Att mänsklig påverkan på naturen delvis styr utfallet av existerande klimatsituation på viss plats är ju mycket uppenbart. Det är dock en helt annan sak än att påverka klimatet i sig.
Morgonens pappersversion av SvD hade ovanstående artikel, som kan sammanfattas i att skadeverkningarna av tyfoner i modern tid har blivit högst väsentligt värre, p.g.a. skogsavverkning. I skrivande stund kan jag inte finna någon elektronisk version på SvD’s webbsidor, men det kommer troligen under dagen. Bilden ovan borde dock vara läsbar.
Tyvärr återupprepar SvD en rad felaktigheter i faktarutan och dess länkinnehåll längst ner till höger. Per Welander redde ut begreppen här på Klimatupplysningen i ett utförligt inlägg. Supertyfonen var egentligen inte alls någon supertyfon, men verkningarna blev likafullt fasansfulla.
I England är översvämningproblematiken också på tapeten, och en rad faktorer listas i en tidigare inte uppmärksammad rapport från 2008. Daily Mail står för detta tänkvärda reportage. Sakfrågan handlar om otillräckligt flöde i floder och kanaler (som har eftersatt muddring) och givetvis också modern avsaknad av skog. Centraleuropa har ju också återkommande översvämningar, som förstärkts via liknande faktorer.
Vissa grupperingar tycker dock att de ibland omfattande översvämningarna som dränker åkermark och bebyggelse är bra för den biologiska mångfalden, och att denna bör prioriteras… Hm…
I Sverige har vi ju liknande potentiella problem, även om SMHI och media vill få oss att de har sin grund i klimatförändringar och stigande havsnivå p.g.a. smältande glaciärer etc. Nu senast såg jag en insändare undertecknad av ett 10-tal kommunordföranden i orter runt om Vänern. Man är ytterligt bekymrad över den nuvarande avtappningskapaciteten, om en ny extremsituation skulle uppstå.
En sådan som ännu finns i relativt färsk åminnelse som varnande exempel är när Karlstad sattes under vatten år 1916. Kraftverk och slussar påverkar givetvis situationen – timmerflottningen är nedlagd sedan decennier, men finns med i infrastrukturbilden.
Om Höljesdammen högt upp i Klarälvens lopp i norra Värmland skulle brista (till del pga något eftersatt underhåll) skulle en ganska omfattande katastrof drabba en stor del av landskapets innevånare.
Ja, nog finns det mer konstruktiva och reella saker att ägna sig åt i världen än att stirra sig blind på koldioxidens tydligen helt marginella påverkan på vår dagliga vädersituation.
Professor emeritus i Fysikalisk Kemi vid KTH. Klimatdebattör sedan 2003.
Just Vänerns situation är lite speciell. Reglerad med en avtappning som är begränsad. Detta pga Göta älvs lerdalar som kan ge skred.
Jag gjorde en snabb kalkyl för att se vad de klagade på. Data kan man lätt få tag på i SMHIs litteratur.
Skillnaden mellan maxutflödet och medelutflödet var väldigt litet. 836 resp 544 m3/s.
Vilket ger ca 1,5 resp 1 mm nederbörd på avrinningsområdet. Detta ställer krav på regleringen.
Kolla följande film på youtube och förstå mer vad som händer i världen ”agenda grinding america down full movie”!
Varifrån kommer all marxism? Kulturmarxism, klimatmarxism och kyrkmarxism. Glöm inte även den dolda miljömarxismen.
Biobränslen/etanolens betydelse för den ekonomiska krisen 2008!
http://uneasymoney.com/2014/02/07/now-we-know-ethanol-caused-the-2008-financial-crisis-and-the-little-depression/
Det är vattenkraften som förorsakat de flesta konstaterade dödsfall. Ett dammbrott i övre delen av Luleälven då magasinen är fyllda skulle innebära att Boden och Luleå måste evakueras inom 6 timmar. Efter 6 timmar är städerna nedspolade i Bottenviken. Min tro är dock att kolkraften tagit fler liv. Låt oss bygga ny kärnkraft då vindkraft inte kan tillgodose vårt behov av energi.
Har ni läst om OTEC projektet?
Någon slags metod att generera elektricitet från temskillnaden mellan ytvatten och djupvatten i tropikerna.
”Genom att tillfälligt släppa ut det kalla djuphavsvattnet vid ytan när orkanrisken är hög kan man i teorin med strategiskt utplacerade OTEC-anläggningar i framtiden minska orkanernas omfattning och katastrofer som på Filippinerna mildras. ”
Viss låter det fantastiskt att man skall kunna hejda tropiska orkaner genom att kyla ner ytvattnet?
Jag förstår mig naturligtvis inte på tekniken, men jag känner igen en skröna när jag ser en 😀
Eller vad säger ni andra kunniga?
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ny-havsteknik-kan-losa-miljoproblem_8971970.svd
Åke N #4
Här har Du statistiken dödsfall per terrawatt.
http://www.frojdh.se/2011/03/22/solenergin-dodar-fler-an-karnkraften/
Det har faktiskt blivit flera nya våtmarker på åkermark i mina hemtrakter också. Fast då har markägarna mer eller mindre frivilligt valt att låta markerna översvämmas och få biotopbidrag i stället för att fortsätta odla. Anledningarna är två. Tidigare utdikade områden har ofta organiska jordar (torv) som oxiderar (d v s förvandlas till CO2), så marken sjunker och blir allt blötare. Dessutom har de stigande elpriserna gjort att det blir allt dyrare att hålla pumpstationerna igång på invallade marker. Till sist man når en punkt där det helt enkelt inte går runt ekonomiskt.
Dessutom är ju jakten och fisket också värt något.
I Englands fall verkar det oklart om deras Naturvårdsverk, som är ansvarigt för större floder är inkompetent eller avsiktligt misskött muddringen av ”miljöskäl”. Mindre kanaler hanteras och underhålls däremot av lokala myndigheter, så nu såg jag att man skall testa att leda in vatten från en översvämmad flod i Somerset i en parallell dräneringskanal och sedan ut i floden igen nere vid mynningen. Tala om bakvända världen.
Slabadang #3, har du kollat detta?
http://www.improvelife.info/links/special/paradox.htm
PelleL #5
Menar stollarna verkligen allvar, eller är det ett skämt med SvD?
En mening låter klart misstänkt: ”Energi från OTEC är, liksom all alternativ energi, dyrare än råolja – annars vore den inte alternativ.”
Dessutom, vem som helst inser att idén att stoppa orkaner genom att kyla havet är absurd. Först och främst måste man veta långt i förväg var orkanerna skall passera – det tar tid att pumpa upp ett antal kubikkilometer vatten från djuphavet. Dessutom måste man kyla ett område åtminstone en orkandiameter stort om man skall få någon reell effekt (och en orkan brukar vara flera hundra kilometer i diameter). Orkaner har mycket energi lagrad och kan ju t o m passera över öar som Hispaniola och Cuba och sedan ta ny fart när de kommer ut över varmt hav.
Det här är f ö ingen ny idé, problemet är att verkningsgraden blir väldigt låg p g a den lilla temperaturskillnaden. Det är bara att tillämpa Carnots lag:
Den maximala teoretiska verkningsgraden för en värmemotor är:
1 – Tc/Th
där Tc är den absoluta temperaturen i den ”kalla änden” av processen och Th i den ”varma änden”. Om vi räknar på det absolut bästa tänkbara fallet i Världen, i Västra Stilla havet så är temperaturen 305 K på ytan och 275 K på 2000 meters djup. Alltså
1 – 275/305 = 0,099.
Alltså: inte ens teoretiskt kan verkningsgraden någonsin komma upp till 10%, och det skall dessutom räcka att pumpa upp vattnet från 2000 meters djup och driva allt hjälpmaskineri och täcka förluster i generator, transformering och överföring.
På onsdag i Kunskapskanalen kommer vi att bombarderas med påståenden om extrema väderhändelser som blivit värre p.g.a. klimatförändringarna. Programmet heter ”Det galna vädret”.
tty #9 ”En mening låter klart misstänkt: ”Energi från OTEC är, liksom all alternativ energi, dyrare än råolja – annars vore den inte alternativ.””
Jag antar att tanken är att om den vore billig skulle den redan användas i stor skala och då inte ses sm ”alternativ”. Det beror lite på hur man definierar ordet, ser vi t ex vattenkraft som ”alternativ” energi?
Verkningsgrad är inte nödvändigtvis ett problem om energin man startar med är gratis. Densitetsskillnaden mellan vatten på 2000 meters djup och ytvatten är liten så pumpenergin behöver idealt sätt inte bli så stor. Förluster i generator, transformering och överföring är proportionella mot mängden energi, så de är inte ett större problem här än någon annanstans. Man förlorar samma procentandel av genererad el som från ett kärnkraftverk.
Som ren energiproduktion kan det vara svårt att få det att gå ihop, men om man samtidigt avsaltar havsvatten och möjligen också för upp näringsrikt djupvatten till fiskodling vid ytan blir ekonomin mer gynnsam.
Thomas P #11
Om du försöker vara allvarlig och uppriktig en stund (och se mig i ögonen):
Tror du att detta OTEC kan minska bildandet av tropiska orkaner?
Skulle du våga dig på att ställa upp en kalkyl över energisituationen?
Om vi för en stund bortser från det ekonomiskt ”gynnsamma”.
Pelle #12 Var talade jag om tropiska orkaner? Där håller jag helt med tty om att det är orealistiskt.
Fenoménen med översvämningar kan inte skyllas på ökad koldioxidmängd i atmosfären.
Överbefolkning är en bidragande orsak till översvämning. Hydrologiskt sett olämpliga marker används som grund för byggnader och odlingar, varpå dessa översvämmas med katastrofala följder för de drabbade människorna.
http://www.alltomhistoria.se/artiklar/oversvamning/ :
http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96versv%C3%A4mning :
http://www.wunderground.com/hurricane/deadlyworld.asp
ThomasP #11
”Densitetsskillnaden mellan vatten på 2000 meters djup och ytvatten är liten så pumpenergin behöver idealt sätt inte bli så stor.”
Densitetsskillnaden må vara liten men skillnaden i lägesenergi kommer man inte ifrån. Att förflytta ett ton vatten 2 000 m vertikalt drar ca 5,5 kilowattimmar även med en ideal pump, turbulensfri strömning och helt friktionsfria rör.
OTEC är en gammal usel ide. tty har rätt man skulle behöva enorma värmeväxlare som raskt skulle koloniseras av havets organismer som gillar fräscha nya ytor som då fordrar frekvent rengöring för att hindra verkningsgraden att raskt gå mot noll. Antityfoneffekten har nu klistrats på med inspiration från AGW-lägret för att få någon att gå på niten och satsa goda pengar på ett projekt som skrotades å goda grunder ca 1970.
Uppgift i Vetenskapens värld i TV2 i kväll: Nytt rekord i isavsmältning 46 meter per dag för en glaciär på södra Grönland. Södra Grönland kan bli isfritt med höjning av havsytan.
En annan intressant aspekt på ”orkanhindrandet” är att för att hindra orkaner från att bildas måste ytvattentemperaturen ned under 26 grader vilket också ungefär är minimitemperaturen för revbildande koraller, så orkanfria områden blir automatiskt också korallfria områden.
Och för att förekomma ThomasP, ja jag är helt medveten om att korallrev kan överleva en kortare tid vid lägre temperatur, men försök att hitta korallrev i områden med konstant lägre vattentemperatur än ca 25 grader.
SörenG #46
Smälte den eller kalvade den? 46 meters avsmältning per dag låter fullständigt orimligt, det är nog svårt att smälta två meter is i timmen t o m med ett ångaggregat. 46 meters kalvning skulle vara snabbt men inte sensationellt. Och gällde det över en lång period, eller var det fråga om en surge?
tty 19#
Jag vet inte. Viktoria Dyring sa det bara utan annan kommentar än att det var ett nytt allvarligt larm.
Undra om hon visste själv vad hon pratade om.
21 Sören G 2014/02/10 kl. 22:38
”Undra om hon visste själv vad hon pratade om.”
Nej, hon vet inte, hon bara är en ”nyttig” idiot!
Med enbart försumbar kunskap, går det ifråga sätta och ställa frågor!
Men ”amen” är ju för troende!
Lite om översvämningen i södra England:
”It is all very well for the Met Office to claim that they know the reason for the recent wet and stormy weather, but it is clear they knew no such thing last November, when they forecast the likely probability of a dry winter. Certainly, the factors in the Pacific, that they now blame, were in play at the time. (If they were not, then they are just “weather”, and cannot be claimed to be linked to “climate change”).
None of this gives us much confidence in the Met Office’s ability to forecast more than a few days out. But it must surely also cast doubt on the worth of the latest report, which seems to be a rushed attempt to explain recent bad weather.”
http://notalotofpeopleknowthat.wordpress.com/2014/02/09/so-what-about-1929-julia/
Förrförra våren var det tvärt om torka i England. Från The Guardian mars 2012:
”Hosepipe bans and other water restrictions may be imposed as far north as Yorkshire this spring if the prolonged dry weather continues, the Environment Agency has said. The south-east of England and East Anglia are already in the grip of the UK’s worst drought in 30 years. Urging people to save water, Caroline Spelman, the environment secretary, said a recent drought summit had highlighted the threat posed by another dry winter and more areas were likely to be affected unless there was significant rainfall in the coming months. Spelman has said that climate change could mean drought is “the new normal” and has urged water companies to produce long-term plans for saving water. –Fiona Harvey”
http://www.theguardian.com/environment/2012/mar/12/hosepipe-bans-drought-water-uk
h/t Benny Peiser
tty och Sören G
Det är den här glaciären hon pratar om.
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/nytt-varldsrekord-i-glaciarsmaltning
”Anledningen till att Jakobshavn Isbræ har börjat smälta fortare just de senaste två åren är att framkanten på glaciären nu befinner sig över en djupare dalgång i fjorden.
Vatten tillåts då strömma fritt under framkanten på glaciären och ingen friktion mot bottenunderlaget förekommer. Och då lossnar isblocken lättare och isen drar sig tillbaka snabbare.”
Vänerns situation kompliceras av den pågående landhöjningen som höjer den norra stranden mer än den södra. Detta minskar segelbart djup i Karlstad hamn och vidgar Klarälvens delta. Samtidigt höjs vattennivån vid utloppet i Trollhättan.
Vättern som har sitt utlopp i norr vid Motala får en höjning av falltröskeln och därmed höjs vattennivån i Husqvarna/Jönköping. C:a 6 m högre vattennivå sedan stenåldern.
Min idol Vaclav Klaus
http://www.klaus.cz/clanky/3508
AstridÅ #24
Jo jag har insett det. Det gällde alltså inte avsmältning utan kalvning, och det gällde inte Sydgrönland utan Jakobshavns isbrae på Västgrönland och farten gällde under ungefär en vecka sommaren 2012. Ursprunget till hela cirkusen finns här:
http://www.the-cryosphere.net/8/209/2014/tc-8-209-2014.pdf
Pelle L #5, tty #15
Visst är det vansinne, eller snarare obefintlig kompetens.
Om man nu lyckas med att pumpa upp kallvatten från 2000 meters djup, vilken garanti har man för att det stannar på ytan och inte rinner tillbaka igen där det kom ifrån?
Kanske kan man spänna ut hundra tusen kvadratkilometer tältduk på några meters djup för att hindra kallvattnet att rinna tillbaka? Tänk vad många arbetstillfällen det skulle alstra!
Jag menar, om ”geoingenjören” Jens Ergon på SVT kan spänna upp enorma dukar i rymden för att hindra solens livgivande strålar att nå jorden, så varför inte?
Kanske vore det mer effektivt att bogsera ned Grönlands kalvande is för att kyla de överhettade områdena? Hallå Victoria Dyring, det är bara att sätta mast och segel på isbergen så vips har man ordnat med en koldioxidfri transport.
För 30 år sedan diskuterade man att bogsera isberg till SaudiArabien för att på det sättet ordna färskvatten. Det var fullt realistiskt, med kärnkraftdriven bogserbåt, men avsaltning blev mer kostnadseffektivt.
Men allra elegantaste lösningen vore nog att lägga ut ett gigantiskt rör från Arktis eller Antarktis till orkanen. Eftersom det är lågtryck i orkanens mitt behövs det inga fläktar, det blir garanterat koldioxidfri transport med omvänd corioliskraft.
Mina beräkningar visar, att tryckskillnaderna i rörets ändar räcker för att driva flera vindkraftverk inuti röret. Ytterligare koldioxidfri el skulle på det sättet kunna alstras som bieffekt.
När det inte finns någon orkan kan man sälja kalluften till kylning som då ersätter klimatanläggningar och på det sättet minskar koldioxidutsläppen.
tty #15
Archimedes princip då ?!
Jag föreslår ett experiment i tanken eller i hemmet.
Fyll en hink nästan till bredden med vatten och ett mjölkpaket till bredden.
Stäng mjölkpaketet, kroka i en fiskvåg och läs av vågen med paketet hängande i luften.
Den bör visa 1kg.
Sänk ned mjölkpaketet i hinken och läs av vågen igen. Den bör visa noll!
Heureka!
Förslag på hur de skall bemästra framtida översvämmningar i England.
Bävrar !
http://www.telegraph.co.uk/earth/environment/10628707/The-answer-to-Britains-flooding-crisis-Beavers.html
Jag tror inte riktigt på den ide´n.
tty #15 ”Densitetsskillnaden må vara liten men skillnaden i lägesenergi kommer man inte ifrån. Att förflytta ett ton vatten 2 000 m vertikalt drar ca 5,5 kilowattimmar även med en ideal pump, turbulensfri strömning och helt friktionsfria rör.”
Eftersom man pumpar ned i stort sett lika mycket vatten (bortsett då från om man utvinner avsaltat havsvatten) så får man tillbaka den lägesenergin. Den ofrånkomliga energiförbrukningen beror enbart på skillnaden i densitet mellan yt- och djupvatten.
#32 Bra där Thomas! Att flytta vatten från botten till ytan är inte så energikrävande som tty tror.
Jag gillar alla nya möjliga energisystem-de kommer att behövas. De bör prövas!
Jag gissar att Lena? håller koll på alla grodor/alarm som SVT/SR förser oss med. Ett omfattande arbete!
Glaciäravsmältningen i SVT var ett alarm som inte förklarades speciellt. ”Det ser allvarligt ut.”
Idag kom en undersökning om vad som händer i en 4 graders varmare Östersjö! Algblomning och syrefria bottnar. Undrar om de räknat med havsnivåhöjningen på 1 m i Öresund då?
Thomas P #32 och Lasse #33
Hur kan man tillgodogöra sig den ökade lägesenergin i vattnet som pumpas ned 2000 meter?
Den försvinner väl i form av en en knappt märkbar uppvärmning i djuphavet?
Eller är jag ute på 15 famnar 🙂
Pelle #34 Jag trasslade jag till det mer än nödvändigt i min förra kommentar, det spelar ingen roll om man pumpar ned vatten eller inte, nytt vatten fylls på helt automatiskt när man pumpar bort vatten från stort djup och trycket från detta vatten gör att man inte måste tillföra speciellt mycket energi. Gunnars kommentar om Arkimedes princip är bättre.
Tänk dig istället att du har en bubbla med lite varmare eller sötare vatten som har lägre densitet än omgivningen. Den kommer att stiga mot ytan helt av sig själv, eller hur? Detta som exempel på hur tty:s resonemang om hur mycket energi som krävs är fel. Du kan även prova med en vattenfylld ballong och långsamt (så att det inte blir för mycket förluster från turbulens) lyfta den mot ytan. Det går inte åt mycket till energi trots att ballongen väger en hel del eftersom vattnet runtomkring bidrar med lyftkraft.
Forskare som i sin ansökan har med något om klimatförändringar har lätt av få forskningsanslag: Om det blir 4 grader varmare då kommer det och det att hända. Och är det ett alarmistiskt budskap så är vetenskapsredaktionerna på SVT och SR snabba att hänga på. I dag i vetenskapsredaktionen handlade det om att algblomningen i Östersjön kommer att hålla på en månad längre om 100 hundra år. Kommer även i Klotet på onsdag.
#34 Tänk dig ett rör utan botten. Börja ös ur det med en hink. Blir det jobbigare och jobbigare?
När du öst en lång tid så har du snart fått upp bottenvattnet. Detta med en hink som lyfter varje volym nån dm. Fortsätt ös -det är bottenvattnet som du öser!
Fast Thomas förklarar det oxå bra! Det finns en pump som fukar så-Mammutpump?
#36 Inte fel att forska! Bara hon tål att få kritik för sin forskning från skeptiker ;-))
Lasse 36#
Inte fel att forska. Men alarmistiska resultat är vetenskapsredaktionerna snabba att ta upp. Däremot resultat som visar att vi inte går mot en katastrof berörs knappast.
Lite OT, men vacker visualisering
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5778027
#37
Neee. En mammutpump funkar på helt annat sätt.
Den bygger på att i nederändan av en vattenledning sitter en finurlig ventil. När flödet i ledningen når ett visst värde, stänger den finurliga ventilen helt plötsligt. Den tryckstöt som då uppstår används då till att ackumulera en – viss – mängd vätska i ett utrymme som kan bygga upp ett avsevärt övertryck som räcker för att försörja en avtappning på en nivå avsevärt över den där mammuten är placerad.
Annat namn: Hydraulisk Vädur.
Det här fick jag fram utan googling. Lite mer utan googling: denna uppfinning gjordes av en fransman och hans kompis när de var på ett sanatorium nånstans nångång. Men jag är lite svävande beträffande dessa uppgifters giltighet……
#39 Astrid-ja den animeringen var vacker och visar lite på den komplexitet som ligger bakom klimat och väder. Befriande fri från CO2 och science is settled! Vilket är en sund inställning enligt mig-då slipper man bli överraskad:
http://phys.org/news/2014-02-pacific-stall-global-surface-warmingfor.html#ajTabs
#40 Det borde du gjort! Gogglat alltså!
http://www.ne.se/mammutpump
Tack för påpekandet….
Crap, känns inte bra att vara outright wrong.
Till mitt försvar av beskrivningen hör i alla fall att den passar på den Hydrauliska Väduren. Och jag är med 97-98% sannolikhet supersäker på att jag sett Väduren i Samma beskrivning som Mammuten. Så det så!
Det heter fortfarande att fylla någonting ”till brädden” och inte ”till bredden” vad det nu skull kunna vara.
#43 Inget fel att ha fel! Väduren är en pump som jag skulle vilja se i funktion-så smart!
Men även mammutpumpen är rätt användbar. Teknik rätt tillämpad är roligt!
#44 Heter det brädda ett flöde över ett bräddavlopp?
Thomas P #35
OK,
så att ”så får man tillbaka den lägesenergin” som du skrev i #32 var alltså helt fel.
ThomasP #32
”Eftersom man pumpar ned i stort sett lika mycket vatten (bortsett då från om man utvinner avsaltat havsvatten) så får man tillbaka den lägesenergin. Den ofrånkomliga energiförbrukningen beror enbart på skillnaden i densitet mellan yt- och djupvatten.”
Plus att man måste pumpa ned vattnet mot ett mottryck av ca 200 atmosfärer. Ditt resoneman förutsätter att man har ett tomt rör att släppa ned vattnet i och inte behöver få ut det i den nedre änden.
ThomasP #35
”Det går inte åt mycket till energi trots att ballongen väger en hel del eftersom vattnet runtomkring bidrar med lyftkraft.”
Fungerar inte heller i ett rör. Du har dock rätt att det i princip skulle fungera om man för ned en stor plastballong till 2000 meters djup, fyller den och sedan bogserar upp den mycket långsamt. Det kommer dock att gå åt energi även i detta fall. Anledningen till att kallvattnet finns på stort djup är nämligen att det har större täthet än ytvattnet och därför inte kan flyta upp. Du måste alltså hela tiden tillföra energi för att din ”ballong” inte skall sjunka.
Lasse #37
”#34 Tänk dig ett rör utan botten. Börja ös ur det med en hink. Blir det jobbigare och jobbigare?
När du öst en lång tid så har du snart fått upp bottenvattnet. Detta med en hink som lyfter varje volym nån dm. Fortsätt ös -det är bottenvattnet som du öser!”
Jovisst, MEN, vattnet du öser upp blir successivt allt kallare och därmed allt tätare. I tropikerna väger havsvatten ca 1020 kg per kubikmeter vid 30 grader och 1027 kg vid +2 grader. Om vi räknar med ett genomsnitt på 1023,5 kg från 0 till 2000 m och ett rör på 1 kvadratmeter så kommer vattenpelaren inne i röret då att väga 7 ton mera än motsvarande vattenpelare utanför. Men eftersom en fri vattenyta är en ekvipotentialyta så kommer vattenytan inne i röret i stället att ligga 7 meter lägre än utanför. Då är det inte bara att ”ösa det över kanten”.
Om du inte tror på mig kan du ju fundera på varför isberg faktiskt sticker upp ur vattnet med en tiondel av sin volym.
Lasse # 41
Tack för länk! Vi lever i spännande tider, tycker jag. Nu kommer fler och fler verkliga observationer som inte går att ”vifta bort”. Snart kan ”vi” arkivera ” CO2 hypotesen” som ett sidospår och gå vidare. Jaa… så drömmer jag i allafall.
PS. I början av NASAS animation visar man ju också varför Venus inte går att jämföra med Tellus, appropå diskussioner som brukar föras om detta. Rätt el. fel?DS.
#48
Ok!
Gogglade lite på OTEC och ser att de har förlängt röret så de slipper det problemet. Det är endast temperaturen de vill åt.
http://infranetlab.org/blog/reviving-otec
tty #47 Som jag skrev senare var det där med att pumpa ned vatten något av ett misstag, även om det naturligtvis finns ett tomt hål i botten bildat av det vatten man pumpat upp. Tänk dig istället ett enda långt slutet rör som går i cirkel upp och ned då kan du pumpa runt vattnet (nästan) utan att förbruka energi.
”Fungerar inte heller i ett rör.”
Inte exakt, men principen är densamma. Lasses exempel var bättre och där fick du själv erkänna att det är ca 7 meter man praktiken måste lyfta vattnet, inte 2000.
”Det kommer dock att gå åt energi även i detta fall. Anledningen till att kallvattnet finns på stort djup är nämligen att det har större täthet än ytvattnet och därför inte kan flyta upp. ”
Driver du med mig? Denna densitetsskillnad var vad jag nämnde i #11 och du kritiserade detta och menade i #15 att man måste använda energi som motsvarar att lyfta vattnets totala massa 2000 meter. Nu tar du istället upp det jag hävdade som om du kommit på något nytt och fiffigt.
51 Thomas P 2014/02/11 kl. 17:01
Du har tagit dig vatten över huvudet, men svamlar på som vanligt, allt är fel!
När vi nu är inne på vattnets magiska egenskaper kan jag inte avhålla mig från att delge ett litet problem i hållfasthetslära som C-G Ribbings kollega Sten Herlitz gav på en tenta på 1970-talet.
Vi har en hammare med liten ståldel och ett cylindriskt skaft av trä och är intresserade av hur normalspänningen ser ut i skaftet.
Om hammaren ställs på ett bord med stålbiten nedåt är spänningen noll vid ytan högst upp och ökar sedan linjärt hela vägen ned till stålet. Det inses genom att göra ett tänkt snitt tvärs någonstans genom skaftet och lyfta av den övre biten. när man sedan ställer tillbaka den får snittet bära dess vikt som blir större ju längre ned snittet görs.
Ny stoppar vi ned hammaren i en hink med vatten och det visar sig att den flyter med stålet nedåt och en liten bit av skaftet över vattenytan. Hur ser normalspänningen i skaftet ut nu?
Lite OT kanske.
DN om ökenutbredning
http://mobil.blogg.dn.se/framstegsbloggen/
ChristerL #54
Tack för länken.
Fakta är alltid intressant när det strider mot den ”allmänna uppfattningen” och det ju kul att se hur FN:s organ hanterar denna verklighet. Kanske sker något liknande med UNFCC och IPCC så småningom.
Som svenskar kan vi konstarera hur väl Johan Rockström lyckats surfa på populismens vågor. Han var i Sahel när det begav sig och har nu manövrerat över till klimathotet. Vad blir det härnäst?
Svaret på min fråga i #53 är att det blir ingen skillnad. Trots att ett tänkt snitt under vattenlinjen leder till att den övre delen flyter upp och den under sjunker är det tryckspänning där innan snittet görs.
Snittet släpper in en gnutta vatten med tryck som driver isär delarna och det är vad vätskor gör.
När ”hammaren” flyter lyfts den av trycket som verkar uppåt på dess undersida.