Från regionala till globala temperaturer

I detta gästinlägg visar Magnus Cederlöf hur de temperaturkurvor för Mellansverige han tidigare  diskuterat ger upphov till  frågetecken inför den kurva som kallas ”Globala medeltemperaturen”. Vi svenskar, från Anders Celsius och framåt, har anledning att ifrågasätta vad som påstås.
Osäkerheter i temperaturmätningar
Av: Magnus Cederlöf
Efter mitt inlägg i höstas om SMHIs mystiska justeringar har jag varit i kontakt med Hans Bergström (Uppsala Universitet), som har hand om Uppsalas temperaturserie. Det visade sig, precis som några kommentatorer förklarade, att mätstationen i Uppsala flyttades 1998 från Observatorieparken till Geocentrum. För att kompensera för denna flytt jämförde man temperaturerna på båda platserna mellan 1998 och 2000 och kompenserade sedan temperaturen från 1998 så att den nya platsen matchade den gamla.
fig1
Figur 1 – Temperaturskillnad mot Stockholm med justerade temperaturer. Notera att det är bara Stockholm och Uppsala som har några justeringar.
Trots att man gjort ett seriöst försök att kompensera för flytten verkar temperaturen ha stigit mycket mer i Uppsala än vid ett antal närliggande stationer (gröna linjen i figur 1). Det beror förmodligen på förtätning av bebyggelsen runt omkring mätstationen. Enligt Hans Bergström finns det heller inte någon annan bra station att jämföra med för att justera Uppsalatemperaturen. Uppenbart är iallafall att det finns en stor osäkerhet i mätningen.
Men hur stor är osäkerheten i temperaturmätningen? Det är svårt att säga, för vi vet egentligen inte hur de andra stationernas miljö har förändrats. Kanske har skogen växt upp kring någon station? Har den vita färgen flagnat på mätstationen? Har nya hus byggts?
Mitt ögonmått säger mig att felet kanske är i storleksordningen 0,4 grader på 50 år. Och då har vi ändå att göra med temperaturserier från Sverige där man verkligen försökt att justera temperaturen. Hur tror ni att det ser ut i resten av världen?
Jordens temperatur sägs ha stigit c:a 0.7-0.9 grader sedan slutet på 1800-talet. Då har man sammanställt  temperaturserier från världens alla hörn. Men hur ska man få bort urbaniseringseffekterna från de globala temperaturserierna, när inte ens vi kan få bort dem från våra egna lokala temperaturserier? De globala temperaturserierna är sammanställda av  lokala. När man sammanställer en global temperatur tillkommer andra felkällor. En stor osäkerhet är att bara en liten del av jorden har mätstationer. Många mätstationer har också försvunnit under årens lopp och många nya har tillkommit.
fig2
Figur 2 – Jordens temperatur enligt HadCRUT v4. Det gråa området är den totala osäkerheten.
Den globala temperaturserie som tagits fram av University of East Anglia kallas HadCRUT (figur 2). Där har man angett hur stor den totala osäkerheten är. Under de senaste 50 åren är osäkerheten, de grå segmenten, c:a +/- 0,1 grader. Detta är mycket mindre än vad osäkerheten i den svenska temperaturserien verkar vara! Hur är det möjligt att få en så liten osäkerhet i den globala sammanställningen? Betyder det att alla andra länder är otroligt mycket bättre än Sverige på att mäta temperaturen?

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Niklas L

    Mycket relevanta frågeställningar, tycker jag. Mätningar och mätosäkerheter tillhör fundamenta i praktiskt tillämpad fysik. Jag tycker nästan osäkerhetsintervallet på +/- 0,2 grader C för åren kring 1860 i diagrammet är än mer imponerande 🙂 Liksom den bombsäkra placeringen av ”nollan” …

  2. #1
    ”nollan” är som vanligt medelvärdet under perioden 1961-90, eller hur Magnus? Det har också en osäkerhet.
    C-G

  3. Slabadang

    Bra Magnus!
    Klimathotarna har ju försökt att vifta bort/bortförklara osäkerheterna. Utöver osäkerheterna i de historiska tempserierna så har vi de statitiska manipulatörerna på GISS som systematiskt med något års mellanrum gör historiken kallare och nutiden varmare för USAs tempserie.
    När vi tar del av vilka justeringar GISS gjort så blir det ingen fråga längre utan en rättslig fråga att driva i USA mot GISS. Svart på vitt!
    http://notalotofpeopleknowthat.files.wordpress.com/2013/01/image_thumb32.png?w=756&h=434

  4. Magnus C

    #1, #2:
    Nollan är helt riktigt medelvärdet för 1961-1990. Men man kan ju verkligen ifrågasätta att ha en ”baseline” på 30 år när svängningarna i datat snarare verkar ligga på storleksordningen 60 år.
    #3:
    Tack. Men om de bemödat sig att redovisa osäkerheterna bättre, hade de (felaktiga) justeringarna inte ens märkts. Eftersom den globala uppvärmningen verkar handla om några tiondels grader, blir det naturligtvis viktigt att tiondelarna går åt rätt håll, oavsett om osäkerheten i mätningen är mycket större än så.

  5. lennart bengtsson

    Magnus
    En längre period vore klart att föredra, antingen 1931-1990 alternativt hela 1900-talet.
    Urbaniseringseffekter är klart ett problem då de är mycket väderberoende. En klar natt med snötäcke har jag noterat temperaturskillnader på upptill 5°C mellan mätstationen inne i Uppsala och den ute vid flygplatsen i Ärna. Dagar med moln och kraftig vind finns det knappast några skillnader alls. Äldre data är speciellt tveksamma och bör tas med en stor nypa salt. Problemet igen är politiseringen där de som vill visa en uppvärmning lägger huvudvikten vid väl utvalda data från senare tid och de som vill visa motsatsen gör tvärtom. Man bör faktiskt sätta sig ned och reflektera över hur väl vi egentligen kände temperaturen på jorden när vi inte ens hade några mätningar! Inte minst med tanke på de problem vi har i dag när vi verkligen har observationer. Här är det mer fråga om tro och föreställningar än om konkret information. I sådana fall råder det knappast någon brist på fantasi och där man ofta omedvetet tänker sig någon process som orsak och använt denna till att fylla luckorna i temperaturrekonstruktionerna. Solföreställningar har där spelat en tydlig roll och tas allmänt till när man inte har någon annan enkel förklaring. I dessa fall krävs knappast några data ty här spelat tron en så viktig roll att någon bevisföring normalt inte avkrävs. Typiskt här är uppvärmningen 1920-1950. Här huggs det till med solen i presentationerna och de flesta nickar förnumstigt. Jag har bevistat flera föreställningar där detta har gjorts bl a av en av våra svenska meteorologprofessorer inför bla Vetenskapsrådet. Ännu värre är att visa datakörningar där man använt hypotetiska soldata. Dylika artiklar publiceras på löpande band och accepteras utan problem.
    Ett annat problem är omfattande markändringar och vattenregleringar som påverkat stora områden i främst tropiska och subtropiska områden. Uttorkningen av Aralsjön och Tsadsjön t ex har påverkat marktemperaturen väsentligt över stora områden vilken inte har något att göra med växthusgaserna. Bättre indikatorer är havstemperaturen samt mätningar i nedre troposfären från satelliter och radiosonder. Marktemperaturen eller temperaturen 2m över marken är inte någon lämplig parameter överhuvudtaget. Bättre då att använda 850 mb temperaturen. Ta också en titt på ECMWFs re-analyser som kan nedladdas fritt.
    Hsn
    Lennart

  6. f.d. Salasso

    En annan ödesdiger konsekvens av klimathotet är den panikslagna anläggningen av storskalig vindkraft. Ta del av ”Nödropet från Fredrika” på http://www.friavindar.se Läs även kommentarerna, mycken information döljer sig där!

  7. OR

    Verkligen belysande! Magnus C med de grundläggande vetenskapliga frågorna, och Lennart Bengtsson med detaljerad sakkunskap. Och bästa rådet från riktig klimatvetenskap: ”…en stor nypa salt”. Tack båda två.

  8. Peter Stilbs

    Vad jag minns kom det för ca 20 år sedan ett arbete av Phil Jones och medarbetare, som påstod sig ha funnit att urbaniseringseffekten var helt under kontroll och någon tiondels grad – mycket mindre än 1900-talets globala uppvärmning på 0.7 grader.
    Hur totalt orimligt allt detta låter blev det tydligen sen dogm.
    Ska se om jag kan leta upp det någonstans.

  9. Tja, om man inte tror att konspirationer är vanliga så är det dock lätt att börja tvivla (dvs bli skeptisk!) till dylik utbredd konsensus-visdom pga av klimatalarmismen.
    Nu har University of Colorado i tysthet reviderat TSI, dvs solinstrålningseffekten och dess historiska data. Och både nutida TSI-världen liksom de under Maunder minimum tycks ha fubbats med.
    Som av en händelse just i de riktningar som skulle ’hjälpa’ klimatmodellprediktionerna. Visst är det ett märkligt sammanträffande …
    😉

  10. Hayek

    Det är väl sedan länge helt uppenbart att det INTE skett någon uppvärmning med ”0.7-0.9 grader”? Det är ju helt sjukt att t.o.m. klimatskeptiker accepterar denna lögn som någon slags sanning. Vad vi vet är:
    – Tittat vi på ojusterade temperaturserier från mätstationer i landsbygd så försvinner uppvärmningen under ”CO2-påverkantiden” i princip helt, detta har vi sett otaliga exempel på från både enstaka mätstationer och snittvärden från stora områden (t.ex. hela USA).
    – Dessa temperaturserier visar att det var varmast på 40-talet.
    – Temperaturen ökade från lilla istiden, fram till 40-talet för att sedan minska igen.
    – Temperaturen har ökat sedan 70-talet men är ännu inte uppe på 40-talsnivå.
    – Det finns inga signaler i temperaturserierna som kan tolkas som alarmerande på något sätt.
    Finns det någon som helst anledning att tvivla på att ojusterade temperaturserier från mätstationer i landsbygd är de mätserier som ligger närmast sanningen? Om inte, varför i så fall?
    Vi får helt enkelt acceptera att hela ”globala uppvärmningshysterin” bygger på att några klantskallar till ”klimatforskare” (avsiktligt eller oavsiktligt) justerat temperaturserierna på ett felaktigt sätt så att trender som inte finns plötsligt syns i deras temperaturkurvor. Denna sanning tror jag är svår att acceptera även för många skeptiker.

  11. Adolf Goreing

    Här finns att läsa hur man kommer fram till sina osäkerhetsresultat för HadCruT:
    http://www.research.ed.ac.uk/portal/files/11273977/UNCERTAINTY2006.pdf

  12. Peter S #7
    Kan det varit detta arbetet från 1990?
    Som diskuterats bla här?

  13. Björn

    Intressant ifrågasättande av tillförlitligheten i landbaserade temperaturobservationer. Dessa osäkerheter pekar mot meningslösheten med globala temperaturer, som i sig inte är verkliga, utan framtagna genom medelvärdesbildning av ingående mätstationer. Låt äldre temperaturserier lämnas till historien och sätt 1979 som ny referensnivå, då satellitmätningar påbörjades.

  14. Morgan

    Länge sen jag kommenterade, men detta är ett område som intresserar mig som gammal KTHare.
    Har länge arbetat med mätinstrument och vet ju att man gärna använder motståndselement för att mäta temperaturen. Fördelen är givetvis att man får en automatisk mätning och slipper individens påverkan på avläst värde, men det finns en svaghet i detta vilket inte någon tycks bry sig om. Motståndelementen använder koppartråd och denna kommer att sakta att oxidera. Problemet är att med ökad oxidation så ökar motståndet i koppartråden vilket påverkar mätningen. Efter ett antal år kommer samtliga motståndselement att visa för höga värden. Inom industrin så är man medveten om detta, men där är man sällan intresserad av tiondelar av en grad C.

  15. Benke

    Ligger det något i Frank Lansner arbete
    http://hidethedecline.eu/
    Om hans arbete är korrekt, att stationer som ligger skyddade från vindar från haven inte visar någon uppvärmning:
    1) Varför är det så, ändrade vind förhållande, havsströmmar, uppvärmt hav generellt…?
    2) Vad kan det betyda för AGW, koldioxid tesen?

  16. Mikael W.

    Morgan #14, bra kommentar.
    Det förklarar ju en del på Jorden. Temperaturen påstås gå upp medans ismängden vid polerna ökar. Känns som allting från IPCC/WWF/Greenpeace är lögn. Har de sagt något som visat sig stämma??

  17. Björn

    Jonas N [9]; Detta är ju en positiv utveckling där man med hjälp av ny teknik har insett att TSI är underskattat. I projektet SORCE ingår bland annat TIM (Total Irradiance Monitor) som mäter TSI. Vi kommer framöver att få se betydelsen av dessa mätningar och den koppling som finns till klimatutvecklingen. Det som tidigare benämndes solar konstant, är nu övertaget av begreppet TSI som är en variabel.

  18. Jag har tidigare noterat underliga temperaturserier, till exempel från olika stationer i Japan, där urbana stationer visar stark uppvärmning, medan rurala stationer inte visar någon uppvärmning alls. Se t ex här: http://fredmanpakvarnberget.blogspot.se/2009/10/har-vi-verkligen-global-uppvarmning.html och http://fredmanpakvarnberget.blogspot.se/2010/01/den-globala-uppvarmningen-och.html eller http://fredmanpakvarnberget.blogspot.se/2010/12/lat-inte-lura-er-av-termometern.html eller http://fredmanpakvarnberget.blogspot.se/2010/12/urban-heat-island-effekten-kan-vara.html
    Man kan verkligen fråga sig hur stor del av den globala uppvärmningen som kan hänföras till urban uppvärmning och hur stor del som är reell.

  19. Björn
    Njae, TSI har nog alltid ansetts vara variabel, men inom så små gränser att de som tror att sk ’forcing’ är det enda som styr klimatet inte ansett sig behöva ta med solens variationer som ’förklaring’
    Det vi nu ser är ju att Univ of Colorado anser att det variabla värdet i sin tur är ’variablet’ dvs att man i efterhand kan ändra det. Både uppmätta och historiskt skattade värden …

  20. Peter Stilbs

    Jonas N #12 – jo, det är nog det arbetet av Jones et al. Men kanske finns det en längre version, detta var ju ett ”Letter”.

  21. Slabadang

    Ha ha ha !!!
    Det går inte så bra för Dr Emily Shuckburgh, Royal Meteorological Society under utfrågningen i parlamentet!! 🙂 Hur mycket klarar man av att prata på sig och inte låtsas förstå frågorna. (från Bishop Hill)
    http://www.parliamentlive.tv/Main/Player.aspx?meetingId=14877&player=silverlight&wfs=true

  22. Eje Collinder

    # 8 Det finns en artikel i J. of Climate nov 1988; 1099-1123. Urbanization: Its detection and effect in the USA climate record by Thomas R Karl et al.. Den visar på 0.1 grad varmare per år i orter >10000 inv. jfr m <2000 – i 1219 samhällen uppmätta temp 1901-1984.
    samt i Kina
    Proc Natl Acad Sci U S A. 2004 June 29; 101(26): 9540–954
    Liming Zhou et al.
    Evidence for a significant urbanization effect on climate in China
    China has experienced rapid urbanization and dramatic economic growth since its reform process started in late 1978. In this article, we present evidence for a significant urbanization effect on climate based on analysis of impacts of land-use changes on surface temperature in southeast China, where rapid urbanization has occurred. Our estimated warming of mean surface temperature of 0.05°C per decade attributable to urbanization is much larger than previous estimates for other periods and locations. The spatial pattern and magnitude of our estimate are consistent with those of urbanization characterized by changes in the percentage of urban population and in satellite-measured greenness.
    Mycket intressanta, men hur har de mätt…… vet jag ej, och nu ska jag läsa den första…

  23. PelleB

    #14
    Hur tillförlitliga var de gamla väderobservatörerna? Kanske är det skrönor, kanske inte – men nog tävlade de om att vara kallast eller varmast eller fått mest nederbörd varje dag. Vad säger äldre meteorologer?

  24. Peter F

    Slabadang #21
    Jisses. När får vi en liknande utfrågning i Svedala !

  25. Magnus C

    Mycket bra kommentarer med mycket länkar och data att tränga in i. Det verkar finnas mycket bevis för att osäkerheten i temperaturmätningarna är mycket större än vad vissa forskare/forskningsinstitut vill medge. Med allt detta som inspiration ska jag försöka tränga djupare in i osäkerhetens stora mörker 🙂

  26. Sigvard E

    24#
    Den 28 januari hölls förhör i samma committee, där bl a Richard Lindzen och Donna L gav svar på tal. Kolla på samma adress och archive.

  27. jensen

    Göran 18
    Eje 22
    Tack för kommentarerna
    Således hänföres urbaniseringseffekten i Kina till 0,5 C per sekel.
    I Watts undersökningar ca halva ”global warming” till urbaniseringseffekt. Ca 0,3 C ?
    För min del låter ca 3,5 C rimligt.
    Dock har vi naturligtvis haft en ansenlig reell temperaturhöjning under 1900-talet.
    Ett obestridligt faktum är ju höjningen av trädgränsen om ca 100 m under 1900-talet.
    Sedan climate optimum är sänkningen av trädgränsen i svenska fjällen dock 500 m, och i det stora ,riktiga, perspektivet är vi i senare delen av en neoglacial. Men långsamt går det. Kanske med 0,2 C per årtusende. De långsamma ”korta” svängningarna om 100 år, 500 år, 1000 år tycks oroa en del lättpåverkade personer. Njut i stället av den nästan overkligt jämna temperaturen i rätt perspektiv. Allt annat är ”bara” väder.

  28. Peter Stilbs

    Huk er gôbber ô kvinner – nu ladder di ôm … New Scientist hoppas 2014 blir varmaste året någonsin (pga en El Nino) http://www.newscientist.com/article/dn25028-el-nino-may-make-2014-the-hottest-year-on-record.html

  29. Mikael W.

    Ni har väl kollat detta klipp?
    John Casey, author of Cold Sun, exposes global warming fraud. Do not believe the liberal media!

  30. Eje Collinder

    jensen 27 Apropå mätningar av tempen har RR McKitrick & PJ Michaels testat hur pass mycket icke-klimatologiska faktorer kan påverka mätresultaten….Quantifying the influence of anthropogenic surface processes and inhomogeneities on gridded global climate data. Journal of Geophysical Research, 112, D24S09, doi::10.1029/2007JD008465..
    ….Bortåt ..40% av globala temp-trenden kan vara artekakt, störd till ökning av icke-klimatiska faktorer
    —om jag fattat deras abstrakt nedan rätt?? Väldigt stor påverkan! Jag måste studera artikeln.
    Abstract
    [1] Local land surface modification and variations in data quality affect temperature trends in surface‐measured data. Such effects are considered extraneous for the purpose of measuring climate change, and providers of climate data must develop adjustments to filter them out. If done correctly, temperature trends in climate data should be uncorrelated with socioeconomic variables that determine these extraneous factors. This hypothesis can be tested, which is the main aim of this paper. Using a new database for all available land‐based grid cells around the world we test the null hypothesis that the spatial pattern of temperature trends in a widely used gridded climate data set is independent of socioeconomic determinants of surface processes and data inhomogeneities. The hypothesis is strongly rejected (P = 7.1 × 10−14), indicating that extraneous (nonclimatic) signals contaminate gridded climate data. The patterns of contamination are detectable in both rich and poor countries and are relatively stronger in countries where real income is growing. We apply a battery of model specification tests to rule out spurious correlations and endogeneity bias. We conclude that the data contamination likely leads to an overstatement of actual trends over land. Using the regression model to filter the extraneous, nonclimatic effects reduces the estimated 1980–2002 global average temperature trend over land by about half.

  31. Eje Collinder

    tillägg #30
    Javisst, den intressanta artikeln publicerades i Journal of Geophysical Research, 14 december 2007.

  32. Eje Collinder

    I artikeln ”A large discontinuity in the mid-twentieth century in observed global-mean surface temperature”, Nature 2008 May 29; 646-9 tar Thompson DW et al upp värmeutväxling atmosfär-oceaner och vårt utsläpp av sulfat aerosoler som rätt väsentliga faktorer som påverkar den globalt uppmätta värmen. De kan vara felkällor som påverkar sammanställning av globala temperaturserier. Yttemperaturen i världshaven torde väl väsentligt påverka jordens yttemperatur, så pass mycket att mätningar korrigeras gentemot oceantemperaturen på något vis?

  33. Börje S.

    CO2-halten stiger men icke temperaturen. Trots all massering av temperaturdata (nedåt för den gamla tident, uppåt för den nya) som Phil Jones et al arbetat så intensivt med för att bringa ”the Cause”, som han och andra medarbetare kallar det, i hamn.
    Här ett dokumenterat uttryck för hans besvikelse att naturen inte tog minsta hänsyn till klimatkartan han och hans medarbetare med mycken möda och besvär hittat på alldeles själva för att fullgöra det heliga uppdraget:
    Phil Jones, Climategate 15:51:55 2005:
    “If anything, I would like to see the climate change happen, so the science could be proved right, regardless of the consequences. This isn’t being political, it is being selfish.”

  34. Magnus c

    Adolf Goering #11:
    Jag tittade lite på rapporten om hur de beräknat osäkerheten för HadCRUT. Urbaniseringseffekter finns i avsnitt 2.3.3.1. Man fastslår att urbaniseringseffekten är av storleksordningen 0.0055C per årtionde [Folland et al, 2001]. Man skriver också:
    To make an urbanization assessment for all the stations used in the HadCRUT data set would require suitable metadata for each station for the whole period since 1850. No such complete metadata are available, so in this analysis the same value for urbanization uncertainty is used as in the previous analysis [Folland et al., 2001]
    I princip säger man alltså att man inte har mer information och därför kan man ignorera det här felet. Verkar det seriöst?

  35. Adolf Goreing

    #14 Platinaresistorer ska klara av detta. De har dessutom en noggrannhet på 0.01 C. Används inom mikrometeorologiforskning, där man mäter från marknivån upp till 100-300 m ö marken. Vet dock inte om de används i fasta stationer. Platinaresistorer kräver bryggor som är extremt tempstabila. Det brukar man lösa med ”ugnar”, dvs man värmer resistorerna i bryggan till en konstant temperatur.

  36. Detta speglar en mycket central fråga som gör att jag är skeptisk till vissa slutsatser/utsagor.
    Först själva tanken att vi vet den globala yttemperaturen med god precision innan satellit-eran.
    Och om vi nu säger att vi kan lita på dessa siffror så är nästa steg att konstatera att global yttemperatur är ett mycket dåligt mått på global uppvärmning. Extra tydligt nu när via har en ”hiatus” och värmen sägs stiga i (djup)haven.
    Detta medför att hela den historik som ligger till grund för mycket av oron är tämligen värdelös.
    Jag säger inte att det betyder att ingen uppvärmning sker, utan bara att den observerbara/mätbara grunden för denna slutsats är extremt tunn.

  37. Adolf Goreing

    #34 Kan bara hålla med. Tyvärr är det inget nytt inom området med långtgående slutsatser utan egentligen någon solid grund. Klimatkänsligheten är ett sådant område.

  38. Adolf Goreing

    #36 Även om man skulle kunna bekräfta de stigande temperaturerna i haven, så är de INTE tillräckliga för att förklara varför temperaturökningen har uteblivit. Det är ett gap mellan ”missing heat” i atmosfären och vad som ”gömmer sig” i haven. Detta gap antyder att klimatkänsligheten bortåt hälften av IPCCs medelvärde på 3 C. Det går att teoretiskt gaffla in detta mha peer-reviewade artiklar av bl.a Hansen. (sic!). Det är ett tveeggat svärd att man så hårt bundit sig vid CO2 som klimatdrivare och inte har tagit tillräckligt stor hänsyn till de naturliga variationerna. Det gör att ”måste” hitta på motverkande aerosoler. Det är en ren ”fudge factor” utan verklig anknytning. Jag hävdar att aerosoler inte har en global påverkan. Enbart regional. De kan däremot färdas långa sträckor och påverka polarisar t.ex. Men det är fortfarande inte globalt. Man glömmer dessutom oftast att aerosoler till största delen är av naturligt ursprung. (Ökensand, sporer från de stora skogarna i de tempererade områdena).
    Tja, det mesta tyder faktiskt på att vi ligger inom gränserna för vad som kan förväntas av ett naturligt sving. Några solida bevis mot detta, finns faktiskt inte i den verkliga världen. CO2 är helt enkelt en liten spelare som har blivit dopad till en Belgian blue av ”cause”-infekterade personer som vill ”rädda” världen. Det hela är en mycket tragisk felfokusering. I militära fick man lära sig att varje kula skulle ha ett mål. Man sköt aldrig på måfå rakt in i skogen för att det ”kanske” fanns en krypskytt där. Krypskytten är AGW-monstret beväpnat med CO2-pistol. Jag tror faktiskt militären vet något om överlevnadsstrategier av någon anledning.

  39. Mats G

    #36
    ”Detta medför att hela den historik som ligger till grund för mycket av oron är tämligen värdelös.”
    Det skall jag fundera på.
    Det innebär i sånt fall att klimathotarna har återigen skjutit sig själva i foten när de försökt bortförklara sina felaktiga prognoser.

  40. Morgan

    #35
    Eftersom mätistrument är vad jag sysslar med dagligen så tänkte jag utveckla detta.
    All mätonoggrannhet är referensdata d.v.s. redovisas under givna förutsättningar. I verkligheten är noggrannheten aldrig på den nivån som anges av tillverkaren då verkligheten inte uppför sig som den labmiljö instrumenten testas i (Tillverkaren är alltid tydlig att redovisa under vilka villkor som den noggrannhet som redovisas gäller). Men det är inte noggrannheten som är ett problem här. Tillräckligt många mätare och normalfördelningen tar ut variationerna. Motståndselement i platina är standard så det är inte heller ett problem, men det som är ett problem är signalkabeln från motståndselementet, den är i koppar och vad händer med koppar som sitter utomhus …. jo den oxiderar. Självklart hat tillverkaren kompenserat för det inbyggda motståndet i koppartråden vid leverans, men tillverkaren kan aldrig kompensera för det ökade motståndet som oxidationen i koppartråden medför med ökad ålder. Detta innebär att alla mätstationer visar fel, ju äldre desto mer fel och alla fel går åt samma håll, intrumenten redovisar för höga temperaturer, såvida inte någon med jämna mellanrum åker ut och kalibrerar intrumenten. Felet är litet och för väderobservationer spelar det ingen roll, men med tanke på att man använder instrumenten till att registrera trender nere på enstaka tiondelar av en grad C så har det en påverkan. Inte ens på detta forum där kunskapsnivån är hög tycks man förstå problemet och klimatforskarna ja de lever uppenbarligen i en annan värld. Arbetar man med mätinstrument så lär man sig en sak. De visar alltid fel, frågan är hur mycket.

  41. Morgan #40,
    Tack för denna mycket värdefulla och klargörande kommentar!

  42. Pelle L

    Magnus C #34
    Vad är det för metadata man saknar för väderstationerna 160 år tillbaka i tiden?
    Om marken runt termometerburen är asfalterad?
    Om det finns hus i närheten?
    Märkligt att vi inte har historik ens för den tiden som det faktiskt har funnits fotografi.

  43. Guy

    På tal om mätinstrument hade WUWT en post om metrologi (alltså inte meteorologi!). Speciellt med tanke på dessa tiondedelsgrader för att inte tala om hundradedelsgrader som i tid och otid divideras om här.
    http://wattsupwiththat.com/2011/01/22/the-metrology-of-thermometers/

  44. Gunnar Strandell

    Morgan #40
    Citat:
    ”Felet är litet och för väderobservationer spelar det ingen roll, men med tanke på att man använder instrumenten till att registrera trender nere på enstaka tiondelar av en grad C så har det en påverkan. Inte ens på detta forum där kunskapsnivån är hög tycks man förstå problemet och klimatforskarna ja de lever uppenbarligen i en annan värld.”
    Jag tror att du underskattar kompetensen både på den här bloggen och hos klimatforskarna. De flesta har en intuitiv känsla för skillnaden mellan noggrannhet och precision. Och som du skriver använder man sig därför av trender för en och samma termometer placerad på samma plats och avläst med samma metod. Vid varje förändring har man tvingats göra ett val eftersom t.ex. en ny station en bit ifrån den gamla inte kommer att ge samma absolutvärde som den gamla och i bästa fall finns det beskrivet i metadata. I BEST-projektet har man helt enkelt klippt temperaturserierna vid varje stegvisa förändring och delat upp dem i flera serier innan man beräknat trenderna. 7000 mätserier har på det sättet blivit 40000 att analysera.
    Till slut publiceras anomalier, dvs förändringar av temperaturen, men vi har ingen bättre bestämning av den absoluta globala medeltemperaturen än att den ca 15 grader Celsius.
    Andra problem klimatforskarna brottats med är att modellerna vill ha temperaturer för det rutnät de använder och det har varierat från 5×5 vinkelgrader till 1×1 vinkelgrad och att de flesta mätserierna innehåller max- och mintemperaturer mellan avläsningstillfällena. Om någon vill gå till botten med hur det hela gjorts har man ingen lätt uppgift, dels för att GISS inte lämnar ut några uppgifter om sitt tillvägagångssätt och dels för att CRU inte har kvar de rådata han använde.
    Min syn på det hela är att man alltid ska vara försiktig med att använda data som samlats in för ett syfte i helt andra sammanhang. Ett typexempel med är när man en gång jämförde inkomstprognoserna människor lämnat till försäkringskassan och vid ansökan om bostadsbidrag och ville dra flera hundra tusen hushåll inför rätta.
    PS.
    Signaturen UffeB påtalade att global uppvärmning detekterades genom att studera anomalier. Men det var före Climategate. 😉
    DS.

  45. Magnus C

    Gunnar Strandell #44:
    Ursäkta, men jag förstår inte ett dyft av vad du menar. Menar du att förändringar i mätningar på tiondels grader inte har någon betydelse för att man klipper upp temperaturserierna?

  46. Thomas P

    Morgan #40 Får jag föreslå att du gör en numerisk skattning av hur stor effekten är och att om du finner den relevant skickar in en kort beskrivning till ansvariga för HADCRUT eller GISS och tipsar dem om denna effekt och frågar om de tar hänsyn till den.

  47. Pär Green

    46 Thomas P 2014/02/14 kl. 15:41
    En person med en klocka, vet alltid vad klockan är. En person med två klockor, vet aldrig vad klockan är!
    Du kan själv göra en test!
    Skaffa 2 st digitala termometrar och jämför resultatet!
    Det skall till en kalibrering kontinuerligt mellan 2 instrument!

  48. Capt Nemo

    Jag kommer ihåg Tjernobyl och man mätte becquerell (orbok för den stavningen) I skogarna och fick också
    fram värden, men man visste inte riktigt vilken nivå som var skadlig.
    Men sedan frågade sig många vad var värdet innan Tjernobyl ?
    Intressant med mätningar, men sedan att applicera värdena till något vettigt verkar svårare.