktiga mineraler som är avgörande för avancerad teknik och försvar, och speglar initiativ i USA där Biden-administrationen aktivt stärker sin försörjningskedja för kritiska mineraler.
Diskussionen utforskar också de bredare konsekvenserna för internationell handel, utmaningarna för yngre gruvbolag i Kanada som står inför trånga kapitalmarknader och strategiska svar på Kinas dominerande ställning på den globala marknaden.
China’s strategic mineral dominance poses threat to western influence
Jun 25, 2024
https://www.kitco.com/news/video/2024-06-25/china-s-strategic-mineral-dominance-poses-threat-to-western-influence-heather-exner-pirot
Mvh,