Har gjort en del kalkyler över ny kärnkraft (KK) respektive land- och havsbaserad vindkraft (LVK resp HVK). Ett mellanting mellan overnight-kostnad och en full nuvärdeskalkyl men där byggtid och räntor samt re-investering är med i kalkylen.
Allt för att svara på frågan: Vad är billigt och vad är dyrt?
En annan fråga: Vad är en lämplig CfD-nivå för ny kärnkraft?
Overnight-kostnader har brister i att de inte tar med att VK måste byggas nytt några ggr under 60 år och heller inte att KK betalar högre räntor under en längre byggtid än VK. Som exempel så säger regeringen att ny kärnkraft kostar 80 miljarder kr per GW att bygga men med det så menas att om reaktorn kan byggas på en dag så kostar det 80 miljarder. I verkligheten så ökar kostnaden för projektet under hela sin byggtid och då betalar man räntor på lånat kapital tills man i slutänden är färdig och börjar med avskrivningar och återbetalning av sina lån. För kärnkraft tex 6 års byggtid och 60 års livslängd vilket ger räntekostnader i 66 år alternativt om man skriver av på 40 år då betalas räntekostnader i 46 år.
Alla varianter nedan är på 1,6 GW installerad effekt och räknat över 60 års livslängd. Dvs LVK måste rivas och byggas om 2 ggr (20 års livslängd).
Har använt följande huvudsakliga parametrar:
KK:
80 miljarder/GW
6 års byggtid med räntekostnad
40 års avskrivning med 5% ränta
60 års livslängd
Driftkostnad 26 öre/kWh/år
Balanskostnad 2 öre/kWh/år
Kapacitetsfaktor 85%
LVK:
18 miljarder/GW
2 års byggtid med räntekostnad
15 års avskrivning med 5% ränta
20 års livslängd
Driftkostnad 34 öre/kWh/år
Balanskostnad 10 öre/kWh/år
Kapacitetsfaktor 30% (25% i Sverige år 2025)
HVK:
30 miljarder/GW
3 års byggtid med räntekostnad
15 års avskrivning 5% ränta
15 års livslängd
Driftkostnad 59 öre/kWh/år (kostnad havskabel delvis med)
Balanskostnad 10 öre/kWh/år
Kapacitetsfaktor 37%
Kommentarer:
Generellt är driftkostnader något osäkra men de är troligen lågt räknade för VK jämfört med statistik från verkligheten. Kostnader för balansering av elnät är inräknade men inte tex balanskraft eller nätutbyggnad som krävs för VK. Nätutbyggnaden är en riktigt dyr konsekvens med långa ledtider som ofta glöms bort.
Tänk på att kapacitetsfaktor samt underhållskostnad måste vara ett genomsnitt över livslängden för vindkraft. Kapacitetsfaktorn sjunker för varje år medan underhållet ökar. Så man kan inte räkna med värden från en helt ny anläggning år 1. Det är därför dessa två parametrarna kan anses låga resp höga vid en första genomläsning. En parameter som inte tas upp i kalkylen är tillgänglighetsfaktor för VK. Den sk ”garanterade effekten” som finns tillgänglig för ny förbrukning. I histogrammet nedan kan du ana att VK har en tillgänglighetsfaktor på ca 11% av installerad effekt vilken är den siffra SVK (Svenska kraftnät) använder.
Balanseringskostnader hos SVK, stödtjänster, uppgick till 10 miljarder kr 2025.
Under perioden före 2021 med 4 reaktorer delvis kvar i drift var kostnaden ofta runt 0,5-0,7 miljarder kr per år. Att ersätta ca 3100 MW kärnkraft med 12 500 MW vind kostar runt 9 miljarder i balanseringskostnader (tar ej med 5000 MW sol). Detta motsvarar ca 9/40 = 22 öre/kWh ökad kostnad per kWh vindenergi. Efter 10 år av dessa kostnader skulle en reaktor på 1000 MW vara betald! Lägg dessutom till ökad nätutbyggnad så skulle vi få hälften av en ny reaktor betald på bara 2-3 år om vi prioriterade annorlunda!
Återställningskostnader för VK är oklar då få industrier har avvecklats. Avfallshantering av både turbiner och kärnkraft är därför något osäkra. Kärnkraft har ett system för avfallshantering med kostnader något som vindkraften saknar. Kärnkraften måste analysera om ytterligare behov jämfört med idag uppstår för lagring både på kort och lång sikt.
Enligt regeringens förslag så betalar kärnkraftbolaget väldigt låga räntor för statens utlånade kapital motsvarande 75% av behovet. Därav är kalkylen med 5% ränta för hög vad gäller räntekostnader för KK om statens finansieringslösning används. Vindkraft har fått motsvarande låga räntor med hjälp av gröna krediter från EU så att kärnkraft får något liknande får nog kallas teknikneutralt.
Resultat produktionskostnad räknat på 60 års drifttid:
KK kostar 70 öre/kWh (68 öre utan balanskostnader hos SVK)
LVK kostar 86 öre/kWh (76 öre utan balanskostnader)
HVK kostar 150 öre/kWh (140 öre utan balanskostnader)
SMR kostar 84 öre/kWh (100 milj/GW,högre driftkostnad, 82 öre utan balanskostn)
Det som saknas för VK är framförallt kompletta kostnader för balanskraft, energilagring och tillkommande nätutbyggnad inkl utlandskablar. Det gör att ovan metod (LCOE) favoriserar VK då mycket kostnader inte räknas med. Man ska helst räkna på total systemkostnad FCOE. Se tex denna länk om nackdelar med LCOE:
https://second-opinion.se/lcoe-metoden-missvisande/
För KK antas att det byggs vid befintliga platser även fast det inte har så stor påverkan på slutresultatet.
Vi ser från årsredovisningar att LVK behöver ca 70-80 öre/kWh för nollresultat så det stämmer ganska bra med denna kalkyl. Ha i åtanke att kostnaderna för VK har ökat kraftigt jämfört med de som är i drift. Vidare så visar den senaste auktionen AR7 i UK att havsbaserad vind med uppskattad 20 års livslängd och därmed 20 års statlig utbetalning av subvention enligt CfD kostar ca 125 öre/kWh. Det finns stora variationer i olika projekt beroende på havsdjup och avstånd till land.
Overnight-kostnad för KK på 80 miljarder per GW är i linje med vad hela projektet i Finland Olkiluoto 3 på 1,6 GW kostade (ca 120 miljarder). Dvs det projekt som var ”sanslöst dyrt och ett fiasko”. Min kalkyl har en mycket högre projektkostnad på ca 147 miljarder kr (inklusive räntor) motsvarande 92 miljarder per GW.
CfD för ny 1200 MW SMR i Ontario Kanada har landat på ca 99 öre/kWh. Det gäller 4 st BWRX på 300 MW styck från GE-Hitachi som också är aktuell för Vattenfall att bygga på Ringhals. Konkurrent till GE-Hitachi är Rolls-Royce med sin 470 MW SMR. Dessa 99 öre är något högre än 84 öre/kWh enligt ovan kalkyl.
De reaktorer som byggts i UK, Frankrike och USA har alla byggts under pandemin och har haft gigantiskt mycket ritningsändringar pga felaktigheter och ändrade krav under byggtiden. Det måste givetvis undvikas då projektets byggtid är den som driver kapitalkostnaden och därmed produktionskostnaden. Driftkostnaden är låg och stabil ca 25-30 öre/kWh.
En faktor som också måste finnas i åtanke är capture rate. I genomsnitt så får bara VK ca 65-75% av spotpriset i intäkt då de oftast har mycket el att sälja när spotpriset är lågt. Det kan de endast åtgärda om de säljer utomlands via PPA (till dyrare priser på kontinenten) alternativt tjänar stora pengar på stödtjänster till SVK. Till svenska priser är det i stort omöjligt att göra vinst med undantag möjligen i SE4.
Icke att förglömma är att byggnation och drift av kärnkraft ger massvis med mer arbetstillfällen där kommuner och stat får ökade skatteintäkter. Oskarshamn 3 har ca 600 anställda och 200-300 entreprenörer. Ringhals 3 och 4 har 1000 anställda och 500 entreprenörer. Jämför det med antalet arbetstillfällen som vindkraften skapar så är det stora skillnader speciellt för de kommuner som drar nytta av ökade kommunalskatter.
800 årsanställningar motsvarande ca 400 miljoner kr i bruttolön ger exempelvis ca 120 miljoner i ökade kommunala skatteintäkter.
Motsvarande för 50 vindkraftsturbiner på 3 MW per styck så är det statliga stödet med våra skattepengar (20 000 kr/MW) på 50 x 3 x 20000 = 3 miljoner kr /år (6 Mkr för 6 MW turbiner)
Kassaflödesanalys ny kärnkraft
Man måste också göra en kassaflödesanalys för att se om kärnkraftsbolaget får tillbaka sina satsade pengar inom rimlig tid beroende på olika parametrar. Här blir totala låneskulden, räntor, avskrivningstider och intäkter per kWh helt avgörande. Bolaget kommer de första åren ev ha negativa kassaflöden då lånen är höga och därmed de räntor som måste betalas. Det är rimligt att bolaget måste låna mer pengar de första åren för att kunna hantera det negativa kassaflödet. Storleken på avskrivningarna är konstanta så det är räntor och intäkter som bestämmer och räntorna sjunker successivt när lånet amorteras.
Då förslaget på finansiering gäller ett CfD på 80 öre/kWh i 40 år är det kanske lämpligt att göra avskrivningar på 40 år. När CfD ersättningen försvinner så är då lånen återbetalda och kassaflöden blir positiva endast beroende av spotpriset.
Förslag 1 med parametrar:
Avskrivning 40 år, ränta 2% samt 68 öre/kWh (produktionskostnad exkl balanskost) i ersättning då blir det positivt resultat år 1 men kassaflödet blir positivt först år 13. Den högre avskrivningen per år gör att kassaflödet drabbas negativt och det tar lång tid för räntan att sjunka så pass lågt så att intäkterna räcker till. Ett utökat lånebehov av ca 6 miljarder uppstår för att täcka in negativt kassaflöde.
Förslag 2 med parametrar:
Avskrivning 60 år, ränta 2% samt 68 öre/kWh i ersättning så blir det positivt resultat och kassaflöde redan år 1. För bolaget är detta ett kanonalternativ medan det kanske är för hög ersättning för elkonsumenter som bekostar CfD. En garanterad ersättning på 65 öre/kWh istället skulle fortfarande vara bra för bolaget men givetvis något bättre för staten och elkonsumenten. Man når då istället positivt kassaflöde efter ca 4 år.
Med en högre ersättning enligt regeringens förslag på CfD om 80 öre/kWh så blir kassaflödet positivt i bägge förslagen redan år 1.
Summering:
Observera att det är något förenklade kalkyler som används speciellt för LCOE.
En LCOE (Levelized Cost Of Energy) eller produktionskostnadsanalys visar att 68 öre/kWh är en rimlig kostnad för att bygga och driva ett nytt kärnkraftverk på 1,6 GW (exkl balanskostnad).
För LVK resp HVK är motsvarande produktionskostnader ca 86 resp 150 öre/kWh. Där är balanskostnader så pass stora att de inte kan undantas. De drabbar ju elkonsumenter via elnätsräkningen istället.
Dessa siffror bekräftas av att dagens vindkraftsindustrier gör kraftiga förluster på i snitt 40-50%. Deras break-even ligger runt 70-80 öre/kWh utan balanskostnader.
Skulle vi räkna på systemkostnader för KK resp VK skulle skillnaden bli mycket större. Då tillkommer kostnader för balanskraft, elnätsutbyggnad, energilagring och utlandskablar för VK. Systemkostnaden för LVK och HVK kan uppskattas till 25-35 öre/kWh inkl balanskostnad så i ovan kalkyl tillkommer ca 15-25 öre/kWh då balanskostnad redan är inkluderad. Utlandskablar behöver byggas för att vi blir mer beroende av att kunna exportera samt importera. Det i sin tur driver våra svenska priser till att efterlikna de på kontinenten vilket medborgarna och hela samhället förlorar på. Enligt Vattenfall var spotpriset i Tyskland och Nederländerna 2025 ca än 2 ggr högre än i Norden.
Se plan på nätutbyggnad från SVK nedan. En stor andel är pga förnybar energi och grön omställning som kräver gigantiska investeringar och därmed högre kostnader för elkonsumenter och skattebetalare. Nätutbyggnad är en bortglömd konsekvens av grön omställning med stora konsekvenser bla för miljön och intrång på privat mark. Att tillverka all denna infrastruktur kräver mängder med nya gruvor för bla koppar och aluminium som är ändliga resurser. Högre materialpriser, högre inflation och högre elkostnader är logiska konsekvenser.
Capture rate är ofta runt 105% för kärnkraft och 65-75% för vindkraft. Dessutom minskar capture rate för vindkraft ju mer man bygger om inte dyr energilagring också byggs. Det innebär ännu sämre lönsamhet ju större andel vindkraft det finns i systemet. I SE2 under 2025 så var capture rate för VK ca 50%.
En kassaflödesanalys ger vid hand att en avskrivningstid på 60 år, en medelränta på 2% samt 65-68 öre per kWh i intäkt är en rimlig nivå på parametrar för kärnkraft.
I en förhandling mellan staten och kärnkraftsbolag, förutsatt en overnight-kostnad på 80 miljarder per GW, så bör en CfD på 65-68 öre/kWh vara ett bra avtal för både svenska folket och kärnkraftsbolaget. Detta för att minimera våra elkostnader och ge våra företag bästa möjliga konkurrensfördelar mot omvärlden.
En ny reaktor i kommunen kan ge 120 miljoner kr/år i kommunalskatteintäkter. En motsvarande ersättning för 50 st vindkraftsturbiner är runt 3-6 miljoner kr/år.
Ny kärnkraft sänker elkostnader, ny vindkraft höjer dem. Det finns inget land i världen som sänkt några elkostnader med stor andel vindkraft eller för den delen storskalig solkraft. Istället har dessa länder kraftigt höjt elkostnader till nackdel för hela samhället inklusive industrin och offentlig verksamhet.
Torbjörn Ripstrand, Civilingenjör Teknisk Fysik och Elektroteknik
Min tolkning av siffrorna ger att ingendera av produktionsslagen är lönsamt att bygga.
Det som kanske är lönsamt är gaskraftverk som producerar endast när strömpriserna är höga.
Vattenkraften är också lönsam speciellt när den går att bygga så att den producerar mycket när priset är högt och producerar minimalt vid minuspris.
Vattenkraften är inte problemet.
Vattenkraften löser problemet.
Problemet är …………
Sannolikt intressant … men jag slutar läsa när det börjar hagla förkortningar ….
#1 Bo Nordebo
Ny kärnkraft kan antas spara oss minst 8 miljarder kr per år om det byggs i södra Sverige. Dvs lönsamt för alla!
Om man tar tillvara förlust värmen från värmekraftverken inklusive kärnkraftverken kan de bli lönsamma.
I detta kalla klimat behöver vi värmen i motsats till merparten av världen där värmen är ett problem som kostar kWh att åtgärda.
Jag misstänker att det åtgår mer energi att kyla bostäder än att värma dem.
Kolkraftverk är det optimala som släpper ut CO2. Som gör att våra skogar och grödor växer bättre och kanske får vi någon grad varmare.
Vattenkraften är inte problemet.
Vattenkraften löser problemet.
Problemet är ………
Ordentlig genomgång-Tack Torbjörn!
Men..
Vi har en export av el på grund av grannars ovilja att satsa på egen kärnkraft.
Därför är det olönsamt med mer el från oss.
Låt dem bygga!
Noterar att Gävle skall förberedas för sex reaktorer modell små! Blykalla 50 MW*6
Tyska elexperter har prisat nedläggningen av Kärmkraften där till 5000 Miljarder SEK
https://notrickszone.com/2026/03/18/energy-expert-germanys-nuclear-phaseout-was-a-500-billion-euro-mistake/
#5 Lasse
Glöm inte att 18000 MW vindkraft snart måste börja skrotas. De måste ersättas…
Blykalla 50MW x 6 = 300MW är bara blähä blähä jämfört med turbinen Gerard G5 i Harsprånget som ger 500 MW.
Jag misstänker att om det byggs ny kärnkraft i södraste Sverige kommer priset ändå att vara högt som i Tyskland. Energin går på export dit det betalas bäst. Se på Norge med deras kablar till flertalet länder. De köper billigt från Sverige och exporterar dit de får bäst betalt.
Jag kan ha fel.
Vattenkraften är inte problemet.
Vattenkraften löser problemet.
Problemet är ………
Lika Intressant som ”Fördelning av uppvärmning mellan 1985 och 2010 1. Och 2.” 🙂
Följande två grejer dök då upp för mig: CfD-nivå och Overnight-kostnad för olika energi lösningar.
Hur gör man det rättvist för olika energi slag och kunder?
T.ex. Ett 40-årigt marginalkontrakt (CFD) på cirka 70 EUR/MWh (80 öre/kwh) för att säkra finansieringen av 4-6 GW ny kärnkraft. Men att en sådan reform riskerar att innebära omfattande störningar på elmarknaden, varnar flera marknadsaktörer.
De föredrar också en teknikneutral lösning framför ensidiga stöd till ett kraftslag. ”Allt annat lika borde marknaden få avgöra själv om andra kraftslag plus någon form av ”lager” eller just kärnkraft är det som lämpas bäst.”
Intressant i sig. Men eftersom vindkraft ändå inte möter våra behov över tid, behöver vi ju egentligen inte räkna på den.
https://www.facebook.com/share/1DdVsQf93B/
Någon som orkar bemöta dessa påståenden.
Utanför ämnet men så många enligt mig felaktiga påståenden.
#8 Adepten
Elsystemet är en av Sveriges viktigaste infrastruktur. Att överlåta den till marknaden och inkompetenta politiker har visat sig inte fungera bra. Staten bör därför ta ett övergripande ansvar när marknad och marknadsmekanismer styrda från EU inte fungerar för Sverige.
Att bestämma var vattenkraft och kärnkraft skulle anläggas på 60-70 talet var en framgångsfaktor. Vi bör göra något liknande nu då energi inte får slarvas bort med argument som ”fri marknad och teknikneutralitet” när det bevisligen inte fungerar.
Marknaden har styrt mot ickeekonomiska lösningar som slumpkraft. Staten bör stödja planerbar billig kraft istället. Bla a skälet att planerbar kraft ger systemtjänster ”på köpet” som vi nu betalar 10 miljarder per år för hos SVK.
Parallellt bör man givetvis förändra hur prissättning ser ut modell sätt ett Sverigepris för egen konsumtion och sedan ett pris för vår elexport av överskott.
Vi ska inte vara en koloni för övriga Europa. El är inte en vara som alla andra utan en strategisk resurs bla av beredskapsskäl.
#7
Norge är inte med i EU och kan därgör göra som dom vill, bl.a köpa billig el ftån naiva Sverige och exportera dyrt.
Sverige försöker ju vara hela EU’ s Florence Nightingale inom energi.
#7
Norge är inte med i EU och kan därför göra som dom vill, bl.a köpa billig el ftån naiva Sverige och exportera dyrt.
Sverige försöker ju vara hela EU’ s Florence Nightingale inom energi.
Om man bortser från CO2 utsläppen skulle då kolkraft med avancerad avgasrening och askhantering kunna konkurrera med kärnkraft?
Som reservkraft är väl gasturbiner det bästa komplementet till befintlig vindkraft och tillräcklig el borde då finnas för kommande AI centra, genom att successivt minska på elexporten och bygga några gasturbiner som också kan köras på flygfotogen.
Jag hoppas att den påhittade klimatkrisen långsamt glöms bort och att verkligheten och verkliga kriser får ligga till grund för Sveriges energipolitik.
Ny kärnkraft behövs troligen inte under kommande säg 10 år, men det är väl bra att fortsätta på den inslagna vägen med förprojektering och detaljerade designarbeten i lugnt tempo och ta besluten steg för steg vid rätt tidpunkt.
#14 Lars Lundqvist
Kolkraft kostar nog upp emot 100 öre och har ju andra problem jämfört med kärnkraft med tanke på brytning etc.
Gaskraft är vindkraftens bästa vän men är dyr att köra när de bara används när det inte blåser. Kapitalkostnaden finns där hela tiden…
Vindkraft måste skrotas inom några år så kärnkraft måste byggas som ersättning. Tänk på att det är 19000 MW vindkraft att ersätta framöver
#6 o 15 Torbjörn R
Skrotade vindkraftverk bör kunna ersättas med nya. Det är ju bara de delar som slits som behöver uppgraderas. Marginalkostnaden bör bli begränsad.
Sen kan väl en uppgradering av konsumtionsmönstret förbättra behovskurvan.
Mycket var på gång för att möta effektskatten! Den är borta och nu föreslås ett elstöd i sället. Regeringen har stålar (som de drar in på elen)
Om vi skall bygga mer dyr kraft så förutsätter jag att det finns pengar från användare bakom investeringen. Industrin?
# 16 Lasse
När vindkraften skrotas så måste hela fundamentet byggas nytt. Det enda som kan återanvändas är transformatorstationer och kablar, men då fundament byggs nytt på nytt ställe så måste ny kabel dras till dem.
Det finns givetvis inget intresse hos kunder att ändra konsumtionsmönster. De vill ha två hål i väggen. Att ständigt lämna bidrag på en marknad är dålig implementation. Bättre bygga med kvalitet direkt.
Kärnkraft är den absolut billigaste lösningen på sikt. Eller tvivlar du och vill ändra några av mina parametrar, i så fall fram med dina förslag 🙂
Bo Nordebo problemet är…okunniga politiker i PK-träsket som anlitar ”experter” som knappt har en susning om vad de yrar om men som ger klirr i kassan vilket är det viktigaste.
Jag har sagt det förut – men det enda rimliga är att ägarna till slumpkraft får garantera en lägsta effekt och stabilitet samtidigt som de inte får förtur när de producerar mer än vad distrubitionsorganisationen har avtalat att köpa … vilket innebär att de får stå för alla systemkostnader som reservkraft och stabil svängmassa, inkluderat investeringar knutna till dessa … först då kan det bli något sånär jämförbar prisbild på de olika kraftslag; …
Därutöver är nog marknadens bristande vilja att investera i kärnkraft hyfsat beroende av de politiska huliganerna på vänsterkanten (MP och deras stödpartier) …
#11 TorbjörnR
👍🙌
#10 Christer Eriksson
Du skriver: https://www.facebook.com/share/1DdVsQf93B/
”Någon som orkar bemöta dessa påståenden.
Utanför ämnet men så många enligt mig felaktiga påståenden.”
Hela inlägget andas ”klimatreligiös extas”. De utgår som axiom från:
1. Fossil CO2 är roten till allt ont.
2. Se pkt 1. ovan.
Skicka på dom följande länkar, ffa Torbjörn faktaredovisning. (två inlägg men samma länkadress, mysko??)
https://klimatupplysningen.se/fordelning-av-uppvarmning-mellan-1985-och-2010-del-2/
https://klimatupplysningen.se/fordelning-av-uppvarmning-mellan-1985-och-2010-del-2/
https://klimatupplysningen.se/den-utsiktslosa-jakten/
https://klimatupplysningen.se/lat-faktabaserad-vetenskap-rada-over-hypotetiska-modeller/
I Facebookinlägget talar de i svepande ordalag om fossil koldioxid som roten till allt ont. Men de glömmer bort/blundar för att andelen fossil i utsläppen är 4% och 96% kommer från hav och land. Och de glömmer bort alla historiska värmningar innan fossil CO2 kan ha spelat någon roll. Professor Ahlmann artikel i Svd från 1938 är ju effektiv plus hans skrivningar om glaciärers variation:
https://www.svd.se/a/rL1QpK/den-aktuella-klimatforbattringen
https://archive.org/details/glaciervariation032833mbp/page/n35/mode/2up
Tack för inlägg och debatt som ger underlag till avsikten med bloggen.
VK har inga anställda. Läser man bolagens årsrapporter visar det noll anställda.
Det finns inga anställda ute vid VK. Så var är alla gröna jobb någonstans det talas vitt och brett om?
Rykande nytt från DN.
https://www.dn.se/ekonomi/har-planeras-for-ny-karnkraft-lamplig-plats/
Vad är balanskostnader?
#24 Björn St Wiklund
Balanskostnader eller balanseringskostnader är det som krävs för att behålla 50 Hz och korrekt spänning på elnätet.
TorbjörnR
Sydkorea inledde bygget av kärnkraftverket Saeul 4 den 20 september 2018, och verket förväntas tas i drift senare i år. Det har en kapacitet på 1340 MW och en byggkostnad på uppskattningsvis trettio miljarder svenska kronor.
Westinghouse inherenta kraftverk AP 1000 på 1200 MW är dimensionerad för en livslängd på 80 år.
https://www.affarsvarlden.se/kronika/noland-karnkraften-ar-billig-overallt-forutom-i-vast?fbclid=IwY2xjawQuKL9leHRuA2FlbQIxMQBzcnRjBmFwcF9pZBAyMjIwMzkxNzg4MjAwODkyAAEefaCAauGzzORGu7-HalQNCXYF209g1tM8M6lz3MtDbiDSTVuuePssGN8Gtoc_aem_1yM39i1I92-wobUBbPbamQ
Lite OT men finns det någon här förvånad?
Förbjuden palmolja i flygets ”gröna” bränsle – SVT avslöjar fusket | SVT Nyheter https://share.google/4KlGgqLuEWDyMXgqm
#26 Lars-Eric B
Är det overnight eller projektkostnad?
Man ska nog inte lita på försäljningssnack till 100%. Vindkraftsäljare säger livslängd på 30 år för havsbaserat men jag använder 15 år mer taget från verkligheten. Så 60 år känns rimligt speciellt när jag inte tror att någon vill skriva av på 80 år.
”Balanskostnader eller balanseringskostnader är det som krävs för att behålla 50 Hz och korrekt spänning på elnätet.”
Joo det låter ju så…. min fråga är mer rörande varför det plötsligen kommit sådana kostnader i systemet vi har ju installerat nästan 50GW till en marknad på max 30GW hur kan det bli på det viset……
Dvs vad är orsaken till att dessa kostnader plötsligen dyker upp?
Det verkar ju finnas gott om el…….???
#26 Låter bra!
Vad kostade våra anläggningar på 1960-80 talet?
Idag är det mycket som kan gå snett, är vi sämre idag?
Varför byggs inte verken på varven och skeppas hit?
Men marknaden verkar vakna. Blykalla i Gävle och Kärnfull Next i Valdemarsvik adderar 600 plus 1200 MW bara idag 😉
#17 TorbjörnR-har du bakgrund som granskare av kärkraftsbyggen? Det är väl ingen som klagar på fundament i betong bara för att växellådan skall bytas?
#29 TorbjörnR
Inte för att det spelar någon större roll för din kalkyl men…
vad gäller NRC i USA så skriver man- ”Nuclear power plants are increasingly being licensed to operate for up to 80 years, extending their original 40-year design life through technological upgrades and rigorous maintenance. ”
Vad gäller kostnaden 30 Gkr uppfattar jag det som entreprenörens pris vid en viss tidpunkt.
Jag föreslår att författaren bifogar en lista som förklarar alla förkortningar
Det skulle göra inlägget mer läsvärt
#1
Problemet är….
Att det inte finns någon utbyggbar vattenkraft i Sydsverige (och den redan utbyggda hotas av omöjliga miljökrav).
Och det finns inte mycket utbyggbart i Norrland heller. Torne älv kan du glömma. Finland måste vara med på noterna, älvdalen är mycket flack och tusentals kommer att drivas från hus och hem vid en utbyggnad. Detsamma gäller Kalixälven om än i mindre grad.
Återstår alltså (delar av) Pite älv och Vindelälven.
Och det finns gränser för hur mycket man kan variera produktionen med hänsyn till miljön. Redan de variationer som tvingats fram av att vindkraften måste pareras gör stor skada nedströms.
#4
”Om man tar tillvara förlust värmen från värmekraftverken inklusive kärnkraftverken kan de bli lönsamma.”
Temperaturen i kondensorn efter lågtrycksturbinerna är ca 18-20 grader (varierar litet beroende på årstiden). 20 gradigt vatten är inte mycket värt energimässigt.
Visst, man kan bygga för högre sluttemperatur, men då minskar elproduktionen snabbt, Carnots lag gäller, verkningsgraden är 1 minus kvoten mellan sluttemperaturen och starttemperaturen. Sluttemperaturen kan aldrig bli lägre än omgivningen/kylmediet.
Att CCGT-kraftverk har så hög verkningsgrad beror på att man plockat in en gasturbin före ångpannan. I en gasturbin kan man med moderna superlegeringar pressa upp starttemperaturen till ca 2000 K. Men den är ändå nästan 1000 K lägre än vad som teoretiskt är uppnåeligt. För vi kan inte åstadkomma turbinblad som tål sådana temperaturer.
Problemet är det samma med det ofta framhävda ”slöseriet” med restvärme från kylningen av datahallar. Temperaturerna är för låga för annat än att möjligen värma upp kontor och personalutrymmen i själva de (nästan obemannade) datahallarna.
Jag råkar känna väl till O3, det sista kärnkraftverk som byggdes i Sverige eftersom en god vän var planeringschef för bygget.
O3 tog 4 år och 10 månader från första spadtag (maj 1980) till infasning på nätet (3 mars 1985).
Så det är den tid det tar att bygga ett stort kärnkraftverk, med 50 år gammal teknik vill säga. Resten är prat och byråkrati.
TorbjörnR
Ringhals 2, som byggdes mellan 1970 och 1975 kostande 2 miljarder. Westinghouse AP 1000 är en något större reaktor på 1200 MW. Det finns 6 sådana i drift i USA och Kina och ett 20-tal på gång om man räknar med Kinas licensbyggen. AP 1000 har ca 40 % färre komponenter än Ringhals 2, eftersom det är en inherent reaktor och därför inte kräver någon elkraft för att klara alla de störningar som är dimensionerande och inte heller någon driftpersonal de första dagarna. Den är också moduliserad och är planerad för att kunna byggas på 4 år. Den borde därför bli avsevärt billigare att bygga än Ringhals 2.
#30
”Dvs vad är orsaken till att dessa kostnader plötsligen dyker upp?”
Två orsaker, vindkraft och solkraft.
För femtielfte gången. Elektricitet måste produceras samma millisekund som den konsumeras. Den kan bara lagras i minimala mängder. Det som håller systemen stabila är dels att man hela tiden anpassar produktionen efter konsumtionen, dels den massiva mängd rörelseenergi som finns lagrad i alla synkrona roterande delar av systemet, alla turbiner, alla generatorer, alla elektriska motorer.
Blir det underskott saktar hela systemet av, blir det överskott går det fortare. Variationen måste hållas inom snäva gränser för att undvika skador, men normalt så hinner man anpassa produkttionen. Bäst i detta avseende är vattenkraft, näst bäst gasturbiner, värmekraftverk (fossila eller kärnkraft) är mycket trögare. Vindkraft och solkraft är helt värdelösa eftersom de inte alls är styrbara, utan bara saboterar systemet. Fast vindkraft skulle kunna stödja stabiliteten (när det blåser) om de hade synkrongeneratorer, men det behöver de inte ha, i motsats till alla andra kraftverk, för det kostar mera.
Här kan faktiskt batterier göra en viss liten nytta eftersom de kan ge maxeffekt efter bara en bråkdels sekund. De är visserligen små, men finns det tillräckligt många i ett nät kan de ge ytterligare ett antal sekunders frist vid en stor störning innan hela nätet kopplar ned för att undvika fysiska skador.
Kravet på nätet är den s k N-1, ”N minus ett” regeln. Det måste tåla att det största kraftverket, eller den hårdast belastade stamledningen går ned utan förvarning. Alltså i vårt fall att Olkiluoto 3 faller ur, eller den hårdast belastade stamlinjen mellan Norrland och Sydsverige.
Detta är förresten anledningen till att den s k Sydvästlänken aldrig fick den betydelse som avsågs. I och med att två reaktorer i Ringhals lades ned, kan sydvästlänken aldrig användas fullt ut eftersom den då inte uppfyller N-1. Går den ned fullbelastad kraschar hela systemet utan R1 och R2.
#34
hur mycket försämras verkningsgraden i kärnkraftverk om man tar tillvara restvärmen
AI-översikt
Att ta tillvara restvärme (fjärrvärme) från ett kärnkraftverk innebär en mycket liten försämring av elverkningsgraden, ofta bara någon eller några få procentenheter, samtidigt som den totala energiutnyttjandet (el + värme) ökar drastiskt.
Här är en uppdelning av hur det fungerar:
Liten minskning av elproduktion: För att ta tillvara värmen behöver man ”stjäla” lite ånga från turbinprocessen. Detta innebär att turbinen driver generatorn något mindre effektivt, vilket kan sänka elverkningsgraden med ca 1–3 procentenheter. Om verkningsgraden tidigare var 33 % för el, kan den sänkas till ca 30–32 % för el, men man får samtidigt ut en stor mängd värme.
Drastiskt ökad total verkningsgrad: Om man räknar med både el och värme (s.k. kraftvärme) kan den totala verkningsgraden öka från ca 33–35 % till över 80 %. Detta beror på att den energi som tidigare kyldes bort i havet istället används för att värma upp fjärrvärmevatten.
Kärnkraftverkens begränsning: Kärnkraftverk är optimerade för att producera el med högsta möjliga verkningsgrad (ofta runt 35 %). Den restvärme som finns kvar är ”lågtempvärme”, vilket gör den perfekt för fjärrvärme men svår att använda för att producera mer el.
Sammanfattning: Du tappar en försumbar mängd elproduktion, men vinner en stor mängd användbar energi i form av varmvatten, vilket gör kraftverket betydligt mer resurseffektivt totalt sett.
Ser här på forumet att det är folk som raljerar med felaktiga kunskaper,
Jag och Ai kan ha fel.
Finns mycket vattenkraft som rinner bort i onödan.
Vattenkraften är inte problemet
Vattenkraften löser problemet
Problemet är ……..
Ett litet exempel på vad privatisering, förenkling, serietillverkning och standardisering kan åstadkomma.
Att skicka upp ett kilo i satellitbana med rymdskytteln kostade 61 700 dollar. Fem byggdes och de flög max typ 10 gånger per år. Samma vikt med en av Space X Falcon 9-raketer kostar 3 900 dollar. Falcon 9 har byggts i drygt 100 exemplar och de flyger mer än 150 gånger per år.
Och då har man ändå inte tagit någon hänsyn till ett kvartssekels inflation, eller att rymdskytteln var ett självkostnadspris medan Space X är ett affärsdrivande företag. Deras internpris är hemligt, men tros ligga på drygt hälften.
Kolkraftverk bör vara det billigaste alternativet för elproduktion i värmekraftverk.
Går fint att köra när det är vindstilla.
Kineserna köper kol från Australien och har inhemskt kol.
Kineserna är smarta och duktiga, Om gas hade varit billigast hade de använt det.
När vindkraftverken är slut byts de mot nya, fundamentet går att återanvända.
Största delen av vindkraftverken är under marken som inte syns.
Vattenkraften är inte problemet
Vattenkraften löser problemet
Problemet är ………
”Jag och Ai ka.n ha fel.”
Ja det har ni. AI vet inte hur fjärrvärme fungerar. Den typiska temperaturen i fjärrvärmenät är 70-120 grader C när den lämnar värmeverket, beroende på årstiden och ledningslängden. Att höja sluttemperaturen i ett kärnkraftverk till den nivån skulle minska den elektriska verkningsgraden med med 8 respektive 16% om vi räknar med en starttemperatur på 625 K. Men för en reaktor nära en tätort kanske det skulle kunna gå runt. Ågestareaktorn fungerade så, men den var ju primärt en produktionsreaktor för plutonium, även om det aldrig nämndes offentligt, så verkningsgraden var rätt ointressant.
Att tappa av några procent av ångan före turbin ger inte så mycket. Om vi räknar på en termisk effekt på 4000 MW så blir det storleksordning 100 MWt vilket i och för sig bara betyder att man tappar ca 30-35 MWe, men man kan aldrig vinna mer än just de där 100 MWt man tappade av (i verkligheten mindre eftersom sluttemperaturen i fjärrvärmenätet ligger en bra bit över den absoluta nollpunkten). Så ökningen i verkningsgrad blir bara någon procent.
Att använda spillvärme för fjärrvärme är en utomordentlig teknik där man har spillvärme som är ”hyfsat varm” men inte tillräckligt varm för att driva en ångturbin, eller där gasen har för dålig kvalitet för en gasturbin.
Typiska exempel är pappersbruk (t ex Skärblacka) eller (konventionella) stålverk (t ex Luleå). Tyvärr är dock nästan alla sådana värmekällor redan utnyttjade i Sverige. Och ”gröna” elektrostålverk som alla nu vurmar för producerar mycket mindre spillvärme (men förbrukar astronomiska mängder el).
Numera finns dessutom vissa möjligheter att även använda restvärme för elproduktion eftersom det finns turbiner som arbetar med en organisk vätska med låg kokpunkt i ett slutet system som kan värmas av ”restånga”. Verkningsgraden är visserligen låg vilket nog gör det ointressant i Sverige med stor efterfrågan på fjärrvärme.
#40
”När vindkraftverken är slut byts de mot nya, fundamentet går att återanvända.”
Fästbultarna är då definitivt utmattade och måste bilas loss (eftersom de är fastgjutna) och ersättas med nya. Frågan är hur mycket billigare det blir än att gjuta ett nytt fundament. Det är inte små bultar och frågan är hur bra hållfastheten mellan den gamla och den nya betongen blir.
Dessutom har jag sett flera foton på fundament med sprickor efter bara några år. Sprickorna i sig är knappast farliga, men om det kommer in vatten/syre till armeringsjärnen så skulle jag definitivt inte vilja återanvända de fundamenten.
# 42 tty. Hur klarar vatten och syre i armeringsjärnen svåra stormar? Ju högre torn, desto större krafter. Jag skulle nog hålla mig undan närhet!
Kalylerna är intressanta men jag funderar på om de är tillräcklgt precisa för jämförelse;
• Investeringsutgifter för kärnkraft resp vindkraft ska innefatta all utrustning för att inom kraftslaget kunna balansera nätspänning samt kunna ansluta till huvudnät för distribution över landet. Det betyder att i vindkrafts investeringsutgifter nödvändig och tillräcklig batterikapacitet och/eller stora petroleumdrivna generatorer etc måste finnas med, tillika kompletterande nät, mm.
• Eftersom vindkaft måste ersätta bristande energikapacitet/kg hos vinden (jmf kärnbränsle och i förekommande alternativfall kol, olja och naturgas) med arealutbredning anser jag att arealers, speciellt på land, alternativkostnad måste belasta årskostnader för vindkraften, t.ex. ’förlorad inkomst från skogsbruk eller livsmedelsgrödor’ eller kostnad för förlorade friluftområden, betesmark, förlorad fiskproduktion, osv.
I kalkyl beaktande ovanstående framträder vindkraftens bristande samhällsekonomiska relevans. Den är noll, enligt min uppfattning.
Egentligen behöver vi inga andra kalkyler än jmf kärnkraft, kol-, olje-, naturgasdito. Det kan vi förstå genom den fysialiska princip, som anger att effektiviteten är en funktion av dels kraftslagets energidensitet*, dels hur snabbt energin kan ’omvandlas’. Vindkraft faller omedelbart bort.
Min egen bestämda uppfattning att prioritet inom Sverige bör vara 1) bygga ut gaskraft snabbast möjligt med start i södra Sverige, t.ex. I Barsebäck; 2) efterhand som kapacitet enligt 1) byggs ut kan Svenska Kraftnät koppla bort kapacitet från vindparker, så att nätstabilitet bäst möjligt alltid ska uppnås (prioritet till nätet efter detta, vilket ger vindkraft som komplement om och när det behövs); 3) utbyggnad av kärnkraftverk.
* Energidensiteter;
-Kärnbränsle U235; vid 5% utnyttjande ca 4,6×10^6 MJ/kg
-Naturgas; 50 MJ/kg
-Råolja; 45 MJ/kg
-Kol; lite varierande beroende på kolslag, antracit ca 35 MJ/kg
-Luft; 0,0033MJ/kg vid 7 m/sek, genomsnitt för vindkraft över tid, beräknat som 1m^3 väger ca 1,2 kg
Kärnkraft kostsamt tekniskt att utyttja den snabba omvandlingen av den höga energidensiteten. Vindkraft kostsamt tekniskt att få den låga energidensiteten i luft omsättningsbar. Naturgas, råolja och kol relativt tekniskt okomplicerade att utnyttja. Naturgas bäst.
Bo Nordebo och tty
Beznau i Schweiz består av två tryckvattenreaktorer ( Westinghouse PWR) med en total effekt på 730 megawatt (MWₑ).
Varje reaktor har en termisk effekt på 1130 MWₜ, vilket ger en nettoeffekt på upp till 365 MWₑ. Den första reaktorn, Beznau 1, togs i drift 1969 och Beznau 2 togs i drift 1971.
Kraftverket kyls med vatten från Aarefloden, men sedan 1984 har man ett arrangemang för att 80 MW av värmen ska utvinnas och levereras som fjärrvärme till fjärrvärmebolaget Refuna. Värmen utvinns vid en temperatur på 125 ° C på vintern och 80 °C på sommaren, vilket resulterar i en genomsnittlig minskning av elproduktionen på 2 MWₑ.
https://snl.no/Beznau_-_kjernekraftverk
Kommentar: Jag skulle gissa att man tappar av värme i mellanöverhettare/matarvattenkedjan efter högtrycksturbinen på motsvarande sätt som man gör för förvärmning av matarvattnet och kanske också använder bottenblåsningsvattnet från de två ånggeneratorerna för att få så små elförluster som artikeln påstår.
#41
Vid kraftvärmeverk tar man ut energin efter ångturbinen och inte före för att värma vattnet.
Pappersbruken producerar el och ånga med bra verkningsgrad, känd beprövad teknik.
Stålverket i Luleå använder inte spillvärme för att producera el och fjärrvärme, de använder koksgas.
På samma sätt kan man göra i kärnkraftverk med god verkningsgrad.
Vattenkraften är inre problemet.
Vattenkraften löser problemet.
Problemet är ………..
# 42
Fundament till vindkraftverk dimensioneras inte så att de utsätts för utmattningsdeformation.
Ingenjörer dimensionerar kärnkraftverk, dammar, broar, lyftanordningar, hissar, vindkraftfundament m,m, med tillräcklig säkerhetsmarginal.
Vattenkraften är inte problemet.
Vattenkraften löser problemet.
Problemet är …….
#40 Bo N
Jag skulle nog inte våga sätta en turbin som är 200+ meter hög värd 100 Mkr på ett fundament som har använts i 15-20 år. Risken är för stor.
Sannolikt byter man heller inte till samba turbinstorlek utan något större.
# 45
Tack ! beviset på att jag har rätt.
2MW /timme förlorad energi ger 80MW / timme (80MWh) mer energi = 40ggr mer = 40 x 100% = 4000 %
Vattenkraften är inte problemet
Vattenkraften löser problemet
Problemet är ………
#46 Bo Nordebro
”Vid kraftvärmeverk tar man ut energin efter ångturbinen och inte före för att värma vattnet.”
Kraftvärmeverk har oftast en högtrycksturbin och sedan flera lågtrycksturbiner, de senare på samma axel.
# 48
Byter man till ett större vindkraftverk måste man även ha ett kraftigare fundament.
Jag kan för lite för att säga om det är ekonomiskt försvarbart att återanvända fundamentet.
Har sett ett fundament byggas, Vet ej hur stor del av kostnaden det innebar,
Det går åtskilligt med armeringsjärn och betong.
Kanske någon här vet ?
#32 Lars-Eric B
Det bollas en massa siffror om kostnader och svårt att veta vad de menar. Overnight eller projektkostnad?
Har hört 30 miljarder per GW vilket jag tolkar som overnight och ska då jämföras med 80 miljarder som jag använder. Jag vill inte ligga för lågt i onödan.
AP1000 blev ju väldigt dyra i Georgia! Annars vore ju Westinghouse bra för Sverige…
Vad tror du om ESBWR från GE?
tty #37
”Det som håller systemen stabila är dels att man hela tiden anpassar produktionen efter konsumtionen, dels den massiva mängd rörelseenergi som finns lagrad i alla synkrona roterande delar av systemet, alla turbiner, alla generatorer, alla elektriska motorer.”
Jan Blomgren skröt väldig vid en föreläsning som han höll om fördelarna med STORA kärnkraftverk (och vattenkraft från stora älvar). Fördelen, meddelade han var att sådana kraftverk och rejäla axlar som behövs för balansens skull. Men stora tunga axlar kan väl inte ändras på upp och ned så lätt. Jag får inte ihop det riktigt.
#35 tty
O3 var dessutom nr 2 av samma reaktor, F3 byggdes först, vilket kan ha påverkat byggtiden för O3 något.
För att kunna använda samma ritningsunderlag med samma nivåangivelser som för F3 beslutade man sig för att spränga bort betydande mängder berg för O3-an. O3 hamnade dessutom mitt på de då reserverade platserna för O3 och O4, så någon O4 får inte plats där. Det är mycket ”gårdsplan” runt O3.
Anläggningarna har efter effektuppgraderingen av O3 i projekt Plex numera större skillnader (kraftigare turbinsträng, större generator, större huvudtransformatorer), men framför allt i effekt.
#53 I Nordin
Vitsen med stora kraftverk med synkrongeneratorer med tillkopplade ”tunga” turbiner är att de fungerar som ”svänghjul” med stora massor och motverkar snabba förändringar, inte att de ska ”ändras upp och ned så lätt”.
En annan fördel är att de snabbt och kontinuerligt kan justera reaktiv effekt mellan att konsumera eller skapa denna genom ändring av magnetiseringen i generatorn.
SatSapiente
Har du jobbat i branschen? Du verkar ha mycket detaljkunskap…
# 54
Jan Blomgren har rätt att stora tunga roterande massor stabiliserar systemet.
Man ändrar inte varvtalet upp och ner utan man försöker hålla frekvensen och varvtalet exakt.
Sjunker varvtalet/frekvensen det minsta lilla behövs mer energi in i systemet och någon måste öka pådraget/effekten för att bibehålla frekvensen/energin.
Går även att på syntetisk väg med batterier eller vindkraftverks rörelseenergi om det blåser, tillföra effekt under en mycket kort tid (=energi) tills något reglerbart kraftslag snabbt nog kan tillföra mer energi, exempel vattenkraft, kärnkraft, värmekraftverk,
Vattenkraft etc…….
OT
I dag har vi blivit bombarderade från snart sagt alla medier med detta: ”Ny rapport: Allt pekar åt fel håll – jorden helt ur balans
KLIMAT
Exakt allt pekar åt fel håll. Aldrig tidigare har Jordens klimat varit så ur balans, varnar meteorologiska världsorganisationen WMO.
I årets rapport tar WMO för första gången med jordens energibalans som en av de viktigaste klimatindikatorerna.”
#52 TorbjörnR
Att de första AP 1000, Vogtle 3 och 4 blev dyra, i USA berodde det på att Westinghouse plus ingen A&E hade byggt några kärnkraftverk på 30 år i USA och även komponentleverantörerna var ringrostiga. Westinghouse höll dessutom på med en massa ägarbyten. Du bör nog ha de kinesiska CAP 1000 som referens.
Om man ska bygga en reaktor ska man helst bygga en beprövad sådan som är inherent, standardiserad, moduliserad och fullstor. Jag ser för Sverige knappast någon fördel med små reaktorer. De små t.ex. Rolls-Royce SMR som Vattenfall funderar på är förresten på 450 MWel. De små växer.
En ensam liten reaktor blir dyr att driva. Reaktorer kräver massor med sidoaktiviteter.
# 53 och 55
Man kan göra en jämförelse mellan en stor och tung svängmassa bestående av högtrycksturbin, en eller flera lågtrycksturbiner och en synkrongenerator på en axel – där gör stålaxeln att samtliga delar bidrar med sin svängmassa till att generatorn, trots reaktiva effekter från nätet, håller ett stabilt varvtal och därmed matar generatorn också ut en stabil frekvens och effekt på nätet.
Om man vill göra detsamma med en mängd små synkrongeneratorer så saknas axeln som skulle skapat EN svängmassa och då får nätet agera ”axel” eftersom samtliga generatorer måste ligga i absolut fas … vilket åstadkommes genom att reaktiva effekter matas ut i nätet och ”skäl” kraft ur systemet …
Se en stor tung svängmassa som en ”dirigent” i systemet, den ”håller ordning” på alla små generatorer. … så att de alla ligger i absolut fas …
Hoppas att det blev begripligt …
#56 Torbjörn R
Ja, jag har haft uppdrag mot Ringhals och OKG under många år och faktiskt även även haft ett mindre uppdrag i Ignalina. Har gjort studiebesök i Studsviks R2, Marviken och Ågesta.
Tack för kloka och kunniga kommentarer om fördelarna med en tung svängmassa. Det som gjorde mig brydd var hur man skulle kunna justera ett sådant system för tillfälliga upp- och nedgångar. Men med tunga system så uppstår helt enkelt inte sådana korta svängningar.
På somrarna så går det inte åt så mycket el som på vintern (vilket mina elräkningar visar). Jag antar att denna variation helt enkelt kompenseras genom tillfälliga avstängningar av hela verk för service?
# 62
Att generatorerna ligger i fas på ett stabilt varvtal som jag skriver är nödvändigt för att hålla en stabil frekvens på 50 Hz i nätet. Levererad effekt handlar om vilken kraft som du behöver lägga på axeln för att upprätthålla varvtalet eftersom förbrukare på nätet annars skulle bromsa ner varvtalet och därmed frekvensen.
Vilket varvtal som en generator skall ha för att leverera 50 Hz beror på hur många poler generatorn har så varvtalet är alltid en multipel av 50 – dock får man vara medveten om att Hz är svängningar per sekund och varvtal vanligtvis räknas per minut ….
50 Hz är standard i Sverige och Europa medan USA har 60 Hz som standard och i flygplan så har man vanligtvis 400 Hz. Det senare beroende på att man i så fall kan hålla ner dimensionerna på generatorn.
I mer eller mindre alla system med växelström så har man tre faser, även om ett vanligt eluttag enbart belastar en fas, medan det på senare tid har börjat utvecklas system med fler faser i exempelvis fristående eller mobila anläggningar …
#33 Lennart B
Jag tycker nog de flesta förkortningarna är förklarade när de används första gången. Gäller det VK, LVK och HVK eller vad var problemen?
En viss förkunskap krävs nog men i övrigt är det väl ganska enkla resonemang eller?
#62 Ingemar
Elsystemet i Norden måste klara den svängning som uppstår då det största kraftverket faller bort d.v.s. O3, F3 eller OL3 utan att frekvensen sjunker under de gränser som Svenska kraftnät visar på ”Kontrollrummet”. Under en dryg Hz kopplas alla kärnkraftverk bort automatiskt av säkerhetsskäl.
https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kontrollrummet/
#63 Magma
De flesta av sveriges kkv har 2-poliga generatorer varför de snurrar med 3000 r/m. Dessa kkv har dubbla turbin- och generatorsträngar vilket gör att man relativt enkelt kan köra ett kkv med halva effekten, med endast en turbinsträng i drift. Det höga varvtalet gör turbinerna mindre, billigare och enklare att hantera vid underhåll. Sveriges 2 största kkv, F3 och O3, har 4-poliga generatorer som snurrar med 1500 r/m och har bara en turbinsträng. Dessa är betydligt större och därmed svårare att hantera vid underhåll. Man är t.ex. vid stillestånd tvungen att sakta snurra turbinen för att axeln av sin egentyngd inte ska bli krokig.
Ju lägre poltal på en motor eller generator desto mindre kan den konstrueras givet samma effekt.
# 33 + 64. Trots förklaringar håller jag med Lennart B. Förkortningar bromsar läsningen. Man skall inte gissa gåtor med sina läsare. För varje motstånd i en text förlorar man läsare. Vi bör särskilt undvika påhittade förkortningar, inte allmänt kända. Bloggen är inget tryckt medium med tryck- och papperskostnad att minska.
Angående kärnkraft och mp så får amanda lind här en snabbkurs av Joakim Lamotte sedan uttalandet i aktuellt igår om att kärnkraft och elektrifiering inte hör ihop…
https://www.joakimlamotte.se/p/snabbkurs-for-amanda-lind-sa-fungerar
Att man elektroniskt KAN balansera elförsörjningen innebär inte att man SKALL eller MÅSTE göra det. Det är en onödig, försenande och försämrande omväg
#69 Tege
När man nu ersatt tunga generatorer/turbiner i kärnkraften med vind och sol MÅSTE man elektroniskt balansera näten. Det kommer på elräkningen för oss alla.
Vi har för mycket vindkraft och snart (kanske redan) för mycket solkraft.