Klimatscenarier in absurdum på SMHI

Av erfarenhet så går besöksfrekvensen på vår blogg upp närhelst det kommer något anmärkningsvärt inom våra ämnesområden i normala media. Häromdagen gick det dock brant upp under närmast motsatta förutsättningar, tack vare Ingemars belysning av det medieobefintliga kommenterandet av bluffandet på NOAA och MSM-tigandet om den verkliga situationen vad gäller isläget vid polerna och Grönland.

I går slogs ju däremot på stora propagandatrumman i främst SVT för den globala uppvärmning som komma skall, och som gör våra lokala fjällskidorter till ett minne blott. Andra aspekter togs konstigt nog inte upp. Men uppvärmningssiffrorna verkade dock vara mer än dubbelt så höga som det övre intervallet i exempelvis IPCC’s Summary for Policymakers, och ledde tankarna till Väder-Pär’s profetior för något decennium sedan om omöjligheten att genomföra framtida Vasalopp.

Men den omedelbara tankebanan var givetvis “vad är nu detta för %&%#” igen? Eftersom det är “min dag” vid vakten här på KU känner jag mig tvungen att nu gå in på SMHI’s sidor och kolla vad man baserar dessa påståenden på.

smhi1

Jaha – ett medelvärde av en “ensemble” av nio “klimatscenarier” för “scenario” RCP 8.5 (tydligen för det högsta fossilbränsleutnyttjandet) …

Inte “prognoser” (?) – SMHI “förklarar” här http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/om-klimatscenarier-1.76789  vad som avses, och i alla fall jag förblir förundrad:

  • Scenarier handlar om tänkbara utvecklingar, av vilka det kan finnas flera. För att ta fram klimatscenarier med hjälp av klimatmodeller behöver uppgifter om tänkbar framtida klimatpåverkan användas. Då tas scenarier för klimatpåverkan till hjälp.Scenarier, liksom prognoser, används inte enbart inom klimatforskningen. De används som ett strategiskt planeringsverktyg och i beslutsfattande på många olika områden för att planera och skapa beredskap.Scenarier har dock ett ringa värde om inte nya kunskaper, tankar och strategialternativ kontinuerligt inarbetas i dem.

Jaha – detta med “ringa värde” i sista meningen förstår jag, men inte resten. Menar man också verkligen att klimatet kan styras via en strategi?

Kanske en bild kan hjälpa?

smhi2

Hm… kanske man nu har blivit inspirerad av det nya modebegreppet “cirkulär ekonomi”? Nej – det stämmer ju inte heller…, eller har jag missat något?

Ja, jag orkar inte ägna mer tid åt sådant strunt – kanske KU’s läsare själva kan avgöra vad man menar med det som samlats under samlingsrubriken “Nya analyser visar hur klimatet kan förändras i Sveriges län”, där man också kan ladda ner “scenarios” för varje enskilt län.

Vad jag kan fatta har man kört någon hemsnickrad klimatmodell några (nio ?) gånger och sammanfattar bara utfallen – i den mening att det kan hända – alltså inte ens en prognos.

Och varför jämför man inte med andra modellutfall från modellerare i Europa eller Världen – det borde väl finnas hundratals?

Ja, SMHI har väl gjort allt detta som politiskt uppdrag – det förklarar det mesta, liksom den medieuppmärksamhet det i alla fall kortvarigt har väckt inför COP21.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Allan Forsling

    Finns det inte en enda visselblåsare inom SMHI?

  2. Lasse

    Svaret på vad de har för indata finner man hos SMHI:
    http://www.smhi.se/omsmhi/jobba-pa-smhi/lediga-tjanster/expert-pa-vetenskapliga-berakningar-ref-nr-2049-1.95398

    Jag skulle aldrig nedlåta mig till att kritisera SMHI för att de gör dessa framåtriktade prognoser.
    Men media-deras roll är väl lite mer än att verka som reklambärare åt våra myndigheter!

  3. tty

    Det kan ju kanske vara intressant att räkna litet på vad detta ”skräckscenario” egentligen innebär (det är förresten totalt orealistiskt även om IPCC:s klimatkänslighetssiffra vore riktig, det förutsätter nämligen att förbrukningen av fossila bränslen stiger mycket snabbare i framtiden än i det förflutna).
    Enligt den presenterade kartan kommer medeltemperaturen att stiga ungefär så här mycket:
    Karesuando: 6 grader
    Östersund: 5 grader
    Stockholm: 4,5 grader
    Göteborg: 3,5 grader
    Malmö: 3,5 grader
    Vad skulle det innebära? Jo att 2100 skulle Karesuando ha samma temperaturer som Härnösand har idag, Östersund samma som Göteborg, Stockholm och Göteborg samma som Paris och Malmö samma som Lyon.

  4. Ingemar Nordin

    Samma som i Paris, eller Lyon?

    Visst får man ångest! 🙂

    Tack Peter och tty. Jag ser framtiden an med tillförsikt.

  5. Thomas P

    tty #3 Och hur motsvarar det förändringar i ekosystemen? Hur stor del av dagens djur- och växtlighet klarar ett sådant skift? Finns ens arter anpassade för ett sådant klimat givet att vi fortfarande kommer att ha ljusa somrar och långa, mörka vintrar så klimatet inte kommer likna Paris vad än årsmedeltemperaturen ger vid handen. Det kan bli intressanta tider för framtidens ekologer.

  6. Guy

    Thomas, jag har hört att det finns både växtlighet och djur i Paris och Lyon.

  7. Thomas P

    Guy #6 Om du skall bemöta mitt inlägg tycker jag du skall lägga ned lite möda på att läsa och försöka förstå det först, det blir mer meningsfullt att diskutera då.

  8. Peter F

    De största hoten mot växter och djur är kyla och torka, inte ett några grader varmare klimat. Några grader varmare och mer nederbörd vore mao toppen. Tyvärr får vi nog leva kvar i vår kalla och torra nord.

  9. Lasse

    Igår slogs ett nytt Novemberrekord för Norrland i Hudiksvall +17,6 grader.
    SMHIs lista över rekord i olika delar av landet i olika månader visar att alla är slagna på 2000 talet-eller?
    Det är väl så det bör vara om vi har en uppvärmning som märks. Men bara 4 (nu 5) 11% av de 36 redovisade siffrorna är från de senaste 15 åren. På en mätperiod av drygt 100 år. Slumpen hade givit samma utfall!
    http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/svenska-temperaturrekord-1.5792

  10. Thomas P

    Peter F #8 Är du tillräckligt gammal för att ha sett isbjörnarna på Skansen? De såg inte helt lyckliga ut.

  11. John Silver

    #3 tty,

    “förbrukningen av fossila bränslen stiger mycket snabbare”
    Har du glömt att effeken är logaritmisk?
    f.ö:
    http://www.thegwpf.com/global-oil-supplies-to-double-by-2050/

  12. Peter F

    Thomas P #10
    Vi pratar väl om Sverige och här har vi inte längre Skansenisbjörnar. Nämn en art som inte skulle palla för några graders ökning i Sverige. Du kan säkert däremot hitta massor med arter som inte skulle klara av ett kallare och torrare klimat.

  13. Peter Stilbs

    #12 – för att inte tala om den växtlighet de eller deras föda är beroende av

  14. Henrik

    På torsdag nästa vecka ska jag eventuellt gå på ett seminarium med Lars Bärring, “klimatforskare, SMHI, nationell kontaktpunkt IPCC”. Någon initierad som har förslag på vettiga frågor att ställa? Jag har en gammal fysikexamen i bagaget, men har inte brytt sig så mycket om klimatändringsteorier.
    http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/kalender/2015/program-klimatforum-2015.pdf

  15. Ingemar Nordin

    OT,

    Peter: ” Häromdagen gick det dock brant upp under närmast motsatta förutsättningar, tack vare Ingemars belysning av det medieobefintliga kommenterandet av bluffandet på NOAA och MSM-tigandet om den verkliga situationen vad gäller isläget vid polerna och Grönland.”

    Tack för omnämnandet, men det får mig att återigen fundera på hur svenska media fungerar. Varför skriver inte just svenska media om dessa saker? (Inget märkligt iof sig om man följt klimatfrågan.) Men det räcker med att man tar del av norska eller danska tidningar så nämns dessa saker där. Och i många av de engelska, och självklart de amerikanska, tidningarna så förmedlas och diskuteras NOAAs vägran.

    Samtidigt är det så att nyhetsutbudet i svenska media är i stort sett detsamma oberoende av om du lyssnar på Ekot i P1, Rapport, Aktuellt, TV4 Nyheter, SvD, DN, GP, Sydsvenskan, eller Corren här i Linköping. Samma TT-nyheter – och allt som inte förmedlas av TT verkar inte finnas.

    Kanske är det så att våra journalister inte kan läsa utländska? Eller att de inte vågar berätta om något annat än vad “drevet” just nu är sysselsatt med?

    Att alla nyhetskanaler gör exakt samma nyhetsbedömning är remarkabelt. Det bidrar till den ytterst smala åsiktskorridor, för att inte säga -monopol, vi har i klimatfrågan. I Sverige verkar det som om det i media frodas en obegränsad självgodhet, ytterst begränsad nyfikenhet på omvärlden och andra åsikter, samt ett totalt förakt för sina läsare/lyssnare/tittare.

    Inte att undra på om de flesta numera läser sina nyheter på nätet.

  16. Lasse

    #14 Henrik-Jag skulle vara tacksam om du frågar om solens roll i klimatet. Specifikt avseende allt fler soltimmar ( +300 upp till 1900 och ökad instrålning +100KWH/kvm och år) , något SMHI har koll på. (Solar brightening) . Hur har detta påverkat temperaturen? Vill du läsa på: http://journals.ametsoc.org/doi/pdf/10.1175/BAMS-D-11-00074.1

  17. Björn

    Är det ingen som skäms på SMHI? Att med skattepengar producera meningslösa och ovetenskapliga temperaturkartor är väl inte vad SMHI skall syssla med. Men vi som är insatta i problematiken, inser att det handlar om propaganda inför Parismötet. Desto värre är det att SMHI ägnar sig åt propaganda istället för meteorologi. Vad säger Riksrevisionsverket?

  18. Lars Cornell

    Helt OT är det inte, och jag kan inte undanhålla er från det som jag tycker är dagens replik. Ärendet gäller sovsäckar som klarar -30 graderC.

    “Antar att du också har armbandsklocka som fungerar ned till 1200 m vattendjup och kevlarkalsonger.”

    http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article3935483.ece

  19. Peter Stilbs

    Lars #18 – jag har alltid retat mig på denna reklam för sovsäckar – jodå, sovsäcken klarar säkert -30C – men knappast den som ligger inne i den …

  20. tty

    ThomasP #5

    “Hur stor del av dagens djur- och växtlighet klarar ett sådant skift? ”

    I princip alla, av den enkla anledningen att alla nu levande arter i Europa har varit med om och klarat klimatomslag av ungefär denna kaliber åtskilliga gånger. Hört talas om Yngre Dryas?
    Arter som inte klarar abrupta klimatväxlingar har inte kunnat leva på den här planeten de senaste 2,5 miljoner åren.
    Undantaget är väl högfjällsarterna som nog till stor del skulle försvinna från Skandinavien. De klarade visserligen den postglaciala värmetiden (eller har återinvandrat), men då var det bara 2-3 grader varmare än nu. Sex grader skulle innebära att även t ex större delen av Sarek skulle få lågfjällsförhållanden. Fast om man får tro SMHI:s siffror så skulle det faktiskt fortfarande finnas kalfjäll i Sydnorge.
    En annan sak: en arts nuvarande utbredning definierar i regel inte hela dess “klimattoleransområde”. Dels är utbredningen ofta påverkad av människan, dels kan man av fossila “disharmoniska” faunor och floror se att arter som inte alls överlappar i nutiden ofta gjort det i det förflutna.
    Att lättvindigt definiera en arts klimattolerans från dess förmodat “naturliga” nutida utbredning kan därför ge ytterst udda resultat. Ta t ex denna helt allvarligt menade, och vitt och brett citerade, artikel som modellerat fram att omkring år 2080 kommer klimatet att ha blivit varmt nog att göra det möjligt för kaniner Oryctolagus cuniculus att börja kolonisera Skåne!

    http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0122267

    Förvisso ett extremt exempel, men man tycker att även ekologiska modellerare borde ha klart för sig att kaniner trivs och frodas i allting från sydtaiga till tropisk halvöken till subarktisk tussockhed.

  21. tty

    John Silver #11

    “Har du glömt att effeken är logaritmisk?”

    Den är omvänt logaritmisk, d v s det krävs en exponentiell ökning av växthusgaser för att få en linjär temperaturökning.

  22. Guy

    Är isbjörnen en art som i framtiden inte kommer att klara sig i i Karesuando? Thomas, när såg du senast en isbjörn i Karesuando? Märk att isbjörnar i fångenskap kanske aldrig ser välmående ut.

    PS jag försökte förstå din text, men det här var för tjockt.
    ” Finns ens arter anpassade för ett sådant klimat givet att vi fortfarande kommer att ha ljusa somrar och långa, mörka vintrar”

  23. tty

    Lars Cornell #18

    Enbart intressant för prylnördar. Ned till ca 10 minusgrader räcker en helt vanlig sovpåse (föredrar det framför sovsäck) plus ett vanligt tvåmanstält. När det blir kallare än så får man ta till dunsovsäcken. Lättare, enklare och förmodligen extremt mycket billigare. Och som en kommentator påpekade, jag skulle inte vilja bli kissnödig i ett sådant där “sovsystem”.

  24. Peter F

    tty #20

    Den art som inte skulle tåla en större värmeökning i Sverige är humlorna. Humlor gillar vårt klimat. Vi har 12 unika arter i fjällen som t o m kan flyga i snöglopp vid o-gradigt. De har visserligen en inbyggd kylfunktion, men 6 grader varmare i fjällen kanske skulle ha en påverkan. Å andra sidan skulle andra arter vandra upp. Humlor finns för övrigt inte i varmare länder typ Spanien. Hos oss är humlorna vår viktigaste pollinator. Fjärilarna i fjällen skulle nog må bra av lite varmare och längre somrar. Finns inte så många fjällunika arter.

  25. Peter F

    frts #24

    Andra arter skulle också bara vandra upp till fjällen.

  26. verner

    De meteorologer som jag jobbat tillsammans med har varit stolta över att få så liten felprocent som möjligt i sina prognoser. Men dagens väderspåmän och väderspåkvinnor har inte denna ambition.
    Därav kan vi få den här typen av framtidsvisioner. Man har ingen ambition att förstå vad man sysslar med utan litar helt och full att programmeraren och programmakaren gjort rätt.
    Att vi i Europa har en liten temperaturhöjning just nu beror på den ökande globala solinstrålningen.
    Sedan 1983 har globalinstrålningen ökat med mera än 10 %. Tittar man på John Christys diagram över satellittemperaturer och temperaturer uppmätta med ballong så är det för mig alldeles uppenbart att globalinstrålningen ökar temperaturen.
    CO2 är inget “Hållbart” argument för temperaturökning lägre.

  27. Thomas P

    tty #20 Du missar ett antal effekter. För det första handlar det om hastighet av klimatförändringen, snabbare förändringar blir svårare att klara av. För det andra tittar du bara på arternas överlevnad, inte hur utarmat landskapet kan ha blivit under tidigare skiften innan naturen han ifatt om större delen av individerna dog. För det tredje bortser du från mänskligt skapade barriärer modell vägar som gör det svårare för många arter att migrera idag än under tidigare klimatskift. Så visst, i någon mening har du säkert rätt att naturen klarar av stora klimatskift, men det är inte detsamma som att det är lätt att leva under den tid de pågår.

    Sett ur ditt tidsperspektiv kanske en klimatförändring som t ex gör att större delen av vår granskog dör pga skadedjursangrepp eller annan stress inte är något problem, det finns andra arter som kan fylla luckorna på ett sekels sikt eller så, och 90% dödlighet är evolutionärt försumbart, det tar bara några generationer att nå tillbaka till samma nivå. Det finns också stor genetisk variation inom speciellt växtarter som gör att nya plantor bildas från från frön som har bättre anpassning till det nya klimatet. Men som sagt, övergångsperioden blir kaotisk och alla våra barriärer är ett nytt, unikt, problem.Speciellt sårbara är träd som lever lång tid och en del arter som har väldigt svårt att sprida sig i någon högre takt, typ marklevande insekter och växter vars frön sprids av dessa.

    Guy #22 Vad gäller ditt PS var min poäng att årsmedeltemperatur inte är allt. Tänk dig extremfallet att vi skulle få tropiskt medeltemperatur i Sverige. Skulle vi kunna ta en planta från tropikerna och tro att den kan leva här? Nej, troligen inte. Den är anpassad till att året runt ha 12 timmar solljus medan vi i Sverige fortfarande skulle ha långa dagar på sommaren och nästan inget ljus på vintern. Den har aldrig anpassat sig till att tappa löven när det inte finns ljus för fotosyntes.

    Även mindre skiften kan ge problem därför att olika organismer läser av årstidsväxlingar på olika sätt. En del med temperatur, andra med dagens längd. Ändrar du temperaturen kommer de hamna ur fas vilket kan förstöra t ex pollination.

  28. Henrik I

    Egentligen bör man inte ens kommentera de stolligheter som politrukerna på SMHI spottat ur sig den här gången. Alla som har arbetat med simuleringar, inte minst finita element-dito (som i huvudsaklig form av Navier-Stokes ekvationer utnyttjas på ett hårresande felaktigt sätt i GCM), vet att man kan få vilket svar man vill. I den normala världen är man dock tvungen att verifiera modellerna mot mätresultat innan man ens vågar säga ett pip eftersom a) ingen litar på simuleringar hur som helst och b) ett positivt verifieringsresultat åtminstone får upp stämningen i simuleringsgruppen (hehe).

  29. Guy

    Thomas, det är många plantor som inte nu heller passar in här trots att temperaturen skulle stämma. Ljusväxlingen är en viktig faktor, precis som du säger. Temperaturen kanske inte har så stor betydelse. Kylän förståss. Om växtperioden blir för kort. Jag har inte hört av störnigar från en lång växtperiod.

  30. Allan Forsling

    Henrik- frågor

    Några förslag: hur mycket har den globala medeltemperaturen stigit de sista 100 åren?
    Är detta unikt i jordens historia?
    Hur mycket har den globala medeltemperaturen stigit de sista 15 åren?
    Hur såg en termometer ut för 100 år- hur exakt mätte den?
    Finns skillnader mot dagens termometrar?
    Hur påverkar urbaniseringen resultatet av mätningar? Hur många fler människor är vi på jorden nu jämfört med för 100 år sedan. Hur bor människor idag jämfört med för 100 år sedan?
    Hur kan SMHI tro någonting om framtidens klimat?

  31. tty

    PeterF #24

    “Humlor finns för övrigt inte i varmare länder typ Spanien.”

    Jag har hört det påståendet förr, men det är inte sant, det vet jag av egen fälterfarenhet. Däremot finns det mycket få humlor i Nordafrika. Det finns t o m några humlor som är endemiska på Korsika fick jag höra en gång när jag var där, men det är sant att humlor i huvudsak är montana i Medelhavsområdet.

  32. L

    Det som stör mig mest är hur journalister (och politiker) tolkar ordet scenarier. Dom envisas med att prata om det som att det är prognoser. Fattar dom inte att scenarier är hur det skulle se ut om gräset var blått och havet rött, eller om alla gick på händerna. Scenarier är “om” med olika stora bokstäver, inte “när”.

  33. Ingemar Nordin

    L #32,

    Det värsta är väl att klimarthotsförespråkarna i IPCC också tolkar scenarios som prognoser. T.o.m. tillräckligt säkra prognoser för att ligga till underlag för drastiska politiska beslut. Inga “om” där inte!

  34. Sigge

    #30 Allan Forsling

    Du ställer några frågor som jag faktiskt kan svara på.

    <>
    Svar: Mellan 1915-2015 har temperaturen ökat ungefär 1 grad. (Det bör beaktas aa 30-40 åren innan sjönk temperaturen med 0,2 grader)
    <>
    Svar: Ja
    <>
    Svar: c:a 0,15 grader.
    Hur såg en termometer ut för 100 år- hur exakt mätte den?
    Svar: De festa termometrar som användes av metrologiska institut under 1800-talet och större delen av 1900-talet var kvicksilvertermometrar som hade en noggrannhet på 1/10-dels grad. Det som inte var så utvecklat under 1800-talet och första halvan av 1900-talet var mätskåpen. De kunde soliga dagar visa lite för hög temperatur. För enstaka dagar kan felet bli ganska stort, men utslaget på hela året blir felet marginellt.
    <>
    Svar: Dagens elektroniska termometrar kan mäta med större noggrannhet.
    <>
    Svar: Där finns en påverkan då man förr ofta hade mätstationer inne i städer och numera flyttat ut dessa till lantliga förhållanden för att urbaniseringen inte skall påverka. Varje gång en mätstation flyttas så justeras mätresultaten från gamla läget för att det skall vara jämförbart med nya läget.
    <>
    Svar: Det är många fler som lever på jorden idag, men eftersom landsbygden avfolkas i större delen av världen så påverkar det inte mätresultaten för att nästan alla mätstationer är på landsbygden.

  35. OT

    Vissa kommentatorer har här ifrågasatt mötet mellan utrikesminister Laurent Fabius och franska väderpresentatörer.

    Mötet ägde rum den 3 juni 2014. Ett tiotal väderpresentatörer var inbjudna till frukost av Fabius för att gå igenom en strategi för kunna övertyga den franska allmänheten om klimathotet. Samma dag upp uppmärksammades saken i franska medier. Se t.ex: https://www.youtube.com/watch?v=YcJW4o2FGfk
    Syftet med inbjudan var: ” … afin d’explorer différentes manières qui pourraient être mise en oeuvre pour sensibiliser le grand public aux enjeux climatiques …”.

  36. AG

    Jag anser SMHI diskvalificerar sig redan när de använder sig av RCP 8.5. Det finns en utmärkt sammanfattning av varför RCP 8.5 är den värsta sortens sagor utan förankring i verkligheten här: http://achemistinlangley.blogspot.ca/2015/06/on-rcp85-and-business-as-usual-scenario.html

    Att man just från SMHIs sida väljer just det värsta tänkbara eller snarare helt otänkbara scenariet och inte det mest troliga, riskerar ju att man lägger resurser på marginalföreteelser och man ska ta SMHIs scenrarior på allvar. Dessutom så är det mest trams att försöka göra klimatscenarier på en så liten skala som Sverige innebär. Det är nämligen så att skalan minskas så ökar – i verkligheten – också påverkan från den naturliga variabiliteten. Den som man i princip alltså inte har med i modellerna! AMO t.ex som påverkar starkt vår lokala klimat finns inte ens med som en parameter. Rätta mig om jag har fel.

    Curry har f.ö. ett utmärkt föredrag om varför man inte bör fatta några beslut byggda på klimatmodellers “scenarier,” det har några år på nacken men Curry har inte i nutid ändrat ståndpunkt trots att utvecklingen gått framåt även för modelleringsarbetet:
    https://curryja.files.wordpress.com/2012/03/berac-curry-talk.pdf

  37. Videon i min förra kommentar #(35) lades upp av departementet i fråga.

    Här en artikel om mötet: http://www.terraeco.net/Rihouet-Collado-Agostini-Comment,55288.html
    Texten är daterad 03.06.2014.

  38. Carbomontanus

    #26

    Hva som også ofte avslører og diskvalifiserer er når disputtantene fører sine entydig bastante påstander i prosenter.

    Ikke alle disputtantene synes klar over dette.

    At solinnstrålingen i bestemt form entall og ikke nærmere presisert skal ha øket med 10% siden 1983 og således forklare en liten oppvarming i Europa siden da, fremdeles i bestemt form entall og at dette så avrundes med at CO2 dermed ikke er noe holdbart argument for temperaturøkning i ubestemt form entall, …….

    ………….faller på en rekke kontroller og kriterier og sender disputtanten rett i dass.

    Disputtantene er, som opplyst om, ofte ikke klar over slike ting.

    Alternativt så synes de å komme fra, og derfor også kanskje heller like seg i d /o.

  39. GoranA

    # 27
    Du får nog vara mer precis annars är bara ordbajseri.

    “För det andra tittar du bara på arternas överlevnad, inte hur utarmat landskapet kan ha blivit under tidigare skiften innan naturen han ifatt om större delen av individerna dog”.

    “För det tredje bortser du från mänskligt skapade barriärer modell vägar som gör det svårare för många arter att migrera idag än under tidigare klimatskift”

    “Speciellt sårbara är träd som lever lång tid”

  40. Verner

    En ökning av temperaturen som visas i SMHI scenario skulle väl vara rena guldgruvan för svenskt vidkommande. Tänk att få mellaneuropeiskt klimat i Sverige. Vår uppvärmningsnota skulle sjunka drastiskt. Tänk en vinter helt utan snö och minusgrader.
    Det måste vara rena drömmen för ett “Hållbart” samhälle att minska sin energiförbrukning, eller…

    Jag tror inte att SMHI har tänkt på detta för då faller deras skrämselpropaganda platt till marken.

    Såg Romson på Aktuellt i kväll som svamlade om att hur regnet, skyfallen skulle öka och i samma stund påstår hon att det redan inträffat.
    Finns det i SMHI:s statistik som kan påvisa att skyfallen har ökat i Sverige senaste 50 åren? Finns inte det så är det allvarligt när en minister står och ljuger i TV aktuellt.

  41. gustav

    #26 Den som gör sig besväret att faktiskt gå in på smhi.se ser att scenarierna RCP 2,6, RCP 4,5 och RCP 8,5 alla visas. Det görs heller inte någon värdering om vilket scenario som är troligast.
    Den största osäkerheten i beräkningar av framtidens klimat är trots allt halterna av växthusgaser, det är något som vi inte kan räkna ut i förväg utan bara kan anta; därav scenarier, dvs möjliga utfall.
    Förövrigt är det spännande att scenarierna samtidigt beskylls för att vara för precisa och för diffusa. Kanske borde SMHI fundera på att förenkla faktatexterna.

  42. John Silver

    #21 tty,

    Logaritmiskt avtagande är mer korrekt.
    Du svarade inte på frågan.

  43. Helge

    # X Thomas P

    Det märks väldigt tydligt att du inte har några djupare kunskaper om biologi och ekologi. Du rabblar i princip populära alarmist floskler utan egentlig substans.
    Flora och Fauna påverkas av en mängd parametrar, klimatet är bara en av många.

    Snabba väderomslag är vanliga, cykliska klimatförändringar också. Än så länge har vi det relativt kallt.
    Här lite kloka lärdomar…
    http://www.kullmantreeline.com/empty_16.html

  44. Ingvar i Las Palmas

    Ingemar #15
    >Samma TT-nyheter – och allt som inte förmedlas av TT verkar inte finnas.
    Det är verkligen bedrövligt!

    Och visst är det så. Jag läser nyheter på olika nyhetskanaler på nätet och tar till mig en del via spansk TV

  45. Carbomontanus

    John Silver & al

    Når CO2- virkningen er logaritmisk avtagende med konsentrasjonen, og konsentrasjonen er eksponensialt tiltagende met tiden, så bør resultatet antas å kunne være rett lineært stigende i tiden.

    Slik at finner vi så andre former, figurer og trender enn dette, så må vi se opp for at også andre effekter kan være medvirkende i helheten.

    Vi gjenkjenner for eksempel både solflekk- duvningene og ENSO helt klart om vi bare vet hva vi da skal se efter, og vi kan til og med drøfte north Atlantic Oscillation i en lengre, tilsynelatende 60 års periodisitet, hvor det også virker som om NAO har høyere amplityde enn både solflekkene og ENSO. Men høyest amplityde synes altså da heller CO2- klimagassvirkningen med positive feedbacks å ha. .

    Og i alle fall, holder vi rede på begrepene og de rimelig fysikalske grunn- virkninger og årsaker, så finner vi også meget lettere fram og kan bedre orientere oss og følge med. Men gir vi oss bare til å bestride og benekte det samme,…. ja da skjærer det seg for oss og vi mister virkelighetskontakten.

  46. JIMMY

    När SR – SVT – TT demokratur svans mono media angriper stålproduktion och cement tillverkning i Sverige så ser man tydligt att detta yrande om en ofarlig spårgas co2 är desinfo och styrd –

    grön ecofascism .
    Detta är numera enbart 100% jobb systemhotande samhällsfarliga och en klockren definition på nationell säkerhetshot terrorism

  47. John Johanson

    #1 Alan Forsling
    “Finns det inte en enda visselblåsare inom SMHI?”

    De är väl rädda om jobbet:
    http://dailycaller.com/2015/11/02/top-french-weatherman-fired-for-denying-global-warming/

  48. Slabadang

    Scenarier=Vilda spekulationer byggda av lager på lager av helt osannolika antaganden!

    Matt Ridley:
    What is more, in the small print describing the assumptions of the “representative concentration pathways”, it admits that the top of the range will only be reached if sensitivity to carbon dioxide is high (which is doubtful); if world population growth re-accelerates (which is unlikely); if carbon dioxide absorption by the oceans slows down (which is improbable); and if the world economy goes in a very odd direction, giving up gas but increasing coal use tenfold (which is implausible).

    Sen kan vi lägga till återkopplingen från vattenånga …..

    Ohhhh så “vetenskapligt” ??? Sannolikheten att världens befolkning åter skulle börja accelerera typ 0.02% ,att klimatkänsligheten för CO2 är hög /allt tyder på motsatsen) 0.01, att havens absorbtion av CO2 minskar .0.001, att världen slutar använda gas och ökar kolförbrukningen tio-falt 0,000001, att vattenångan och moln har stor förstärkningseffekt 0,000000001 %

    Så summerar vi sannolikheten att scenarierna är korrekta 0,02*0,01*0,001*0,000000001 = 0.000000000000002 % sannolikhet.

    Sannolikheten att Kanarieöarna vinner hockey – VM är betydligt större!

  49. Slabadang

  50. Carbomontanus

    #48
    Hr S. Dang

    Du skal aldri si aldri……..

    Men det er noe som heter Revelle indexen. Den er noe komplisert men står på Wikipedia og kan utledes av bicarbonatbufferen og løseligheten av gasser i vann.
    En ting kan sies med sikkerhet, det er at når havet blir surere så stagnerer løseligheten.

    Dette her er temmelig godt målt opp også på mange måter. That science is settled. Og til tross for det så er det altså mange fusentaster og vraltere som mener og som underviser noe annet.

    Det mer seriøse carbon sink, efter mitt syn også det eneste seriøse, er fotosyntesen. Derfor bør man idag også heller sverme for de grønne verdier.

  51. Magnus Cederlöf

    Sigge #34:
    Var har du fått uppgiften ifrån att de flesta mätstationerna är på landsbygden? Det är väl snarare tvärtom. Ofta byggde man stationen utanför staden, sen har staden växt runt stationen.

  52. Carbomontanus

    #49

    Nei, mener De det Hr.Dang?
    jeg bruker dem ikke, så jeg kan ikke dømme om det.
    Men Lomborgs salg tar jeg ikke for god fisk.
    Professorenliebe er noe man må venne seg av med idag.

    Det er altfor lett å bli profet i eget land har jeg tidlig måttet merke. Her vrimler av profeter, så tett at her må man måke profeter for å kunne komme til orde. jeg blev selv kårtet til profet efter bare 2 års studium. jeg trengte bare å lese profetboka. Så efter 7 år ble jeg kåret som religionsstifter. Da skjønte jeg at dette er ikke mitt kall, det er ikke krevende nok, for det jeg hadde gjort var bare møl.

    Det er igrunnen en værre, og en ganske ille situasjon. Folk er notorisk fanatiske og altfor lettroende så de kan tryne for hvasomhelst og være stein sikker på det også.

    Og hva gjør vi med sånt? Det er heller en verdig og mer krevende oppgave.
    Mot dumheten kjemper selv guderne forgjeves, men all den tid man ikke er noen gud,………

  53. Christopher E

    Intressant utbyte här:

    Allan #30: “Fråga: Är den globala medeltemperaturens stigning de senaste 100 åren unik i jordens historia?”

    Sigge #34: “Svar: Ja”

    Alarmisternas självsäkerhet är helt i en klass för sig! Det enda unika med senaste seklet är att vi haft termometrar… och försöken att tolka dem inte ens överens om hur mycket varmare det blivit, eller ens om det blivit varmare alls de senaste 15 åren, tilltaget att ange hundadels grads noggrannhet till trots.

  54. Christopher E

    #51 Magnus Cederlöf (och Sigge)

    Att mätstationerna alla står i opåverkad landsbygd är givetvis bara en fantasi som framförs med sedvanlig självsäkerhet.

    Om det Sigge skrev var sant skulle det inte finnas korrelation mellan urbanisering och temperatur i de dataset som bildar underlag för de globala medelvärdena.

    Men se, korrelation är just vad där är:

    http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2007JD008465/abstract

  55. Carbomontanus

    #51 Christopher E

    Det der tror jeg faktisk er en hype / myte, og gammel overtro. På våre breddegrader er det ofte og i regelen lunere ute på landet enn i sterkt raserte og urbaniserte strøk.

    Men rundtomkring Bedehuset i Texas der jorden dessuten er flat og solen står nesten i zenith kan det være omvendt. Men der bor vi ikke. For der bor det jo bare innbildske fjols og troll.

  56. Allan Forsling

    Tack för svar Sigge
    Jag har några kommentarer

    Svar: Mellan 1915-2015 har temperaturen ökat ungefär 1 grad. (Det bör beaktas aa 30-40 åren innan sjönk temperaturen med 0,2 grader)

    Om vi då antar att temperaturen var 0.2 grad varmare som “normal”, så är ökningen 0.8 grader

    Svar: Ja
    Ja, vi vet att vi haft stora förändringar i klimatet historiskt, inget nytt om vi nu får ändring. Första regeln för en vetenskapsman vid vad man tror är en ny upptäckt- är detta verkligen nytt och unikt? Svar nej

    Svar: c:a 0,15 grader.

    Ja, hur mycket temperaturen ökat sista 15 åren är inte odiskutabelt. En del säger att temperaturen legat i stort sett stilla.

    Hur såg en termometer ut för 100 år- hur exakt mätte den?
    Svar: De festa termometrar som användes av metrologiska institut under 1800-talet och större delen av 1900-talet var kvicksilvertermometrar som hade en noggrannhet på 1/10-dels grad. Det som inte var så utvecklat under 1800-talet och första halvan av 1900-talet var mätskåpen. De kunde soliga dagar visa lite för hög temperatur. För enstaka dagar kan felet bli ganska stort, men utslaget på hela året blir felet marginellt.

    Svar: Dagens elektroniska termometrar kan mäta med större noggrannhet.

    Ja man kan väl fundera på dels tekniken i sig, som blivit bättre, men också rutinerna för mätning- hur likartade de var jorden runt..

    Svar: Där finns en påverkan då man förr ofta hade mätstationer inne i städer och numera flyttat ut dessa till lantliga förhållanden för att urbaniseringen inte skall påverka. Varje gång en mätstation flyttas så justeras mätresultaten från gamla läget för att det skall vara jämförbart med nya läget.

    Justeringar är alltid vanskliga- de påverkar resultatet i en lång serie, men hur? Ökar risk för fel

    Svar: Det är många fler som lever på jorden idag, men eftersom landsbygden avfolkas i större delen av världen så påverkar det inte mätresultaten för att nästan alla mätstationer är på landsbygden.

    Såvitt jag förstår har jordens befolkning ökat från 1.66 miljarder till ca 7 miljarder på 100 år. Klart att det påverkar på olika sätt, troligen temperaturen också. Nu kommer inte befolkningen att öka på samma sätt de kommande 100 åren- det är inte troligt. Mindre påverkan

  57. Carbomontanus

    #54 Christopher E
    Sånt som det der er moderne hyper og klassisk overtro som går den sorte middelalder dengang jorden var flat, en høy gang.

    Barnet er åpenbart ikke kommet seg ut av folkets hus eller av anstalten enda, der jorden også ganske riktig er flat som et gølv eller som en ekserserplass. Og barnet følger, og adlyder også ganske riktig skriftens bokstav og doktrinene, dogggggg- mene blindt troende og gjentar dem obligatorisk rytmisk liturgisk ved enhver given anledning.

  58. Mats

    Läste i Eskilstunakuriren idag en (som vanligt okritisk…) artikel om temperaturen.
    “Det kan bli upp till 5 grader varmare”
    Man frågade också olika personer om de var oroliga. Den äldsta svarade att hon inte var orolig, temperaturen har ju skiftat i hundratals år. Bra där.
    Den yngsta var orolig, för det skrivs ju så mycket om det…
    Är inte detta typiskt? De yngre tror på vad som skrivs, har inte lärt sig att källgranska eller ifrågasätta. Det som sägs i media är sant. Man blir ju mörkrädd!

    Och var är journalistens fråga: – Var finns bevisen för 5 grader?

  59. Rolf Almlund

    Det är intressant när klimatmodellers scenarior tas för en sanning om framtiden. Man kan ju alltid se hur väl de lyckats tidigare med att förutsäga den framtid man hade då. Här är en intressant jämförelse med trender i modellerna inklusive “error bars” och trenden i diverse tempserier. Trots att man inte har med “Error bars” i temperaturserierna så ser man ju ganska tydligt att modellerna ger avsevärt högre trender än verkligheten.
    Men som Olle R tidigare påpekat så ligger ju “Error Bars” för t ex HadCrut4 på +- 0,013 K och RSS på +- 0,068K , så de syns knappast i diagrammet.
    Att man dessutom (vilket är ganska spännande) i modellernas framtida scenarior, har med Mount Pinatubo avkylningen tyder kanske på att det finns en viss “hindsight” i modellerna, eller kunde man förutse ett vulkanutbrott?
    http://www.staatvanhetklimaat.nl/2015/11/03/modellen-vs-waarnemingen-trends/
    (tyvärr på holländska)

  60. Kenneth Mikaelsson

    Gå in och kolla på daglig uppdatering 03/11

    http://www.weatherbell.com/

    Skulle haft några med den kalibern på SMHI

  61. Olle R

    Lars Mellbom, #35 och 37. Bra jobbat med din källforskning.

    Jag kan dock inte finna någon ” smoking gun” när jag m h a Google translates smått komiska filtrering tagit mig igenom texten.
    Det verkar vara ett öppenhjärtigt frukostmöte mellan minister Fabius och ett antal journalister med väder som specialitet, med syftet “att utforska sätt som skulle kunna vidtas för att öka medvetenheten om klimatfrågan”
    I texten framgår att väderfolket inte gillar termer som “klimatkaos” och att man bör undvika att “demoralisera och skuldbelägga människor”.
    Man kan inte ana minsta antydan till ministerstyre, snarare är det en öppen diskussion, där journalisterna t ex avråder från vissa språkliga begrepp och menar att det inte finns utrymme att tala om klimat i korta väderpresentationer.

    Verdier har inte sagt något på detta möte som ansågs värt att citera i artikeln. Ingen av de andra närvarande verkar ha “triggats” av detta möte, ändå nämns att en öppen klimatskeptiker, Laurent Cabrol, var närvarande.

    Tills nya fakta framkommer är min arbetshypotes att Verdier redan innan frukostmötet var ideologiskt/ psykologiskt predisponerad, och därför såg “stora konspirationer” bakom något ganska oskyldigt. Eventuellt kan detta ha kryddats av att Fabius inte är någon expert på klimat och väder och kan ha tendenser att uttrycka sig klumpigt.
    I boken som Verdier sedan skrivit har de konspiratoriska vanföreställningarna gått lite för långt, han tar heder och ära av klimatforskare och politiker på ett sätt som gränsar till åtalbart förtal.

    Med tanke på den fria franska journalistkåren, starka militanta fackföreningar och arbetsrättslagstiftning..
    Hur är avskedandet möjligt ? Eller är det helt enkelt så att Verdier gått lite för långt, och därför inte åtnjuter något fackligt och arbetsrättsligt skydd. Han kan ju alltid driva en process själv om han anser att han har på fötterna… Det är väl enkelt för själsfränderna att skaka fram de pengar han behöver för rättsliga omkostnader…

  62. Olle R

    #59 Rolf, Du bör tänka på att klimatmodellerna (i bästa fall) representerar 109 jordar som enligt kaosteorin producerar sina egna vädervariationer och naturliga cykler (på upp till 60 år) som överlagrar den antropogena klimatdrivande trenden. Att en av ensemblemedlemmarna ( tex den verkliga jorden) från tid till annat avviker från ensemblemedelvärdet är inte så märkligt.

    CMIP5 modellerna går på känd historisk forcing fram till 2005, sedan tar RCP-scenarierna över. Märkligt nog är inte TSI standardiserat, utan de flesta modellerna har anammat en nivå som med senaste bästa vetande kan vara 6 W/ m2 för högt (eller 1,5 W fördelat på hela jordens yta).

    Enligt Schmidt et al 2015 har forcingen (växthusgaser, aerosoler, solstrålning, etc) varit för hög vilket kan förklara ca en tredjedel av diskrepansen mellan modeller och observationer.

    Enligt Cowtan et al 2015 har man jämfört äpplen och päron, modellerna kör med global 2 m lufttemperatur, observationsindex med 2 m temp över land och SST på oceanerna. Tar man hänsyn till detta försvinner ännu en tredjedel av diskrepansen mellan modeller och observationer.

    Den sista tredjedelen är helt enkelt naturliga variationer. Med en el Nino i vardande och antagligen två nya rejäla rekordår 2015-2016 så är observationerna snart en bra bit över modellmedel, likt 1998.

    En kul detalj är att jag på egen hand tog fram en äpplen mot äpplen-graf innan Cowtan et al 2015 hade publicerats, som visar att modeller och observationer stämmer hyfsat..
    (Jag har här använt modellmedel för högsta utsläppsscenariot, RCP 8.5, inga spagettiplymer och konfidensintervall, utan ett “rimligt” avvikelseintervall på +/-0,2 grader runt modellmedel)
    https://drive.google.com/file/d/0B_dL1shkWewaNFVPdHpkRDZUMU0/view?usp=docslist_api

  63. Rolf Almlund

    Olle R #62
    Låt oss vänta och se, det kan också vara så att vi får en efterföljande La Nina som drar ner värdena på lite längre sikt. Den som lever får se.

  64. Mats G

    62
    Olle R
    “Du bör tänka på att klimatmodellerna (i bästa fall) representerar 109 jordar ”

    Det du bör tänka på är att klimatmodeller är fantasifoster. Din förklaring om kaosteroin håller inte. Klimatet är kaos. Men det är kaos inom givna ramar. Vad som helst kan inte hända. Typ Jorden brinner upp.

    Men tillbaka till 109 datamodeller. Ett medelvärde av 109 fantasier blir fortfarande en fantasi.

    De som har gjort klimatmodellerna har ju medgett att de har använt H20 som en positiv återkoppling för att kunna förklara tiden mellan Pinatubo och el Nino. Det som man gör en sådan situation är att man tar bort extremvärden för att kunna hitta trenden. Gör man det, dvs som man skall så blir medeltemperaturen oförändrad i 25 år. Dvs bara fem år kvar tills klimathotet är falsifierat.

  65. Guy

    Mats G # 34

    det där med 30 år är bara flyttade målstolpar. I början tror jag 10 år räckte till. När 10-årsgränsen närmade sig blev det 15 år varpå gränsen igen flyttades till 20 år och nu är det alltså 30 år?

    Det här är baserar sig på skeptikernas fråga till alarmisterna om hur många år av platå som räcker till för att dom skall vända kappan. Hittills har ingenting räckt till, men så är det ju inte heller fråga om klimatet.

  66. Carbomontanus

    #64, Dr. eller Genosse Mats G.

    Jeg ser De regner med at vanskene skal være blitt expedert og bilagt innen rammene av neste 5- års plan.

    Og arbeider efter den hovedhypotese at Klimasurrealismen og klimanektingen stort sett og hovedsakelig har sin statsreligiøse rot og sitt esoteriske ståsted i den såkalte viten- skaaaaaaaaaa- pleige sosialisme, arbeider raaaasen-brangsjen-klassen-dassens erfaringer og ungsosialistisk barnekonfirmasjon før man blev tørr bak ørene, ja i bleien,….. så det virkelig skal sitte for livet. Og er communist manifesto med o, ultra- venstresiden og kadaverdisiplinen, som er syndig, feilaktig og dypt beklagelig.

    Og at det er fedrenes synder i virkeligheten som hjemsøker slekten i 3dje og 4de ledd, som om boka hadde rett.

    Men det kan forsøksvis forklares ved partnervalgene og kroppsparfymene hyugienen og enhets- deodoranten som var pliktig 0.5% fenoloppløsning som munnspray, i armhulene og i skrittet også, for alle. Noe som effektivt vil begrense partnervalgene sterkt. Det er anstaltlukta og lukta av sosialismen i østberlin fra gammelt av.

    Og dertil kommer så Mendels arvelover.

    Og da sitter det dypt.

  67. Carbomontanus

    #66 Guy

    Det der er ganske klart heller et spørsmål om hva du velger å oppfatte og definere som “Klima”. Opp- fatt først at der er du ikke gitt overlærer og instruktør og definisjonsmakten.

    Og at just der er det at det også nå kan begynne å rakne for deg , som tiden og virkeligheten og omstendighetene går.

    Platået ditt synes i senere tid bl. a ved en viss “Karl” på NOAA å være blitt diskvalifisert og da rakner et hovedpremiss for argumentet ditt.

    Denne Karl har tatt meget hardt i og sagt at visse rykter og vedtak i IPCC om en “Hiatus” er en falsk føring som kan diskvalifiseres.

    HIATVS er LATIN og betyr en gjesp eller en pustepause.

  68. Carbomontanus

    #58 Mats

    De gamle,…. som Fanden snart desxsuden tager, de slapper av og ser seg tilfreds med det og bekymrer seg ikke. De har hatt og har brukt / misbrukt sine chanser og må stille for Erkeengelen heller snart og ikke noe å gjøre med det.

    Men de unge er mer bekymret.

    Er det så rart det, da?

    Er du også mørkredd så er det værre å kunne finne beviser. Den som intet våger intet vinner.

  69. Guy

    Kolberget 66

    Jag använder inte order ‘hiatus’.

  70. Thomas P

    Mats G #64 “Din förklaring om kaosteroin håller inte. Klimatet är kaos. Men det är kaos inom givna ramar.”

    Det var precis det Olle beskrev.

    “Gör man det, dvs som man skall så blir medeltemperaturen oförändrad i 25 år.”

    Oj, när du inte kunde visa att temperaturen stått stilla i 20 år klämmer du nästa gång till med 25 år. Ser det här ut som det stått stilla vare sig du tar bort Pinatubo och El Nino eller inte?
    http://woodfortrees.org/plot/gistemp/from:1990

  71. Carbomontanus

    # 70 Thomas P

    Det der er spørsmål om hvor stille du vil ha det, og fra hvorhen i verden og til hvilke formål, med hensyn på hva.

    Jeg så raskt efter. 05 deg endring,….. det er da helt neglisjerbart slik som været flakser og kommer og går her vi bor. Flere store GURUer har brukt akkurat det som argument “Temperaturen- smil smil… den er da svært stabil? Og det får de alltid til å vise.

    Jeg interesserer meg heller for og legger merke til andre ting som for meg er viktigere enn temperaturen og på håret.

    Klart høyere nedbør først og fremst og tydelig lengre sesong, men faktisk noe kjøligere somre selvom badevannet har vært iorden og vi har ikke hatt noen virkelig sure somre i nyere tid. Men heller ingen direkte tørkesomre på over 20 år, og det var vanlig før.

    Så synes vintrene å være jevnt over klart varmere selvom det også varierer. Skiføret er stort sett noe man kan glemme nå.

    De ting som interesserer meg er ikke akkurat temperaturen og gradestokken men heller slike adskillig tyngre og treigere ting.

    Så vi bør vel kunne konkluderer med at her bør man nok presisere endel og i forhold til hva som egentlig er ens interesser. Temperaturen er bare ett av parameterne og slett ikke alltid det mest saklige og særlig ikke på håret.

    “varmesum” er et begrep jeg knapt ser brukt i klimadisputten, men det virker mer saklig. Det er integralet av temperatur i grader i tiden over en definert hvorfra man teller varmesummen. Det har vært mye brukt i botanikken. Og telles som “døgngrader”.

    Hva for eksempel med vekstsesongen for microber sammen med fuktighet, i forhold til stabiliteten av trearkitektur? Der vil endringer som vi ser klart heller kunne bli dyre. Der teller klart døgngrader. Forøvrig også et tradisjonelt klimaparameter.

    På den annen side så grønnes det også klart mer enn før og det er positivt.

  72. Guy

    Thomas P # 70

    Grafer beror mycket på vilken skala du använder. Du kan nog få en platå med att ändra skalan till hela grader, vilket kanske skulle var rätt. Speciellt med tanke på att alarmet nu går upp till 9 grader :-).

    Du har förståss delvis rätt i att det finns ingen platå. Klimatet inklusive medeltemperaturer står inte stilla. Det mesta beror på vilken snutt man väljer att ta.

    Se bifogade grafer. Dom ger en tydlig fingervisning om klimatets variationer. Här finns knappast nåt att alarmeras för.
    https://www.klimatupplysningen.se/2013/09/10/95-sakert-fingeravtryck/

  73. Thomas P

    Guy #72 “Grafer beror mycket på vilken skala du använder. Du kan nog få en platå med att ändra skalan till hela grader, vilket kanske skulle var rätt.”

    Vad sägs om att göra som jag gjort tidigare: plocka med ett mycket längre intervall och se hur mycket trenden på senare tid avviker från den längre?
    http://woodfortrees.org/plot/gistemp/from:1900/plot/gistemp/from:1990/trend
    Då får du lite bättre perspektiv på skalan.

    Sen är klart att *vill* du ha kurvan platt finns det sätt att åstadkomma det. Enklast är att hävda att Kelvin är den mest naturliga enheten och att alla diagram skall börja vid nollpunkten dvs här 0 K. Då ser alla temperaturförändringar helt försumbara ut. Eller också tar du till Mörners knep och lutar diagrammet, då blir också kurvan ett horisontellt streck.

  74. Guy

    Thomas P #73

    Vi talar förbi varann igen. Du tycks villa krångla till det med hån och arrogans.

    Jag tog upp Lindzens kurva, eller två kurvor som i mitt tycke visar vad korta tidserier gör. Den visar också att om du sätter alla kurvor i samma koordinatsystem så blir det spagetti. Min tillit till kurvorna är inte speciellt hög. Dom är inte noggrannare än mätningarna, vilka i sin tur innehåller en mängd osäkerhetsfaktorer.

    Kan du utveckla din ide med Kelvin? Den slank mej förbi. Hur tänker du börja en kurva vid 0 K och vad är ideen med det? Dessutom är väl Kelvin en en naturlig enhet, eller?

  75. Carbomontanus

    #69 Guy

    Nei, det har jeg heller ikke hevdet, men det er greit å ha flere erfaringer og mulige typiske eller relevante congruente eller likedannede funksjoner og former og ikke minst gloser å falle tilbake på.

    Jeg tar ikke fem øre for å kalle det en lang drage eller et troll i skogen. Og jeg drøfter gjerne et “Gress…” når det er slik støy på kurven.

    En sykkel eller sykkling vil jeg slett ikke kalle det bortsett fra solflekk- duvningene som vi klart kan ane i “skogen”. Og jeg liker ikke at folk slår om seg med blankvals eller maskinavrettet skurlast for dilettanters byggeplaner for markeds og mediamonopol i vill natur og felles terreng.

    Og hvor er blyanten og viskelæret på frihånd? hvor et tavla og krittet og ilkke minst svampen? fremdeles på frihånd. Og hvor er kurvelinjalen? Hvorfor så pinlig pervers rett blankvals?

    En metode som faktisk ikke er dum er å ta en ståltråd og bøye den empirisk til med fingrene så den ligger der mest mulig usynlig i gresset. Det er også en saklig metode og kurvetilpasning og tydning.

    Man skal drive og finne og gjenkjenne trender og tendenser og da må man gjøre sånt, for jeg tror ingen her har fullt utstyr for kurvetracing og å drive med minste kvadraters avvik. Men blyanten og viskelæret på frihånd er ofte godt nok i praksis med litt øvelse.

    Og glosene, ikke en sykkling men snarere en surkling og gurgling og skvaling Nemlig heller viskøst og ikke tørrstofflig mekanisk eller LEGO- messig digitalt, og ikke særlig periodisk heller unntagen for solflekkene som er med.

    Og så må vi ikke være tause om og skjule det elementet som synes å ha høyest amplityde, den langtrukne eksponensialkurven i det hele, som synes å tilsvare både Keelingkurven og Church & White- kurven.

    Bulken på midten tror jeg er NAO og som man ser er adskillig mer markant enn ENSO

  76. Gunnar Littmarck

    #10
    Det är jag.

    Pappa köpte årskort för familjen då vi bodde på Lidingö så jag har varit väldigt många ggr på Skansen och inte sällan serverats nyårsmiddag på Bredablick.

    Isbjörnarna vantrivdes p.g.a. ett för litet område.

    Du skulle se isbjörnarna på Colobo Zoo 1978 då jag tog mina barns mamma dit, de trivdes på ett ca lika dåligt som de på Skansen, för de hade lika lite yta att röra sig på.

    Svalbard var 8C varmare med en än mer livskraftig isbjörnstam än dagens för ett antal årtusen den sedan.

    Kolla dokumenterade skelett om du är intresserad.

    Slutsatsen är att kyla minskar biodiversiteten men vissa arter uthärdar men med avsevärt mindre population.

    Som exempel kan du studera då Nordamerikas klimat blev kallare för drygt 13000 år sedan och 30 stora däggdjursarter dog ut.

    Kyla kommer fort och dräper, värme långsamt och förbättrar livsbetingelser för den överväldigande majoriteten av jordens livsformer.

    Jag kan faktiskt inte finna en enda art som dött ut p.g.a. minskad kyla…

    Kan du Thomas?