Klimatkänslighet, tisdagens tema även på MISU

I går bevistade jag tillsammans med ett 40-tal åhörare ett dubbelseminarium på Meteorologiska Institutionen på Stockholms Universitet – våra vänner Lennart Bengtsson och Gösta Walin fick vardera 25 minuter att söka göra åhörarna klokare. I salen återfann man förutom MISU-doktorander och forskare även deltagare i ett F57-årskullsåterseende från KTH (bl.a. Gösta, och P.-O. Eriksson, tidigare Sandvikchef som setts i klimatdebatten ett antal gånger – i mörk kostym 2 rader framför mig, med Raymond Pierrehumbert och Henning Rodhe till höger om sig).
gw
lb
Jag hade hoppats kunna vidarebefordra något klargörande här, men blev bara mer förbryllad av hopvävningen av de i och för sig enkla energibalanserna med olika modellelement för klimatsystemet. Till slut vet man inte vad som är ”fantasi” (modeller) och vad som är ”verklighet” (observationer) – och man tycks inte bry sig.
Så sent som i går togs ju ämnet åter upp här på TCS, av CG Ribbing ”Läckage i återkopplingen”, speciellt då verkligen observerade data för atmosfärens fuktighet – en nyckelparameter för de förhärskande tankarna om positiva återkopplingar som tänks förstärka koldioxidens roll.
Modellerarna talar åter om  ”Clausius-Clapeyrons lag” (samband mellan temperatur och ångtryck för ett ämne), medan observerade data inte visar några tecken på ökad vattenhalt i atmosfären med tiden (se CG.s bilder från i går).
I övrigt är ju den förväntade effekten rimligtvis liten – man behöver inte göra det märkvärdigt genom att nämna CC:s sekelgamla ekvation – samma information finns i en tabell över vattens ångtryck – som varierar ca 6% per grad vid säg 15 grader C.
Hur skulle en sådan liten förändring kunna förstärka en grundläggande uppvärmningseffekt från CO2 med en faktor ca 2-4, de siffror man vanligen ser ?? Och utan att klimatsystemet skenar?
Notabelt är också att man numera söker trolla bort den observerade avkylningen 1940-1975 genom att tillskriva den till mer sot i atmosfären, medan uppvärmningen 1910-1940 lämnas oförklarad.
Men för att få allt att gå ihop (stämma med AGW-bilden) i Jordens energibalans fokuserar man sig numera framförallt på tänkta förändringar i havens värmeinnehåll. Haven har ju ca 1000 ggr större värmekapacitet än hela atmosfären – så vad vi upplever på land är ju bara en krusning i sammanhanget.
Omvänt, så leder samma energimängd till en 1000 ggr mindre temperatureffekt i haven, så det gäller att mäta noggrannt – men är det inte en fåfäng uppgift?
CG har tagit upp detta i  detalj i två tidigare inlägg här på TCS, ”Levitus – ett ? till”, och ”Strax framför publiceringsfronten” – det centrala kokar ner till innehållet i ett diagram som ska visa ”temperaturanomalin” i världshaven mellan 0-2000 meters djup:
Levitus ocean temperature noggrannhet
Detta diagram visades också i föredragen på MISU i går – som en central ”sanning” vad gäller energibalanser och budgetar- men som tidigare påpekat  i de två senaste länkarna i förra stycket implicerar exempelvis de data som finns i diagrammet att man har en mätnoggrannhet på plus-minus 0.002 grader och en motsvarande vältäckande sampling av världshaven.
Jaha – med ca 3000 ARGO-bojar, som före ”justeringar” visade på en avkylning – inte en uppvärmning?
Någon mer som tycker allt framstår som overkligt?
Ja, det blev inte så mycket av dagens inlägg från mig – kanske i alla fall diskussionen kan fortsätta.
Varför inte utgående från ett hemsnickrat diagram med delvis välbekant innehåll? Den gröna kurvan är de ”HADCRUT3-data” som ofta citeras på TCS (importerade via länk på www.climate4you.com) – men jag har kompletterat dem med de 95% felgränser som man anser sig ha (rött = uppåt, blått = nedåt).
Informationen framstår nu i ett ganska annorlunda perspektiv än det vi är vana att se – felgränser på mer än 0.3 grader, samtidigt som man ältar 10 ggr mindre ”förändringar”…
hadcrut3
Och hur var det nu med det ”varmaste året” eller de ”10 varmaste åren” etc ?

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Sten Kaijser

    Tack Peter,
    den bild du ger stämmer ganska bra överens med den bild jag haft där min egentliga grundinställning varit att det klimatforskningen borde inte ha utgått ifrån meteorologin och vädermodeller utan främst från oceanografin.
    Jag upprepar här den mening jag formulerat tidigare – atmosfären blir så varm som haven tillåter

  2. Lasse

    Om det är i haven man kan mäta temperaturpåverkan-då är det i havsnivån det bör följas!

  3. Inge

    Enligt AGW ska värmen först komma via luft/land och sedan föras över till havet genom direktkontakt mellan luft/vatten. Det tar sin tid. Vattnet värms fortare upp genom solstrålningen och då har molnighetsgraden stor betydelse.

  4. Peter Stilbs

    Lasse #2 – visst – havsytans höjd är en utmärkt och väl medelvärdad indikator på genomsnittlig temperatur i havsvattnet.

  5. Slabadang

    Peter S!
    Overklighetskänsla är en bra beskrivning när man betraktar klimathypen. Jag har svårt att skilja mellan vad som är hyckleri prestige rädsla och ren blindhet bland de som fortfarande lyfter fram ”modellerna” som rättesnöret att hålla sig vid. Hur länge kan man hålla fast vid den linjen med självkänslan och yrkeshedern i behåll när terrängen svänger åt höger och kartan vänster?
    Det verkar som om de aldrig satte upp nån reträttplan. Kombinationen av ”stora osäkerheter” med styvkorksäkra och sanslösa påståenden och positioner blev oförenligt giftig cocktail. En aningslöshet utan riskanalys där de politiska behoven av enkla svar tvingade många till valet att lämna det som är rätt i byrålådan. I den här soppan är det svårt att skilja förövare och offer åt. Med vad man är lojal och varför är frågor som vi kan ställa oss själva och många har svårt att svara ärligt. Omständigheter kan förändra villkoren för vem man egentligen vill vara och man skaffar sig ursäkter längs vägen. Det är inte alltid lätt att göra rätt och det kan demoralisera nästan vem som helst till att göra tvärtom. 
     

  6. Slabadang

    Fundera hur SMHI presenterar data!
    Det klimatistiska fikonspråket måste punktmarkeras och i detaljbevakas.Var har den enkla redovisningen av antal svenska soltimmar i landet tagit vägen ? Har det det klimatistiska nyspråket nu döpt om svenska soltimmar till ”accumulerad global strålning” och håller tummarna för att vi skall förledas att tro att ”CO2-effekten” skall ses som inkluderad?
     
    Översta grafen ”Globalstrålning”
    http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11013!image/allgack_1983-lastyear.jpg_gen/derivatives/fullSizeImage/allgack_1983-lastyear.jpg
     
    Därefter samma graf? Nu som antal soltimmar:
    http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11014!image/allsack_1983-lastyear.jpg_gen/derivatives/fullSizeImage/allsack_1983-lastyear.jpg
    (KW/hM -2 lustigt val av enehet ? Vad är det för fel på W/m2
     
    Sen indrar jag ju om detta verklgien är sant! SMHI:
     
    Varför är inte serien längre?
    Det finns svenska mätningar av solstrålning längre tillbaka i tiden men de är inte direkt jämförbara med dagens mätningar. Stationer har flyttats, mätinstrument har bytts och detta medför små systematiska skillnader som ännu inte är helt klarlagda. Om man skulle visa dessa äldre data i samma diagram skulle det tyda på förändringar som inte är verkliga.
     

  7. Lasse

    Noterar att vindkraften har motvind , vilket inte hindrar Svensk Vindenergi att idag ge ut en hel bilaga i Dagens Industri. Där kan man glädja elkonsumenterna att de bara får 15 öre för elcertifikat en nedgång från 35 öre, vilket blir ca 3 öre per kwh för förnybar el.
    Nu är det framförallt företag som har råd satsa på vind som image skapare.

  8. ThomasJ

    Tack Peter – mkt intressant.
    ’Stölpade’ över nedan dokumentär via TheHockeyStick och den sammanfattar det hela på mycket lättförståeligt sätt (eller inte??  😉 ).

    Dokumentären sändes i augusti 1990, dvs 22+ år sedan!!

    Vad har hänt sedan dess, förutom alla mer/mindre patetiska försök att hålla världshistoriens största vetenskapliga bluff ’levande’?
    Och varför i hela hum-hum är man tvungen att gå utanför Norra Nordkoreas publika-service-område för att öht. få en bredare belysning resp. informationsbas på/kring/av temat?
    Länk:
    http://www.youtube.com/watch?v=4Btd6L31ZYg
    Mvh/TJ

  9. Ingemar B

    Det ofta här man ”klimatskeptiker” ironiserar över användandet av vetenskapliga modeller i klimatforskningen. Här tycks Peter Stilbs jämställa modeller med ”fantasi”. (Se även Slabadang’s rätt typiska resonemang om modeller, i sin kommentar…)
    Kan nån förklara för mig vad som är principiellt fel att skapa vetenskapliga modeller, som ett försök att systematiskt beskriva ett fenomen i verkligheten? Det måste ju vara ett helt oumbärligt redskap om man vill komma framåt, speciellt i vår tid med den oerhörda datorkraft som finns.

  10. Ingemar B

    Ska va:
    Det är ofta man ser ”klimatskeptiker” ironisera över etc.

  11. Gunbo

    Slabadang #6,
    Det är inte samma graf! Kopiera och lägg in dem bredvid varandra så ser du stora skillnader.  

  12. Lejeune

    Ingemar B #9
    Jag tror inte att du behöver tälja till ytterligare en halmgubbe att kasta på den klimatpolitiska brasan, det finns ett tillräckligt stort lager av den varan som det är, redan nu! 
     

  13. Ingemar B
    Det är inget alls ”principiellt fel att skapa vetenskapliga modeller”, bara man är väl medveten om vad man studerar med dessa. Och vad man inte studerar, eller ens kan studera med sådana.
    Inom den sk ’klimatvetenskapen’ används ofta sådana modeller istället för verkligheten och observationer av densamma ..
    Men jag tror nog att ditt tillägg om ’oerhörd datorkraft’ är mer avslöjande än vad du kanske avsåg.

  14. Lennart Back

    Felet är inte att skapa modeller. Felet består i att ge dessa modeller ett bevisvärde större än noll när det gäller prognoser om framtiden, särskilt med tanke på att deras resultat hittills aldrig stämt. Ännu mera fel är det att basera politiska beslut på dessa modeller.

  15. Ingemar Nordin

    Peter S,

    Det är faktiskt oroande att se hur många publicerade artiklar som beskriver och jämför modeller med modeller snarare än med observationer. Visst, det kan finnas poänger med att jämföra modeller med varandra, men det är för det mesta helt ointressant för alla utom för modellbyggarna. Det oroande är, som du påpekar, då man helt enkelt ersätter verkligheten med modeller. Som exempelvis då man går ut och säger att ”forskarna” nu kan förutsäga den ena katastrofen efter den andra, och där ”bevisen” är att en modell säger detta.

    Modeller är bara avancerade räkneprogram, och att man lyckats välja ut (körsbärsplockning) det program som kan rekonstruera exempelvis temperaturen 50 år bakåt säger absolut ingenting om dess förmåga att förutsäga något om framtiden. Detta är blott en illusion som är alltför lätt att anamma:

    https://www.klimatupplysningen.se/2010/11/07/illusorisk-formaga-att-forutsaga-klimatet/

    Bakom varje framgångsrik modell finns 100 som misslyckats och som man därför inte har kunnat publicera någon artikel om (publishing bias). Precis samma problem som inom forskningen i parapsykologi.

  16. Lars Jonsson

    Tack Peter för att du kollar upp dylika möten, och rapporterar, även om man inte blir såvärst mycket klokare.
    Slabadang, det är som sats inte samma graf men man undrar hur man mäter soltimmar repektive globalstrålning. Är soltimmar enbart timmar då solen lyser från en klar himmel eller räknas all inkommande solstrålning?. Och är globalstrålning all strålning över hela spektrat, dvs även IR. I så fall vore det konstigt om solinstrålningen ökat med 0,5% år medan den totala strålningen enbart ökat med 0,3% år. Man antar att om den totala antalet soltimmar ökar borde även globalstrålningen öka?, eller har jag missförstått något. Eller är det så att det är mer sol, men när det inte är sol så är molnen desto tätare vilket ger denna skillnad. I alla händelser verkar trenden efter 1997 i stort sett ligga stilla.

  17. Slabadang

    Lars Jonsson!
     
    Förvirrad? : ) Välkommen i klubben! Med SMHI som karusellchef blir vem som helst yr. Du vet det är inte så kul att förklara den ökade solinstrålningens betydelse för de svenska temperaturernas uppgång. Återigen känner vi igen den svenska solkurvans figur 1983 och framåt från det globala molntäckets. E det inte konstigt hur ofta denna korrelation ger sig till känna? Att ange förändringen uttryckt som antal soltimmar eller ”ackumulerad globalstrålning” (vilket mysko begrepp!) påverkar inte kurvans karaktär. Hur får de fram skillnaden? +0,3 respektive +0,5 i trend när kurvorna ser identiska ut?

  18. Slabadang

    Kul gäng!
     
    Lewandowski Cook på SKSC och M Mann som ber Cook att förbereda positiva recensioner av hans bok på Amazon. Lewandowski frågar CAGWfanatiker vad de tror skeptiker anser om månlandningen, han gör misstaget att försöka föreläsa om statistiska metoder för McIntyre vilket visar vilken rabiat aningslös okunnig och oseriös man han är, och det ånglok McIntyre omedelbart skickar tillbaka för att köra över Lews argument kör fram och back några gånger extra bara för att markera vem som dominerar rälsen och rensa dem statistiskt skitsnack. Att börja tjafsa om statistiska metoder med McIntyre är att mucka med fel gubbe.
    Det var länge sedan det handlade om vetenskap och för många har det aldrig handlat om det utan bara om ideologi makt anslag och inflytande.

  19. Gunnar Strandell

    Ingemar B #9
    Trots att vi känner till alla naturlagar som gäller för en tärning hjälper det inte att ha all tillgång världens samlade datorkraft för att med större träffsäkerhet än en på sex förutsäga vad nästa slag kommer att bli.
    Så är det kaotiska system.
    Bara det faktum att IPCC påstår att den ensemble av modeller de valt ut pekar åt ett och samma håll visar ju att de inte längre modellerar ett kaotiskt system.

  20. Thomas

    Gunnar ¤19 jag tror inte riktigt du förstått det där med kaos. Kos innebär *inte* att man inget kan säga om ett system, att precis vad som helst kan hända. Om det vore så illa skulle inte livet på jorden överlevt som det gjort.

  21. Börje S

    #20
    Just det!
    Koldioxidhalten har varit åtskilligt högre än nu utan att temperaturutvecklngen tippat över. Inte ens haven haven kokade bort.
    Klimatet är tydligen stabilt, dvs håller sig inom vissa gränser.
    Men för den som tänker förutsäga hur havsströmmar, rörelser i atmosfären, molnbildning, solens variation, kosmisk strålningsvariation, månens inverkan, planeternas inverkan, jordaxellutning, variationen i banan runt solen, albedots variation, den varierande ismängdens temppåverkan på atmosfären osv, den som försöker sig på att räkna på alla dessa och tusen andra faktorer och alla de korskopplingar som de resulterar i ger sig verkligen  i kast med att beräkna det värsta kaos man kan tänka sig. 
    Den mannen har tagit sig Atlanten över huvudet.
    De som tagit på sig det och stolt kablat ut resultatet av sina beräkningar i hela världen som vore det sanningarnas sanning vad ska man säga om dem?  Kag bara undrar.

  22. Gunnar Strandell

    Thomas #20
    Kliv av hästen!
    Det är inte intressant att läsa vad du tror om vad jag förstår.
    Här är istället ett citat från Wikipedia med min fetning:
    ”Kaosforskningen sträcker sig över flera ämnesområden till exempel matematik, fysik, ekonomi, meteorologi och ekologi. Kaotiska system är system där små förändringar i initialvärden (starttillstånd) ger stora och på sikt oförutsägbara skillnader i tillstånd, ett fenomen som har fått namnet Fjärilseffekten. Oförutsägbara skillnader kan uppstå även om systemet styrs av deterministiska lagar.
    Jag fick uppfattningen att Ingemar B:s inlägg att han förväntar sig att modellerna ska kunna prediktera framtida väder och klimat. och det kan de inte för längre period än några dagar.
    Däremot används statistiska modeller för att beräkna storleken på ”hundraårsvågen” och andra extrema väderfenomen. Och då är vi på samma spelplan som tärningen.
    Till sist är det väl en filosofisk fråga om livet på jorden liksom klimatkänsligheten uppkommit och utvecklas av slumpen  eller genom någons önskan.

  23. Lennart Bengtsson

    Hej
    Bara en kommentar till Peter
    Det var faktiskt så att presentationerna på MISU ENBART berörde empiriska data och dess tolkning och inte modeller eller modellresultat. Jag visade bara i en slutlig bild vad en låg klimatkänslighet skulle betyda rent fysiskt nämligen att molnens feedback skulle vara noll eller negativ. Jag beklagar om min framställning därigenom blev oklar.
    Hsn
    Lennart B 

  24. Björn

    Thomas [20]; Här vad den amerikanska matematikern och meteorologen Edward Lorenz menar om ett kaotiskt system som klimatet: ”Lorenz insåg snabbt att Fjärilseffekten betydde att långsiktiga väderprognoser i praktiken är omöjliga. Även med oerhört sofistikerade matematiska modeller över vädersystemet och mycket exakt mätningar så går det inte att förutse vädret på lång sikt, eftersom det är omöjligt att uppmäta helt exakta initialvärden i varje punkt på jorden”.
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Kaosforskning
       

  25. Labbibia

    Lennart Bengtsson  # 23
    Tack.
    Angående molnens negativa feedback.  Är det inte självklart egentligen? Vitt ljus (hög energi) reflekteras bort…..Ir med låg energi stängs inne…

  26. ThomasJ

    OT, dock ytterligare belägg för fåntratterierna från [bl.a.] Hatterskan:
    http://www.regeringen.se/sb/d/15709/a/199624
    Förpassa damen etCons till avskild/sluten karantän [t.ex. i Nordkorea]!
    Mvh/TJ

  27. Thomas

    Gunnar #22 Helt riktigt kan man inte förutsäga väderhändelser speciellt långt in i framtiden, men det är heller inte vad som påstås. Den oförutsägbara variationen i ett kaotiskt system sker normalt inom ett begränsat intervall och man kan mycket väl göra statistiska beräkningar av detta och hur det förändras om man ändrar någon ingående parameter, som i detta fall mängden växthusgaser.
     
    ”Jag fick uppfattningen att Ingemar B:s inlägg att han förväntar sig att modellerna ska kunna prediktera framtida väder och klimat.”
     
    Och var sa han något om att de skulle kunna prediktera framtida väder?

  28. ThomasJ

    Eftertänkande tankegång, hälsosamt:
    http://noconsensus.wordpress.com/2012/09/19/the-healing-blog/
    Mvh/TJ

  29. Ingemar B

    Gunnar Strandell #19 etc:    Vad det gäller oförutsägbarhet (kaos), skilj på väderlek och klimat… Men visst: INGEN påstår annat än att faktorerna bakom klimat etc. är oerhört komplexa!
    Och det är inte lite märkligt att så fort vetenskapliga teorier och rön inte passar er ”skeptiker”,  så ser ni en oerhörd konspiration!

  30. KF

    Ingemar B
    Det är just det, teorier är teorier, inte sanningar, som alarmister tycks tro.  

  31. Staffan

    Antarktis’ is satte rekord förra veckan:  Mesta isen som uppmätts dag 256, 12/9 detta skottår.
    National Public Radio skrev 22/8 om hur ett jätteflak is brutits loss där nere i söder.  ’Det är helt klart att ovanligt varmt väder utlöste det här.’
    NPR glömde att nämna att Antarktis havs-is vuxit ända sedan satellitmätningarna börjde, 1979.
    I main-stream media står inget om det här, förstås.   (Forbes.com)
    http://www.forbes.com/sites/jamestaylor/2012/09/19/antarctic-sea-ice-sets-another-record/
    Forbes är poppis även i Hiphop-kulturen säger Wiki:
    http://en.wikipedia.org/wiki/Forbes#In_popular_culture

  32. Slabadang
    Angående Lewandowsky, du bör se honom i detta klipp. Det är helt obetalbart hur långt gången den intellektuella förruttnelsen är.
    Han hade ’slutsatserna’ klara redan i förväg. Han tror sig veta att vetenskapen har sagt sitt. Att dess kvalitet säkras av peer review processen. Och han förklarar hurdana förnekarna egentligen är. Han är ju psykologiprofessor, och han kan fjärskåda hur ’förnekarna’ tänker genom att rådfråga dem som håller till i kommentarsfälten hos Deltoid, Tamino och SkepticalScience.
    Titta gärna på hans minspel också. Han vill ju så gärna låta och vara auktoritativ i frågan. Hade man inte vetat att han är på riktigt hade man tagit det för parodi …  Nu blir det parodi på parodin istället. Och ofrivilligt.

  33. Gunbo

    Staffan #31,
    ”NPR glömde att nämna att Antarktis havs-is vuxit ända sedan satellitmätningarna börjde, 1979.”
    Och i förrgår såg det ut så här:
    ”Southern Hemisphere Sea Ice Extent With Anomaly”   
      
    http://nsidc.org/data/seaice_index/images/daily_images/S_bm_extent_hires.png
     
    Fruktansvärd tillväxt eller hur? 😉
    PS. Den orange linjen visar    

  34. Verkar som om du spammar med samma bild flera ggr nu Gunbo.

  35. Börje S

    Som vi alla vet så har söderhavsön Tuvalu sjunkit långt under nuvarande katastrofalt höga havsnivå. Så menar alla som insupit förra presidentkanditaten Al Gores filmer och böcker om klimatfrågan,ön Tuvalu är hopplöst förlorad.
    Några som inte avnjutit förre presidentkanditatens filmer är tydligen hertigen och hertiginnan av Cambridge. Dessa har av någon skum  resebyråskojare  lurats att tillbringa sin bröllopsresa på den sjunkna ön.
    I vanliga fall har jag stark aversion mot all form av kung- och överhetsfjäsk, sådana utslag av underdånighet inför de som genom arv skaffat sig övertag gentemot hederliga människor är avskyvärt. 
    Jag tycker övertag genom arv är FUSK. Jag äger en berättigad avundsjuka gentemot de som fötts med munnen full av silverskedar.
    Men jag gör ett undantag för en artikel som ni kan njuta av hos denna bröllopsjournalist, hans skildring av dessa celebriteters bröllopsresa till an island that is no more” är inte så dum:
    http://blogs.telegraph.co.uk/news/jamesdelingpole/100181565/duke-and-duchess-of-cambridge-nearly-drowned-by-climate-change/ 

  36. Gaupa

    Apropå modeller och extremväder.
    http://www.nature.com/news/extreme-weather-1.11428

  37. Peter Stilbs

    Lennart Bengtsson #23 – i min värld är redan ”energibudgetarna” modeller. 

  38. Thomas

    KF #30 ”Det är just det, teorier är teorier, inte sanningar, som alarmister tycks tro.  ”
     
    Och? Skulle du hoppa från ett höghus bara för att gravitationen är en ”teori”?

  39. Jonas B1

    Thomas,
    Den bästa informationen vi har är att ”hoppet” är uppför en trotttoarkant till en lite bättre och säkrare plats.

  40. ThomasJ

    Galenskaparna, obs! EJ de humoristiskt underhållande, fortsätter ackumulera orsaker till den oundvikliga (mega-)baksmällan:
    http://www.regeringen.se/sb/d/16430/a/199621
    Och dyrt som 17:ingen är det oxo… Vad är en lättnad för fattigpensionärer mot en satsning på klimatförändringsåtgärder…?  😉
    Mvh/TJ

  41. Ingemar B

    KF #30:  ”En vetenskaplig teori är en komplex vetenskaplig slutsats och förklaringsmodell, alternativt system av detsamma, till exempel Einsteins relativitetsteorier eller gravitationsteorin.”
    ….Oh nej, nu nämns det hemska ordet ”modell” igen…

  42. Staffan

    Global Upphett(s)ning Förorsakar Fler Mord. –  Sista veckan i augusti sköts 82 ihjäl i Chicago!  – ’Det behövs inte något större hopp i logiken för att relatera brott och värme med en djupare förklaring för Chicagos varmare vinter och tidiga vår.  Den förklaringen är klimatförändringen.  (Emily Badgers i Mother Jones)
    Det kan man verkligen kalla klimatkänslighet!
    http://www.nationalreview.com/planet-gore/316796/global-warming-will-cause-more-murders-greg-pollowitz

  43. Labbibia

    Staffan # 42
    Ja, så måste det ju bara vara!
    Den ekonomiska kraschen i USA för några år sedan,  och den skenande arbetslöshet som blev följden har säkert ingenting med saken att göra.
    Det är ju bara dumt att tro…. 😉

  44. wannabe ekosof

    #43
    Ekonomiska krascher beror nog ofta på att marknaderna överhettats. Så var det på 30-talet och så är det nu! Frågan är om allt beror på Kiviks marknad eller om även fåfängans marknad är med på ett hörn.

  45. Gunnar Strandell

    Ingemar B #29 och Thomas #27
    Ingemar B:s kommentar om att skilja på väder och klimat visar väl att min uppfattning åtminstone till hälften träffat rätt, även om det inte är precis så som ni framhåller.
    Sanningen är ju att modellerna numera kan förutsäga väder för några dygn framåt med hyfsad precision, men att de slår fel för längre perioder.
    Ingemar B:s utsaga om att jag skulle se modeller och teorier som inte passar mig som en oerhörd konspiration är taget helt ur luften.
    Jag har jobbat med teknikutveckling i 30 år och dagligen använt modeller för att prova idéer och hypoteser. Men alla dessa modeller testas och kalibreras för att passa det syfte vi har med dem och deras resultat jämförs med verkligheten genom mätningar och prov. 
    För mig är räkna, mäta och prova grundbultarna i kunskapsbygget.
    För klimatmodellerna har det gått illa under en tid genom att deras syfte blivit politiskt istället för vetenskapligt, men jag är övertygad att det redan håller på att rätta till sig bakom kulisserna.

  46. Håkan Sjögren

    Gunnar Strandell # 22 : apropå Tomas #27 : Mängden felaktigt benämnda ”växthusgaser” är inte någon parameter som kan styra klimat eller väder. Mvh, Håkan.

  47. Håkan Sjögren

    Jonas N #32 : ”Peer review” , som egentligen ersats av ”pal review” säkrar absolut ingen kvalite. Mvh, Håkan.

  48. Håkan, det är bara aktivisterna, de som inte kan argumentera innehållet som framhåller peer-review som ’kvalitetsgaranti’. Och några av dem försökte ju tom att rigga det systemet för att hjälpa den egna sidan, och försvåra för andra synpunkter.
    Thomas tror att resultatet av detta då blir ’den bästa kunskap vi har idag’ …

  49. Thomas

    Jonas #48 Som jag förklarat många gånger här på bloggen är peer review ingen kvalitetsgaranti, det är en grovsållning. Däremot är oförmågan att få en artikel publicerad i någon enda rimligt respektabel tidskrift närmast en garanti på avsaknad av kvalitet. Oviljan att ens försöka när man påstår sig ha revolutionerande teser att komma med och en akademisk examen som gör att man borde kunna skriva ihop en artikel är heller inget sundhetstecken.
     
    ”Och några av dem försökte ju tom att rigga det systemet för att hjälpa den egna sidan,”
     
    Du syftar på de Freitas perdiod som granskare på Climate Research, eller kanske på hur Wegman fick sin sedermera tillbakadragna artikel godkänd med vändande post och där granskaren bekvämt nog ”tappat bort” alla papper om vilka som kan hunnit granska artikeln så snabbt?
     
    Men du har helt rätt i att jag hävdar att den vetenskapliga metoden är den bästa vi har för att nå kunskap, och i den har vetenskapliga publikationer en central roll.