Klimatförändringar: Höjd vattennivå och fler stormar i Löderup

skånestrand

Stranden i Löderup försvinner skriver DN idag. ” Erosionen vid Löderups strandbad är enligt Kärstin Malmberg Persson, geolog vid Sveriges geologiska undersökning i Lund, en naturlig process där vind och havsströmmar transporterar sand åt öster på Skånes sydkust”. Men vad vore en DN-artikel utan lite skrämselhot om klimatförändringen? Så: “Ju mer havets yta stiger, desto större blir erosionsproblemen. Dessutom tror man att det kommer att bli fler och starkare stormar…” Lennart  Bengtsson reflekterar vidare kring detta:

Havsvattenståndet i Löderup

Enligt uppgift i DN i dag har stranden i Löderup dragit sig tillbaka 200m sedan 1972 vilket oroar de boende i Löderups stugby. Det enda som gläder sig däremot är skatteverket som höjt taxeringsvärdet på fastigheter som råkat komma närmare havet. Att de boende kanske ser detta annorlunda än taxeringsmyndigheten är fullt begripligt.

Nu är det dock så att den hotande havsnivåhöjningen i området är ytterst ringa eller med 0.6 mm/år enligt mätningarna i Klagshamn, som kan ses som representativt för Löderup. På 41 år innebär detta en höjning av havsnivån med ca 2.5 cm. Att strandlinjen drar sig tillbaka beror därför inte på havshöjningen och därigenom som följd av de hotfulla koldioxidutsläppen utan på att havscirkulationen normalt transporterar bort sand från området. Detta sker oftast i samband med kraftiga oväder då såväl strömmar som havsvattenstånd varierar starkt vilket ger kraftig stranderosion. Ovädren förväntas inte heller förvärras i ett varmare klimat. Som bekant är dessa stormar värst under senhöst och vinter då vi knappast lider av värme. Under 1870-talet då man inte plågades av den globala uppvärmningen hade man i södra Östersjön en episod när vattenståndet var mer än 3 m över det normala och sannolikt drygt 2 m i Löderup.

Att kommunen vill lägga ut mer sand i områden gläder säkert stugägarna men kanske inte taxeringsmyndigheten, såvida det inte finns en hemlig klausul att taxeringsvärde aldrig får sänkas. Någon större hjälp är det dock inte då sanden raskt kommer att flyttas österut mot Ystadshållet så fort det börjar blåsa till igen. Kommunens sandtransportörer och dess skattebetalare kommer därför att drabbas av samma öde som Sisyfos med eller utan klimatändring.

Lennart Bengtsson/Uppsala

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Rosenhane

    Ingemar!
    Jag tycker man ska låta nationella sekrerariatet för genusforskning göra en oberoende utvärdering om erosionsproblemen i Löderup.
    Sannolikt kan patriarkala strukturer ligga bakom strandlinjens trilskande, en bakomliggande orsak kan helt enkelt vara vita medelålders män . Ricky Bruch bodde väl i trakten?

  2. Fredrik Malmqvist

    Skåne har landsänkning på 0.5 mm per år dessutom.

  3. Peter Stilbs

    Tack Ingemar – försök förklara det här för Pär Holmgren – han skrev sist om detta på Facebook för någon vecka sedan.

  4. JMH

    Jag tror att Löderups strandbad ligger öster om Ystad. Så om eventuellt utlagd sand kommer att röra sig mot Ystad borde det bli västerut. Har dock för mig att sanden i området rör sig just österut, men då alltså inte mot Ystad…

  5. tty

    Det finns bra metoder att stoppa den här typen av “longshore erosion”, men det görs definitivt inte genom att lägga på mera sand. Istället bygger man ut hinder i rät vinkel mot stranden som bromsar upp vattenströmmen och får sanden att avlagras bakom hindret. Förr byggde man sådana vågbrytare av sten, men det finns många varianter. Gamla bildäck ihopbundna med stålwire fungerar utmärkt, men är ju inte så estetiskt. En vanlig variant i USA numera är att lägga ut en “strumpa” av syntetfiber, förankrad i båda ändar, som sedan fylls med betong.
    Obegripligt att en kommun ägnar sig åt sådana meningslösa övningar när tekniken för att stoppa erosionen är välkänd. Sedan är det ju klart att minskar man erosionen på ett ställe blir resultatet det motsatta någon annanstans. Den borteroderade sanden hamnar ju någonstans.

  6. Christopher E

    #2 Fredrik Malmquist

    Detta har varit uppe här förr, så förlåt upprepningen för vissa.

    Nej, Skåne har ingen landsänkning. Även Skånes sydkust har en landhöjning på en dryg halvmillimeter.

    Detta är ett vanligt missförstånd som beror att att landhöjning oftast anges som apparent (=upplevd). Då har man fört in havsytehöjningen i siffran redan, och vad man anger som landhöjning är alltså själva strandlinjens höjdförändring.

    Den riktiga landhöjningen kallas absolut landhöjning. Den mäts upp med främst satelliteknik (GNSS) och är alltså berggrundens rörelse utan hänsyn till havsytans rörelse. Denna landhöjning är alltså positiv för hela Sverige, från 10 mm/år vid Höga kusten, ner till dryga halvmillimetern/år i Skanör.

    Jag önskar jag kunde hänvisa en karta över absolut landhöjning, men de är inte vanliga. Formeln för att räkna om apparent landhöjning till absolut enligt landhöjningsmodellen NKG2005LU är att lägga till 1,32 och multiplicera med 1,06 (det senare har med geoidens form att göra).

    Men tillämpa det på denna karta över apparent landhöjning (NKG2005LU) för att få den “riktiga” landhöjningen:

    http://www.lantmateriet.se/Global/Kartor%20och%20geografisk%20information/GPS%20och%20mätning/Referenssystem/Landhojning/Bilder/NKG2005LU_stor.jpg

    Det är annars kartor som den som lett till missförståndet om “landsänkning” om de betraktas utan att känna till definitionerna.

    Då havsyteökningen runt Sveriges kuster är uppmätt till ca 1,5 mm/år (inte 3 som vissa tror) stämmer alltså Lennarts uppgift om att havsnivån relativt land stiger mindre än en 1 mm/år i södra Skåne.

  7. Fredrik Malmqvist

    Man lär sig nya saker på klimatupplysningen Christopher #6. Jag lärde mig för länge sedan att det var landsänkning i Skåne och det bekräftas i Wikipedia vilket ju kan vara fel.

  8. Christopher E

    #7 Fredrik

    Jag tror även jag har fått lära mig det där med landsänkningen en gång.

    Kunskapen om den absoluta landhöjningen är dock relativt ny, eftersom GNSS (främst GPS) används för att mäta upp den absoluta rörelsen mot ett fast referensystem.

    Att Wikipedia missar är inte så allvarligt, den ska läsas med en nypa salt, men lite allvarligare är att stort konsultföretag i Sverige häromåret i och med de blandade ihop begreppen i praktiken angav en fördubblad havsytehöjning (den som redan ingick i apparent landhöjning och sedan la de på den en gång till…). Detta i en utredning av havsytehöjning beställd av ett kustlän i Sverige och använd för samhällsplanering av flera kommuner.

  9. Christopher E

    Fredrik M igen…

    Titta på tabellen i figur 3 i denna pdf så avlivas myten om landsänkningen ganska bryskt 🙂

    http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.6387!webbhavsvattenstand%5B2%5D.pdf

  10. Rosenhane

    Christopher E

    Alltså, genom deltagande observation och ockulärbesiktning under sextio år kan jag som amatörskådare säga att någon vattennivåhöjning på nio cm(1,5 mm per år) vid sveriges östra eller västra kust inte är möjlig att se med blotta ögat. Ur kaotisk synvinkel som väl ändå haven måste betraktas är jag både schäptisk och funndersam, som man säger i norrland till alla dessa utsagor om stigande havsytor när variationen mellan låg och högvatten är som den är. Jag påstår att det är inlandsbor utan erfarenhet av havet som är intresserade av havsnivådiskussioner dvs det handlar för det mesta om kannstöperier påveskäggsnivå.

  11. S. Andersson

    Hela sandskogen öster om Ystad är ju planterad av människor som insåg att strandnära skog motverkade erosionen. Detta redan i början till mitten av 1800-talet, så problemet är ingalunda nytt. Sådana skogar finns också vid Norrekås söder om Skillinge och hela vägen från Kyhls strand ner till Sandhammaren. Det är när man börjar förstå dessa sammanhang som inser varför Österlen ser ut som det gör. Det är därför alla gårdar ligger på tryggt avstånd till kusten och också – förmodar jag – anledningen till att det inte finns kyrkor, varken i Brantevik, Skillinge, Vik, Baskemölla och andra fiskelägen. Kyrkor byggdes strategiskt nog på lite högre mark eftersom de gamla kyrkbyggarna också insåg att kustlinjen var lite osäker vilket är olämpligt när man har lång planeringshorisont. Denna insikt tycks ha varit allmän redan för 900 år sedan. De du Per Holmgren!

  12. HenrikM

  13. HenrikM

  14. Ann L - H

    Fördämningarna har brustit och den mest förbjudna debatten har tillslut nått kulturelitens huvuddrake. Stort tack till HenrikM för tipset om den verkliga men högst osannolika debattartikeln #12. Och vilken författartrio!

  15. bom

    Tre tunga författare som vi känner väl – men vad har tagit åt DN som inte flyr undan med den vanliga “utrymmesbristen”? Sitter de för utrymmesbristen ansvariga vanliga författarna (hotargänget) i karantän äntligen? (Eller har dom tagit en paus och räknar de pengar som deras uppfunna hotindustri inbringat?).

  16. Christopher E

    #10 Rosenhane

    Nej, det är ingen som märker något runt Sveriges kuster. Det skulle möjligen vara landhöjningen i Bottenviken som markant kan förskjuta strandlinjen nedåt under en livstid.

    Där jag bor är det nära plus minus noll landhöjning/havshöjning. Men från historiska uppgifter och gamla stenbryggor kan man konstatera att en uppgrundning skett på många platser, rätt rejäl i vissa fall. Det har ju med transport av sand mm att göra, inte med hav och land. På en populär badstrand fick man nyligen flytta ned livbojar några tiotal meter mot stranden. De stod nu uppe i sanddynerna och hade satts dit så sent som början på 1980-talet.

    Ändå sitter man och oroar sig så att inget ska få byggsas lägre än 3 möh pga havsytehöjningen…

  17. Agneta isacsson

    Otroligt att dagens debattartikel publiceras, i DN. Det var väl så sent som förra veckan jag läste i rubrikerna efter klimatmötet att både krig och svält hotade pga avsaknaden av resultat där. Ska bli intressant att följa debatten som säkert följer. Eller ska artikeln tigas ihjäl….

  18. tty

    ChristopherE #16

    “Nej, det är ingen som märker något runt Sveriges kuster. ”

    Jo det gör man faktiskt. Så långt söderut som vid Bråviken märks faktiskt landhöjningen över en mansålder.På sydsidan av Bråviken finns en vik, Svensksundsviken, med mycket flacka ständer. Numera kan jag, utom vid extremt högvatten gå i lågskor på ställen där det alltid behövdes stövlar när jag först var där på 1960-talet.

  19. J-O

    Låt Skåne spolas ut i havet – ty det är ett naturligt förlopp vi inte skall ingripa i… Vi den Norduppländska kusten där jag har mina rötter och sommarstället har vi en kraftig landhöjning. Den är så pass stor att jag på bilder kan se att grynnor “växt upp” ur vattnet sedan jag var barn och vi pratar 30-40 cm. Nu är det så att våra redan grunda havsvikar snabbt växer ingen. Förutom att det kostar en propeller då och då så börjar det bli problematisk att ens ha båt då båtplatserna finns inne i dessa havsvikar och utloppen börja närma sig 0,5 m.

    Men när vi ber att få muddra eller gräva kanaler så får vi vet att landhöjning är naturlig process och att vår vik skall övergå till att vara en insjö där allehanda “schlemm” kommer trivas. Tillstånd nekas och hot om straff för miljöbrott om någon skulle få för sig att säkra sin båtplats framtid.

    Min i Skåne är det OK att kämp mot naturens nycker… Sand och sten vräks i havet för att stoppa erosionen.

    Nästa gång vi har “fiskehelg med grabbarna” skall jag utlysa en tävling där vi skall försöka omdefiniera vårt problem genom att använda K-ordet på en mängd kreativa sätt. Sen söker vi EU bidrag !

  20. r

    Tack tty och Christopher E för lektionen.

    Jag tror trots allt att många havsytehöjningsalarmister vill att haven ska stiga och att dom blir väldigt ledsna för positiva nyheter i sammanhanget men går i taket av glädje för DN-artikeln om Löderup.

  21. Rosenhane

    #20

    Rosenhane skulle det vara.

  22. Lasse

    Ystad har en högsta högvattennotering på 1,69 från 1904 vilket kan vara av intresse:
    http://www.smhi.se/klimatdata/oceanografi/Havsvattenstand/rekord-havsvattenstand-1.2269

  23. tipp

    För något år sedan såg jag ett turistprogram i TV om Östersjödelen av Polen. Där visade man hur sanden “vandrade” in från havet och dränkte t o m byar.
    Om det har något samband med skånska kusten vet jag inte.
    Var hämtar man för övrigt sanden? I ett helt annat TV-program berättade man om att hämtningen av sand på havsbotten i Sydasien ställde till med en massa problem vid kusterna av samma typ som vid Löderup. Sanden behövs till byggandet av alla storstäder. Det lär vara brist på sand i världen.

  24. bedouin

    En faktor, som inte är oviktig när det gäller stranderosionen på sydkusten, är färjetrafiken från Ystad till Polen och Bornholm. Stora båtar som skapar både kraftiga vågor och strömmar. Längs stränderna finns det t o m skyltar, som varnar föräldrar för att ha sina små barn nära strandkanten, när färjorna har passerat. Liknande förhållanden fanns i södra Malmö – vid badviken i Sibbarp, innan Bron var byggd och den stora katamaranen trafikerade leden Limhamn–Dragör.
    Men det kan gå åt andra hållet ibland: i västra Skåne sköljer just nu stormen Sven upp mängder med ny sand på den sedan några andra stormar tillbaka växande stranden. Det blir en fin sommar.