Jag studerade fysik på Stockholms Universitet på mitten av 1960-talet. På institutionen fannns en avdelning som sysslade med spektroskopi. Man studerade där olika ämnens strålningsspektrum, det vill säga den strålning som uppstår när ämnet upphettas. Ämnets elektroner tar då upp energi, och hoppar upp i en högre bana runt atomkärnan eller i molekylen. Därefter faller elekktronerna tillbaka till ett lägre energitillstånd, och mellanskillnaden i energi strålas ut i form av elektromagnetisk strålningskvanta med en viss för ämnet speciell frekvens (eller våglängd). Ett exempel på detta är grundämnet helium, vars spektrum man fann i ljuset från solen. Därav namnet som kommer från latinska namnet på solen, helios. Riktningen på strålningskvantat är godtycklig.
Plancks strålningslag
En annan sak som vi studerade var Plancks strålningslag. Max Planck var en tysk fysiker som intresserade sig för hur en svart kropps strålningsspektrum varierade med kroppens temperatur. En het kropp, till exempel solen, strålar med mycket energi i området runt en mikrometer (en miljondels meter). Är våglängden mindre än det synliga ljuset kallas strålningen ultra-violett, är den längre kallas den för infra-röd. En svalare kropp, till exempel jordytan, strålar också ut energi, men med betydligt lägre frekvens eller längre våglängd. Temperaturen begränsar den högsta frekvensen eller den kortaste våglängden som kroppen kan stråla ut. För jordens del är det vid cirka 40 graders temperatur, med våglängder på drygt 3 mikrometer.
Växthuseffekten
Jorden värms upp av solen. Solen är het, jorden är betydligt svalare. Sätter man en glasskiva i vägen, till exempel bygger ett växthus, inträffar följande: Glaset har egenskapen att det släpper igenom solstrålning med korta våglängder, men det spärrar återstrålningen från marken, som har betydligt längre våglängd. Det blir varmare i växthuset än det skulle vara om man tog bort glasrutorna, eftersom återstrålningen från marken stannar kvar i växthuset och inte försvinner ut i rymden.
Jorden har en atmosfär som fungerar som ett växthus. Utan atmosfär skulle jorden vara cirka 34 grader kallare. Det är de så kallade växthusgaserna som bidrar till detta. Skall vi leta efter växthusgaser måste vi finna gaser med absorptionsspektrum från cirka 3 mikrometer och längre. Gasen kan då ta upp återstrålad energi från jordytan genom att en elektron hoppar upp i ett högre energiläge, och när den sedan faller tillbaka till sitt ursprungsläge sänds strålningen ut i godtycklig riktning. En del strålningsenergi från jorden kan därmed exitera elektroner i gasmolekylen, som därefter återstrålas när elektronen faller ner till ett lägre eneritillstånd, och därmed förhindras enerin från att lämna jorden. Atmosfären agerar som en ”glasruta”.
Tre växthusgaser aktuella
Den växthusgas som oftast nämns i klimatdebatten är koldioxid, men det finns två till: metan och vattenånga.
Metan, CH4, har ett absorbtionsband på runt 8 mikrometer, och är därmed aktuell som växthusgas. Metan är emellertid inte en stabil molekyl, utan sönderfaller till koldioxid och vatten. Halvtiden är runt ett år. Mängden metan i atmosfären ligger strax under 2 ppm, 2 miljondelar, dvs ganska lite. Därmed är effekten begränsad, och tillskottet tilll jordens uppvärmning är cirka 0,5 grader av totalt cirka 34 grader.
Koldioxid, CO2, har två absorptionsband i det aktuella våglängdsområdet: 4,4 och 15 mikrometer. Se bilden nedan. Här redovisas utstrålad effekt från jordytan som funktion av våglängd i mikrometer för tre temperaturer: 60, 0 och -30 grader enligt Panks strålningslag.
4,4 um bandet ligger precis i början av en 40-graderskurva och är därför inte speciellt effektiv. Det är inte så stora områden på jorden som är 40 grader eller varmare. Den andra linjen, 15 um, är mer intressant.
Vattenånga, H2O, är den viktigaste växthusgasen. Vattenånga har många absorptionslinjer i det aktuella energispektrat. Se nedan.
Vattenånga har breda absorptionsband både runt 5 um men framför allt från 15 um och uppåt. Den täcker väl in koldioxidens linjer. Det finns cirka 50 gånger så mycket vattenånga i atmosfären som koldioxid, ungefär 2 procent respektive 0,04 procent. Det räcker med att räkna in två av vattenångans spektrallinjer nära koldioxidens, för att visa att vattenånga är minst 100 gånger mer effektiv som växthusgas än koldioxid. Därmed bidrar koldioxid till mindre än en hundradel av de 34 grader som atmosfären totalt bidrar med, eller 0,34 grader. Vi kan alltrå räkna bort koldioxid som växthusgas!
Detta kan illustreras av de borrkärneresultat från Grönland som redovisas för den senaste värmeperioden, Holocen, i nedanstående bild
De tidvis kraftiga temperatursvängnigarna i övre bilden motsvaras på intet sätt av någon motsvarande variation av koldioxidhalten i atmosfären.
Det är med andra ord naturliga fenomen som styr klimatet, inte människans utslläpp av koldioxid!
Slutsats och kommentarer.
Koldioxid är ingen effektiv växthusgas. Man kan i stort bortse från den.
Därmed bär har alla politiker, journalister och massmedia som SVT ett stort ansvar för den desinformation som de bidragit till att sprida. Någon saklig, vetenskapigt grundad, debatt om koldioxidenss betydelse för klimatet har inte tillåtits.
Speciellt stort ansvar har FN och dess generalsekreterare, som ger sken av att arbeta vetenskapligt, men som för en politisk, alarmistisk propaganda. Eftersom COP-mötena inte är öppna för allmänheten har man stängt dörren för den vetenskapliga diskussion som man inte törs föra!
Klimatprojekt som el-bilar, stål utan kol (hybrit), CCS, Carbon Capture System, den så kallade klimatlagen i Sverige, (som ju inte vilar på någon vetenskaplig grund), och inte minst hela EUs Fit for 55, Ursula von der Layens stolta projet, kan alla skrotas av. Projekten har tack vare frikostiga kreditgarantier i stället blivit en tummelplats för riskkapitalister som helt legalt kunnat sko sig på skattebetalarnas bekostnad. Politikerna bär ansvaret!
Kol, gas och olja finns för minst 100 år framöver, och vad man måste tänka på är att ha bra rökgasrening så man inte förorenar luften. Miljönfrågorna är mycket viktiga, klimatet sköter sig självt!
Staffan Wohrne, Fil. Dr.
Först trodde man faktiskt att dom här proverna från isborrrkärnorna visade att det var CO2 som styrde temperaturen. Men dom tidigaste resultaten som visar hur CO2 och temperaturen följs åt och där man kan anta att det är Koldioxiden som driver på temperaturökningen visade inte det faktiska förhållandet. Uppskattningen av temperaturen utgår ju från mätningar av dom isotoper som finns i isen. Medans CO2 halten mäts utifrån luftbubblorna i isen. Luftbubblor som fångas av is är alltid yngre än isen. Det tog man inte hänsyn till när man tog fram dom första resultaten. Det har man sedermera korrigerat för. Då kan vi också se som framgår av artikeln att det inte finns någon koppling mellan koldioxidhalt och ökad temperatur.
Man kan faktiskt undra om den här missuppfattningen som en gång rådde är en av orsakerna till att folk nu tror att CO2 styr klimatet.
Mycket bra framställning som visar hur fel det kan bli. Men det är tydligen för svårt att fatta för den som inte har studerat naturvetenskap. Tack för denna artikel.
Sven E CTH62
Wohrnes resonemang i inlägget är för mycket avrundande för att ge tillräcklig noggrannhet i slutsatserna.
Här är en artikel från 2010 som kvantifierar växthuseffektens bidrag från olika komponenter i atmosfären
https://pubs.giss.nasa.gov/docs/2010/2010_Schmidt_sc05400j.pdf
Koldioxiden tilldelas mellan 14-25% av totala växthuseffekten i denna studie.
Eftersom slutsatsen i inlägget helt bygger på koldioxidens betydelse som växthusgas, blir den därför annorlunda:
Koldioxiden är en betydande växthusgas.
Politiker, journalister och massmedia som SVT har således inte bidragit med desinformation i denna fråga.
Klimatprojekt som el-bilar, stål utan kol (hybrit), CCS, Carbon Capture System, klimatlagen i Sverige, (som ju faktiskt då vilar på vetenskaplig grund), och inte minst hela EUs Fit for 55, Ursula von der Layens stolta projet, har alla en plats för att begränsa fortsatt uppvärmning av planeten.
Miljöfrågorna är också viktiga, och varken miljön eller klimatet står opåverkade av mänsklighetens aktiviteter.
Tack funderar lite kring texten.
Vi vet att CO2 halterna ökar. Men även att molnen minskar trots att det finns mer vattenånga i atmosfären när den blir varmare.
Mer vattenånga ses som ett resultat av uppvärmning.
https://science-nasa-gov.translate.goog/earth/climate-change/steamy-relationships-how-atmospheric-water-vapor-amplifies-earths-greenhouse-effect/?_x_tr_sl=en&_x_tr_tl=sv&_x_tr_hl=sv&_x_tr_pto=rq
Färre moln är ett mysterium men kan förklaras av SO2 rening.
Det är få som förnekar att molnbrist ger värme.
https://notrickszone.com/2025/01/09/physicists-increasing-co2-by-100-only-reduces-radiative-cooling-to-space-by-an-imperceptible-1/
Här ovan en text med en intressant moln mätning.
Jag tror vi kan komma landa i frågan när den politiska delen av alarmisterna gör bort sig ännu mer genom att ständigt visa sin bristande ödmjukhet inför naturens nycker, vi är inte skyldiga till naturkatastroferna som ser idag ej heller till de som skett genom årtusenden Amen 🙂
Tack Staffan för en intressant redovisning. Själv tror jag att allt väder på jorden, från planetens yta ut i rymden, börjar med solen.
Även om effekterna av solvariabilitet på klimatet inte är märkbara för de flesta av oss, kan de upptäckas av engagerade forskare. Noggranna mätningar tyder på att solaktiviteten faktiskt värmer jorden med ungefär en tiondels grad.
Patrick Moore är också en kämpe för sanningen. Var med och grundade Greenpeace, men lämnade när de blev en kampanjorganisation och droppen blev när de skrev in i sin målbild att förbjuda klorin.
#3 Kent kan kika på den här länken. Det mesta finns också på vår presentation här på bloggen.
https://www.youtube.com/watch?v=2H0OxmF7fak&t=3170s
https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2022/10/Klimat-221016.pdf
Nr 4 Lasse
Ja, man hade nog trott att dom kokande haven…och rekordbränder….skulle ge massor av moln.
Det är inte mycket som blivit som många trott.
Förutom rekordvärmen i Skandinavien….uhummä
Staffan visar och förklarar steg för steg vattenångans betydelse och koldioxidens marginella roll. Det återför till hur mycket solvärme som når jordytans land och särskilt vatten. Tack för det!
Nr 3 Kent
” miljöfrågorna är också viktiga ” Yes, havsvindkraften har mycket stor påverkan på miljön – enligt smhi:s rapporter – metallerna till omställningen har mycket stor påverkan på miljön – epoxiblandningar och flamskyddsmedel och ytskiktmedel till vindkraftverken har mycket stor miljöpåverkan.
Omvandling av energi till vätgas medför enorma energiförluster och kräver hög energiproduktion för liten effekt = stor miljöpåverkan.
Kort sagt den gröna omställningen – ger mycket stor miljöpåverkan.
#6 Evert, är Dina upplysande bilder och grafer möjliga att användas för inlägg här på bloggen? Mvh Ann lh
Kent, #3,
citat från artikeln du länkade
”3. Modeling Experiments”
”4. Attributions in a 2 × CO 2 Simulation”
och sedan din egen mening
”Koldioxiden tilldelas mellan 14-25% av totala växthuseffekten i denna studie.”
Simulationer, tilldelade värden och modeller.
Cirkulära resonemang.
#11 foliehatt
Hårklyveri. Har du inga invändningar mot Wohrnes text?
Du kan byta ut mitt ”tilldelas” mot ”analyseras till” om det är svårt att förstå en vetenskaplig skrift.
Kent #12,
det var du själv som skrev ”tilldelas”.
Å andra sidan är det ju sant. Studien analyserar vad modellerna ger för utdata om en faktor ändras medan alla övriga hålls konstanta. Självklart får man utdata utifrån hur ”ModelE version of the Goddard Institute for Space Studies (GISS) atmospheric general circulation model (GCM)” är uppställd, vad som är parameteriserat och till vilka värden, etc. Det är ju inga experiment vi talar om här, det är egentligen ett test av vad modellen säger angående ett set med indata.
Men, författarna verkar inse detta då de avslutar artikeln med: ”Given that the attribution is closer to 20% than 2%, it might make more intuitive sense that changes in CO 2 could be important for climate change. Nonetheless, climate sensitivity can only be properly assessed from examining changes in climate, not from the mean climatology alone”
Wohrne menar uppenbarligen att CO₂ har en lägre påverkan än den modell som Schmidt et al. valde att arbeta med. Bägge är modeller. Frågan blir då vilken av dem beskriver verkligheten bäst? Det unikt varma året 2024 kan inte förklaras med de gängse klimatmodeller som IPCC använder för sina rapporter. Ej heller pausen cirka 2000-2015, eller de holocenska värmeperioderna, eller LIA. Det är allvarligt för de modellernas trovärdighet. Eller hur?
Men hallå ”Kent” det finns inga vetenskapliga data som stödjer CO2-teorin varken genom beräkningar eller verkliga observationer? Komma dragande med en rapport full av gissningar och modellerade data visar att du är helt vilse i pannkakan precis som de andra alarmisterna? Det är verkligen dags för dig och andra alarmister att byta spår men det är väl så att din inkomst är beroende av att hålla alarmismen vid liv så du har väl inget annat val än att fortsätta desinformera till det bittra slutet?
Är det inte så att koldioxidens två huvudsakliga absorptionsband vid 4 resp 15 micrometer kommer från atomernas vibrationer och rotationer i molekylen?
Dvs inte elektroner i olika tillstånd utan inducerad vibration o rotation?
#10 Ann
Din fråga: ” ….är Dina upplysande bilder och grafer möjliga att användas för inlägg här på bloggen? ”
Svaret är ja! Hela avsikten med att vi på KU lagt in bilderna i länkarna (se nedan) om klimat repsektive energi är att de skall vara öppet tillgängliga för alla att fritt användas för vidare publicering i egna föredrag eller i inlägg här på bloggen. Arbetsfördelningen mellan Evert och mig har varit att jag har haft huvudansvar för klimatdelen (44 bilder) och Evert för energidelen (56 bilder). Som vanligt jobbar vi tätt ihop och är varandras första instans för källkritik och justeringar.
https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2022/10/Klimat-221016.pdf
https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2022/10/Energi-221016.pdf
Detta inlägg ger inte en korrekt bild av koldioxidens relativa betydelse för den totala växthuseffekten. Den temperaturstegring som växthuseffekten åstadkommer beror på att utstrålningsskiktet mot rymden höjs. Om atmosfären inte innehöll någon vattenånga eller andra växthusgaser skulle utstrålningen mot rymden i huvudsak ske från markytan. Tack vare närvaron av av växthusgaserna fångas ir-stråningen upp och utstrålningen till rymden kommer istället ske högt uppe i atmosfären (där luften är tillräckligt tunn för att utstrålade ir-fotoner har en chans att slinka ut i rymden). Där uppe är temperaturen lägre och utstrålningen blir därmed av lägre intensitet, d.v.s. jorden kommer förlora mindre energi som strålar ut i rymden jämfört om strålningen kom direkt från marknivån.
Om vattenånga hade varit lika jämt fördelat i atmosfären som koldioxid hade slutsatsen som framförs i inlägget varit korrekt och vattenånga skulle i så fall ha stått för kanske uppåt 98% av den totala växthuseffekten. Verkligheten ser emellertid inte ut på detta sätt. Vattenånga är rikligt förekommande på låg höjd men kondenserar och bildar moln när den kommit upp en bit i atmosfären. Ovan molngränsen är luften mycket torr och innehåller ytterst liten mängd vattenånga. Detta innebär att vattenånga inte kan höja utstrålningsskiktet högre än den nivå som den kondenserar och bildar moln. Till skillnad från vattenånga är koldioxid relativt jämt fördelat i atmosfären och finns även på mycket hög nivå så som övre troposfären och stratosfären. Detta innebär att koldioxid kan höja utstrålningsskiktet till högre höjder för de frekvensband som koldioxiden absorberar jämfört med vattenånga. Så trots att en vattenmolekyl kan absorbera ir-strålning inom många fler frekvensband än en koldioxidmolekyl och att vattenånga finns i 50 gånger högre koncentration än koldioxid i marknära nivå kommer ändå koldioxid stå för en ganska stor del av den totala växthuseffekten (uppskattningsvis ca 20%) och detta beror alltså på att koldioxid höjer utstrålningsskiktet mer för sina frekvenser än vattenånga gör för sina frekvenser. De beräkningar som gjorts av bl.a nobellpristagaren S Manabe och senare av fysikern W Happer tyder på att en fördubbling av koldioxidhalten medför en temperaturstegring på 1,3 grader om man bortser från andra tänkbara positiva och negativa återkopplingar.
Har också några andra kommentarer till inlägget
Är tveksam till att det är korrekt att absorption och emission av fotoner inom ir-spektrat är relaterat till förflyttningar av elektroner i orbitaler så som fallet är vid absorption och emission av mer mer högfrekvent strålning så som synligt ljus. Är det inte så att detta istället är relaterat till vibrationsrörelser inom molekylen.
Har också en fundering kring jämförelsen mellan atmosfärens växthuseffekt och ett växthus. Även om en del av temperaturstegringen i ett växthus är relaterat till att inte ir-strålningen kan slinka ut genom glaset är (om jag förstått det rätt) den huvudsakliga orsaken till uppvärmningen i växthuset att konvektionen förhindras.
Mvh Anders P
Yong Tuition på Youtube beskriver de IR-absorberande gasernas betydelse på ett ingående sätt. Koldioxidens betydelse är mindre än 5% av de samlade IR-gaserna enligt hans forskning.
Anders P #17
Tack för ett utmärkt komplement till Staffan Ws inlägg.
Alla som vill ”skylla på kodioxiden” baserar detta just på att det mesta av vattenångan kondenserar ”en halvmil upp”. Det jag inte läst någonstans är hur lite eller hur mycket vattenånga som fortfarande finns kvar på en mils höjd. Man borde kunna räkna ut det med njälp av någon tabell om vattnetss ångtryck vid olika temperaturer, men jag har som sagt inte sett någon sådan uppgift för atmosfären.
Miljönfrågorna är mycket viktiga, klimatet sköter sig självt!
Därför får man inte blanda miljö- och klimatfrågor.
¤19 Sten Kaijser betr: ”Det jag inte läst någonstans är hur lite eller hur mycket vattenånga som fortfarande finns kvar ,,,”
”Även i den klaraste luft finns små mängder vatten i gasform från jordytan och långt upp i stratosfären. Skulle allt detta vatten samlas till jordytan vid den temperatur och lufttryck som normalt råder där skulle ett vattenskikt på några cm fällas ut.” re: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/vattnets-overgangar-till-olika-faser-1.31766
SMHI anger nog rimligt närmevärde, vill jag tro.
TorbjörnR #15
Jo det är olika vibrationstillstånd i molekyler med 3 atomer som CO2 resp. H2O.
Syre O2 och kväve N2 har bara två atomer/molekyl och då har de inte olika vibrationstillstånd. Och absorberar inte i infrarött.
F.ö. ett växthus blir varmt för att luften hindras att stiga. Utanför växthuset tillförs ny luft från sidorna när luften vid marken stiger för att solen värmer den.
#21 Tillägg från Copilot:
Hur många cm är några cm?
”Några centimeter” är ett flexibelt uttryck som vanligtvis innebär en liten mängd. Det kan variera beroende på kontexten, men ofta menar man mellan tre och fem centimeter. Det är dock inte en exakt vetenskaplig definition utan mer en allmän beskrivning för en kort längd. 📏
6 jan
För andra vintern i rad har sällsynt snö täckt delar av Saharaöknen.
Snö föll i Ain Sefra, Algeriet på nyårsdagen, vilket överraskade invånarna i ”Porten till Sahara”.
Köldknäppen i Europa var verkligen allvarligt, med temperaturer som sjönk under -30°C och snö upp till 100 cm. När det gäller Alperna är den redan imponerande vintersäsongen 2024-25 på väg att bli ännu mer imponerande: mer snö faller på de franska, tyska, österrikiska och schweiziska topparna, med MYCKET mer att komma – såväl som i Spanien, Skandinavien och Balkan . I Skistua i Trondheim, Norge, uppmättes 81 cm snö de senaste sju dagarna (29 december till 5 januari). Endast tre ”snöhändelser” i historien har varit större, med toppen kvar på 1 meter som föll mellan 27 januari och 1 februari 1958. I år ser det ut att överträffa den nivån.
Skottland är på väg att slå ett 15-årigt snörekord och det finns inga tecken på att ge upp. Från och med söndagen hade väderkartor registrerat fem dagar i rad med snö i norr, och prognoser tyder på att fler kommer att följa till och med den 10 januari.
Denna kallaste storm sedan 2011 täckte delar av Nebraska, Missouri och Kansas med långt över en fot snö och lämnade 150 000 hem utan ström. Louisville, Kentucky, slog ett 113 år gammalt rekord med 8 tum snö på en enda dag. Och Kansas City såg sitt tyngsta snöfall på decennier, med ett totalt snödjup på mer än 14 tum.
Staden Tashkurgan i Kinas västra Pamir Xinjiang-region har sett kraftiga snöfall de senaste två dagarna. Snödjupet översteg 13 cm, vilket lokala rapporter sa var den tyngsta snön i regionens senaste historia.
7 jan
Vinterns kallaste natt hittills registrerades i Storbritannien, med temperaturer som sjönk till -13,3°C i norra Skottland (Met Office-data):
8 jan
Kashmir upplever en skoningslös vinter där snö och bitter kyla ger både skönhet och svårigheter.
Nattetemperaturerna har sjunkit till historiska bottennivåer. Srinagar noterade sin kallaste decembernatt på nästan ett sekel vid -8,5°C och Gulmarg noterade -13°C. I Shopian var nätterna runt -10°C i dag
9 jan
Kashmir upplever en skoningslös vinter där snö och bitter kyla ger både skönhet och svårigheter. Nattetemperaturerna har sjunkit till historiska bottennivåer. Srinagar noterade sin kallaste decembernatt på nästan ett sekel vid -8,5°C och Gulmarg noterade -13°C.
En temperatur på -18°C förutspås för Dalwhinnie, skottland. nära Cairngorms, och i Altnaharra kan temperaturen falla under -20°C. Detta skulle vara den lägsta januaritemperaturen som registrerats i Storbritannien sedan 2010. Om detta värde överskrids kan detta vara den kallaste 9/10:e. januari sedan 1982. (Det nationella rekordlågtalet för januari är -27,2°C i Braemar, Aberdeenshire, också 1982).
Finland noterade nyligen sin lägsta temperatur för säsongen hittills: väderstationen i Tulppio i östra Lappland registrerade -38,9°C klockan 03:40 på onsdagen
Liksom stora delar av Indien har centralstaten Madhya Pradesh uthärdat sin kallaste januari på flera år.
indien. Pachmarhi registrerade nyligen en temperatur på 0,2°C och Bhopal noterade 3,6°C, den lägsta på mer än ett decennium. En kall dag varning utropades för nio distrikt enbart i Madhya Pradesh och isiga vindar blåste över 20 regioner, inklusive Gwalior och Morena.
Från torsdag till söndag väntar områden från Texas till Carolinas den första stora vinterstormen på flera år. Stormens effekter förväntas sträcka sig in i New England, inklusive regioner som redan drabbats tidigare denna vecka.
Irland är fortfarande i en extrem kyla. En status orange varning för extremt låga temperaturer och is gäller i 15 län till och med fredag morgon.Temperaturen kommer att falla under -5°C över större delen av landet, med ytterligare snö i nordväst. Met Éireann varnar för svår frost, svart is och iskall dimma som gör vägarna förrädiska.
I Shirakawa-go,japan. en UNESCO: s världsarvslista känd för sina traditionella gassho-zukuri bondgårdar, föll 110 cm snö på mindre än tre dagar, vilket ger det totala snödjupet till 186 cm. Med prognoser som pekar på mer av samma sak är byn på väg att slå det tidigare månatliga snörekordet på 280 cm som sattes 2006.Det finns för närvarande ett snötäcke på mer än 300 cm i 16 områden i Japan, och till och med mer än 400 cm i två, nämligen Niigata-städerna Charmant och Arai med 410 cm respektive 431 cm.
utdrag ur kälterapport 2 från EIKE 2025
…
#6 evert andersson
lade särskilt märke till att moore rekommenderade att CO2 ökades till 1000 ppm för att jorden skulle överleva i långa loppet
#19 Sten Kaijser, #21 KGR
Data för US standardatmosfär: https://www.researchgate.net/publication/235054307_AFGL_Atmospheric_Constituent_Profiles_0120km
Några värden för vatten:
0 km 7750 ppm
5 km 1400 ppm
8 km 367 ppm
10 km 70 ppm
12 km 19 ppm
14 km 5,9 ppm
I stratosfären finns i praktiken inget vatten, men där finns 420 ppm CO2. Det där med att vattnet är en så mycket starkare växthusgas är fel. Titta på spektrum här: https://www.chegg.com/homework-help/questions-and-answers/4-following-image-shows-two-infrared-spectra-observed-nimbus-4-satellite-point-western-tro-q56960875
När himlen är molnfri strålar jorden med en intensitet (uttryckt som strålningstemperatur) av cirka 270 K – dock inte i koldioxidens band runt 667 cm-1. Där är strålningstemperaturen bara cirka 210 K
Med heltäckande cirrusmoln är strålningstemperaturen bara 210K över hela spektrum. Cirrusmoln är starkt värmande – enormt mycket mer än koldioxid.
Notera att detta INTE är teori utan uppmätta data. Skalan på X-axeln är linjär i cm-1 så ytan under kurvan visar hur mycket energi som strålar ut i rymden. Grov uppskattning ger att utan koldioxid skulle cirka 10% mer strålning nå ut i världsrymden. Cirka 30W/m2. Utan vattenånga skulle strålningstemperaturenvara cirka 295K också med cirka 10% större yta. Slutsats CO2 och vatten ger ungefär lika stor växthuseffekt.
Kopiera gärna kurvan på ett millimeterpapper och räkna rutorna så får ni ett mer noggrannt resultat.
Det tillkommer effekter från övriga växthusgaser, men dom har jag bortsett ifrån.
Jag tycker det är egendomligt att skrönan om vattnets starka växthuseffekt har fått så stor spridning bland skeptiker. Fakta är väl kända. Läs Wijngaarden & Happer: https://arxiv.org/pdf/2006.03098 Figur 9 visar forcingen från växthusgaserna från noll till fördubbling:
Noll:
Vatten -62 W/m2
CO2 -30 W/m2
Fördubbling:
Vatten 8,1
CO2 3,0
Siffrorna finns i tabell 2. Min skattning från uppmätt spektrum var alltså fel med en faktor 2 förmodligen mycket beroende på att spektrum inte kommer från en plats med US standard atmosphere. För vatten spelar det stor roll, men inte för CO2.
#15
TorbjörnR du skriver ”absorptionsband vid 4 resp 15 micrometer kommer från atomernas vibrationer och rotationer i molekylen?” det är delvis rätt.
Då detta är en spikrak molekyl så har den få möjligheter att påverkas, vid 4 micrometer kan man se svag böjning i dubbelbindningarna men ingen ökad rotation då ingen obalans uppstår och vid 15 mikrometer så har vi ökade vibrationer längs molekylens längdaxel, där finns två typer symmetrisk och asymmetrisk. IR fotonen ger alltså interna förändringar men väldigt lite påverkan på omgivningen.
Vid kollision med andra molekyler i atmosfären avger CO2 den IR foton som den fångade upp men tillför ingen ny energi
En mycket intressant och instruktiv artikel. Ett litet fel utanför huvudämnet är att ordet ”helios” är det grekiska ordet för sol, alltså inte latin. På latin heter sol ”sol” precis som på svenska.
#17
”De beräkningar som gjorts av bl.a nobellpristagaren S Manabe och senare av fysikern W Happer tyder på att en fördubbling av koldioxidhalten medför en temperaturstegring på 1,3 grader om man bortser från andra tänkbara positiva och negativa återkopplingar.”
Det tog 120 år att öka på 100 ppm CO2. En fördubbling till 800 ppm från idag tar många hundra år med samma mängd fossila konsumtion. Så mycket fossilt finns inte.
Då är det väl rätt ointressant att räkna på fördubblingar, eller?
Om drill baby drill skall gälla kanske vi kan skrämma upp CO2 i drygt 500 ppm men högre än så kan inte människan hållas ansvarig för.
#17 Anders P
Jah håller helt med dig. Inlägget är i flera avseenden fel. Beträffande förhållandet CO2/H2O hoppas jag att min kommentar #26 kan bidra till att styrka det du skriver.
Beträffande dina andra kommentarer: IR-spektra har inget med elektronövergångar att göra. Huvudsakligen är det en vibrationsexcitation, men dom kommer ofta ihop med en förändring av rotationskvantalet. Rotationsenergin är mycket låg så väldigt många rotationstillstånd är besatta så det blir väldigt många spektrallinjer.
Beträffande växthus. Effekten beror inte särskilt mycket på att IR-strålningen inte kan gå igenom glaset. Glaset blir uppvärmt av luften i växthuset och strålar med glasets temperatur. Nu kyls glaset av luften utanför växthuset så kylningen genom strålning skulle vara större om glaset vore lika varmt som golv, växter och annat som strålar inne i växthuset. Kylningen av växthusets insida skulle alltså bli något starkare om glaset vore transparent för IR-strålning. Strålningen från växthuset sker ju från en lite lägre temperatur än temperaturen inne i växthuset.
Nu är kylningen genom strålning i praktiken försumbar. Det är konvektionen som glaset förhindrar. Betänk att fönster av så kallad kanalplast isolerar växthuset mycket bättre än vanligt glas. Ännu mer uppenbart är det att betänka effekten av vanliga fönster. I Sverige finns inga englasfönster i våra bostäder. Dom blir väldigt kalla på vintern. Ett tvåglasfönster isolerar genom att stänga in luft i ett smalt utrymme där konvektion undertrycks. Den inre rutan är varm, den yttre kall. Mellan rutorna transporteras värme genom strålning, men det är lite jämfört med värmetransporten genom värmeledning/konvektion. Avståndet mellan glasen skall väljas för optimal balans mellan konvektion och värmeledning genom stillastående gas. Man fyller gärna argon mellan rutorna för att minska värmöverföringen men det påverkar inte alls värmeöverföringen genom strålning som dock är liten.
Ytterligare en sak, halveringstiden för metan brukar anges till cirka 12 år, inte 1 år som det står i inlägget.
Slutsatser: Koldioxid är en växthusgas att beakta. Dock måste åtgärderna för att minska utsläppen vara kostnadseffektiva och ske i en takt som inte allvarligt hotar världsekonomin.
Klimatkatastrofer är naturliga och har alltid förekommit. Påståendena om att dom blivit mycket vanligare nu på grund av utsläppen saknar stöd hos IPCC WG1 – där konstateras att mycket varma perioder blivit vanligare och mycket kalla mer sällsynta men huruvida övriga katastrofer blivit vanligare kunde man inte avgöra med den statistik som fanns tillgänglig år 2021.
Det har blivit ungefär 1,4 grader varmare sedan förindustriell tid. Mänskligheten har mått bra under denna tid. ”Skräckscenariet” innebär att det blir ytterligare 1,4 grader varmare medan politiker och alarmister håller fast vid 1,5-gradersmålet vilket är fullständigt vanvettigt om man sätter någon tilltro till IPCC – och det gör alarmisterna! Skulle samtliga utsläpp upphöra i dag skulle temperaturen fortsätta att stiga ett tag till (enligt IPCC är jordens energiflöden inte i balans.)
Det enda rimliga är att skrota temperaturmålen och i stället sätta ekonomiska mål. Vi avsätter X miljarder för ”grön omställning” och ser till att pengarna hamnar där dom gör störst nytta på lång sikt. I nuläget förmodligen Afrika; där behövs infrastruktur, elnät, mm. Med bättre levnadsstandard och urbanisering kommer rimligen befolkningsökningen att bli lägre än enligt aktuella prognoser. Färre människor som har råd att vårda naturen bättre skulle vara bra för planeten tror jag. I alla fall skulle det vara bättre för människorna…
Anders P #17, och Leif Å #30,
Jag tror att ni grovt underskattar inläggsförfattarens argument. Temperaturen på jordytan bestäms inte enbart av höjden på utstrålningen utan på interaktionen nära marken. Det är massor av uppvärmning som sker betydligt närmare markytan och där är rimligtvis luftfuktigheten dominerande.
För det andra så ignorerar ni författarens andra argument, nämligen den låga (för att uttrycka det milt) korrelationen mellan co2 och temperatur.
OT Såg på storslalom från Adelboden idag. Fantastiska förhållanden för att åka skidor. Vem vet, det var kanske det bästa vädret för att åka skidor på 124000 år. I Luleå har vi också haft ett fantastiskt väder idag. Minus 3 grader, svaga vindar och solen som tittade upp just vid horisonten. Många glada människor ute. Barn som åkte skidor och pulka. Igår när det var minus 20 var inte många ute, förutom hundägarna. Kanske den bästa tolfte januari sen förra årtusendet. Eller vad säger Copernicus. Dom brukar bara rapportera om det är väldigt varmt. Jämfört med igår så var det väldigt varmt idag. Passa på och njut av det fina vädret. En sak är säker, det kommer att bli sämre väder, för att sen bli lite bättre osv, med eller utan människornas syndiga liv.
#27 Uffe
Vid 4 mikrometer, 2349 cm-1, finns inte någon böjsvängning uten den assymmetriska sträcksvängningen. Se här: https://scilearn.sydney.edu.au/fychemistry/chem2401/tutorial_ws4.pdf Den exciteras aldrig ensam utan alltid med en förändring av rotationskvanttalet. Se spektrum här: https://wiki.anton-paar.com/ch-de/das-infrarotspektrum-von-kohlendioxid/ Figur 2. Orsaken är att grundtillståndet alltid har ett jämnt rotationskvanttal medan det exciterade alltid har ett udda. Se nivådiagrammet i fig 3.
Vid 15 mikrometer, 667 cm-1 finns böjsvängningen. Två degenererade vibrationsmoder. Molekylen kan böjas på två ledder. Jag hittade inte någon bra sida, men här är spektrum, figur 3:https://www.quantum-physics.polytechnique.fr/files/phy430_x23_exam_en.pdf Det är en extrem logskala, man ser förutom de sedvanliga övergångarna där vibrationskvanttalet ändrats med 1 i kombination med ändring av rotatonskvanttalet med -2, 0 och -2 också när vibrationskvanttalet ändrats med 2 och 3. Här finns en bild med normal skala på Y-axeln: https://geosciencebigpicture.com/2017/02/19/emissivity-of-co2/
Vid kollision med andra molekyler i atmosfären avger CO2 INTE den IR foton som den fångade upp! Vid kollision omvandlas energin från den uppfångade fotonen till rörelseenergi dvs värme. Vid kollisioner mellan CO2 och andra molekyler omvandlas ofta kollisionsenergin i vibrationsenergi. En avsevärd andel av CO2 molekylerna är alltid exciterade. Vid kollisioner förändras också ofta rotationskvanttalet.
#31 Ingemar Nordin
Jag tror att ni grovt underskattar inläggsförfattarens argument. Temperaturen på jordytan bestäms inte enbart av höjden på utstrålningen utan på interaktionen nära marken.
Du läser innantill dåligt tycker jag. Jag påpekar direkta felaktigheter. Jag yttrar mig inte om temperaturen på jordytan, den varierar enormt mycket med årstid och tid på dygnet, mm. och det har inget med CO2-halt att göra. Diskussionen gäller den totala värmebalansen för jordklotet.
Du skriver För det andra så ignorerar ni författarens andra argument, nämligen den låga (för att uttrycka det milt) korrelationen mellan co2 och temperatur. Ja – ignorerar för att det är irrelevant! Det är ingen orsak att komma med grovt felaktiga förklaringar. Orsaken till den dåliga korrelationen står att finna någon annan stans.
Denna slutsats: ”Det är med andra ord naturliga fenomen som styr klimatet, inte människans utslläpp av koldioxid!” kan INTE dras ur det faktum att temperaturen har varierat utan att CO2-halten har gjort det. Detta är helt ologiskt. Den bakomliggande helt felaktiga tanken är att endast en faktor kan påverka temperaturen – och det är uppenbart fel! Det har varit stora vulkaner och Maunderminimum och antagligen annat som vi inte vet någor om.
Historiskt finns inga evidens på att CO2 haft någon större inverkan på klimatet men verkligheten göra sig icke besvär hos alarmister som tror de kan kasta siffror och datormodeller i ansiktet på andra för att ”bevisa” sin tes om CO2 och dess påhittade inverkan på klimatet.
Leif Å #26,
Då får du förklara ditt svepande påstående om skeptiker ”Jag tycker det är egendomligt att skrönan om vattnets starka växthuseffekt har fått så stor spridning bland skeptiker.”
Vilken ”skröna”? Vem har spridit den? På vad sätt är spridningen ”stor”.
Trots allt så är det ju korrekt att H2O är den största växthusgasen. Så jag kan inte se att detta är en skröna.
Anders P skriver ”Så trots att en vattenmolekyl kan absorbera ir-strålning inom många fler frekvensband än en koldioxidmolekyl och att vattenånga finns i 50 gånger högre koncentration än koldioxid i marknära nivå kommer ändå koldioxid stå för en ganska stor del av den totala växthuseffekten (uppskattningsvis ca 20%) och detta beror alltså på att koldioxid höjer utstrålningsskiktet mer för sina frekvenser än vattenånga gör för sina frekvenser.”
OK, 20% är inget bidrag alls, men att vända på det och säga att vattenångans stora inverkan (80%?) är en ”skröna” blir fel.
Ibland tänker jag på vår kära analogi med att atmosfären fungerar som en kofta. Tänk dig att det är kallt ute och du tar på dig en tjock yllekofta för att hålla dig någorlunda varm. Sedan hämtar du en tunn schal och sveper om dig utanpå yllekoftan. Vilket värmer (hindrar avkylningen) mest, yllekoftan eller den tunna schalen utanpå?
Det är precis som TorbjönR säger. Det är vibrationsnivåer och vinklar som ändras i dessa molekyler. Inte elektroner som exciteras. Detta kräver mycket högre energier. Dvs kortare våglängder.
3 Kent,
Det låter som ett jättemysigt litet projekt. Tyvärr fullständigt meningslöst eftersom EU står för klart mindre än 10 procent av utsläppen. Det handlar om knappt mätbara effekter som hennes projekt kan åstadkomma till ett mycket högt pris.
En sänkt ekonomi i EU kommer att göra politiken mycket oförutsägbar i EU.
Däremot kan vi göra viktiga saker för miljön eftersom den är lokal.
Klimatprogrammet är däremot helt meningslöst oavsett vad man tror eller tycker i sakfrågan.
#33 Leif Å
”En avsevärd andel av CO2 molekylerna är alltid exciterade”
Hor stor andel då?
#36 Ingemar
Jag tittade på Kents länk i #3. Rapportens slutsats är följande:
”We conclude that, given the uncertainties, that water vapor is responsible for just over half, clouds around a quarter and CO2 about a fifth of the present‐day total greenhouse effect.”
Rapportmakarna flaggar för osäkerheter och viss bias på ett par procentenheter för högt för CO2, men det verkar troligt att vattenånga inte står för 80% av växthuseffekten. Kanske inte ens över 60%.
Sen kan jag tycka det verkar knepigt att specificera växthuseffekten. Jag tolkar Happer att en fördubbling av CO2 ger 1,4 grader direkt effekt. Men IPCC (och många andra) räknar med positiv återkoppling (av tex vattenånga och moln förmodar jag) och landar i 2,0-5,2 grader vid en fördubbling. Varav CO2 alltså står för 1,4.
#17
”Detta innebär att vattenånga inte kan höja utstrålningsskiktet högre än den nivå som den kondenserar och bildar moln. ”
Detta är en sanning med modifikation eftersom ju även molnen strålar ut IR-strålning (dock som svartkroppsstrålning över hela spektrat). Vattenånga kan därmed indirekt höja utstrålningshöjden en bra bit ovanför kondensationsnivån, speciellt för konvektiv molnighet, och då även för våglängder som inte absorberas av vattenångemolekylen..
”De beräkningar som gjorts av bl.a nobellpristagaren S Manabe och senare av fysikern W Happer tyder på att en fördubbling av koldioxidhalten medför en temperaturstegring på 1,3 grader om man bortser från andra tänkbara positiva och negativa återkopplingar.”
Observera att både Manabes och Happers beräkningar helt bygger på det molnfria fallet, som är det enda som i praktiken är fysikaliskt beräkningsbart.
Du har förvisso rätt i att absorption av LWIR av gaser helt bygger på vibrations/rotationsövergångar. Det är därför linjära molekyler av två likadana atomer (nästan) inte alls absorberar LWIR.
Likaså att växthus bygger på att stoppa konvektion. Vilket bevisas av att man kan bygga växthus av polyetenplast som nästan inte alls absorberar LWIR.
#41
””We conclude that, given the uncertainties, that water vapor is responsible for just over half, clouds around a quarter and CO2 about a fifth of the present‐day total greenhouse effect.”
Rapportmakarna flaggar för osäkerheter och viss bias på ett par procentenheter för högt för CO2, men det verkar troligt att vattenånga inte står för 80% av växthuseffekten. Kanske inte ens över 60%.”
Och vad består molnen av? Inte vattenånga visserligen, men vatten, i fast eller flytande form. Så vatten står enligt denna källa för ca 75 % av växthuseffekten
Som TTY mycket riktigt har påpekat så är beräkningarna av CO2s effekt gjorda för molnfri himmel i ett jämviktsläge. Jag skulle vilja påstå att detta är ett fall som mycket sällan inträffar. Det pågår ständigt en uppvärmning eller avkylning av atmosfären på grund av att jorden roterar och att solen går upp och ner från vårat perspektiv.
Man måste även ta hänsyn till att när koldioxidhalten ökar, kommer utstrålningen främst från högre höjder att öka. Då kommer den vertikala konvektionen, dvs avkylning av jordytan genom att varm luft stiger, att öka. Det kommer att bli en kraftig negativ återkoppling på grund av detta.
För den uppvärmning som hittills har skett så har man inte på ett tillfredsställande sätt kunnat simulera ändringen i den vertikala temperaturprofilen. Det innebär att vi ännu inte har tillräcklig förståelse för hur konvektionen ändras och alla beräkningar av CO2s temperaturpåverkan blir därför bara ett tanke-experiment.
Debatten i kommentarsfältet präglas av ”myggsilande” medan ”kamelsväljandet” förblir okommenterat. Uttryckt i GtC är i kolbudgeten de fossila utsläppen ca 6,5 GtC av totalt 216 GtC (summa fossilt+hav+land) dvs ca 3% (IPCC AR4, förenklade flöden från jorden till atmosfären). Vidare finns i atmosfären ca 760 GtC, biosfären ca 2300 GtC och i hydrosfären ca 38000 GcC. Det innebär att atmosfärens andel är 760/41060 = ca 1,9%. Ökningen av atmosfärshalten redovisas i länken:
https://gml.noaa.gov/ccgg/trends/gr.html
Variationen mellan åren är stor, men vi vet att de fossila utsläppen inte varierar på samma sätt utan är ganska stabilt ökande. Maxima i tillväxten av atmosfärshalten sammanfaller med maxima i global temperatur, dvs de år vi har en El Ninjo-effekt som nu 2023/2024, 2015/2016 och 1998. Professor Ole Humlum har anayserat sambandet och anger en lagtime på ca 10-12 månader, dvs först ökar temperturen, sedan CO2. Därutöver har vi en kontinuerligt ökande halt i långsam takt , kanske 2 ppm/år i genomsnitt. En dubblering av halten från nuvarande 420 ppm tar då ca 200 år och vi får kanske då en temperturökning på kanske 1-1,5 gr. (Happer – Wijngaarden).
200 år…..?? Inget som vi som kommenterar och skriver inlägg behöver bekymra oss om, eller? De flesta av oss är väl 60-plussare, själv ca 80 år. Det är då så utstuderat löjligt att sila mygg i detta sammanhang. Om man är orolig för fossil CO2 måste man ju i stället resa med stora delegationer för påverkan till Kina och Indien som tilsammans svarar för 40% av de globala utsläppen. Sverige 0,1% är verkligen av myggstorlek i jämförelse. Men Kina och Indien kommer inte att minska sina utsläpp. De prioriterar långsiktigt välstånd för landet och folket och för detta är ett viktigt fundament billig occh leveranssäker, stabil el och energi.
#44 Magnus
” Det innebär att vi ännu inte har tillräcklig förståelse för hur konvektionen ändras och alla beräkningar av CO2s temperaturpåverkan blir därför bara ett tanke-experiment.”
Det är ju inte bara ett tankeexperiment. Det pågår ju faktiskt ett globalt experiment i realtid. Med en 50% ökning av co2 har temperaturen stigit ca 1,5 grader inklusive alla möjliga återkopplingar. Det är inte långsökt att finna en klimatkänslighet kring 3 grader eller mer (Gud bevare oss)..
#45 Mats
” Om man är orolig för fossil CO2 måste man ju i stället resa med stora delegationer för påverkan till Kina och Indien som tillsammans svarar för 40% av de globala utsläppen.”
Det är sant, och den stora geopolitiska utmaningen.
Men vad vill du säga med dina övriga kommentarer? Vill du påstå att det är naturen som ökar co2 i atmosfären, inte människan? Den diskussionen har vi ju varit igenom några gånger senaste tiden, och till och med CO2 Coalition med Happer i spetsen erkänner till slut att det är mänsklighetens fossila förbränning som orsakar ökningen av CO2 i atmosfären. Ett faktum som har varit känt i flera decennier.
Och att du sedan antyder att kommande temperaturökningar inte kommer att drabba dig eller någon annan här på bloggen är kanske förvisso sant, men varför bryr du dig inte om hur världen lämnas till kommande generationer? Har du inte barn eller barnbarn?
Kent #46:
Du måste skämta. Uppvärmningen började i mitten av 1800-talet, långt innan utsläppen tog fart. Det finns inget som säger att nuvarande uppvärmning inte ligger inom normala naturliga variationer.
Nr 44 M Cederlöf
Tack för en mycket bra förklaring- vi har sett den högre återstrålningen ge en varmare atmosfär – men inte samma skenande temperaturer vid jordytan – allt som händer I atmosfären ger inte samma utvecklin där vi odlar, fiskar och lever – vilket varit tydligt på senaste åren, där atmosfäriska larmrapporter duggar tätt – men vad gör det när haven är ca 3,5 grader.
Forskarvärlden har mätt och försökt förstå uppmätta extremer i atmosfärslagren och olika teorier har haglat – din förklaring ger ett bra svar på dessa frågetecken och påverkan på jordytan.
Den stora frågan är om det finns tillräckligt med bevis för att CO2 utsläppen är tillräckligt farliga för att Europa ska riskera en ny 1930 tals situation, enbart för att visa omvärlden hur viktigt det är att bekämpa CO2?
Och det är väl här pudelns kärna ligger. Vilka risker tar EU genom att bekämpa CO2? Ja vi har redan sett problemen med Ryssland och kriget i Ukraina. Vi ser att stora delar av befolkningen fått nog och är beredda att släppa fram diverse politiker som man kan bli lite fundersam kring.
Jodå, inget är gratis här i världen och genom en toksatsning på klimatpolitiken öppnar vi för andra risker som jag tycker uppväger det problem som vi antagligen inte ens löser med ca 1000 mot 1.
#47 Kent
Fortsätt med ditt myggsilande! Min poäng är att även om vi är med och ökar atmsofärens CO2-halt så spelar det absolut ingen roll för våra ättlingar om 200 år.
Ytterligare värmning 1,5 gr är enbart välkommen. Varför tror du att så många åker söderut mot varmare breddgrader på semestern? Och troligtvis har klimatresan mot en ny istid börjat långt innan dess vilket mönstret indikerar för de senaste fyrhundraturen åren av värmeperioder följt av istider . Se bild nr 6 i länken.
Fast du vill förstås backa från nuläget med minus 1,5 gr så att du landar på Lilla Isidens tempertur för 150 år sedan, som IPCC så vackert döpt till ”förindustriell tid”. Svältddöd, sjukdomar, umbäranden och bara i Sverige en miljon ”klimatflyktingar.” Är det dit du vill?
https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2022/10/Klimat-221016.pdf
Läser och lär.
Molnens betydelse är underskattade.
Vattnets överskattat?
Vi vet att CO2 ökar och att vattenhalten ökar, men att molntäcket minskar.
Det lär också bli varmare speciellt när solen skiner från en klar himmel 😉
Det är möjligt att vi har färre moln idag eftersom vi hade fler förr på grund av våra utsläpp av SO2.
Som ingenjör tänker jag ofta i potenser.
10 ggr mer molneffekt än växthusgaseffekt?
# 46, 48. Uppvärmning sedan Lilla Istiden började redan efter dess kallaste period Maunder Minimum ca 1645-1715 med avbrott för Dalton Minimum ca 1790/95-1820/30. Mindre moln och stoft i atmosfären har numera släppt in mer solvärme till jordytans land och särskilt hav. Alltså har det blivit varmare.
Kent, #46,
för n’te gången. Du måste räkna in övriga gasers ökning också. Tillsammans blir det cirka en dubblering till idag, sett som koldioxidekvivalenter. IPCC AR6 WG1 fig 7.7 – du vet….
Det finns inget som tyder på att TCR skulle kunna vara i närheten av 3 grader C.
#40 Johannes
Den exakta andelen av koldioxidmolekyler (CO2) i atmosfären som är i ett exciterat tillstånd varierar beroende på faktorer som temperatur, tryck och energikällor (t.ex. solstrålning).
I jordens atmosfär är det dock en mycket liten del av CO2-molekylerna som befinner sig i exciterade tillstånd vid varje given tidpunkt. Detta beror på att de flesta molekyler befinner sig i sina grundtillstånd vid atmosfärens relativt låga temperatur (-50 till +50 grader).
Vid en temperatur på 15 grader är andelen av CO2-molekyler i olika energitillstånd följande:
– Grundtillstånd: 96,46 % av molekylerna befinner sig i grundtillståndet.
– Första exciterade tillståndet (böjningsvibration vid 667 cm⁻¹): 3,44 % av molekylerna.
– Andra exciterade tillståndet (symmetrisk sträckning vid 1388 cm⁻¹): 0,094 %.
– Tredje exciterade tillståndet (asymmetrisk sträckning vid 2349 cm⁻¹): 0,00077 %.
Vid en extrem temperatur på ca 730 grader befinner sig ca 96,46 % av CO2-molekylerna i grundtillståndet.
Förövrigt ansluter jag mig till #50 Ulf:s farhågor. Frågan som kan ställas är vilken kaskad av obehagligheter som är möjliga med en radikal klimatpolitik om man inte har den kollektiva intelligensen med sig.
Leif Åsbrink #26
CO2 är betydligt tyngre än luft, molvikt 44 jämfört med 29 för luft. Hur kan en gas tyngre än luft vara jämt fördelad ända upp i stratosfären?
Medierna skriver att det inte varit så här varmt på 125 000 år.
Ställ då frågan: ”Hur varmt var det i Sverige mellan för 9000 till för 5500 år sedan då kärrsköldpaddan levde i sjöar i södra Sverige. Och växter som hassel och ek växte långt upp i Norrland och högre upp i fjällen.”
#57
De senaste 110 000 åren har det ju varit istid så…
#58
Förra mellanistiden, kallas Eem, 130 000-115 000 år sedan. Istid mellan 115 000 – 11 700 år sedan. Sedan omväxlande varmare och kallare perioder.
Vi har nu enligt klimathysterikerna 1,6 C varmare än Lilla istiden/ förindustriel tid.
#46
”Det är ju inte bara ett tankeexperiment. Det pågår ju faktiskt ett globalt experiment i realtid. Med en 50% ökning av co2 har temperaturen stigit ca 1,5 grader inklusive alla möjliga återkopplingar. ”
Dock skedde ungefär halva höjningen innan koldioxidhalten började stiga märkbart, men förmodligen kan mirakelgasen CO2 påverka klimatet även bakåt i tiden.
#56
Koldioxiden brukar sägas vara välblandad i atmosfären, men det är en sanning med viss modifikation:
Den varierar geografiskt och med årstiden:
https://aqua.nasa.gov/sites/default/files/highlights/PIA14437.jpg
Och även med höjd och tid på dygnet:
https://sci-hub.ru/https://doi.org/10.1016/j.atmosenv.2014.03.067
Som väntat avtar halten med höjden eftersom koldioxid är (måttligt) tyngre än syre och kväve. En sak som många kanske inte tänker på i detta sammanhang är att vattenånga faktiskt är lättare än både syre ock kväve (molekylvikt 18 mot 28 resp. 32).
#57
”Medierna skriver att det inte varit så här varmt på 125 000 år.”
De förlitar sig på att folk har noll kunskap om klimathistoria och kvartärgeologi, vilket tyvärr oftast stämmer.
Läsning i ämnet:
https://www.researchgate.net/publication/347597131_Shrinking_glaciers_and_ice_patches_disclose_megafossil_trees_and_provide_a_vision_of_the_Late-glacial_and_Early_post-glacial_subalpinealpine_landscape_in_the_Swedish_Scandes_-_review_and_perspective
https://www.researchgate.net/publication/378151040_Mt_Areskutan_Nunatak_An_Arboreal_Roadmap_to_the_Paleobiogeograpy_of_the_Swedish_Scandes_and_a_Possible_Pointer_Towards_a_Future_Revival_of_a_Richer_and_More_Biodiverse_Mountainscape
#60 tty
”Dock skedde ungefär halva höjningen innan koldioxidhalten började stiga märkbart, ”
Vilket naturligtvis är rent nonsens. Halva temperaturökningen inträffade ca år 1990 då CO2 passerade 355 ppm, vilket motsvarar ungefär halva ökningen i CO2.
#36 Ingemar Nordin
I inlägget skriver Staffan: ”Det räcker med att räkna in två av vattenångans spektrallinjer nära koldioxidens, för att visa att vattenånga är minst 100 gånger mer effektiv som växthusgas än koldioxid.” ”minst 100 gånger” Det är en extrem överdrift. I verkligheten är vattenånga en ungefär två gånger starkare växthusgas än koldioxid. Jag vet att jag många gånger läst påståendena om att vattenånga är en mycket starkare växthusgas än CO2.
Du skriver: ”Trots allt så är det ju korrekt att H2O är den största växthusgasen. Så jag kan inte se att detta är en skröna.” Tycker du verkligen att en faktor ungefär två seriöst kan beskrivas som ”minst 100 gånger” ? Det tycker inte jag. Orsaken är att vatten strålar från en ganska låg höjd där det är ganska varmt. Se bilder jag länkade till i min kommentar #26. Den där faktorn över 100 kommer av tanken att man skall beakta hur genomsläpplig atmosfären är från mark till rymd. Den är förvånansvärt vanlig, men mitt minne är inte sådant att jag vet var jag läst påståenden om koldioxidens försumbara inverkan enligt den typen av resonemang.
Detta: ”OK, 20% är inget bidrag alls, men att vända på det och säga att vattenångans stora inverkan (80%?) är en ’skröna’ blir fel.” Nu finns det ju några fler växthusgaser, starkast ozon. Enligt Wijngaarden & Happer gäller detta:
H2O 55%
CO2 30%
Övriga 15%
Sedan överlappar absorptionslinjerna varandra lite grann. Summerar man forcingen när alla växthusgaser finns samtidigt i atmosfären blir summan inte 100% utan 90%. Detta ändrar inte proportionerna väsentligt. Visst är vattenånga en starkare växthusgas än koldioxid, men inte väldigt mycket starkare.
En annan och mycket viktigare sak är molnens enorma betydelse. Cirrusmoln är nära svartkroppsstrånare i infrarött. Dom finns väldigt högt upp i atmosfären där det är väldigt kallt.Spektrum från Nimbus 4 https://www.chegg.com/homework-help/questions-and-answers/4-following-image-shows-two-infrared-spectra-observed-nimbus-4-satellite-point-western-tro-q56960875 Titta på figuren!! visar att under åskovädret Anvil strålade jorden som svartkropp med T=210K I figuren finns också strålningen från molnfri himmel och då är T=285K ungefär. (kurvorna är ytriktiga i effekt) Utstrålad effekt är 110W/m2 respektive 374W/m2 Alltså en växthuseffekt av 264W/m2 Alla växthusgaser tillsammans, samtidigt närvarande ger 117W/m2.
Vid detta tillfälle gav cirrusmolnen alltså en växthuseffekt 2,25 gånger starkare än det alla växthusgaserna ger tillsammans i molnfri atmosfär. Sedan bidrar cirrusmolnen rimligen till att öka jordens albedo för synligt ljus.så dagtid får man en kylande effekt av det. Vad nettot blir vet jag inte.
Svar 63,
Inte ens du kan väl tycka att vi ska mäta enstaka spikar i utvecklingen. Det har vi haft förr och sedan har temperaturen fallit tillbaka relativt sett väldigt kraftigt. Så utgår man ifrån att uppvärmningen är 1,5 grad idag ja då riskerar man absolut hamna rejält fel. Inte ens de värsta alarmisterna tror väl på det.
#63
”Vilket naturligtvis är rent nonsens. Halva temperaturökningen inträffade ca år 1990 då CO2 passerade 355 ppm, vilket motsvarar ungefär halva ökningen i CO2.”
Nej, den nåddes ca 1940. Men sedan sjönk temperaturen och nådde inte upp till samma nivå igen förrän ca 1990.
https://crudata.uea.ac.uk/~timo/diag/tempts_decadesmooth_global.png
#66 tty
Grafen du refererar till visar inte det du skriver..
55 Adepten
Du skriver: ”Den exakta andelen av koldioxidmolekyler (CO2) i atmosfären som är i ett exciterat tillstånd varierar beroende på faktorer som temperatur, tryck och energikällor (t.ex. solstrålning).
Det stämmer inte. Det är endast temperaturen som bestämmer excitationsgraden och den bestäms av Boltzmannfördelningen: https://en.wikipedia.org/wiki/Boltzmann_distribution
Vid 288K är kT=24 meV
Böjsvängningen 667 cm-1 = 82.7 meV 3,2%
Symmetrisk sträcksvängning är inte aktiv i infrarött och den är så lite exciterad att det kan försummas. Assymetrisk sträck kan helt försummas.
Du skriver:”I jordens atmosfär är det dock en mycket liten del av CO2-molekylerna som befinner sig i exciterade tillstånd vid varje given tidpunkt.” Det stämmer inte. 3% är en stor andel!
T=-50 °C 1,4%
T=15 °C 3,6%
T=50 °C 5,1%
T=100 °C 7,7%
Vid 730 °C = 1003 K är så många tillstånd exciterade att jag inte orkar räkna på det, Om det bara funnes två tillstånd, grundtillstånd och 667 cm-1 så skulle båda vara besatta till mycket nära 50%.
Du skriver: ”Detta beror på att de flesta molekyler befinner sig i sina grundtillstånd vid atmosfärens relativt låga temperatur (-50 till +50 grader).” någon eller några procent är en stor andel när vi diskuterar exciterade molekyler.
Vid 15 °C och 3.3% exciterade molekyler strålar CO2 lika starkt vid 667cm-1 som en ideal svartkroppsstrålare vid 15 °C, dvs mer än jordytan som har en emissivitet mindre än ett.
Vid en extrem temperatur på ca 730 grader befinner få av CO2-molekylerna i grundtillståndet. Många tillstånd är exciterade så grundtillståndets andel är långt mindre än 50%
Jag instämmer helt med detta du skriver: Förövrigt ansluter jag mig till #50 Ulf:s farhågor. Frågan som kan ställas är vilken kaskad av obehagligheter som är möjliga med en radikal klimatpolitik om man inte har den kollektiva intelligensen med sig.
Fråga # 68
”Vid 15 °C och 3.3% exciterade molekyler strålar CO2 lika starkt vid 667cm-1 som en ideal svartkroppsstrålare vid 15 °C, dvs mer än jordytan som har en emissivitet mindre än ett.”.
Så vad är det som strålas ut, för du menar väl inte att CO2 skapar energi? CO2 kan väl bara stråla ut exakt den energi den har tagit upp i form av en IR foton, det skulle jag kalla ett nollsummespel energi in är lika med energi ut.
Hur menar du att CO2 värmer om den befinner sig i ett skit i atmosfären där alla gasmolekyler håller just 15 grader? Inte helt klart med vad CO2 skulle värma där.
#56 RB
CO2 är betydligt tyngre än luft, molvikt 44 jämfört med 29 för luft. Hur kan en gas tyngre än luft vara jämt fördelad ända upp i stratosfären?
Luften består nästan bara av vakuum. Tänk tomrum där små elastiska bollar studsar omkring med mycket hög hastighet. Alla påverkas av gravitationen, men det är en svag kraft. Energivinsten av att falla är försumbar jämfört med enegin i en kollision med någon annan boll. Därför spelar inte molekylvikten någon roll.
Det är en helt annan sak om du har ett moln av CO2 som släppts ut av någon anledning. Molnet är mycket tyngre än omgivande luft och sjunker ner till marken där det rinner neråt ifall marken sluttar. Att tänka på för dom som intresserar sig för CCS. Molnet är dödligt och det tar lång tid för det att lösas upp om det är vindstilla.
#61 tty
Att CO2 varierar med latitud och årstid beror på växterna. Det är också växtlighet och antropogena utsläpp som påverkar lokalt och ger stora variationer i höjdled. Enligt Atmospheric Environment som du hänvisar till varierar marknära CO2-halter kraftigt, men vid 1 km höjd är variationerna små enligt skriften. Långt från växtlighet och mänskliga aktiviteter är koldioxidhalten konstant upp till 80 km höjd. Att den börjar avta där beror rimligen på energirik strålning från solen. https://www.researchgate.net/publication/235054307_AFGL_Atmospheric_Constituent_Profiles_0120km
#61 tty betr. ”En sak som många kanske inte tänker på i detta sammanhang är att vattenånga faktiskt är lättare än både syre ock kväve (molekylvikt 18 mot 28 resp. 32).”
Tack, högst tänkvärt här ovan – och här: https://fof.se/artikel/2013/3/jorden-krymper-lite-grann/
#69 Uffe
Vid 15 °C och 3.3% exciterade molekyler strålar CO2 lika starkt vid 667cm-1 som en ideal svartkroppsstrålare vid 15 °C, dvs mer än jordytan som har en emissivitet mindre än ett..
Du frågar: ”Så vad är det som strålas ut, för du menar väl inte att CO2 skapar energi? CO2 kan väl bara stråla ut exakt den energi den har tagit upp i form av en IR foton, det skulle jag kalla ett nollsummespel energi in är lika med energi ut.”
Nästan alla fotoner som strålas ut kommer från kollisioner. Vid marken och 15 grader är i storleksordningen en på en miljon av exciterade CO2-molekyler exciterade för att den tagit upp en foton. De övriga 999999 är exciterade på grund av kollision.
Av alla exciterade CO2-molekyler är det bara en på en miljon som de-exciteras genom att sända ut en foton, de övriga de-exciteras genom kollisioner.
Detta sammanhänger med att livslängden i vakuum för det exciterade tillståndet är cirka 1 sekund medan intervallet mellan kollisioner är i storleksordningenen mikrosekund.
Fotonerna från CO2 kommer alltså från kinetisk energi (= värme) i luften.
Vid marken kommer dom inte långt, storleksordning 30 cm. Efter absorbtion omvandlas energin huvudsakligen till kinetisk energi. Rotationsenergin hos CO2 och den molekyl den kolliderar med kan också ändras åt ena eller andra hållet.
Du frågar också: ”Hur menar du att CO2 värmer om den befinner sig i ett skit i atmosfären där alla gasmolekyler håller just 15 grader? Inte helt klart med vad CO2 skulle värma där.” Jag har inte påstått att CO2 värmer. Den transporterar värme ungefär som en kopparbit transporterar värme tills hela kopparbiten har samma temperatur.
”Växthuseffekten” har inget att göra med koldioxidens egenskaper vid markytan. Först på mycket höga höjder där det är ordentligt kallt och där det inte finns särskilt många CO2-molekyler ännu högre upp i atmosfären spelar koldioxidkoncentrationen roll. Koncentrationen påverkar strålningstemperaturen ut mot rymden för strålningen inom absorptiosbandet för CO2 och därigenom hur mycket strålningsenergi som lämnar jorden.
Koldioxiden kyler atmosfären genom att sända ut strålning. När kylningen sker högre upp på grund av mer CO2 förlorar jorden mindre energi genom strålning och därför uppstår ett energiöverskott som genom konvektion mm. sprids ut i atmosfären så att även marken blir något varmare.
#69 Uffe
Vid 15 °C och 3.3% exciterade molekyler strålar CO2 lika starkt vid 667cm-1 som en ideal svartkroppsstrålare vid 15 °C, dvs mer än jordytan som har en emissivitet mindre än ett.
Du frågar: ”Så vad är det som strålas ut, för du menar väl inte att CO2 skapar energi? CO2 kan väl bara stråla ut exakt den energi den har tagit upp i form av en IR foton, det skulle jag kalla ett nollsummespel energi in är lika med energi ut.”
Vid marken och 15 grader gäller följande:
Av alla exciterade CO2-molekyler är det storleksordningen 1 på miljonen som är exciterad därför att den tagit upp en foton. De övriga 999999 har blivit exciterade genom kollisioner. Av alla exciterade CO2-molekyler är det bara i storliksordningen en på miljonen som de-exciteras genom strålning. De övriga 999999 de-exciteras genom kollisioner. Det beror på att den naturliga livslängden för böjsvängningen är i storleksordningen sekund medan intervallet mellan kollisioner är av storleksordningen mikrosekund.
Du frågar också: ”Hur menar du att CO2 värmer om den befinner sig i ett skit i atmosfären där alla gasmolekyler håller just 15 grader? Inte helt klart med vad CO2 skulle värma där.” Jag har inte påstått att CO2 värmer. Vid en atmosfär och 15 grader kommer strålningen inte långt. När temperaturen är samma så sker en lika stor energitransport åt båda hållen. CO2 transporterar energi på samma sätt som en kopparbit. Energitransporten gör att temperaturen utjämnas tills hela kopparbiten har samma temperatur.
Koldioxidens egenskaper vid marken har ingen alls betydelse för växthuseffekten som har att göra med fenomen högt upp i atmosfären där det är ordentligt kallt och där det inte finns särskilt många CO2-molekyler på ännu högre höjd. CO2 molekylerna kan då ibland skicka ut en foton som lämnar jorden och därmed kyler luften omkring sig. När CO2-halten ökar så minskar sannolikheten för en foton att lämna. Konsekvensen blir att de CO2-molekyler som finns högre upp kommer att vara de som syns från rymden. Högre upp är det kallare så den strålningstemperatur man kan mäta upp från rymden blir lägre. Lägre strålningstemperatur är samma sak som lägre energiflöde. Mer CO2 gör att avkylningen sker högre upp och blir svagare. Mer energi stannar således i atmosfären och sprider sig nedåt genom konvektion mm. så att hela atmosfären (i genomsnitt) blir något varmare och därigenom marken också.
Leif Åsbrink #72 och 73
Det du beskriver måste vara totalt obetydligt.
Vid marken;
Strålningen når 30 cm, där är vi överens, så det är uteslutande enbart konvektion.
Det ”blixtrar” kanske till lite då och då men det når ingenstans och leder ingen värme.
Trögheten för energin att stiga via konvektion uppåt beror av lufttrycket.
Trycket sjunker med en 1/X graf.
Det tar lång tid att ”simma” sig uppåt pga av den massiva gastätheten på 1 bar.
Hur lång tid det tar har ingen redovisat.
Det är väl uppehållstiden för energin som ger vår extra värme och sköna klimat eller?
Väl där uppe är tätheten mycket liten och det hela går fortare. Se på ett nimbusmoln som kan skjuta en pelare som en raket.
När luften stiger, minskar trycket högre upp i atmosfären. Om uppvindens hastighet är tillräcklig för att kompensera för tryckminskningen, kan det leda till att luften accelereras på högre höjder, men det blir mindre massa som kan bära med sig värme.
Nu har vi kommit upp efter en lång tidskrävande färd:
Fler ljuskvanta når längre uppåt EFTERSOM det är tätare nedåt, eller?
Dessutom har jorden fräckheten att vara rund. Ett ljuskvanta kommer därför att träffa mer rymd, eller?
”När kylningen sker högre upp på grund av mer CO2 förlorar jorden mindre energi genom strålning och därför uppstår ett energiöverskott som genom konvektion mm. sprids ut i atmosfären så att även marken blir något varmare”
Realy? Värmeströmning från några mil upp ned till marken?
Nedåt pågår annars kompression.
Den där höjden som atmosfären påstår öka, hur mycket högre?
Redovisa som skillnaden i uppehållstiden istället som blir mellan 300 ppm start och 550 ppm avslut (mer är inte lönt att redovisa eftersom vi inte kan nå högre halter, vi har lyckats lägga till 100 ppm över 120 år.)
Venus är extra tjock i atmosfären, därför är den också extra varm med 400 grader extra mot vad den borde varit, eller? Venus kan inte förklaras med ”höjd” atmosfär.
Om inte ”höjd”effekten ger något så kommer mer CO2 bidra till mer kyla. Förmodligen tar de ut varandra.
Därför kommer de som stoppar in CO2 i sina modeller att misslyckas.
Därför ser klimathistorien ut som den gör.
Johannes #74
Du har både rätt och fel. Den mekanism jag känner till om koldioxidökningens effekt är den som Leif Å redovisar. Löst kan man säga att när risken för en foton att fångas är mindre är en halv så strålar det ut i rymden.
MEN, skillnaden är så liten att ”den drunknar” i de stora flödena av värme mellan hav och atmosfär.
Geohistoriskt vet man att perioder med ”jättekontinenter” blir kalla och perioder med ”små kontinenter” blir varma. Det har ingenting med växthusgaser att göra. Idag har vi en jättekontinent, Eurasien+Afrika och dessutom ett ”köldhål” Antarktis, vilket innebär att vi lever i en kall geologisk period.
Leif Å och Anders P
Står man på Mount Everest så är medeltempen -15 -20. Samma koordinater vid havsytan är ca +20. Nästan all gravo-thermal effekt har alltså redan inträffat.
Ytterligare 2 mil upp spelar det ingen roll om något skikt flyttas upp eller ned några km.
Den här atmosfärshöjningseffekten är en ny grej. Den fanns inte med när Bruntland yrade ”the science is unequivocal”. Då var det andra mekanismer. Det är en räddningsplanka idag baserad på fysiskt teoretisk svammel som struntar i gravitation och densitet.
CO2 ändras något med årstiden, det skulle ge samma svar direkt där uppe på ”höjden” och utstrålningsskiktet. Vad är de mätningarna?
På Venus så kan inte ens 120 jorddygn lång natt släppa energin mot rymden just p.g.a. av gravo-thermo effekten. Samma trista temp dag som natt där. Det fylls på med horisontellt energi från dagsidan lika snabbt som gravo-thermala effekten kan hålla kvar.
Eller anser ni att det ”strålar” 120 dygn innan ljuset slipper ut??
Jag följer fysikern Sabine Hossenfelder på youtube trots att hon är alarmist.
Först för två år sedan får hon klart för sig hur den nya ”höja teorin” fungerar. Liksom ni tror hon på höjd strålningsskikt som värmer nedåt.
https://www.youtube.com/watch?v=oqu5DjzOBF8&t=848s
Problemet är att hon låser sig på strålning.
”Höja skiktet” skolan har inte historien eller de andra planeterna med sig.
#76 Johannes
Ah, Mount Everest – platsen där det är så kallt att även pingviner skulle fundera på att ta en semester vid havsytan. Medeltemperaturen där uppe är -15 till -20 grader, medan samma koordinater vid havsnivån är en trivsam +20. Det är alltså här vi ska applådera gravitationens och värmeledningens teamwork – nästan allt har redan hänt, och ingen behöver ens lyfta ett finger.
Men nu kommer det spännande: Om vi klättrar ytterligare 20 kilometer uppåt, verkar det enligt vissa vara som att flytta en möbel några centimeter i ett redan överfullt rum. ”Atmosfärshöjningseffekten,” säger du? Det är tydligen den senaste snackisen, en ny trend som dök upp långt efter Bruntland slog fast att ”vetenskapen är otvetydig” – fast med ett gäng andra idéer i bagaget då. Tänk dig det som en ny dietbok som ingen riktigt vet om den fungerar.
Sedan har vi CO2, den gas som förändras lite med årstiderna, men som enligt vissa borde ge samma svar oavsett var i atmosfären den hänger. Mätningarna? Ja, vem behöver mätningar när vi har teorier som snurrar runt som en väderballong i storm?
Och så Venus! Planeten där gravitationen och termodynamiken har bestämt sig för att hålla en evig ”energi kvarhållningsfest.” Dag eller natt spelar ingen roll – samma temperatur överallt. Och om du trodde att ljuset kunde ta sig ut därifrån på 120 dagar, tänk om! Det är mer som att försöka lämna ett party där värden envisas med att fylla på horisontell energi från grannarna.
Sedan har vi Sabine Hossenfelder, vår kära fysiker på YouTube, som för två år sedan plötsligt insåg att ”höja teorin” var en grej. Och här sitter vi och försöker förstå varför strålningsskikt som värmer nedåt låter mer som ett försök att laga en trasig AC genom att höja temperaturen.
Och så slutklämmen: ”Höja skiktet”-skolan har varken historien eller de andra planeterna på sin sida. Det är ungefär som att försöka övertyga Mars om att byta sitt dammiga yttre mot tropiska stränder. Lycka till med det!
#77 Adepten
Vad vill du med din kommentar?
Har du något du vill bemöta av det som skrevs?
Eller vill du bara vara otrevlig?
Jag förstår inte
#78 TorbjörnR
Jag använde bara humor för att belysa en del orimliga resonemang i kommentarerna #76 och även #74 som jag också upplevde som ironiskt humoristiska.
Leif Å och Anders P får väl bemöta dem på ett mer sakligt sätt.
Jag beklagar om min kommentar tolkades på annat sätt.
#77
Puss å kram på dig med.
Stratosfärisk kylning är inget nytt men för oss som varit verksamma ”klimatförnekare” sedan -90 talet var det andra argument runt mekanismerna i början.
Helt plötsligt blev det ”höjd” atmosfär som gällde. Långt där uppe där ingen kan kontrollera, där händer det nu.
Helt plötslig är även alla överens att CO2 når en kort bit och att väggen är svartmålad flera gånger vid marknivån, så var det inte förr.
Det finns miljontals papers inom naturvetenskap (för att universiteten fungerar så). Det är alltid någon som tänkt på något innan. Stratosfärisk kylning är inget undantag. 1967 producerade Manabe ett paper i ämnet.
Först när taktiken ändrats vaskades dessa papers fram och den alarmistiska och politiska organisationen Nobelstiftelsen tilldelade ett pris 2021 för det.
Varför inte tidigare?
(Den som tror att SD kommer krypandes till deras ryggdunkartillställning inom en snar tid misstar sig. SD kommer aldrig att förnedra sig så.)
54 år är rekord mellan en upptäckt och ett pris inom fysik.
#78 Adepten, #74&76 johannes m.fl.
Tvärtemot Din Adeptens slutsats om #johannes 74&76 kommentarer finner jag dem högst relevanta. Jag vill konkretisera detta bl.a. då här:
• Det existerar ingen signifikant växthusgaseffekt i komplement till en via ’adiabatisk autokompression’/gravito-thermal/den allmänna,ideala gaslagen & Poissons länge med verkliga data kongruenta Barometerformula, ’växthus/atmosfärisk effekt’ & bestämd temperaturprofil i Troposfären inklusive jordytans temperatur. Om någon s.k. växthusgas IR-strålning sskulle påverka temperaturen, skulle den kinematiska viskositeten inte visa den verkliga linjära relationen, vilket i sin tur skulle innebära att den dynamiska viskositetens profil inte skulle kunna överensstämna med atmosfärens faktiska temperaturprofil. (Dessa uttryck refererar till atmosfärens termiska tröghet, beroende på höjd, molekyldensitet, tryck mm. Jag är fullt införstådd med att tempreratur/kinetisk energi endast är en approximativ storhet för termisk energi)
• Ett konkret uttryck för ovanstående är en teoretisk beräkning av yttemperaturen hos solsystemets planeter med undantag av Merkurius, men med tillägg för Titan med utgångspunkt från ’den allmänna/ideala gaslagen’ i jämförele med uppmätt temperatur vud planeters yta. Härvid har de stora gasplaneterna, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, utan astrofysiskt bestämd/identifierbar yta, beräknats/mätts vid 101,3 hPa, motsvarande trycket vid vår egen jords yta. Skillnaden mellan beräknad och uppmätt yttemperatur, så definierat, är mindre än 1%-enhet, med undantag för Mars, med tunn atmosfär, resp gasgiganten Jupiter, där skillnaden utgör 1,4% resp 1,2%. (redovisat i Journal of Sustainable Developement, vol17, No 6 2024, jsd.ccsenet.org).
• En indikation är IPCCs misslyckande med GCM, baserat på växthusgasverkan/koldioxid som klimatdeterminant. Enligt IPCC AR5, visar modellerna för atmosfärens temperaturprofil upp till 500000 fot vid tropiska områden endast relativ överensstämmelse, dock i stort intervall +/- ,som inkluderar verkligt uppmätta data med mycket snävare intervall, när den värmande verkan av växthusgaser borttagits från modellerna.
• Uppvärmning av jordytan föregår alltid ökning av koldioxidhalt, enligt verkliga data från Humlums climate4you.com. En eventuell s.k. höjning av utstrålningshöjden från koldioxidens IR-strålning har i så fall redan skett före sådan effekt. Dock är en sådan endast hypotetisk fysik, eftersom förändrad konvektion korrigerat förhållandena, m.h.t till att atmosfären strävar efter inte endast lokal utan horisontell, inte vertikal, termodynamisk jämvikt, givet Poissons Barometerformula och uppmätta temperaturvärden på olika höjder, särskilt över Tropospausen.
• Apropå energiflöden undrar jag om någon kommentator tror att vatten kan flöda uppåt i ett vattenfall. Jmf energi m.h.t ingående fysiska dimensionsvariabler. Min egen slutsats är enligt Clausius beskrivning av termodynamikens andra lag, vattnets tryckgradient resp energins densitetsgradient. Slutsatser någon?
#81
Det finns i min kommentar två sifferfel:
1. 101,3 hPa; ska vara 101,3 kPa
2. 500000 fot; ska självklart vara 50000 fot
Beklagar att jag inte upptäckte dessa fel före publicering.
#81-82 betr. ”Slutsatser någon?”
=> https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/1995/sjalvdragsventilation-handbok.pdf
😇
#81 Göran Åkesson
Jag betvivlar inte dina kunskaper, men jag är ändå inte övertygad om att du har helt rätt. Mitt enkla svar på dina påståenden blir följande:
1.) Adiabatisk autokompression och växthuseffekten: Dessa är inte motsägelsefulla utan samverkar. Den gravito-termala effekten förklarar temperaturgradienter i atmosfären, medan växthusgaser påverkar strålningsbalansen och jordens yttemperatur.
2.) Den ideala gaslagen och planettemperaturer: Att förklara planettemperaturer enbart med gaslagen är förenklat. Faktorer som växthusgaser, albedo och interna värmefaktorer påverkar temperaturen, vilket metoden inte tar hänsyn till.
3.) IPCC och klimatmodeller: Modeller med växthusgaser visar bättre överensstämmelse med observerade data än modeller utan dem, vilket stöder deras relevans. De refererar dessutom till över över 14 000 vetenskapliga studier.
4.) CO2 och temperaturökning: Historiska samband där temperatur höjer CO2 förklarar inte dagens antropogena utsläpp, där CO2 driver uppvärmningen.
5.) Konvektion och utstrålningshöjd: Konvektion eliminerar inte höjningen av utstrålningsskiktet; växthusgaser höjer detta och påverkar strålningsbalansen direkt.
6.) Vattenfall och energi: Analogin med ett vattenfall och energi är inte relevant för att beskriva strålningsbalansen i atmosfären. Energiflöden i klimatet inkluderar både strålning, konvektion och ledning, och de lyder termodynamikens lagar. Värmestrålning kan röra sig uppåt eftersom det inte handlar om massa som ”faller” utan om elektromagnetisk energi som sprids och absorberas enligt kvantfysikaliska principer.
# 84 Adepten. Härligt väder i Luleå idag. Plus 6 grader. Om det beror på människans utsläpp av koldioxid säger jag, släpp koldioxiden fri. Bättre med ett varmt hjärta än ett kallt.
#81 Göran Åkesson
Det är helt ovetenskapligt att allmänna gaslagen, som vedertagen vetenskap, inte alls är med i diskussionen om växthuseffekten tillsammans med gravitationen.
Hur har det blivit så, kan du historien kring varför och hur den helt enkelt försvunnit som förklaringsmodell?
Som du säger stämmer den väl Map andra planeter tex Venus vars växthuseffekt troligen beror på trycket och inte har något med vilken typ av molekyler det är.
#86
Nja, nog betyder CO2 mycket för Venus, inte som ”strålare” eller ”atmosfärshöjare”.
Det är en tyngre gas än vår luft så den rör på sig långsammare. En trög soppa vid markytan. Trög för gasen att gasa runt i så att säga. Det bidrar förstås till att öka ”växthuseffekten”, som numera skall heta gravo-thermo effekten.
#85 Daniel Wiklund
Så sant! Om det är koldioxiden som ger oss detta milda januariväder, fortsätter det så här kanske vi snart kan börja skotta kokosnötter istället för snö🌴😄
Men det är väl ingen risk för så här varmt under januari har jag haft 12 gånger sedan 1957.
#84
Tack för Din respons!
På alla punkter är tyvärr Dina invändningar inkorrekta och sinsemellan fysikaliskt inkongruenta. Det finns inget ’både och’ av signifikant betydelse i vad avser samspel mellan den av mig förordade datamässigt/fysikaliskt mångfaldigt bekräftade, förenklat kallad den ’gravito-thermal atmosfäriska effekten’, och av NASA i sina diagram, i komplement till detta av SMHI i ’Växthuseffekten’ från 2005 i skriften 119, beskrivna växthusgaseffekten, eller delar därav. Det innefattar derivativa beskrivningar av bestämda ’upplyft av utstrålningshöjder’ isolerat oberoende av andra fysikaliska effekter. Min fråga till Dig härvidlag är om Du uppmärksammat min bestämda termodynamiska utgångspunkt om att atmosfären eftersträvar lokal och horisontell, icke-vertikal, termodynamisk jämvikt. Förstår Du i grunden detta? Har Du data som motdokumenterar detta? De framförda beskrivningarna är ömsesidigt uteslutande.
Beträffande den sista punkten är min beskrivning också helt relevant, ehuru vanligen inte uppmärksammad. Har Du själv analyserat de aktuella fysiska dimensionsvariablerna för att övertyga Dig om det finns radiativa flöden på det sätt som föreskrivs i de av Dig förmedlade, refererade åsikterna eller enligt Din egen uppfattning?
Nr 88 Adepten
Det blir verkligen inga kokosnötter- sveriges 35 mätstationer med rullande 10 årsmedelvärde – visar att januari inte blivit varmare sedan 1930 – talet.
Dessutom är dom längsta perioderna med varma januari månader från:
1930 – talet och 1990 – talet.
I början på 1970 hade vi 3 januarimånader i rad – med 4 grader över det normala – brorsan var pimpelfanatiker på den tiden och helt knäckt över dom dåliga isförhållandena då – det är betydligt bättre i år – med isen.
#89 Göran Åkesson
Jag respekterar ditt perspektiv, men klimatet styrs av flera faktorer.
Den gravito-termala effekten förklarar temperaturgradienter i atmosfären, men växthusgaser spelar en avgörande roll i jordens energibalans genom att påverka strålningsflöden och yttemperatur. Båda mekanismer är viktiga och samverkar.
Kan du förklara hur den gravito-termala effekten ensam skulle kunna förklara jordens energibalans, utan att ta hänsyn till växthusgasernas dokumenterade påverkan på strålningsflöden?
Jag förstår din termodynamiska utgångspunkt om lokal och horisontell jämvikt, men atmosfären strävar samtidigt efter vertikal jämvikt genom konvektion och strålningsprocesser. Dessa mekanismer samverkar snarare än att vara ömsesidigt uteslutande.
Data från satelliter och spektrala observationer bekräftar att strålningsbalansen och växthusgaser spelar en avgörande roll i att reglera jordens temperatur, vilket kompletterar de gravito-termala effekterna.
Kan du förtydliga hur din modell hanterar detta samspel?
En grym artikel som knyter ihop ökad solinstrålning pga mindre mängd moln och den minskade relativa fuktighet som observerats över land.
Ingen co2 behövs för att förklara ökad värme däremot är vi människor lite skyldiga bla pga UHI
https://wattsupwiththat.com/2025/01/16/cloud-reduction-global-warming-crgw-101-a-competitive-theory-to-co2-related-global-warming/#b1
74 Johannes
Det du beskriver måste vara totalt obetydligt. Nej, inte totalt obetydligt, den är helt obetydli jämfört med vädrets växlingar, likafullt har det betydelse för jordens energibalans.
Försök att vara pedagogisk: Om någon förändring stör energibalansen, t.ex. att man samtidigt skulle måla alla berg och klippor i hela världen vita för att höja albedo, då skulle den av jorden emottagna effekten minska en aning eftersom synligt ljus skulle reflekteras ut i universom. Efter en tid skulle då jorden svalna något tills strålning ut mot rymden skulle återigen bli lika stor som emottagen strålning. (Medelvärden över hela jorden under lång tid.)
Koldioxiden gör att jordens utstrålade effekt sjunker runt 667 cm-1. Det leder nödvändigtvis till att strålningen i resten av det termiska infraröda området måste öka tills jämvikt återupprättats.
Mycket förenklat, beskrivning av inverkan av CO2 allt annat oförändrat:
Förändringen i energibalansen på grund av CO2 har hittils varit cirka 1,5 W/m2 och det skall jämföras med inkommande strålning cirka 235 W/m2. ”Yllekoftan” CO2 har alltså hittills ändrat avkylningen av jorden med faktorn 0,994 och eftersom effekten är proportionell mot temperaturen höjt till fyra bör temperaturen ha ökat med faktorn 1/fjärde roten ur 0,994=1.0015 vilket multiplicerat med 288 blir 288,43.
När Wijngaarden & Happer gör en strålningsfysikalisk beräkning finner dom att en ökning av CO2 med en faktor roten ur två vilket jag högg till med ovan, ECS/2, får dom 0,7 grader i stället för de 0,43 som jag kom fram till ovan. Det beror i huvudsak på att temperaturen är ojämnt fördelad över jordens yta.
IPCC anser att temperaturökningen sedan förindustiell tid är ungefär så här:
CO2 1,0 °C
Aerosoler -0,5 °C
Övriga välblandade gaser 0,8 °C
Summa 1,3 °C
Grovt avrundat från Figur 7.8 sidan 962 AR6, WG1.
Nu är osäkerheten stor. IPCC anger 0,73 °C till 1,4 °C för koldioxidens bidrag till de 1,3 °C som man anser är den globala temperaturstegringens medelvärde. I Sverige är vi gynnade av lite mer uppvärmning. Bra för jordbruket med längre växtsäsong.
Effekten av CO2 är inte totalt obetydlig, men den är inte heller katastrofal. Dock såg den ut att kunna bli det ifall världen hade fortsatt med exponentiell ökning av både CO2 och övriga antropogena växthusgaser som AR1:s scenario ”bussiness as usual” utgick ifrån 1990.
Du skriver:
”Vid marken;
Strålningen når 30 cm, där är vi överens, så det är uteslutande enbart konvektion.
Det ’blixtrar’ kanske till lite då och då men det når ingenstans och leder ingen värme.
Trögheten för energin att stiga via konvektion uppåt beror av lufttrycket.
Trycket sjunker med en 1/X graf.”
Strålningen når 30 cm, men konsekvensen av det är inte vad du tror. Varje volym luft strålar lika mycket som den tar emot ifall temperaturen är lika. Och det är den vanligtvis 30 cm bort. Koldioxidens absorptionsband täcker cirka 10% av svartkroppsstrålningens spektrum. Det är cirka 30W/m2 – och strålningen rör sig med ljusets hastighet. Nu strålar det ju lika mycket nedåt som uppåt, jämför min kommentar #72 om en kopparbit.
Du underskattar konvektion. Betänk att det finns segelflygplan! Antingen termik eller luft som styrs uppåt av bergåsar. Konvektionen brukar anges som 24W/m2 men det tror jag inte ett dugg på. Prova att värma en kylplåt på 1 dm2 med 0,25W. Varm blir den inte. Värm den med 5 W så blir den ljummen, men en bordsfläkt på någon meters avstånd kyler den rejält.
Det finns också kylning genom avdunstning. Brukar anges som 78W/m2. Det kommer tillbaka någon annanstans som regn, också 78W/m2.
Du skriver:” Det tar lång tid att ”simma” sig uppåt pga av den massiva gastätheten på 1 bar. Hur lång tid det tar har ingen redovisat. Det är väl uppehållstiden för energin som ger vår extra värme och sköna klimat eller?” Nej, det är det inte. Det enda som spelar roll för strålningsbalansen är temperaturen och vika IR-aktiva molekyler och partiklar som finns i luften och deras strålningsegenskaper i infrarött.
Värmen sprider sig snabbt upp genom atmosfären. Det är orsaken till den gravitotermala effekten, dvs att temperaturen faller med höjden med ett laps rate som i stort sett bara beror på luftfuktigheten. Det är energitransporten uppåt som är orsaken till den omblandning som upprätthåller ett laps rate.
Väl där uppe är tätheten mycket liten och det hela går fortare. Se på ett nimbusmoln som kan skjuta en pelare som en raket.
När luften stiger, minskar trycket högre upp i atmosfären. Om uppvindens hastighet är tillräcklig för att kompensera för tryckminskningen, kan det leda till att luften accelereras på högre höjder, men det blir mindre massa som kan bära med sig värme. Detta stämmer inte alls. En nästan viktlös plastpåse som fyllts till hälften av luft svävar i luften, dras till marken bara av plastens vikt förutsatt att luftens temperatur inne i påsen är densamma som luftens temperatur utanför.. Det åtgår ingen energi för att lyfta den, När den lyfts minskar trycket så att luften i påsen expanderar och däriginom kyls av så att temperaturen och därmed densiteten blir den samma som hos omgivande luft.
Nu har vi kommit upp efter en lång tidskrävande färd: Med vi menar du förhoppningsvis energin. Atmosfären upprätthåller sitt laps rate. Hur lång tid det tar spelar ingen roll. Det måste bara gå tillräckligt fort och det gör det i troposfären, men inte i tropopausen eller stratosfären.
”Fler ljuskvanta når längre uppåt EFTERSOM det är tätare nedåt, eller?” Javisst.
”Dessutom har jorden fräckheten att vara rund. Ett ljuskvanta kommer därför att träffa mer rymd, eller?” Nej. Jordens diameter är så stor att man får samma resultat om man ansätter en platt jord. Fotoner som lämnar sin luftvolym parallelt med marken kommer att absorberas av luften innan de nått så långt att jordens rundning spelar någon roll.
Jag skrev: ”När kylningen sker högre upp på grund av mer CO2 förlorar jorden mindre energi genom strålning och därför uppstår ett energiöverskott som genom konvektion mm. sprids ut i atmosfären så att även marken blir något varmare”
Din kommentar: Realy? Värmeströmning från några mil upp ned till marken?
Nedåt pågår annars kompression.” Nej, högre upp i troposfären, det område där turbulens latent värme mm. ser till att ett laps rate upprätthålls. Kyls luften på 8 km höjd blir hela troposfären kallare. Så är det inte i stratosfären. Kyls luften i stratosfären blir det kallare i stratosfären.
”Den där höjden som atmosfären påstår öka, hur mycket högre?” Här har du läst något väldigt slavigt. Analyserar man strålningen från jorden med satellit kan man mäta från vilken höjd strålningen kommer. Det är inte atmosfärens höjd som ändras när CO2-halten ökar. Det är den höjd strålningen kommer ifrån som ändras. Du skrev ju själv: ”Fler ljuskvanta når längre uppåt EFTERSOM det är tätare nedåt, eller?” Ja, och fördubblar man CO2-halten blir det dubbelt så många CO2-molekyler ovanför en viss höjd. Den höjd där 50% har chansen att nå ut i universum ökar då så mycket att antalet molekyler ovanför blir lika stort. Detta är en förenkling eftersom spektrallinjerna förändras när höjden ändras.
”Redovisa som skillnaden i uppehållstiden istället som blir mellan 300 ppm start och 550 ppm avslut (mer är inte lönt att redovisa eftersom vi inte kan nå högre halter, vi har lyckats lägga till 100 ppm över 120 år.)” Uppehållstiden??? Vad menar du med det? Hur länge en Joule stannar på en viss plats i atmosfären? Varierar våldsamt. När varm fuktig luft stiger uppåt är energiflödet stort uppåt. När det sedan regnar någon annanstans är energiflödet stort nedåt.
”Venus är extra tjock i atmosfären, därför är den också extra varm med 400 grader extra mot vad den borde varit, eller? Venus kan inte förklaras med ”höjd” atmosfär.” Det där med höjd atmosfär har du missuppfattat. Venus har en tät atmosfär med heltäckande moln. Den strålning som kan lämna Venus kommer från hög höjd i atmosfären. På den höjden är utgående strålning i balans med absorberad solstrålning. Även Venus har ett laps rate. Från utstrålningsskiktets höjd ner till marken är det så högt att temperaturen vid marken är cirka 400 grader. Siffrorna kan du själv leta upp.
”Om inte ’höjd’effekten ger något så kommer mer CO2 bidra till mer kyla. Förmodlign tar de ut varandra. Därför kommer de som stoppar in CO2 i sina modeller att misslyckas. Därför ser klimathistorien ut som den gör. Jag hoppas att jag lyckats förklara något av hur energibalansen ser ut. Klimatmodellerna har stora osäkerheter, men är inte i grunden felaktiga. Däremot anser jag att skräckpropagandan om klimatkatastrofen är felaktig. Grovt felaktig.
Det blir lite varmare, bra på somliga platser på jorden, dåligt på andra ställen. Jag läste för inte så länge sedan en skrift där man räknat ut hur många färre som skulle dö av värme och kyla i Europa på grund av klimatförändringarna. Det var rätt stora tal. Dödsfall på grund av värme skulle öka, men dödsfall på grund av kyla skulle minska långt mycket mer. Sen skrev dom att på andra platser på jorden blir det tvärtom. Jag tror dom nämnde Dubai. Förstör man inte ekonomin med ineffektiv klimatpolitik har man nog råd med luftkonditionering och hus med rimlig värmeisolering.
Nr74 Johannes och Nr 93 Leif Åsbrink.
Mycket – Mycket bra diskussion!!
Stort tack för era bidrag till djupare och verklighetsförankrad beskrivning – jag är imponerad av er båda och inte minst pedagogiken!
#93 Leif Asbrink
👍🤩 Äntligen ett svar som även jag begrep.
Nu är det bara att hoppa på dagens inlägg från Sture Åström😁
#86 TorbjörnR
Bra fråga! Det är svårt att förstå varför robusta fysikaliska lagar och erfarenhetsdata ’kastats ut med badvattnet’. Själv tror jag att det sammanhänger med framväxten av en globalistisk agenda med fokus att skrämma folk bl.a. med klimatfrågor. Utifrån detta har sedan mitten av 1980-talet en politisk tradition fått ersätta en vetenskaplig dito. IPCC har inom detta fokus blivit en vetenskaplig återvändsgränd i likhet med växthusgasteorin, enligt min uppfattning. I sammanhanget finns en liknande utveckling inom kvantfysik, där QED, Quantum Electro Dynamics, blivit en återvändsgränd i förståelsen av subatomära processer. Inom detta område har SED, Stochastic Electro Dynamics bättre förklaringsmodeller, men så grundas den också på klassisk fysik kopplat till ZPE, Zero Point Energy, också detta en beräkningsbar fysisk realitet.
Min inställning är vidare att de i min första kommentar refererande ’lagarna’ bildar en solid bas. ’Klimat’/temperaturvariationer grundas enbart på naturliga variationer, där dessa främst drives av det varierande elektromagnetiska uttryck, som solen uppvisar. Det handlar inte om ett statiskt TSI, utan inkluderar solvind, energirika ’flares & prominences’ mm. i ett scenario där rambetingelserna är det varierande angular momentum som främst de stora planeterna men även solen själv bidrar till. På liknande sätt som viktiga empiriska fysikaliska lagar medvetet ’glömts bort’ av forskarvärlden har viktiga landvinningar inom solens naturliga variationseffekt, återigen enligt min uppfattning, främst av Dr Teodor Landscheidt, medvetet glömts bort av forskarvärlden.
#96 Göran Åkesson
Håller med dig. Att helt ”glömma bort” klassisk fysik utan någon argumentation eller debatt är såå konstigt och ovetenskapligt.
Antar att W Soon o co har koll på Dr Landscheidt?
#Leif Å,
Happer och Wiijngaarden skriver att jordens utstrålade effekt ökar vid 667 1/cm, när CO2 ökar.
https://arxiv.org/pdf/2006.03098
Se figur 6.
Dvs tvärsemot vad du skriver.
#97 TorbjörnR
Jag förstår inte att den allmänna gaslagen och gravitationen inte tas med i diskussionen om växthuseffekten, klimatmodeller och klimatförändringar?
Tvärtom används dessa fysikaliska principer som grundläggande byggstenar i atmosfärisk fysik och klimatvetenskap som jag fattat det. T.ex. är den allmänna gaslagen och gravitationen delar av förklaringsmodellen för temperaturfördelning i atmosfären.
Förövrigt var din länk en grymt intressant artikel om Cloud Reduction Global Warming (CRGW) som knyter ihop ökad solinstrålning pga mindre mängd moln och den minskade relativa fuktighet som observerats över land. Teorin utmanar den etablerade synen på att koldioxid är den primära faktorn, men de kopplingar som görs baseras främst på korrelationer snarare än kausala bevis.
#99 Adepten
Kan inte hålla med. Hypotesen säger att alla 33 graderna kommer från växthusgaser. De har ingen koppling till allmänna gaslagen och det ökade tryck som finns närmare jordytan.
CRGW bygger på analys av observationer och mätningar på många parametrar och bla korrelation.
Hypotesen bygger bara på teorier, klimatmodeller som är programmerade för co2 och labbförsök samt en korrelation i 50 år mellan våra utsläpp och temperatur.
Det kan ju inte anses vara bättre.
#93 Leif Å
Jag föreslår att du skriver en artikel här på KU, och framlägger dina hypoteser/teorier.
Dina långa kommentarer orkar de flesta inte läsa.
Skriv en tydlig, kort och koncis, artikel om din ståndpunkt, dina teorier/hypoteser, Så får vi alla ta ställning till den.
#98 jonasW
”Happer och Wiijngaarden skriver att jordens utstrålade effekt ökar vid 667 1/cm, när CO2 ökar. https://arxiv.org/pdf/2006.03098
Se figur 6. Dvs tvärsemot vad du skriver.”
Det som har betydelse är den sammanlagda ytan under den röda kurvan i figur 6. Precis vid 667 cm-1 är koldioxiden kylande, men det är i stratosfären. Sammanlagt över hela spektrum är koldioxiden värmande. Ytan av den negativa (kylande) delen i mitten av emissionsbandet är i storleksordningen 10% medan ytan av den positiva (värmande) delen är ungefär 90%. Koldioxiden ÄR starkt värmande.
#98 JonasW
Kolla in Figur 5 som representerar varma områden med en typisk troposfärisk temperaturgradient, medan figur 6 visar förhållanden som liknar Antarktis med inversioner i stratosfären.
Figur 6 är ett specialfall för kalla regioner, medan figur 5 speglar den globala trenden av minskad utstrålning vid ökande CO₂.
#101 BD-Nille
Är du ny här? Vi behöver både buffé och tapas för en balanserad debattdiet.
Jag tycker så här:
Långa kommentarer är som buffé – inte alla orkar hela vägen, men det finns alltid något för alla.
Korta kommentarer är som tapas – små portioner, men man lämnar festen hungrig.
Förövrigt anser jag, kort och tydligt, att Leif Åsbrink håller sig till IPCC AR6 WG1:s slutsatser. Koldioxid är en växthusgas att beakta, men den ska inte beskyllas för allt. Därför måste åtgärderna för att minska utsläppen vara kostnadseffektiva och ske i en takt som inte allvarligt hotar världsekonomin. Ja det är så han tycker som jag har uppfattat det. Men visst vore det värdefullt om han skrev en artikel om hur han ser på saken.