Leder det gröna skiftet till en planekonomi? Det är den fråga som SvDs krönikör Lena Andersson diskuterade i en tidigare artikel https://www.svd.se/a/5G5Vgz/lena-andersson-kanske-far-marx-ratt-till-slut under rubriken ”Kanske får Marx rätt till slut?”. I ett påföljande inlägg (se länk nedan i texten) så försvarar ekonomen Richard Murray den rödgröna linjen att allt sker på marknadens villkor. Vi har ju sett exempel på den typen av argumentation när det gäller nedläggning av kärnkraftverk och byggandet av vindkraftsparker. Här svarar Lena Andersson på hans inlägg.
Ingemar Nordin
Följden av det som sägs
SVD 9/7 Lena Andersson https://www.svd.se/a/Wjw8ML/foljden-av-det-som-sags
Särdraget hos den fria ekonomin är att den saknar mål. Den går därför inte att förena med klimatrelaterade krav på målstyrning av produktionen, med mindre att den inte längre blir fri.
Det faktum att vi knappt nådde någon vart med utsläppsmålen under en nästan två år lång global pandemi, då mycket låg nere och hela befolkningar tidvis satt i husarrest, borde ge en vink om vad som inte är möjligt eller önskvärt att göra. I stället fortsätter en aktivistisk klimatjournalistik att utifrån forskningsrön göra upp skrivbordskonstruerade planer på hur samhällen ska styras och utformas. Som om det vore för naturvetenskapen att avgöra och inte längre ett ämne inom den politiska filosofins domän, en fråga om vad människan är och inte är, om oföränderliga idéer rörande frihet och tvång, rätt och orätt.
”Direkt oansvarigt” kallar (29/6) nationalekonomen Richard Murray resonemanget i min förra krönika (18/6) om att klimatrörelsen verkar hoppas på en centralt dirigerad ekonomi som lösning på värme, torka, översvämningar och insektsdöd. Han vidgår att alltför många talar om att vi måste byta ekonomiskt system, men ser det som ett randfenomen. I sin kommentar funderar han på om jag kanske saknar de erforderliga kunskaperna om marknadsekonomi. Själv tycks han mena att den är detsamma som funktionssocialism på expertgrund, där företagen åläggs att sträva mot statliga mål angivna av vetenskapen.
”Vem hade trott att flertalet biltillverkare skulle fasa ut bensin- och dieselbilar på bara ett decennium?” skriver Murray och menar att det visar på marknadens flexibilitet. Men att bilindustrin villigt ställt om är inget att förundras över. Varför skulle den ha något emot en ordning där varenda bilförare på jorden måste köpa ny bil?
Vi är eniga om att marknadsekonomi kännetecknas av generella och förutsebara lagar, i motsats till diskriminerande och godtyckliga. De härrör emellertid ur den fria ekonomins fundament, idén om att uppfylla det naturligt goda för det godas skull, individuellt självbestämmande, i motsats till nytta och ändamålsenlighet. Icke godtyckliga regler är ett nödvändigt men inte tillräckligt kriterium. Om staten styr medborgarnas liv men gör det lika för alla har vi givetvis inte en fri ekonomi.
Det är visserligen inte samma sak att ha positiva produktionsmål, som i beprövad planhushållning där staten bestämmer hur många liter mjölk som behöver framställas per tidsenhet, och negativa. I de senare kan måhända produktionen kallas fri så länge den inte släpper ut några växthusgaser eller påverkar naturen i en riktning som forskning och politik bedömer som otillfredsställande.
Ett sådant mål torde emellertid vara mycket svårt att inte förena med godtycklig maktutövning. Ty när målet bestämmer handlingarna, i stället för principen om frihet under lagarna, är det fullt logiskt att lagarna ständigt finjusteras och anpassas efter målet, som inte är statiskt utan i ständig rörelse. När temperaturen inte sjunker som den ska och något pågår i floran och faunan som inte ser ut att vara av godo, då bör det vara målet som gäller, inte etiken i reglerna.
Särdraget hos den fria ekonomin är att den saknar mål. I stället reglerar den uppförandekoder ägnade att vårda respekten för individuell autonomi. Staten strävar ingenstans, vilket gör att individerna kan sträva.
Att det finns åtskilliga regleringar på företagen även i kapitalismen brukar i klimatkampen nyttjas som argument för att ytterligare regleringar är välkomna. Men då missar man att regleringar som syftar till ett mål är väsensskilda från regleringar som syftar till att respektera medborgarnas möjlighet att fritt förfoga över sitt förnuft och nyttja sina resurser därefter.
För att åtminstone ha illusionen av bevarad individuell autonomi i klimatkampen behöver man göra om naturen till rättighetsinnehavare, vilket är vad många tycks vilja. Inlemmar man allt levande och därtill ofödda generationer i rättighetskatalogen går det att strypa människornas rörelseutrymme med den oklanderliga motiveringen att man inte får ha ihjäl eller kränka integriteten hos andra rättssubjekt.
Om dessutom växthusgaserna görs om till ett slags gift blir det visserligen absurt men åtgärderna står åtminstone inte i strid med de självägandets principer som många i smyg håller högt fast de har orsakat vår stundande ruin. Då kan utsläppen formuleras som en fråga om övergrepp – på människor, natur och framtid. Det är också vad som tankemässigt har skett. Koldioxiden är hin håle själv och måste förgöras.
I antologin ”Grön kapitalism” (Timbro, 2022) skriver Ellen Gustafsson några distinkta rader som sammanfattar den rådande andan:
”För omkring tvåhundratusen år sedan trädde den moderna människan fram söder om Sahara. Men även om hon bokstavligt talat reste sig ur naturen har föraktet mot människans plats i naturen sällan varit lika påtagligt som i dag, som om hon vore en invasiv art på jorden; som om människosläktet anlände i en rymdfarkost och lever på jorden på bekostnad av allt det som har en naturlig rätt att leva.”
Samma underliga uppfattning anas i den gängse synen på framgångsrika storföretag. Om vi bara gjorde oss av med de där onödiga jättekolosserna skapade av vita män för att främja deras girighet, skulle Arktis inte smälta. Även Richard Murray visar förståelse för synsättet: ”Ett hundratal företag brukar målas ut som de som står för 70 procent av koldioxidutsläppen i världen. Skogs- och gruvföretag hotar hälften av världens världsarvsområden som utgörs av natur. Så visst är det förståeligt om man likställer kapitalism och marknadsekonomi med miljöförstöring.”
Påståendet är vanligt men svårbegripligt. Dessa företag påverkar naturen medan de förser betalande kunder med produkter som dessa behöver och vill ha. De utgör försörjningskälla för mängder av människor som, ifall företagen inte fanns, skulle behöva en annan utkomst. Varför skulle denna empiri återkommande nämnas om det inte vore som stöd för tanken på en planerad ekonomi, där endast det mest nödvändiga tillverkas. Det sägs inte ut men är följden av det som sägs ut.
Som i DN:s intervju (21/6) med Annie Lööf om Centerpartiets liberalt sinnade klimatåtgärder gällande skogsbruket, där den tillfrågade experten, sporrad av aktivistisk reporter, noterar: ”Från forskningen vet vi att information och frivillighet inte leder till snabba förändringar.”
Något annat behövs alltså. Vad skulle det vara? Rimligen kommandon och tvång under vetenskapens rön. Det båtar föga att kalla det för marknadsekonomi.
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Tack för rader som tänjer tanken.
Min tanke går till de kommunalpolitiker som strävar efter att deras kommuner skall växa i invånarantal. Det har blivit en tävlan mellan dem.
Ett mål vi i stället borde sätta upp är att jordens befolkning skall halveras till år 2100. Det är kanske ett orealistiskt mål, men ändå ett bra mål. Jordens resurser och yta för att utvinna sol, vind, ved och vatten räcker inte ens till för nuvarande åtta miljarder invånare.
#1
Njae, på sikt planar nog befolkningsmängden ut och minskar. Ökningstakten nu är nedåtgående. Det FN borde anordna konferenser och redovisa forskningsresultat inom är det onödiga matsvinnet globalt. FAO uppskattar de årliga globala förlusterna till 40–50 procent för rotfrukter, frukt och grönsaker, 35 procent för fisk, 30 procent för spannmål och 20 procent för oljeväxter, kött och mejeriprodukter. Det betyder att, globalt sett, går minst en tredjedel av all skördad mat till spillo. För de som tror på koldioxidens skadliga inverkan på miljön anses produktionen av bortkastad mat stå för så mycket som 10 procent av de globala växthusgasutsläppen.
Diskussionerna här grundas på president Obamas svek mot mänskligheten när han 2009 på felaktiga grunder fick igenom att definiera CO2 som en förorening i USAs naturvårdsverk, vilket snabbt spreds bland miljö- och klimataktivister i väst och vidare till IPCC/SPM och samhället i stort. Denna politiskt korrekta uppfattning, vår tids lysenkoism, klimathots-lysenkoismen, genomsyrar nu samhällsdebatten i väst och underminerar västvärlden.
Vetenskapligt sett däremot är CO2 ”livets gas” och vid koncentrationer över 200 ppm har den ytterst liten påverkan på atmosfärens temperatur – om och när man vänder sig till vetenskapen och tänker efter!
# 2 Tackar I synnerhet, i synnerhet!
Tyvärr börjar Lenas replik med ett magplask: ”Särdraget hos den fria ekonomin är att den saknar mål. Den går därför inte att förena med klimatrelaterade krav på målstyrning av produktionen, med mindre att den inte längre blir fri”
Marknadsekonomin ska vara fri, men den måste också ta hänsyn till så kallade marknadsmisslyckanden. Det är exempelvis ’kollektiva varor’ och ’externa effekter’.
Miljön är en sådan kollektiv vara. Om den utsätts för en helt fri marknadsekonomi kommer den att överutnyttjas, eftersom den är en fri resurs. Vi får miljöförstöring.
Därför måste vi ha en miljölagstiftning som reglerar utnyttjandet av miljön. Här kan olika metoder utnyttjas, det kan vara regler som styr, det kan vara prismekanismer som sätter pris på sådant som annars vore gratis, det kan vara stimulanser/subventioner. Målet är att miljön inte längre ska vara en fri resurs, utan att den ska utnyttjas ’lagom’, så att kostnaden för att utnyttja den på marginalen stämmer med värdet av miljön.
Detta är inget fel eller konstigt, utan bygger helt på nyttigheten ’miljöns’ fysikaliska egenskaper, som gör att en fungerande, fri marknad helt enkelt inte uppstår. Då måste staten gå in och styra upp så att vi får en pseudomarknad för miljö med så kallad skuggprissättning på miljöresurser.
Dilemmat uppstår när vi försöker översätta en nödvändig miljöpolitik även till klimatet. Miljöeffekter är relativt enkla att mäta och åtgärda. Klimateffekter är däremot varken enkla att mäta eller att åtgärda.
Klimatpolitiken bygger helt på modellbaserade gissningar om framtiden, producerade av IPCC. Den vetenskapliga grunden för gissningarna är skakig. Data saknas för vitala processer, t ex i haven och vad gäller konvektion/molnens effekter, samt andra så kallade naturliga variationer. Beräkningskraften är på tok för liten även i de största superdatorerna för att ens få med dessa. Man tvingas till parametriseringar av modellerna och ’tuning’.
Förmodligen är gissningarna tämligen felaktiga, vilket vi ofta brukar påpeka t ex här på KU. Således bör man ta dessa gissningar med en stor nypa salt och inte använda dem för alltför drastiska klimatpolitiska åtgärder.
Det som behövs är mer forskning, mer kunskap, mer data, väsentligt bättre modeller. Där borde satsningen ligga.
Gabriel, #5,
inte alls något magplask. Du misstolkar textens innehåll, den argumenterar inte för total frihet i form av frånvaro av regelverk. Tvärt om så är det den ena polen i den dikotomi som beskrivs – marknadsekonomins frihet från mål, reglerad under ”generella och förutsebara lagar,” mot planekonomins målreglering.
Ett nog så viktigt inlägg i en tid när även moderaterna i riksdagen är delaktiga i beslut som i små steg leder mot planekonomi …
En intressant fråga – bland annat mot bakgrund av hur den ”gröna” eliten reser till sina väckelsemöten – är om de själva är troende, eller om allt handlar om att likt Margaret Thatcher motivera sin politiska agenda – som när hon några år efter att hon tagit upp kampen mot dåtidens starka Brittiska gruvarbetarfack i sitt tal i FN 1989 hävdar att allt handlar om hennes insikt om koldioxidens skadliga påverkan, som John Tyndall en gång förutspått.
Hur som helst – vad en politiker uttrycker handlar om att få acceptans av väljarkåren eller i den församling hon vill ha gillande av – i vad hon själv underkastar sig kan man tolka hennes verkliga agenda.
#2
Jag har sett uppgifter på att man räknar med att jordens befolkningsökning vänder vid ca 10 miljarder människor. Har dock inte här o nu någon bra referens.
Skälet är minskade födslotal på grund av ökat välstånd och att det inte märks direkt beror på ökad livslängd på grund av bättre hälsovård.
En kurva som indikerar att vi skall vara glada för just nu ökande koldioxidhalter i atmosfären eftersom vi behöver både mer växtlighet och fler pruttande kor för att klara av ”peaken”.
Gabriel #5,
Jag håller med Foliehatt #6, En fri marknad har inget mål eller syfte. De är friheten att uppfinna, utveckla och sälja som leder till goda effekter (en allmän välståndsökning). Det är inget mål i sig utan det bara blir så. Däremot kan politiker möjliggöra en sådan fri marknad genom att försvara äganderätten och den personliga friheten, dvs att ha lagsystem, rättsväsende och polis.
Om du är bekymrad om miljön och överutnyttjande av en fri vara så finns det ett klassiskt svar på det: privatisera. Det är så som vi t.ex. har bra skogar i Sverige. Samma sak med att man inför fiske- och jakträttigheter. I länder där ingen äger de fria nyttigheten så sker skövlingen snabbt i våra dagar med vår moderna teknik. Den privata äganderätten är central.
#5 Gabriel
”Klimatpolitiken bygger helt på modellbaserade gissningar om framtiden, producerade av IPCC.”
Därför finns 102 klimatmodeller. Om man vet hur klimatet fungerar räcker det med en (1).
#8 Magma
Hans Rosling nämnde att jordens befolkning vänder vid cirka 10 miljarder. Nyheterna presenterade i dagarna att vi passerat 8 miljarder och skulle öka till över 10 miljarder och sedan vända.
Ingemar N. #9
Det spelar nog roll hur ägandet ser ut också. Nord- och Syd-Amerika började från ungefär samma förutsättningar, men i Nord kom jorden och skogen att till stor del bosättas med självägande bönder, i Syd blev det stora lantegendomar som hemma i Spanien, den som ägde jorden kanske inte ens bodde i Sydamerika. Idag ser vi skillnaden.
9 Ingemar
Jag håller med i princip ang. privatiseringar, dvs att äganderätten gör att ägaren skyddar sin egendom och ser till att den inte utnyttjas av någon utan att betala för sig.
Men vissa nyttigheter kan inte privatiseras. Luften t ex, hur privatiserar du den? Om du inte reglerar miljöstörande utsläpp kommer den fria resursen lufthavet att överutnyttjas och därmed försmutsas.
Annat exempel: utsläpp längs en flod. Hur privatiserar du vattnet i floden så att en fabrik uppströms inte tillåts förorena för de som är nedströms? Om staten träder emellan löses detta lätt.
Det är för denna typ av nyttigheter som staten MÅSTE komma in. Detta pga deras egenskaper som inte medger begränsning av deras utnyttjande.
Håkan B #11,
Jo, ägandet ser olika ut. Och man får också ta hänsyn till om äganderätten skett på ett lagligt eller olagligt sätt. John Lockes beskrivning är bra: Om en person ”blandar” sitt arbete med ett stycke oägd mark så är detta en rättslig grund för ägandet som inte bör leda till stridigheter. Locke jämförde (detta var 1600-talet) England där man ägde mark och skog med de fattiga ”vildarna” i Nordamerka som saknade äganderätter och som befann sig i ständiga, och tärande, inre stridigheter. Hur det gick till i Sydamerika vid denna tid vet jag inte.
Men annars menar många att äganderätter uppstått spontant på många ställen därför att det är praktiskt att ha det så. Indianer som huvudsakligen levde på jakt och fiske inom begränsade områden införde och delade ofta upp rättigheterna sinsemellan.
Gabriel O #12,
Att du äger något betyder inte att du har rätt att förstöra andras egendom. Om du äger en fabrik som släpper ut sot så får du inte smutsa ned andras egendom med det, Det finns en del berömda rättsfall i USA där ett järnvägsbolag blir skadeskyldig för att de smutsat ned trädgårdar längs med spåret.
Floder och bäckar är intressanta eftersom skadeståndsprincipen måste genomföras för boende nedströms längs vattenflödet. Ett berömt fall i Sverige; Teckomatorp där bl.a. Björn Gillberg var inblandad. Han försvarade då en fruktträdgård som hade en etablerad rättighet till bevattning för sina odlingar. Ett kemiföretag uppströms hade dock förgiftat vattnet genom att gräva ned gifttunnor i marken så att det rann ut i bäcken. Detta är ett typiskt exempel på hur en civilrättslig process kan användas för att skydda äganderätten även när det gäller rörliga objekt i nauren.
Tomas Sowell, vill jag minnas nånstans, beskriver hur äganderätten uppstod med den första byteshandeln, för att kunna handla behövde man äga det man handlade med. Så handeln krattade gången för jordbruket. I Nildeltat var det nog så att man ägde en viss areal som mättes upp efter varje översvämning men den var förmodligen inte knuten till en viss bestämd jordplätt. Man kan se spåren av det än idag på Google Maps där dom flesta jordplättarna fortfarande har måtten från den egyptiska triangeln, sen kom grekerna och gjorde geometri av det.
6 foliehatt
Lena Anderssons ideologi är någon form av ultraliberalism. Detta förleder henne att ibland använda en maximalistisk terminologi. Som här:
”Särdraget hos den fria ekonomin är att den saknar mål. I stället reglerar den uppförandekoder ägnade att vårda respekten för individuell autonomi. Staten strävar ingenstans, vilket gör att individerna kan sträva.”
Detta är en extrem ståndpunkt. Hon ger inte staten någon roll förutom att vårda individens fri- och rättigheter.
En marknadsliberal stat har givetvis ett mål att vi ska ha förutsebara lagar och en rättsstat som upprätthåller möjligheten för individen att sträva efter trygghet och framgång. Men målet är mer komplext än att bara vårda individens autonomi!
Staten i en liberal ekonomi måste även vårda summan av individernas väl och ve, dvs en kollektiv aspekt. Däri ingår att styra upp de så kallade marknadsmisslyckandena, dvs. sådant som tillhandahållande av ’kollektiva nyttigheter’ och se till att de som drabbas av ’externa effekter’ kompenseras på något vis. Därav har vi t ex miljölagar.
14 Ingemar
De exempel du ger är just exempel på att staten genom sina lagar och sitt rättsväsende ser till att reglera det som den helt fria ekonomin inte klarar av. Utan staten hade inte dessa fall kunnat lösas.
De fall du nämner är exempel på det som kallas externa effekter, dvs att en aktör utnyttjar en resurs (vattnet eller luften) på ett sätt som påverkar andra utan att någon kompensation utgår.
Äganderätten till vattnet och luften går inte att etablera i dessa fall, däremot kan den negativa effekten mätas och kompenseras via statens ingripande.
Men Lena A. verkar inte tycka att staten ska lägga sig i sådant, i alla fall inte i texten ovan.
Gabriel O #17,
Jag förstår nog inte vad du menar med ”fria marknaden” om du räknar bort äganderätten och ett skydd för denna. Tänker du ett Hobbesianskt samhälle med den starkes rätt och där alla kan bestjäla och hota alla andra? – Det skulle inte jag kalla för en fri marknad.
En fri marknad bygger på personlig frihet och äganderätt. Med en stat (eller möjligen stammens gemensamt våldsmonopol) som försvarar dessa friheter. Men en sådan marknad har inget annat övergripande mål. Etatister anser att endast en stat med våldsmonopol med allvisa politiker kan ange målen och lägga livet tillrätta för individerna. Man anser att staten måste gripa in ständigt och jämt. Hobbes själv ansåg att envälde var den bästa styrelseformen.
Gabriel #12
Men vi har ju vattenrätten som ger fastighetsägare rätt till det vatten som ingår i fastigheten. På Manhattan kan du köpa lufträttigheter.
Vem som sedan äger molekylerna är nog överkurs i ämnet.
Sedan finns det ju lagar och regler för utsläpp etc precis som det finns för annat ägande.
Tror som foliehatt och Ingemar att du misstolkar Lenas text lite.
Hursomhelst är det anmärkningsvärt att Lena Andersson direkt attackeras av en statlig politruk från Statskontoret som likställer marknadsekonomi med miljöförstöring.
Endast en troende kan väl blunda planekonomins katastrofala inverkan på planekonomin genom åren?
Det som räddar och förbättrat miljön genom åren är ju länder med marknadsekonomi.
Rättelse till #19
”Planekonomins katastrofala inverkan på miljön genom åren” ska det givetvis vara i näst sista meningen!
Du nämner luft och vatten som oprivatiserbara entiteter.
I USA har testat ”bubblor” över områden där ett företag fick rätten att förorena en viss mängd av luften i bubblan. Den rätten kunde säljas. Man kunde addera villkoret att varje varje transaktion bara kunde köpa säg 90 % av rätten och då fick man en minskning av föroreningshalten i bubblan. Det var en policy som EPA arbetade med under 80 talet men tydligen inte gör längre.
Om de som bor nedströms i en flod har rätten att ta vatten utan förorening ur floden har du en rättighet du kan köpa och sälja.
Coase har skrivit omfattande om definierade rättigheter lösa sådan problem. Det intressanta är att det inte är är viktigt vem som får rättigheten utan att den finns och är möjlig att handla med.
Det kräver visserligen att det finns en stat som garanterar dessa rättigheter men det är underförstått när man pratar om fri ekonomi. Det kräver bara några minuters tankemöda för att inse att det gäller all rättighetsbaserade transaktioner. Det måste finnas en sista instans som kan avgöra tvister. Utan en sådan kan vem som helst ta vad som helst och då har du en rövarekonomi.
Det som avgör om staten ska gå in och garantera rättigheter eller bötfälla regelöverträdelser är transaktionskostnader. Är det billigare att skapa en marknad eller är det lättare att yxa till en reglering.
71% av vår jord består av hav.
Jag vill vidga debatten till hur vi reglerar utnyttjandet av havets nyttigheter – t ex i form av fisk. Idag har vi lite väl stora friheter för marknadskrafterna inom området, även om det gradvis sker en förbättring.
Så regleringar behövs. Tyvärr tenderar de att komma på plats först sedan man blivit varse problemens allvar.
Liberalism ja, men inte ultraliberalism.
Citat! ”För omkring tvåhundratusen år sedan trädde den moderna människan fram söder om Sahara. Men . . .”
Detta är dock fel! Enligt vetenskapen! Vi har massor av fossil från människa UTANFÖR Afrika som är äldre än de f n kända i Afrika. Främst är det fossil från Kreta, och Balkan. Men även Från Kina finns exempel. Vi har grottan i Kaukasus, med lämningar med kraftiga drag av ”modern människa” daterade till från ca 800000 fkr.
Out of Africa teorin är minst av allt bevisad. de flesta bevis pekar snarare ”INTO AFRICA”. Däribland har vi modern människa i södra Atlasbergen daterad ca 320000 fkr och även grottan i Kaukasus där det finns datering på ca 300000 fkr.
Varför finns inga spår av modern människa längs Röda Havets kuster? Medan människa fanns i Sundaland redan före 74000 fkr när Mt Tuba (nuv Sumatra) gick i luften. Dessa människor är dagens Australiska Aboriguinéer resp Nya Guineaner. Eftersom deras förfäder lämnade? Afrika långt innan Out of Africa, så skulle de alltså inte vara människa. Givetvis helt nonsense. Dna-mässigt är de idag mer kopplade till Centralasien. Om Out Of Africa skulle gälla, så borde det kunna spåras massor av Afrikanska dna i resten av världen, men ”nix”. Däremot finns de Eurasiska dna spårbara ända söder om Sahel, omdiskuterat ålder dock. Men R1b brukar anses ha ursprung runt södra Uralbergen ungefär.
Sedan har vi detta ständiga ”grobian-utpekande” av Neanderthalarna. Även de är rätt och slätt MÄNNISKA. När den s k ”moderna människan” börjar dominera någon gång efter att ”riktiga” Vesuvius gick i luften 39000 fkr, så hade alla människor i stort sett dött i Europa. Det var bara i ett stråk längs Atlanten ned till Gibraltar resp Kaukasus och söderut människan(Neanderthal/modern människa)Och så från Kaukasus och söderut. överlevde. I väster uppstod s k Sollutreankulturen och från Kaukasus expanderade modern människa norrut/västerut. Alltså finns det människa med så att säga 100% Neanderthal-dna som möter modern människa. Eller evolluerar till något nytt genom mixning. Eftersom moderna människans dna bara är 2-4% speciellt för modern människa, så borde ju 94-98 % av allt dna hos moderna människan från Europa i grunden vara hämtad från Neanderthalarna. Ca 2% dna tillhör alla föregångare i evolutionen. Nu påstår forskarna ”tvärtom”, d v s 94-96% av dna är moderna människans och 2-4% är Neanderthal.
Nu finns det även spår av annan människa än Neanderthal hos världens olika varianter av modern människa. Denisovanerna, mixade med Aboriguinéerna, kan spåras söderut till hela Sundaland resp Australien, men även till Nord- resp Sydamerikas första befolkningar från ca 50000 fkr (NÖ Nordamerika) resp 50000 fkr i Amazonas. Arkeologiska bevis finns! (Delstaten Piaiu, Brazilien).
F ö styrs människans historiska evolution MER av slumpen, naturkatastrofer resp av pandemier än andra faktorer.
Beträffande livets gas (CO2) resp att mänskligheten skulle börja svälta p g a överbefolkning. Detta är bara ett trix, för att införa planekonomi och i praktiken kommunistiska diktaturer.
Vilken gymnasielev som helst kan kolla på ett experiment där 3 fröer växer i en försluten vattnad kruka, en vattnad kruka med kontakt med luften resp en försluten kruka med 2% CO2. Proffesionella växthusodlare vet svaret. Den första krukans växt dör efter ett tag. Och den tredje krukans växt växer så det knakar, medan andra krukan är ”normal”.
Väl känt är att jordens liv är under utdöende från ca 0,025% CO2 i atmosfären. När CO2 blir 0,01% eller mindre är jordens liv utdött. Vill mänskligheten överleva, så måste CO2 ÖKAS till MER än 0,08%. Därvid kan 80000 milj försörjas samtidigt som ca hälften av alla brukade marker kan återställas till naturen. På köpet kommer därvid merparten av öknar resp stäpper beskogas, vilket skulle lös den allt mer omfattande sötvattenbristen i världen.
Slutsatsen är snarare att mänskligheten borde börja ”producera” CO2 istället för att försöka minska CO2. I stället för att bygga skadegörande vindkraft, så borde dessa pengar satsas på beskogningar av öknar. Det finns tillräckligt med vatten, bara markytan hindras från att bli upphettad, d v s förekommande regnvatten ångas upp på några dagar.
Om mänskligheten börjar utbilda världsbefolkningarna och ger dem materiella fördelar, så avtar och planar befolkningsökningen ut.
Alternativet som kommunistiska världsförstörare framställer genom Agenda 2021/30 är att skapa världskrig eller pandemier för att döda miljoner av människor.
Att som Richard Murray förneka att ledande klimat-och miljöpersonligheter unisont utropar att en planekonomi av någon sort är enda lösningen för att undvika en klimat-och miljökatastrof, är att grovt förneka verkligheten. I varje fall är det så i Frankrike. Jag påstår att införandet av ett ofritt plansamhälle är målet och att klimathotet är verktyget för att nå dit.
Den nya franska regeringen har etablerat ett generalsekretariat för ekologisk planering. Dess generalsekreterare lyder under och rapporterar direkt till statsministern.
Nedan statsministerns tillkännagivande översatt av Google.
”Statsministern tillkännager inrättandet av ett generalsekretariat för ekologisk planering.
Detta (=generalsekretariatet, min anm.) rapporterar till henne och kommer att ansvara för att samordna utvecklingen av nationella strategier för klimat, energi, biologisk mångfald och cirkulär ekonomi. Det kommer att säkerställa ett korrekt genomförande av de åtaganden som gjorts av alla ministerier när det gäller miljön.
Mrs. Élisabeth Borne (statsministern, min anm) har beslutat att utse Antoine Pellion till posten som generalsekreterare för ekologisk planering. Han kommer också att fungera som rådgivare till statsministerns kansli, som chef för avdelningen för ekologi, transport, energi, bostäder och jordbruk.”
https://www.gouvernement.fr/communique/planification-ecologique-mise-en-place-dun-nouveau-secretariat-general-aupres-de-la-premiere-ministre
Den som läser franska och vill veta vad som förbereds av franska myndigheterna i fråga om klimat-och miljöpolitik kan med fördel följa Novethics website. Novethic är en kombination av utredningsinstitut och tankesmedja indirekt underställt regeringen och arbetande för denna.
Många av förslagen är så radikala att de ger kalla kårar längs ryggen.
https://www.novethic.fr/
Bilindustrin uppmuntras till att ställa om av EU. Gör den inte som EU vill, vankas böter. Jag såg för ett bra tag sedan en uppgift, att BMV skulle ha köpt utsläppsrätter av Volvo Car. Har ingen källa på detta.
Lars Mellblom #25
Tack för att du berikar oss med insikt i läget i det stora EU-landet på kontinenten. Det är anmärkningsvärda saker på gång, vilket vi inte får läsa om här i dess rätta klädnad.
Planekonomerna är helt historielösa vad gäller miljöförstöring och åtgärder mot dessa. Fastän faktan och historian finns där att ta del av.
Det är i marknadsekonomier som miljöförbättringen främst skett men ideologin sitter väl religiöst fast och de kallar andra för faktaförnekare istället.
Visioner för och utopier är mantrat istället för historia, fakta och statistik.
Kommentaren borttagen
Roland, #23,
Den genetiska variansen är störst för människor söder om Sahara. Den avtar nästan linjärt mot vilket avstånd som varje genetiskt uppmätt population har till sub-saharaområdet. Detta ser i mina ögon ut som ett klassiskt fall av seriella grundareffekter, vilka man kan använda för att baklänges plotta in var ursprungspopulationen uppstod.
Och som jag har förstått det – enligt Svante Pääbos forskning så saknar sub-saharapopulationen spår av såväl Neanderthal som Denisovan-DNA.
En marknadsekonomi bygger på efterfrågan och tillgång på varor och tjänster. Denna marknad kan knappast vara uppbundet av några mål, för då skulle den inte längre vara fri, utan bundet av vad då och av vem? Självklart måste marknaden ha underförstådda regler och principer för att fungera funktionellt, men inget annat. Motsatsen är politisk styrning av marknaden vilket då kan betecknas som planekonomi. Om vi tar energimarknaden som exempel, så motsvarar inte tillgången på el, efterfrågan, vilket beror på politisk målstyrning och inkompetens hos det politiska etablissemanget. I en fri marknadsekonomi hade detta aldrig uppstått, för mekanismerna hade sett till att det aldrig hade uppstått en brist på eleffekt. Detta är ett praktexempel på hur marknaden har förstörts av politiker som försöker reglera något som de inte förstår. Energisektorn har fullständigt blivit sönderreglerat med subventioner till energisystem utan förmåga till täckning av marknadsbehovet. EU står inför ett gigantiskt problem utan den kärnteknik som en fri och förutseende marknad hade valt.
# 25 Lars M. Målet med klimathotet från FNs sida, Globala Governance, avslöjades väl redan av Christiana Figueres inför Paris konferensen 2015. Men, vad skulle Macron och Frankrike vinna på att införa planekonomi?
En stor del av Sveriges vandring från en relativt fattig nation vid förra sekelskiftet till ett av världens rikaste länder i mitten av 70 talet hänger samman med en fokuserad utbyggnad av elproduktion, först med vattenkraft och sedan med kärnkraft.
Samtidigt har mångbarnsfamiljerna ersatts av en kärnfamilj med i företrädesvis två barn. Detta för att det inte behövts fler barn i familjen för föräldrarnas överlevnad.
Egentligen gäller det här mer eller mindre hela Västvärlden, Sydkorea och Japan. Utan invandring skulle befolkningen inte öka längre. Sydkorea har mindre än 1 barn per kvinna och det har indikerats att om detta fortsätter kan landet om sex generationer inte längre upprätthålla samhällsfunktioner. Japan har det nästan lika illa och även Kina ser problemen hopa sig. Trots att de övergett 1 barns policyn finns det lågt intresse att skaffa mer än ett barn. I alla tre länder är karriären viktigast.
För några månader sedan skrev några personer en debattartikel i Expressen där de utnämnde befolkningsökningen framförallt i Afrika och Afghanistan som kritiska och av många skäl behövde den minska drastiskt. I till exempel Afghanistan har, trots alla stridigheter befolkningen på 30 år ökat från 14 till 40 miljoner och landet har helt enkelt inte förutsättningar att mätta befolkningen. Detta av t.ex. geografiska skäl.
Vad kan då Väst göra mer än att ta emot flyktingar. Tyvärr inte alltid med en plan hur de ska integreras.
Mitt inspel har att göra med energi. Med energi och då företrädesvis kärnenergi kan alla förutsättningar uppfyllas för ett gott liv och med ett gott liv blir inte fokus på många barn utan ett så bra liv som möjligt för de få barn som skaffas.
Kärnenergi ger inte bara elektricitet utan även mycket annat
– avsaltning, vattenbrist är vanligt och rent vatten kan skapas genom avsaltning
– gödningsmedel kan skapas genom till exempel vätgas gjort av kärnreaktorn och kväve
– biobränsle till att driva fordon och andra anläggningar
Med experthjälp och intelligenta system för att optimera avkastningen kan alla bli mätta och få ett bra liv.
Jag ser inte att detta är målet för världens rika länder. Vad är de rädda för?
Apropå ekologiskt jordbruk.
Läsvärt av Malin Siwe i Expressen om Sri Lanka och Plinius den äldres inflytande samt fler dårskaper där och här hemma.
https://www.expressen.se/ledare/malin-siwe/100-procent-ekologiskt-ar-bevisat-vansinnigt/
#31 Ann Löfving-Henriksson#
Att Frankrike och en överväldigande majoritet av fransmännen skulle förlora på planekonomi är självklart. Skulle Macron personligen vinna något? Jag har inget klart svar på den frågan, men jag kan spekulera. Troligtvis är maktbegär den vanligaste drivkraften för ledande politiker och andra potentater; att stå högst upp i hierarkin. Så är det också bland andra djur. Speciellt bland arter som är sociala. Man ska komma ihåg att stå på toppen av en maktstruktur är relativt till andra individer i gruppen. Bland oss människor har det absoluta välståndet, som motsats till det relativa dit, inget att göra med en individs plats i hierarkin. Det finns två metoder att nå toppen. Av egen kraft och förmåga eller att trycka ner alla andra. Ledarna i en planekonomi har valt den sista metoden.
Jag brukar illustrera min teori med följande länk: https://duckduckgo.com/?q=african+presidential+palaces&iax=images&ia=images
Macron är en ful fisk. full av förakt mot vanligt folk. Vid ett tillfälle under Covid-restriktionerna uttalade han: ”Eh bien là, les non-vaccinés, j’ai très envie de les emmerder. Et donc on va continuer de le faire, jusqu’au bout. C’est ça, la stratégie.” ”Alltså, de icke-vaccinerade, jag vill verkligen djävlas med dem. Och så kommer vi att fortsätta med det, till slutet. Det är strategin.” Så säger landets president om 20-25% av landets invånare.
Tll detta kan läggas att Frankrike har en lång tradition av statlig ”dirigisme” som fortfarande omhuldas av många fransmän, både till vänster och höger. Därför hörs inte mycket kritik av det nya plandepartementet.
https://en.wikipedia.org/wiki/Dirigisme
Och var tror ni Danmarks senaste utspel om koldioxidskatt samt vindkraftsutbyggnad kommer ifrån….jodå, WEF, planekonomins största företrädare ligger givetvis bakom.
https://www.armstrongeconomics.com/markets-by-sector/energy/world-bank-the-poor-will-suffer-from-carbon-taxes/
Lars M #34
”Till detta kan läggas att Frankrike har en lång tradition av statlig ”dirigisme” som fortfarande omhuldas av många fransmän”
Ja, fransmännen är kända för att älska staten och tro att bara styret blir ännu mer centraliserat så fixar det sig. Kanske ligger det i det franska DNA:t?
Har de inte läst Adam Smith och de andra liberalerna där? – Ha, ha, bara skojade. Självklart så skulle en fransman aldrig läsa vad en Engelsman/skotte skrivit.
OK, låt mig vara mindre fördomsfull. Det var faktiskt i Frankrike som ” Laissez faire” uppstod. Och som födde marknadsliberalen Frederic Bastiat.
#36 Ingemar Nordin#
Frédéric Bastiat citeras ofta i Contrepoints, men är i övrigt i stort sett okänd här.
https://www.contrepoints.org/tag/frederic-bastiat
# 34 Lars M.Tack, Etologi är verkligen en mycket intressant vetenskap!
18 Ingemar
”Jag förstår nog inte vad du menar med ”fria marknaden” om du räknar bort äganderätten och ett skydd för denna.”
Jag tror vi pratar förbi varandra här. Ja, en fri marknad bygger på personlig frihet och äganderätt!
Men för VISSA vitala resurser är det omöjligt, eller mycket svårt att ha privat ägande, eftersom det blir omöjligt eller alltför dyrt att upprätthålla äganderätten. Exempelvis naturresurser som ren luft.
Då uppstår så kallade marknadsmisslyckaden, en fri marknad baserad på privat ägande kommer att överutnyttja, alternativt inte alls tillhandahålla dessa resurser.
Marknadsmisslyckade är en högst vedertagen och flerfaldigt nobelprisbelönad term inom ekonomisk vetenskap.
https://en.wikipedia.org/wiki/Market_failure
https://sv.wikipedia.org/wiki/Marknadsmisslyckande
https://sv.wikipedia.org/wiki/Allm%C3%A4nningens_dilemma
Detta har ingenting med hur det generella ekonomiska systemet är uppbyggt.
Det handlar bara om att staten för vissa specifika nyttigheter behöver gå in och se till att nyttigheterna i fråga tillhandahålls och används på ett optimalt sätt. Detta gäller även i en helt fri ekonomi baserad på privat ägande.
Men det har inte med planekonomi som ekonomisk modell att göra.
Gabriel O #39,
”Men för VISSA vitala resurser är det omöjligt, eller mycket svårt att ha privat ägande, eftersom det blir omöjligt eller alltför dyrt att upprätthålla äganderätten”
Luften är enbart ett medium. Där behövs ingen äganderätt eftersom du kan kan reglera detta genom privat äganderätt till andra saker som mark, skog och fiskevatten. Jag ser inte att det behövs några ”fria resurser” eller ”marknadsmisslyckanden” om en strikt rättighetsreglering upprättshålls. Det skulle vara intressant att få ett exempel på en resurs där det är nödvändigt att just en stat måste ha bestämmanderätten (dvs, äganderätten).
#23 Roland Salomonsson
Tack, Roland, för din intressanta kritik av Out of Africa teorin. Det finns stora paralleller beträffande koncensustänkande i den teorin och det kocensustänkande som kännetecknar det klimathotsnarrativ som ideligen idisslas av politiker och i media. I båda fallen rör det sig om en politisk vilja att pådyvla oss en ”politiskt korrekt” bild av verkligheten, som har mycket litet med sann vetenskap att göra. Det pågår en från högsta ort (FN/Rockefeller, WEF, EU m.fl) styrd fördummningsprocess av medborgarna. Syftet är att utrota den bildade medelklassen, få befogad kritik att upphöra och ge all makt till den styrande globala ekonomiska nomenklaturan. Klaus Schwab på WEF har förklarat att vi skulle bli lyckliga av att intet äga och att vi skulle hyra det vi behöver. Planekonomi och total övervakning av allt och alla är vad de vill ha.
Människans ursprung intresserar mig mycket och jag ser det inte som något negativt att vi europeer har många gener gemensamma med neanderthalarna. Jag tror, utan att kunna belägga det, att såväl blåögdhet som rött hår stammar från dem. Blåögdhet ger större ljuskänslighet och kan vara en fördel i ett mörkt istidsklimat. Dessutom är det ganska valigt bland polarhundar och andra arktiska djur. När man DNA-sekvensierade Cro-Magnion människan, fann man att de hade en numera sällsynt kombination av mörk hudfärg och blå ögon. Tidigare teorier om att blåögdhet hade sitt ursprung i Östersjöområdet och bara hade några tusen år på nacken kom på skam, liksom de teorier som hävdade att området kring Svarta Havet var ursprunget till denna egenskap.
För en tid sedan såg jag ett program på Kunskapskanalen, där de trodde att uttern hade förts till Shetlandsöarna av vikigarna. De hävdade att Shetlandsöarna låg allt för lång från fastlandet för att uttrarna skulle kunna simma dit av egen kraft. Det är nog sant idag, men under istiden låg havsnivån ända ned till 130 m under den idag och det fanns landförbindelse nästan hela vägen från Skottland till Shetland och dessutom ett otal öar, så uttrarna hade då med lätthet kunnat komma dit.
Det jag skrivit ovan om människans ursprung och uttrarna på Shetland kan uppfattas som OT, men poängen är att visa att man bör förhålla sig skeptiskt till alla tvärsäkra påståenden i vetenskapens namn. Slutligen vill jag citera följande bevingade ord: ”Om det är vetenskap är det inte koncensus och om det är koncensus är det inte vetenskap”:
19 Fredrik
21 Ulf Lindberg
40 Ingemar
Javisst kan dessa rättigheter organiseras på annat sätt än via staten. Som de exempel ni ger med att markägare enas om en ’luftbubbla’ som reglerar hur luft får utnyttjas i deras område. Eller markägare längs en flod som sinsemellan hittar varann och gemensamt reglerar hur vattnet får utnyttjas så att det inte uppstår negativa externa effekter av att någon aktör överutnyttjar en ’gratisresurs’.
Men det finns normalt sett stora transaktionskostnader för att upprätta avtal och upprätthålla avtal just för den typen av nyttigheter vi pratar om här. Ren luft och rent vatten är inget som har fastställda priser och kan handlas på Blocket.
Det är därför det ofta blir så att staten får gripa in med regelverk av olika slag, samt sanktioner via rättsväsendet. Detta är nämligen den lösning som oftast har LÄGST transaktionskostnader och som därför kommer att dominera över privata varianter. Det blir en enkel och rationell lösning.
Staten kan också på olika vis verka för att sänka transaktionskostnaderna för privata aktörer så de får lättare att hitta varandra och sluta avtal om nyttjande av någon nyttighet.
https://en.wikipedia.org/wiki/Transaction_cost
Till syvende och sist blir det hursomhelst staten som får ingripa om det uppstår tvister, eftersom staten har våldsmonopolet (Hobbes Leviathan som Ingemar nämnde ovan)
https://en.wikipedia.org/wiki/Transaction_cost
Jag tycker det går för långt när ultraliberaler av ideologiska skäl ifrågasätter det allra mesta av statens ingripanden och framhäver den rena ’nattväktarstaten’ som ideal. Statsingripanden är ett rationellt sätt att lösa en mängd knepiga uppgifter som uppstår i ett samhälle.
Sen går det som bekant alldeles för ofta, alldeles för långt med dessa statsingripanden i exempelvis Sverige och EU. Den vanvettiga klimatpolitiken är ett praktexempel på detta. Energipolitiken ett annat.
GO #42
Då är vi i alla fall överens om att det går att påverka utsläppsnivåer med ett prisbaserat system, t.ex utsläppsrätter.
Vi är också överens om att transaktionskostnaderna för ett sådant system kan vara höga, och själva reglerna för ett sådant transaktionsbaserat system vara väl genomtänkta.
Det finns alltså anledning att att använda sig av ett statliga regleringar, ett kommandosystem i stället för ett transaktions- dvs prisbaserat system.
Men jag vill lägga till två kommentarer.
För det första om det är transaktionskostnaderna är det något som är stadd i ständig förvandling. En av de stora förändringarna som Internet medfört är att minska transaktionskostnaden. Via Internet, t.ex Blocket, så kan vi få information om säljare, pris och villkor på några sekunder, en process som gjordes med telefon och tog dagar för 25 år sedan. Om anledning till en reglering av kommandotyp är transaktionskostnaderna så finns det all anledning att revidera skälen till en reglering med jämna mellanrum.
Den andra kommentaren är att ett prisbaserat system alltid är bättre än ett kommandosystem. Ett prisbaserat system hanterar dold information på ett sätt som ett kommandosystem inte kan. Hayek gick igenom detta i sin artikel ”the use of knowledge in society” på 1930 talet.
Det leder mig till följande slutsats.
En reglering av kommandotyp är ett provisorium som bör ersättas med ett prisbaserat system så snart det är ekonomiskt och tekniskt möjligt.
Håller du med om den slutsatsen.
Ulf 43
”ett prisbaserat system alltid är bättre än ett kommandosystem.”
Så är det, i den mån man kan skapa en pseudomarknad för de resurser som kännetecknas av marknadsmisslyckanden, exempelvis olika naturresurser eller ’miljö’. Så att priserna verkligen avspeglar marginella värderingar och kostnader.
Ofta är ett blandsystem en framkomlig och effektiv väg när det gäller exempelvis miljöresurser, så kallat ’cap and trade’. Staten sätter ett tak för någon form av utsläpp och sen får utsläpparna via något auktionsförfarande eller en marknadsplats etablera ett pris på utsläppsrätter. I USA har en handel, Acid Rain Program, med utsläppsrätter för kvicksilver och svavel varit i gång under flera år.
Systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser, ETS, är ett annat exempel på hur detta fungerar. Systemet är i sig effektivt, det man kan kritisera är snarare ramverket runtomkring, dvs att klimatpolitiken har huvudlösa mål på omotiverade omställningar.
”En reglering av kommandotyp är ett provisorium som bör ersättas med ett prisbaserat system så snart det är ekonomiskt och tekniskt möjligt. ”
Finns ingen anledning till att ha beröringsskräck inför att staten reglerar olika saker i samhället!
En ’bra’ form av reglering är att staten ger incitament till berörda aktörer att etablera egna pseudomarknader för att hushålla med olika resurser som kännetecknas av marknadsmisslyckanden.
https://www.investopedia.com/terms/c/cap-and-trade.asp
https://en.wikipedia.org/wiki/Emissions_trading
https://sv.wikipedia.org/wiki/Utsl%C3%A4ppshandel
Sri Lanka och dess ”gröna ekonomi”. Så sorgligt men tyvärr sant.
https://nyheter.swebbtv.se/den-grona-omstallningen-orsakar-fattigdom-och-revolution/
Murray’s erfarenhet av företagsekonomi och marknadsekonomi är väl rätt liten? Han verkar ha jobbat mest inom offentlig sektor. Utbildning är en sak, men den måste kompletteras med praktisk erfarenhet. Annars blir det problem. Se exempelvis vår statsminister som har mycket liten kunskap om företagande och entreprenörer, trots bra utbildning.
#45 Paul.
Tack. Och nu börjar Holland osv…
Visste inte att Sydafrika har samma problem med förnybart och vindkraft. De hade tydligen 8 timmars avbrott i elsystemet vid något tillfälle. Då har vi minst följande exempel som politiker kan studera:
Kalifornien
Texas
Tyskland
Danmark
Sydafrika
Australien
Vad mer kan behövas?
Ulf #46,
Murray är enbart en byråkrat. Jag minns ett tillfälle då han besökte institutionen efter ett föredrag som han hålligt och vi satt runt fika bordet. Murray sa: ”Mina barn beskyller mig för att vara en centralbyråkrat. Ha, ha, ha” Ingen runt fikabordet skrattade med. Vi tyckte nog att barnen hade helt rätt.
Ingemar#47, ja då stämmer mitt intryck. Tur för barnen brås på Modern då.
PEOPLE FIRST – DEFEND THE FARMERS AGAINST GREEN POLICIES AND SPECULATORS!
.
uly 11, 2022 (EIRNS)–Alf Schmidt, a sheep producer and farm leader from Thuringia, addressed the Bueso national convention on July 2 in Frankfurt with a hard hitting, extensive insight on the insanity and deliberate destructive agricultural policies, which are perpetrated in Germany by current “Green” leader Cem Özdemir, Federal Minister of Food and Agriculture, as well as by government leaders in The Netherlands and all over Europe.
Schmidt started his remarks by asking “Why were there no greenies in East Germany [GDR]?” The answer? “Education was mandatory.”
https://schillerinstitute.com/blog/2022/07/12/people-first-defend-the-farmers-against-green-policies-and-speculators/