Klimatförändring – en moralfråga

Det pågår just nu ett klimatmöte i Ghanas huvudstad Accra. Det är ett i raden av möten som leder till den stora konferensen i Köpenhamn då man förväntas fastställa Kyoto 2. En av de grupper som passar på att framföra sitt budskap är African Methodist Episcopal Church. Enligt dem är klimatförändring främst en moralfråga, skriver Reuters Africa.

In Uganda, once predictable rains in mid-August are now often arriving late, killing off seedlings of crops such as beans, groundnuts or maize in what many local people believe is a sign of global warming.

”The crops die. Farmers then have to plough and plant again,” said Rosemary Mayiga, a Ugandan Catholic and rural economist. ”It is not moral for some people to go to bed with a full stomach when others go to bed with their stomach empty.”

Svälten i Afrika är en tragisk historia. Det håller jag med om. Dessutom är det oerhört svårt att veta hur man ska agera. Ofta framförs att de pengar som samlats in för att hjälpa de svältande hamnar i helt fel händer. Att skicka mat till de fattiga är kanske ett sätt att lösa det mest akuta problemet, men vi borde väl istället se till att den lokala befolkningen själva kan producera sin egen mat?
Visst är klimatförändring ett moraliskt dilemma. Men att tro att vi hjälper de svältande genom att strypa våra CO2-utsläpp är väl ändå naivt. Även om CO2 är boven i dramat och även om vi lyckas att kraftigt minska våra utsläpp förändrar det inte det faktum att Afrika behöver hjälp att utvecklas. Ett rikt land har betydligt lättare att hantera problem som vattenbrist och dåliga skördar.
Så frågan är, kära läsare, hur hjälper vi på bästa sätt de fattiga?

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Bob Fleming

    Så enkelt egntligen! Följande behöver hända:
    – De fattiga länderna behöver erkänna och skydda de negativa rättigheterna, i synnerhet äganderätten.
    – De rika länderna behöver skrota subventioner till inhemsk industri (främst jordbruket) och slopa alla importtullar.
    Så enkelt, men ändå så svårt.
    Filmen ”Globalisation is good” tycker jag tar upp problemet på ett bra sätt. Att ge fattiga länder bidrag är enbart kontraproduktivt – precis som bidrag i allmänhet. Handla istället utan inblandning av tredje part – staten.

  2. karlsson

    Hur hjälpa de fattiga? Att vi handar med med dem.
    Det som hindrar utveckling och tillväxt är diktaturer, alla svältkatastrofer utspelar sig i diktaurer samt politiska och ekonomiska handelshinder.
    Frihandel gör att det som produceras i U-länder kan säljas i den rika delen av världen. Frihandel ger alla samma möjlighet att producera och sälja.
    Demokrati och rättstat ger medborgaren möjlighet att behålla det som den själv skapar. I många av dessa fattiga länder finns ingen fungerande äganderätt, inget fungerande rättsamhälle. I många av dessa länder försöker man också på med någons sorts ”socialism” vilket innebär statlig styrning, konfiskering  och reglering vilket hindrar enskildas möjligheter. Zimbabwe är ett aktuellt exempel.
    Genom att stödja demokratisk utveckling, med de fri och rättigheter som vi har i vår del av världen kan den fattiga delen växa till av sig själv.
    Ett politiskt demokratiskt system med kapitalism som ekonomiskt system är det system som ger möjligheter för människors utveckling och som skapar en tillväxt som alla tar del av. 
    Det behövs tillväxt för att skapa nya resurser och ge människor bättre levnadsstandard

  3. Magnus A

    Dessutom ökar nederbörden i Sahelområdet (Etiopien, Somalia, Eritrea, Sudan, Tchad mm mm), och öknen minskar, om det blir varmare klimat (men torrare i Östafrika).
    Vidare ökar enligt de flesta av de klimatmodeller IPCC hänvisar till ökar nederbörden på jorden vid uppvärmning, så är inte så självklar annat än för obotliga alarmister.
    Vidare är temperaturökningar på grund av människan och våra utsläpp av CO2 en så usel hypotes och så grundligt falsifierad teori att den helt bör separeras från frågor om oro för klimatförändring. Nu förefaller kyla komma, och då blir Sahelområdet torrare och Östafrika får mera nederbörd. (Stämmer detta med vad som sker nu, kanske inklusive med snön som Kilimanjaro nu fått?)

  4. Magnus A

    Beträffande bästa sättet att hjälpa de fattiga håller jag med ovanstående, om frihandel. Men där kan vi på rätt sätt behöva hjälpa till att plantera institutioner, och med plantera menar jag väl att uppmuntra till vvästliga juridiska och ekonomiska institutioner. Vidare bör ”rätt sätt” ju inte vara den form av bistånd vi haft. Bill Gates hjälper visst till med hälsovård, och med såna insatser, helst privata (med tanke på att såna automatiskt fungerar bätre än statliga), kanske förtroende byggs upp som ger en mottaglighet för mer marknadsekonomi?
    Jättesvår fråga, och man får nog aldrig släppa medvetenhet att det som måste göras måste göras och vilja göras av de fattiga och de fattiga länderna själva.

  5. Magnus A

    USA har förresten rätt stora insatser för att utveckla afrikansk jordbruksteknik (en hel del i Uganda), och det sägs göra nytta (mest hos storbönder?), men jag vet inte hur mycket som ändå skulle utvecklats. Vidare bör nog hjälp vara i sådana proportioner att inte samhället upplever att det förlorat sin autonomi, för i så fall riskeras nog bakslag.

  6. Magnus A

    Fleming och karlsson.
    I förhandlingar med dessa länder förordar de ofta tullar mot västs varor, och väst godtar inte tullfrihet i andra riktningen om inte dessa länder avskaffar sina tullar.
    Hur ser ni på detta? Bör väst ha tullfrihet för dessa länder och samtidigt acceptera att de har tullar för våra varor?
    I detta spel tycks ju tullar av båda sidorna försvaras som som någon som skyddar dem som har sådana, medan det i verkligheten torde vara tvärtom, så medgivande av att fattiga länder ensidigt har kvar tullar kan vi väl i varje fall inte hindra i egenintresse?
    Men vägen till en lösning där vi släpper tullarna tycks ju m t p Frankrike vara lång.

  7. Bob Fleming

    Magnus:
    Ja, EU bör absolut avskaffa tullarna även om andra länder inte gör det. Protektionism är alltid av ondo. Se gärna Milton Friedmans serie ”Free to choose” från tidigt 80-tal. Det borde vara obligatoriskt för dem som anser sig ha rätt att diktera för oss andra vilka vi inte får handla med utan att de ska ha sin andel.

  8. Gunnar Littmarck

    Avskaffa även inhemska produktionssubventioner..
    Ska på en avreglerad global marknad gälla samma krav på männskligbehandling och miljöpåverkan?
    Då blir det såklart en utmärkt skattekonkurans, de stabila länder med lägst produktionsskatter och vettig infrastruktur, vinner..
    Faller inte då nordeuropeiskt välfärdssystem?
    Vad ska vi säga till alla som vant sig vid att bli försörjda utan krav på mervärdesskapande?
    Det är enkelt att vänja människor vid förmåner, svårare att dra in dem..
    Eller?

  9. karlsson

    Egentligen handlar det om vem som på bästa sätt kan producera en vara, livsmedel eller en tjänst på  till i förhållande till pris och kvalité.
    Ju fler som får möjlighet att producera ju  kommer fler att kunna handla och kunna skapa sig en egen framtid. Då  ökar tillväxten människor får en bättre levnadstandard utbildning kommer då att bli viktig för dessa människor vilket leder till förbättringar.
    Tullar och handelshinder tillför inget utan förskjuter konkurens och utveckling på ett onaturligt sätt. Tullar och handelhinder ska bort anser jag.
    Ett litet exempel – Sverige har tullar på entanol vilket skapar en konstgjord skattesubvensionerad industri i Sverige, samma etanol produceras billigare på andra ställen. EU har infört en 60% skyddtull på lågenergilampor från Kina, det gör man för att skydda Europeisk industri. Det sänker motivationen för Europeiska företag att utveckla sig samtidigt som vi får betala ett högr pris…

  10. Gunnar Littmarck

    Karlsson
    Givetvis har du rätt och attac helt fel, deras modell minskar det globala välståndet.
    Dock ser jag vissa insabillisernade faktorer om över en natt, alla tullar och produktionssubventioner försvann….
    Men vi kan gå en bit i taget visa av historiens resultat av mercantilismen…
    Att lägga ner korupta skitorganisationer som FN och ersätta med nya, som har till avsikt att övervaka att miljö och människorättsregler följs, borde vara en start.
    Kanske ska organisationerna ha en regel om maximal byråkratikostnad.. eller maximalt antal anställda
    inkl. konsulter?
    På sikt är en dröm om gemensam global välfärd, finansierad med global moms.. tänk bara vilka enorma vinster vi skulle få med en global valuta???
    Dagens korkade och ineffektiva lapptäcke av FN världsbank olika länders bistånd med tveksam samordning och resultatinriktning, vill väl bara de som blir personligen berikade av systemen ha kvar?
    Så var gång gatt misslyckas blir jag ledsen å den fattigaste delen av männsklighetens vägnar.

  11. Pingback

    […] ett tidigare inlägg diskuterade vi hur man på bästa sätt hjälper utvecklingsländerna ut ur fattigdomen. De flesta […]