Ett av de största tvisteämnena i klimatfrågan är hur stor klimatkänsligeten (Equilibrium Climate Sensitivity, ECS) för CO2 och andra växthusgaser är. Den definieras av IPCC som ’yttemperaturens känslighet för fördubblade utsläpp av CO2, inkluderande alla feedbacks’.[1] IPCC har genom alla 43 åren sedan Charney-rapporten varit genuint osäkra på ECS, helt enkelt därför att de inte vet. Man har särskilt stora bekymmer med att avgränsa molnens effekt. I AR6 skriver de: “clouds remain the largest contribution to overall uncertainty in climate feedbacks (high confidence).” [2]
Enligt IPCC:s paradogm är det centrala i klimatet de olika faktorer som var och en bidrar med en forcing (strålningsdrivning). Detta definieras som den nettoförändring i energiflödet som uppstår av någon extern, klimatpåverkande faktor. Det är ökade halter av CO2 och andra växthusgaser, minskade aerosoler, förändringar i solinstrålningen, vulkanism. Den direkta uppvärmningseffekten av alla dessa forcings kommer sedan att antingen förstärkas eller försvagas beroende på om återkopplingen (climate feedback) är positiv eller negativ.
Klimatkänsligheten beror i hög grad på den antagna feedbackeffekten, alltså på hur starka återkopplingsmekanismer vi har i klimatsystemet, inte minst från moln och vattenånga. Men varken moln eller vattenånga har någon forcing, så som begreppet definierats. De har i stället klassificerats att tillhöra klimatets interna variabilitet.
Vi har däremot en strålningseffekt av moln (cloud radiative effect, CRE), där man jämför en situation med moln med en situation utan moln.[3] Vi vet att strålningseffekten är starkt negativ, se vidare del 1 och del 2 i denna artikelserie. Det finns också en klimateffekt av moln (cloud feedback) där man ser till hur en temperaturhöjning förändrar olika molnparametrar och därmed klimatet. [1]
IPCC kommer fram till att molnen med ”hög sannolikhet” har en positiv klimateffekt, och räknar fram en ganska hög siffra på 0,42 W/m².[4] Detta betyder i praktiken att ju varmare det blir, desto större blir denna feedback och desto mer späs uppvärmningen på i en självförstärkande molnåterkoppling.
Denna slutsats har länge kritiserats av klimatrealister. På senare tid har även prominenta molnforskare sällat sig till kritikerna – se till exempel intervjun med Björn Stevens nyligen, där han menar att molnens klimateffekt är ”noll”.[5] Ett varmare klimat skulle alltså enligt honom inte påverka molnens effekt.
Ett första test är att se hur molnens strålningseffekt (CRE) förändras över tid, och hur den är korrelerad med temperaturen. I diagrammet nedan har vi residualerna av de månadsvisa förändringarna för CRE, UAH:s globala temperatur, samt CO2.
CRE och temperaturen är positivt korrelerade med +0,29. Vi ser också att det verkar som om CRE leder temperaturförändringar i tid. Det orangea strecket (CRE) verkar ligga lite före det blå strecket (T) i sina rörelser. (Se exempelvis förloppet från 2007–2012.) Om vi testar för hur mycket före CRE ligger, finner vi att korrelationen ökar till över +0,4 med CRE förskjutet 6 eller 7 månader. Detta visar att den globala temperaturen uppenbarligen samvarierar och till viss del verkar drivas av förändringar i molnen. Men detta är inte i sig ett uttryck för klimatkänslighet, så som den definieras.
Om vi nu ser till korrelationen mellan CO2 och temperaturen, är den också positivt korrelerad, med +0,26. Men vi ser också att det verkar som om temperaturförändringar leder CO2 i tid. Det grå strecket (CO2) verkar ligga lite efter det blå strecket (T) i sina rörelser. Om vi testar för hur mycket efter CO2 ligger, finner vi att korrelationen ökar till över +0,4 med CO2 förskjutet bakåt i tiden 5 eller 6 månader. Detta visar att den globala temperaturen uppenbarligen samvarierar med och till viss del verkar driva förändringen i CO2. Om vi slutligen testar för korrelationen mellan CRE och CO2 ligger den nära noll, här finns inget direkt samband.
Slutsatsen av denna enkla analys är att det snarare är molnförändringar än CO2 som driver temperaturförändringar. CO2 är en laggande variabel medan molnens strålningseffekt är en drivande variabel visavi temperaturen.
Hur kan detta förklaras?
Till att börja med kan vi konstatera att molnens strålningseffekt är nästan 10 gånger större, i storleksordningen -21 W/m², jämfört med CO2 vars forcing bara är cirka 2,3 W/m². Variansen för CRE är 9,2 W m², medan CO2 har en varians på endast 0,34 W/m². Den värmande strålningseffekten av samtliga växthusgaser förutom vattenånga är cirka 3 W/m2. Molnens kylande effekt är alltså cirka 7 gånger större än växthusgasernas värmande effekt. Dessutom är de kortsiktiga variationerna i CRE mer än 25 gånger så stora som för CO2. Strålningsdrivningen från CO2 är helt enkelt försvinnande liten jämfört med molneffekten.
En viktig orsak till att CO2 är en laggande variabel är att cirka 96 procent av utsläppen sker som en följd av naturlig utgasning medan bara 4 procent är av mänskligt ursprung. Utgasningen sker i huvudsak ur haven när de värms upp. CO2-halten är därmed positivt korrelerad med temperaturen, men med en ganska stor fördröjning.
Den moderna klimatläran enligt IPCC:s dogm har ett totalt fokus på växthuseffekten och söker förklara all klimatförändring med antropogena utsläpp av växthusgaser. Den viktiga roll som såväl moln, som meridional engergitransport spelar ignoreras i stort sett. Naturliga variationer som dessa antas av IPCC inte spela någon roll, man tilldelar dem 0,0 i vikt.[6] Vi kan på goda grunder anta att IPCC har fel i detta, naturliga variationer har i all tid innan industrialiseringen bestämt alla klimatvariationer. De fortsätter naturligtvis att ha sin naturliga roll även i vår moderna era.
Referenser
[1] AR6 WG1, IPCC, 2021, sid 3898–9
[2] AR6 WG1, IPCC, 2021, sid. TS-59
[3] Denna strålningseffekt (Cloud radiative effect) kallades tidigare för en ”forcing” av IPCC, men i AR6 har man anpassat terminologin.
[4] AR6 WG1, IPCC, 2021, avsnitt 7.4.2.4.3
[5] Den del av intervjun där Stevens säger detta kom inte med i den svenska översättningen här på KU, men finns i orginalet på tyska i Die Zeit och i den engelska översättningen.
[6] AR6 WG1, IPCC, 2021, figur SPM 2b.
Gabriel Oxenstierna
Mina artiklar här på KU
I den första artikeln om molnen såg vi att molnens strålningseffekt (CRE) är kraftigt negativ.
I den andra artikeln såg vi hur olika molnvariabler utvecklas över tiden.
I den tredje artikeln såg vi hur konvektionen i tropikerna fungerar som en jättelik termostat som stabiliserar klimatet.
Tack Gabriel för en intressant sammanställning.
Det är som alltid intressant att bevista Klimatupplysningen och ta del av de artiklar som presenteras och som till skillnad från media och andra köpta samhällsinstitutioner tillåter alternativa tankar.
Ha – Paradogm!!
vilket underbart ord.
Det kommer jag att expropriera.
Tack Gabriel!
Vår unga klimatminister har lätt för att prata. Hon har åkt ner till COP27 och meddelar glatt och självsäkert att vi ska fixa det där med Net Zero för vår del och hon ska snart berätta hur.
Naturligtvis får hon utstå spott och spe och hon anses skämma ut vårt arma land. Men, hon låter sig inte påverkas. Hon står där nere bland alla dem som ska rädda världen och strålar och pratar tämligen oberörd.
Gabriel! Är det Du som hjälpt henne till Stevens förlösande uppfattning – Naturen själv har fixat det, Net Zero?!
Om inte så måste hon upplysas omedelbart. Det skulle rädda oss alla.
Tack Gabriel
Jag blir verkligen bekymrad. 😉
Innebär detta att vi inte kan styra klimatet genom våra CO2 utsläpp?
Är hela kringresande cirkusen COP vilseledda?
Oinformerade eller har de en annan agenda med sina möten?
Lysande analys förresten!
Tack för intressant inlägg. Det är ju detta allt hänger på och som sätter igång tankeverksamheten.
Jag skrev för ett antal år sedan som en ren gissning att jag trodde vattenångan , molnbildningen, var Jordens termostat.
Trots påhopp som varande en idiot från någon av alarmisterna, som då fyllde kommentarsfältet här.
Det hade han kanske rätt i . Vetenskapligt hade jag ingen aning om det var rätt eller inte. Men…. Jag tror fortfarande det. Det märks ganska tydligtctex. på
tropiska öar som ligger vid ekvatorn, där temperaturen stadigt pendlar mellan 25-28 grader och där molnen stadigt vandrar in på kvällarna och regnet friskar upp på mornarna. underbart klimat men i längden tjatigt.
Man kan ju anpassa sig för andra klimattyper också. Varför bor det människor långt uppe på Grönland, i Sibirien eller vid öknar?
Att anpassa sig till det klimat man bor och länge har bott i verkar ju vara en självklarhet för människosläktet.
Hur ser klimatet ut på andra planeter där det inte finns några människor och politiker. Är det ett stabilt orubbligt klimat där?
Om det finns liv där så finns det ju koldioxid också.
Varför Jorden hade ett stabilt klimat, enligt Rockström , som vi med alla medel skall återvända till, beror ju just på Rockström, politiker, och dålig anpassning.
Molnen har en central effekt på jordens inte minst genom regionala variationer. Under de senaste 40 åren då det finns globala data så har molnighet ökat i tropikerna men minskad på högre breddgrader. Globalstrålningen har t ex minskat markant över Europa och är en bidragande orsak till den relativt höga uppvärmningen inte minst under sommarhalvåret.
Emellertid ändringen i den totala växthuseffekten, som lätt kan beräknas från meteorologiska data, som skillnaden mellan Planckstrålningen från jordytan och Planckstrålningen mot rymden har ökat med cirka det dubbla jämfört med ändringen i den direkta växthuseffekten. Detta kan bero på flera orsaker som ökar mängd vattenånga eller moln och markalbedo. När det gäller moln förlitar jag mig på Björn Stevens uppgifter som undersökt frågan mer utförlitligt än någon annan.
Tack Gabriel.
IPCC gör som fyllhunden som letade efter sin nyckel under gatlyktan. För IPCC är det koldioxid som är dj¤vulen och ska bekämpas till varje pris.
Alldeles strålande som vanligt Gabriel!
Exakt var kommer siffran 2.3 för CO2 ”forcing” ifrån? Jag känner inte igen den. Den totala radiativa effekten av koldioxid är mycket större medan ökningen från ”förindustriell tid” däremot är något mindre (ca 2,2 Wm^-2)
Funderade på hur du kunde presentera sambanden tydligare.
XY diagram brukar kunna visa sambanden.
Men du har en tidsförskjutning som kan förbrylla.
Kanske flera XY funkar med tidssteg?
#6 Lennart B kolla om du inte bör ändra denna
”Globalstrålningen har t ex minskat markant över Europa och är en bidragande orsak till den relativt höga uppvärmningen inte minst under sommarhalvåret.”
Vad säger du om Gabriels tes om fasförskjutning:
Först strålning-sen temperatur och först därefter CO2 ökning.
#7
”IPCC gör som fyllhunden som letade efter sin nyckel under gatlyktan. ”
Du anar inte hur rätt du har.
Koldioxiden är en icke-kondenserande, stabil, genomskinlig för kortvågsstrålning, väl blandad växthusgas. Kort sagt den är möjlig, om också inte helt lätt, att räkna på effekterna av.
Vattenånga däremot, kondenserande, varierar enormt i tid och rum, bildar moln med komplicerade egenskaper, avdunstar/regnar/snöar, har högt smält- och ångbildningsvärme, påverkar albedot kraftigt, och är i stort sett på alla sätt totalt ohanterlig beräkningsmässigt. Glöm den, eller hoppas att den helt styrs av koldioxiden så vi slipper räkna på den.
#9
PS. Kom på var 2,3 kommer från. Det är IPCC:s siffra för alla växthusgasers ”forcing” sedan 1750.
Vad blir resultatet om du kör CO2-residualen mot ENSO-index? Det är väl framför allt ENSO som påverkar utbytet av CO2 mellan havet och atmosfären.
Moln är ju det mest naturliga fenomenet vid ekvatorområdet. När solen går upp börjar förångningen, vars ånga stiger till hög höjd och där kondenseras till moln. Molnen driver iväg inom Hadleycellen och faller ut som regn i de subtropiska områdena. Samma sak upprepas dygn efter dygn i oändligheten. Denna hydrologiska cykel drivs av solen och ingenting annat. En del av dessa luftmassor når också stratosfären, vilka drivs vidare ovanför troposfären mot polerna. Men även i de övriga cellerna sker molnbildning, vilken är helt beroende av solens förångning av land och hav. Det obegripliga är att IPCC med sitt forskningsunderlag helt bortser från att denna solens orsak till förångningen, kan variera över tid och därmed minska och öka molnbildningen. Helt klart, ingen kommer att begripa detta hydrologiska spel, utan att förstå solens spektrala förändringar över tid och dess inverkan vid sidan av de mycket långsammare planetära rörelserna. Koldioxiden CO2 kan knappast ha någon större betydelse i detta avseende.
10 Lasse
Nu är jag litet yrkesskadad efter att ha jobbat med tidsserier i 3 decennier, så jag föredrar den variant där tiden faktiskt är med i diagrammet.
Jag vet att man ofta vill visa scatterplots med XY för att påvisa korrelation. Men min invändning är att man då faktiskt går miste om viktig info, nämligen i vilken sekvens saker och ting händer. Det är informationsförlust som ibland kan vara kritisk. Ett exempel är att vi har signifikanta klimatomslag som är ENSO-relaterade och fixerade till vissa väl spridda tidpunkter. Då vill man ju se just sekvenseringen.
Kan också tillägga angående ledande och laggande variabler, att det går att göra mycket mer ordentligt t ex med ADF-test. Men i artikeln är syftet mer att peka på den kvalitativa dimensionen, att X går före Y går före Z.
9, 12 tty
yep, finns bra illustration hos aggi
https://gml.noaa.gov/aggi/aggi.fig3.png
#3 Visst blir man imponerad av vår miljöminister, välsmort munläder och verkar finna sig nästan vilka frågor som journalisterna än kommer med. Och argumenterar rätt övertygande. Jag börjar förstå varför hon fick ministerposten. Sedan får vi väl se med tiden om hon driver departementet i rätt riktning eller bara är bra på att prata.
Jag har ställt frågan tidigare men aldrig fått något svar. Det verkar som ingen vet.
När man i Parisavtalet sätter upp ett mål att en uppvärmning på 1,5°C inte bör överskridas, vad räknar man då med att klimatkänsligheten ligger på?
13 tty
Det är välkänt i litteraturen att korrelationen är hög från ENSO -> co2, här är en klassisk referens med Keeling och Revelle som författare:
Keeling CD, Revelle R. Effects of El-Niño Southern Oscillation on the atmospheric content of carbon dioxide. Meteoritics. 1985;20:437–450
https://ui.adsabs.harvard.edu/abs/1985Metic..20..437K/abstract
I artikel 2 i molnserien hade jag en bild med ENSO och molnens strålningseffekt, de är högt korrelerade:
”Till sist ska nämnas att det finns en stark samvariation mellan CRE och ENSO-indexet (mätt med MEI.v2). ENSO-variationen är sedan länge känd för att vara länkad till förändringar i atmosfären, bland annat molnutbredningen. Se diagrammet nedan där ENSO är förskjutet med +4 månader. ENSO-indexet är således ledande i förhållande till molneffekten. Korrelationen ligger på höga +0,5.”
https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2022/11/m7.png
Om det nu stämmer skulle tågordningen vara
solens uv -> enso-omslag -> molnens utbredning och cre -> temperaturen -> co2
Svårt att se hur det skulle gå till för att co2 skulle komma först, men det är lite det som IPCC försöker predika.
Björn Ola # 18
Jag har aldrig hört någon politiker fundera över klimatkänsligheten…
Jag tror de har samma uppfattning som skrönan om riskornen och Schackbrädet.
Alltså 1- 2-4- 8-16-32 osv-.
Inte undra på att de är skiträdda för koldioxid.
#6
Och att klimatrörelserna är ”avstannande” sedan lång tid på ovansidan kan man som sagt mäta exakt enligt mätserier, alla mätserier, så det blir intressant att se om växthusgaserna kan ge någon lindring framöver. Inget talar för det så här långt. Liksom man kan se att globalstrålningen över ex. Sverige tappar kraften sedan mycket lång tid.
Tack Gabriel!
Det här känner klimateliten till och vill äska pengar innan alla andra upptäcker det. Därav deras accelererande panikskrämsel.
För det är inget annat än kapital som driver cirkusen med nyttiga idioter i publiken som kanonmat.
Liksom korrelationen mellan ENSO och molnutbredningen och därigenom globaltemperatur, måste perspektivet breddas till själva människans ursprung.
I kommentarerna till Vinòs bokrecension ( Förord Judith Curry) hävdas att Homo är tropisk Species. Vi har ingen päls. Är utrustade med djurvärldens största täthet svettkörtlar med förmåga att effektivt undvika hetta.
Två ämnen är huvudsakliga: Orsakar CO2 världen att värmas ?
Är en varmare värld ett problem?
Är den moderna uppvärmningen ett hot?
För drygt 100 år sedan var jordens befolkning 1 miljard med förväntad livstid 40. Nu 8 miljarder med livstid 73 ( I Sverige 81/83.
Beträffande klimatet oerhört komplext och lång väg till förståelse. CO2 tycks ej ha någon betydelsfull faktor.
Om Vino`s har rätt eller fel får framtiden utvisa.
#19 Gabriel Oxenstierna
”Om det nu stämmer skulle tågordningen vara solens uv -> enso-omslag -> molnens utbredning och cre -> temperaturen -> co2. Svårt att se hur det skulle gå till för att co2 skulle komma först, men det är lite det som IPCC försöker predika.”
Huruvida solens uv påverkar enso-omslag ställer jag mig frågande till, skulle tro instabiliteter i havet är den avgörande orsaken. Men i övrigt kan jag inte se att: enso-omslag -> molnens utbredning och cre -> temperaturen -> co2 på något sätt skulle stå i strid med IPCC:s beskrivning. Det är bara fråga om olika tidsskalor.
Snabba förändringar i temperatur och co2 kan lätt observeras. 0,5 grader ger cirka 2 ppm efter kort tid. https://www.climate4you.com/images det är inte mycket. /DIFF12%20GlobalCO2%20HadCRUT5%20HadSST4%20Since1958.gif
IPCC hävdar att temperaturen stiger med 0,2 grader per decennium och CO2 med 2 ppm/år. Det är alltså en mycket svag effekt, men på lång tid, hävder dom, är det detta som styr klimatet. Titta på kurvan som kommer från UAH här på KU varje månad. Välj godtycklig 5-årsperiod och den uppenbara räta linje man ser betraktandes hela kurvan blir osynlig.
Alltså: enso-omslag -> molnens utbredning och cre -> temperaturen -> co2 är en beskrivning av jordens kaotiska vädersystem medan co2 -> temperatur är en beskrivning av klimatet. Det finns inget motsatsförhållande.
#18 Björn-Ola J
” När man i Parisavtalet sätter upp ett mål att en uppvärmning på 1,5°C inte bör överskridas, vad räknar man då med att klimatkänsligheten ligger på?”
Räkna med TCR på 2,0±0,4 K vid en fördubbling av CO2
#24 Leif
Klimatet orsakas av väder under minst 30 år. Väder kan mätas bl.a. temperatur men klimat beräknas mha vädret under minst 30 år. Vad är skillnaden mellan beskrivning av jordens kaotiska vädersystem och beskrivning av klimatet?
#26 Ivar Andersson
Vädret varierar våldsamt och slumpmässigt. Det gör inte klimatet, det är stabilt eller ändras sakta, för det är medelvärdet av någon aspekt av vädret under lång tid. Dygnsmedeltemperatur, nederbörd per månad, maxtemperatur midsommarafton, soltimmar i juli eller något annat du vill veta vad det mest sannolikt har för värde.
Klimatet ÄR medelvärdet av vädret under lång tid. Vädret har många aspekter.
”Till att börja med kan vi konstatera att molnens strålningseffekt är nästan 10 gånger större, i storleksordningen -21 W/m², jämfört med CO2 vars forcing bara är cirka 2,3 W/m². ”
Detta är helt fel och det påtalades i ett annat molninlägg. #9 tty påpekar detta lite försynt här men författaren reagerar inte på det flagranta felet som leder helt fel i slutsatsen.
Växthusgaserna står för sammanlagt drygt 310 W/m2 i återstrålad effekt, varav koldioxiden ca 25% eller drygt 75 W/m2. Ökningen i återstrålning är drygt 2 W/m2 de senaste 200 åren, men man ska inte jämföra molnens hela strålningseffekt med bara förändringen i koldioxidens. Om något jämför förändringen i molnens effekt mot förändringen i koldioxidens effekt, och forskningen säger att med temperaturhöjningen får vi ett svagt positivt nettobidrag från molnen. Men även om molnförändringen är noll så fråntar inte det koldioxidens roll för uppvärmningen.
”Molnens kylande effekt är alltså cirka 7 gånger större än växthusgasernas värmande effekt. ”
Tvärtom är alltså växthusgasernas värmande effekt ca 15 gånger större än molnens kylande effekt.
”Slutsatsen av denna enkla analys är att det snarare är molnförändringar än CO2 som driver temperaturförändringar.”
Absolut inte. Cyklingskorrelationen är behäftad med grova gissningar och antaganden. Till synes finns där en fasförskjutning mellan residualerna av koldioxidförändringen och temperaturförändringen i grafen. Men vad är de residualer av? Det framgår inte. Är det residusler från en trend eller en konstant nivå? Det har stor betydelse för tolkningen av data.
Korrelation är inget bevis för beroende eller kausalitet som författaren vill göra gällande. Andra faktorer är kända för cyklisk påverkan av global temperatur på kort sikt, tex havens värmeupptag.
”Utgasningen sker i huvudsak ur haven när de värms upp. ”
Ännu ett faktafel i texten. Havens pH-värde sjunker vilket är beviset för att haven tar upp co2, inte släpper ut.
I föregående tråd skriver Lennart Bengtsson att globalstrålningen har minskat i Europa de senaste 40 åren?
Men enligt SMHI har globalstrålningen sedan 1983 ökat med 0.3%/år i Sverige.
Och enligt vad jag kunnat få fram är inte Sverige unikt i detta fall.
Globalstrålningen har väl ökat på hela klotet de senaste 40 åren eller finns det andra uppgifter?
#28 Kent. Du verkar vara upprörd och blir då extra svår att förstå i Din kaxiga framtoning. Vad menar Du t ex med denna fras? ”Om något jämför förändringen i molnens effekt mot förändringen i koldioxidens effekt, och forskningen säger att med temperaturhöjningen får vi ett svagt positivt nettobidrag från molnen. Men även om molnförändringen är noll så fråntar inte det koldioxidens roll för uppvärmningen.” Jag hänger inte med.
# 28 Kent. Den som har drabbats av värmeslag kan komma till Norrbotten. Här är det kallt. Det ryktas om att nästa klimatmöte flyttas från Dubai till Luleå. Här riskerar man inte att brinna upp. Vi är ju också världsledande I den gröna omställningen.
Kent, #28
”Korrelation är inget bevis för beroende eller kausalitet som författaren vill göra gällande”
Gäller ditt uttalande även Keelingkurvan?
#28
Vi kan ikke mätbart påverka havens pH med våra ynka årliga 35 Gton CO2
28 Kent
”Till synes finns där en fasförskjutning mellan residualerna av koldioxidförändringen och temperaturförändringen i grafen. Men vad är de residualer av? Det framgår inte. Är det residusler från en trend eller en konstant nivå? ”
Residualerna är beräknade i följande steg:
1. Säsongsrensning
2. Avtrendning från linjär trend
3. Residual beräknas jämfört de avtrendade data
#27 Leif
Förstår man inte jordens kaotiska vädersystem kan man inte göra prognoser för framtidens klimat. Känner man inte klimatets naturliga variationer kan man inte förstå hur koldioxid påverkar framtidens klimat. Eller tror du att koldioxiden styr klimatet?
28 Kent
””Utgasningen sker i huvudsak ur haven när de värms upp.”
”Ännu ett faktafel i texten. Havens pH-värde sjunker vilket är beviset för att haven tar upp co2, inte släpper ut.”
Ang. utgasning av CO2 ur haven, finns nivåer och flöden att hålla reda på. Det sker ett stort utbyte av CO2 mellan hav och atmosfär, flödet är cirka 80 Gton per år, jämfört med en enorm mängd kol som föreligger i havet i form av olika karbonatjoner mm. Det sker alltså både upptag och utgasning i en gasjämvikt mellan hav och atmosfär. När temperaturen ökar i havet så ökar även detta utbyte. Jag skriver korrekt att utgasningen ökar vid ökande temperatur.
Nettoupptaget av CO2 i haven anges till cirka 2,8 Gton per år, den så kallade kolsänkan. Hela flödet ökar, och förstås även sänkan pga ökande partialtryck vid havsytan.
Att havens pH sjunker visar att kolsänkan ökar, men det hindrar inte att också utgasningen ökar på samma gång.
Till detta kommer en motsvarande jämvikt mellan mark och atmosfär, där är utbytet ca 130 Gton per år. Totalt är FLÖDET i atmosfären alltså 80+130=210 Gton/år. Totalt är MÄNGDEN kol i atmosfären 875 Gton.
Antropogena utsläpp är ungefär 10 Gton/år. Det är också ett FLÖDE men således en mycket liten del av de totala flödena, bara lite drygt 4%.
Alla värden angivna i Gt kol (inte CO2)
Se artiklar om detta:
https://klimatupplysningen.se/kallt-pa-badvattnet-nya-ron-om-havets-hud-och-kolcykeln/
https://klimatupplysningen.se/den-snabba-kolcykeln-blir-snabbare/
28 Kent
”man ska inte jämföra molnens hela strålningseffekt med bara förändringen i koldioxidens.”
Det gör jag inte heller. Jag jämför i beräkningen och diagrammet just förändringarna i alla de tre variablerna, CRE, CO2 och temperaturen.
Poängen är inte de absoluta nivåerna, utan förändringarna, det är de som driver klimatförändring. De följer av dels en volatilitet i nivåerna, dels en ev. trendkomponent. Det senare har vi i CO2, men finns ju också på molnsidan.
Jag påpekade redan i det förra meningsutbytet i den första molnartikeln med dig att FORCING är definierat som en förändring, se citat från NOAA/Aggis sida: ”climate forcing is a “change” in the status quo, forcing changes in the climate.”
Jag skrev ovan samma sak: ”den nettoFÖRÄNDRING i energiflödet som uppstår av någon extern, klimatpåverkande faktor. ”
Siffran 2,3 W/m2 för CO2 är just forcing=förändring i växthuseffekt, inte den totala växthuseffekten.
Du argumenterar slarvigt genom att blanda ihop olika saker. Du skiljer inte på nivåer och flöden/förändring.
#28
”Ännu ett faktafel i texten. Havens pH-värde sjunker vilket är beviset för att haven tar upp co2, inte släpper ut.”
Vissa områden i havet upptar CO2, andra avger CO2. De viktigaste avgasningsområdena är uppvällningsområden där kallt, koldioxidrikt vatten kommer upp till ytan och värms upp. Absorptionen sker främst i kalla hav med hög biologisk aktivitet. Och observera att en stor del av den absorberade koldioxiden metaboliseras.
# Kent 28
Man har inte mer rätt för att man låter självsäker, likväl som att man inte har mer rätt för att 97% i en grupp okritiskt tror lika.
Det senare benämns vanligtvis som konformitet och är en av de främsta orsakerna till haveri.
#37 Gabriel:
”Till att börja med kan vi konstatera att molnens strålningseffekt är nästan 10 gånger större, i storleksordningen -21 W/m², jämfört med CO2 vars forcing bara är cirka 2,3 W/m².”
Detta är just den jämförelse du säger att du inte gör. Du skriver detta innan:
”IPCC kommer fram till att molnen med ”hög sannolikhet” har en positiv klimateffekt, och räknar fram en ganska hög siffra på 0,42 W/m².”
Detta är molnens ”forcing” som kan jämföras med koldioxidens. Du skriver ju till och med att någon påstår att molnens forcing är närmare noll. Vem är det som blandar ihop olika saker egentligen?
#34 Gabriel:
”Residualerna är beräknade i följande steg:
1. Säsongsrensning
2. Avtrendning från linjär trend
3. Residual beräknas jämfört de avtrendade data”
Det är ju trenden i temperatur och co2 som är kopplade. Din slutsats saknar koppling till både grafen och resonemanget kring den:
”Slutsatsen av denna enkla analys är att det snarare är molnförändringar än CO2 som driver temperaturförändringar.” Jag vill hävda att detta inte kan vara slutsatsen ens av din förenklade analys, än mindre slutsatsen om man inte gör förenklingar.
Hur gör du steg 1?
Vad är enheten/skalan för dCO2 i din graf? Vad är den för de övriga två storheterna?
#33 Johannes:
Försurningen av haven är självklart mätbara
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Ocean_acidification#/media/File%3AMean-seawater-ph.png
# 40 41 42. Kent. Du har vaknat på rätt sida idag. Ständigt i jakt på koldioxiden. Du har kanske också hunnit skotta snö. Och bygga snögubbar. Inte klokt vad koldioxiden kan ställa till med.
#42 Kent
Ytvatten under en pågående naturlig uppvärmning vid en vulkan där CO2/SO2 spys upp från botten, mätt under ytterst kort period?
Jodå, där kommer allt fram mätvärden som passar klimathetsarna, nästan som på beställning. Det finns annars en mätstation på Lanzarote med liknade förutsättningar som också (kors i taket) visar en sjunkande trend.
Varför väljs alltid vulkanöar ut när CO2 skall mätas?
33 Gton CO2, om 100% löses i havet, vilket det inte gör, motsvarar 24 ug CO2/m3 i något som innehåller 350 gram alkalinitet och 1500 gram basiska katjoner skvalpande i en ”balja” med kalkstensöverskott.
Jag har haft behandling av havsvatten som inkomst under 27 år och levt på det. Kylvatten till kraftverk, pooler, oljeriggar, avsaltning, subwater injection, osv.
Nädu! Det finns IKKE mätinstrument som kan mäta om 24 ug CO2 löses i 1 m3 havsvatten.
41 Kent
Både CRE och forcing av CO2 anges i W/m2.
UAH är en temperaturserie med anomalier beräknade jämfört 30-årsperioden 1991-2020, det är i grader C.
När man säsongsrensar och detrendar ändras inte enheten.
Både CRE och CO2 är säsongsrensade månad för månad, dvs januari jämförs alltid med senaste januari, febr. med febr. osv.
UAH är säsongsrensad som ett glidande medeltal för de senaste 12 månaderna.
Hur man gör säsongsrensning har minimal påverkan på resultaten.
Jag planerar att gå vidare med detta och ta fram ett så kallat korrelogram som visar lag-strukturen systematiskt.
41 Kent
Du skriver: ”Det är ju trenden i temperatur och co2 som är kopplade. Din slutsats saknar koppling till både grafen och resonemanget kring den:
”Slutsatsen av denna enkla analys är att det snarare är molnförändringar än CO2 som driver temperaturförändringar.” Jag vill hävda att detta inte kan vara slutsatsen ens av din förenklade analys, än mindre slutsatsen om man inte gör förenklingar. ”
Du kan absolut INTE ta två trender och jämföra dem rakt av som du säger. De trender vi pratar om här är starkt autokorrelerade och man måste detrenda dem först för att sedan analysera ev. samband.
Jag skrev en artikel om detta vad gäller temperaturserierna:
https://klimatupplysningen.se/ar-pausen-i-den-globala-temperaturen-fran-mitten-av-2014-signifikant/
40 Kent
Siffran från IPCC om molnens forcing är för det första synnerligen tveksam, för det andra är det ingen storhet som mäts och redovisas någonstans, dvs det finns inga data.
Vi måste utgå från de saker som mäts och där det finns data med hög kvalitet. CERES är en utmärkt källa därvidlag.
Där har vi CRE, molnens strålningseffekt som den centrala variabeln för molnen. Den är i sig en nivåvariabel och ingen forcing, så som begreppet definieras, dvs som en ’extern’ variabel. Moln och vattenånga anses ju av IPCC vara ’interna’ variabler.
Men när CRE varierar får vi något som motsvarar en forcing, dvs en klimateffekt. Därmed kan vi jämföra den med andra forcings, såsom CO2.
Jag jämför bara förändringar i artikeln/diagrammet, finns inget inkonsistent där.
På kort sikt, några decennier, finns en nedåtgående trend för havsvattnets pH. På längre sikt, ända tillbaks till 1700-talet, finns ingen trend, utan bara halvperiodiska fluktuationer. Så lämpligt för de klimathotsreligiösa att dessa fluktuationer de senaste decennierna har lett till en nedåtgående trend.
Någon försurning är det lika fullt inte. Havsvattnets pH ligger klart över 7 och är alltså basiskt.
Dock finns det stora variationer i pH med longitud, latitud och havsdjup om man går in på detaljer. Det finns några områden där havsvattnet har pH<7 och alltså är surt. Rent generellt sjunker pH med djupet, men brukar hålla sig över 7.
Ang. pH i haven
Oceanerna försuras i någon mån när mer CO2 löses i vattnet. Nivån ligger snarare på pH=8.
Som framgår av kartan i länken nedan, varierar pH dock starkt mellan olika områden. Vid Australien är pH ordentligt basiskt (>8,1). Intressant nog är pH som lägst i de områden där uppvällning av djupvatten sker, dvs utanför Sydamerikas kust. De uppvällande vattenmassorna torde vara de enda som inte har utsatts för någon försurande antropogen påverkan av växthusgaser.
https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2022/08/OCEAN-pH.jpg
Hej!
Intressant artikel. Jag undrar om slutet där du skriver: ”Den moderna klimatläran enligt IPCC:s dogm har ett totalt fokus på växthuseffekten och söker förklara all klimatförändring med antropogena utsläpp av växthusgaser. Den viktiga roll som såväl moln, som meridional engergitransport spelar ignoreras i stort sett. Naturliga variationer som dessa antas av IPCC inte spela någon roll, man tilldelar dem 0,0 i vikt.[6] Vi kan på goda grunder anta att IPCC har fel i detta, naturliga variationer har i all tid innan industrialiseringen bestämt alla klimatvariationer. De fortsätter naturligtvis att ha sin naturliga roll även i vår moderna era.”
Vad jag kan läsa från referens 6 så påstår IPCC här att naturliga bidrag till klimatet är ungefär lika under referensåren 1850-1900 som från 2010-2019. De gör inget generellt påstående om att naturliga bidrag till klimatet alltid är samma. Några kommentarer till det?
50 Mats
1850 är början på jämförelseperioden då vi räknar den globala uppvärmningen med startpunkt där i andra halvan av 1800-talet (exakta år varierar mellan olika källor).
1850 är också början på den moderna eran, då de naturliga variationerna påstås ge noll i bidrag till uppvärmningen. IPCC har helt enkelt definierat bort dem, därför att man vill attribuera allt till människans klimatpåverkan.
Man sätter siffran till 0,0 men anger ett minimalt osäkerhetsintervall, som framgår i figuren ovan. (sist i artikeln)
#38
Jo, det är välkänt att det finns variation. Men sjunker havens pH i genomsnitt?
#38
Du brukar hävda att moln är svartkroppar, d.v.s. de strålar ut allt de tar emot. Då borde det inte göra någon skillnad hur mycket moln det är.
Moln påverkar inte jordens temperatur??
#53 JonasW
”de strålar ut allt de tar emot” Nej! de strålar ut enligt Stefan Boltzmanns lag, alltså beroende på temperaturen. Det spelar alltså roll om molnens översida är varm eller kall. Hur mycket moln det finns påverkar förstås albedot.
Vad jag vet anses effekten av moln mycket osäker, men att molnen har avsevärd inverkan verkar alla tro.