SMHI har gjort en sammanställning över vädret i Sverige juni 2020. Om jag har förstått det rätt har de 35 stationer med mycket långa mätserier och av dem har 13 slagit tidigare rekord för månadsmedeltemperatur i juni. För flera mätstationer ligger det tidigare rekordet långt bakåt i tiden men medan Stockholm och Ulricehamn har förra året, alltså 2019 som tidigare rekordet. På listan finns också Uppsala och Göteborg angivna med högsta månadsmedel för juni i år.
Att Stockholm slog rekord i år och hade sitt tidigare rekord 2019 uppmärksammades av flera klimataktivister på bland annat Twitter. För dem var det självklart att orsaken är klimatförändringen och inget annat.
Om man tittar på SMHI:s karta över månadsmedeltemperaturen för juni 2020 ser man små öar med högre temperatur än det omgivande landskapet. Dessa öar är där städerna Uppsala, Stockholm och Göteborg ligger. SMHI tar inte upp det men jag tänker att en del av värmen i dessa öar kan orsakas av den urbana miljön. Borde de inte annars ha samma temperatur som det landskap som omger dem?
Ett högtryck på en plats som blivit lite varmare, oavsett skäl, och så en urban värmeö på det. Det kanske inte är så konstigt att Stockholm hade sitt tidigare rekordår förra året ändå.
Med vänlig hälsning
Mikael Möller
Så, för flertalet av stationerna så har endast en liten höjning (några tiondels grader) skett sedan mer än 50 år.
Antalet soltimmar slog även det nya rekord. I samma områden som värmen.
Kan det finnas ett samband? 😉
Mosaic har upptäckt att solen skyms av dimma där uppe (7 juli)
https://follow.mosaic-expedition.org/
Kanske det som visas här alltsedan1958:
http://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.php
Idag kompletterat med en förklaring till hur isarna smälter. De flyter ut i varmare vatten. Vet man inte något så lär man sig mycket!
https://www.nrk.no/vestland/frykter-flom-i-fjellet-pa-grunn-av-enorme-snomengder-1.15081735
Enligt Bohnsack var det 17,8 grader 1953. Har du missat det, eller använder du andra mätningar?
Nej precis, det är analogt, ha ha, med digitalkameror, vi får en analog signal från sensorn som omvandlas till digital form. En digitalkamera är m.a.o. en analog kamera som lagrar bilderna digitalt.
https://www.google.com/maps/@57.715694,11.9927047,3a,75y,276.86h,87.31t/data=!3m6!1e1!3m4!1s2J2RdAvMU9gijn3z9CBSFQ!2e0!7i13312!8i6656
En koll på Trafikverkets mätstationer visar med all tydlighet hur mycket varmare vägbanan är kontra luften, skillnaden är mycket stor (10-20 grader) en solig eftermiddag.
https://www.trafikverket.se/trafikinformation/vag/?
TrafficType=personalTraffic&map=4.939220217348535%2F331956%2F6404028.84%2F&Layers=RoadWeather%2b
Stockholm körde båda varianterna parallellt en tid. Dom står bara ett par meter ifrån varandra i Observatorielunden.
Här kan ni hämta data https://cfys.nu/Browser/ (Lufttemperatur 1g per dygn medel)
Jag läste för länge sedan hos NASA att de digitala mäter något lägre och jag ögnade snabbt Stockholm/Stockholm A och det verkar stämma. Vi talar om tiondelar.
Med lite god vilja kan man hitta dessa UHI för juni månad de senaste 5 åren vid Göta älvs mynning och Mälarens utlopp på SMHIs kartor. Inte lika tydligt för januari, men det är ju kustområden som normalt är lite varmare än inlandet.
Bra att vi påminns om att det är väder vi pratar om, efter en rekordvarm junimånad ser juli ut att bli rekordkall: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/meteorologen-haller-det-i-sig-blir-juli-rekordkallt
Stockholms värmeö: Vill man uppnå 1,5C avkylning så flyttar man från innerstan till tex Tullinge , finns säkert ännu något kallare ställen.
Kvicksilver gör inte skäl för namnet… Ja, ett par tiondelar kallare …
SMHI bör upplysa världen vilka de närkingska flygpionjärerna var 1889….
Faluns termometers placering är på gränsen till kriminell… 🙁
” Sometimes temperatures are 5 °C (10 °F) warmer in the city than in the surrounding areas. The urban heat island effect creates a micro climate in inner London, as seen in the London weather center climate table below. ”
https://en.wikipedia.org/wiki/Climate_of_London
Finns tydligen många exotiska vilda växter i London som inte växer vilt nån annanstans i UK.
Naturligtvis gäller liknande värmeeffekter även större svenska städer.
38,0° Målilla den 29 juni 1947 (Götaland)
35,3° Bromma den 30 juni 1947 (Svealand)
36,4° Gävle den 30 juni 1947 (Norrland)
Jag har alltid 2 grader kallare.
De tre södra områdena ligger ca 22 mil från ostkusten, den norra ligger ca 15 mil från o-kusten. Vinden blåste från öster vilket medförde varma vindar från de inlandstempererade delen av Östeuropa. Östersjön var då hyfsat kall efter vintern vilket medförde att vindarna ånyo behövde värmas upp vilket skedde efter ca 22 mils färd. I den norra delen färdades dock inte vindarna så lång sträcka över ett kallt hav då Åland ligger mellan Sverige och södra Finland. De tre platser som nämns består i huvudsak av öppna landskap med en liten andel skog. Tittar man på Östgötaslätten som borde blivit lika varm men som ligger för nära ostkusten av skälen ovan.
Dom glömde berätta att det blir kallt på nätterna också, 5.9 i Tullinge i morse och själv fick jag kliva upp och stänga vädringsfönstren i natt.
https://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/observationer#ws=wpt-a,proxy=wpt-a,tab=vader,param=t,stationid=97100,type=weather
Samtidigt var det 8.3 vid Bromma som ligger ungefär lika långt härifrån.
Har du tänkt på att just nu tar varken vi eller Sibirien vårt klimatansvar. Den värmebölja vi skulle uthärda upplevs nu istället på någon helt annan plats på jorden. Känns inte rättvist. Kan man skicka pengar?
Ingen fara, du kan klimatkompensera. Skicka en hundring till mig så tar jag ett riktigt hett bad.
Har du tänkt på att den värmebölja som var i Sibirien inte finns lägre.
Värmeböljan och kylan i Sverige beror på den låga solaktiviteten och Polar Vortex
Temperaturen sjunker snabbt 10 grader ett par timmar efter solnedgång.
Trots ett hyfsat uppvärmt hav så är det flera nätter i rad som temperaturen dykt ner till bara +7 och då sitter termometern ca 10 m från strandlinjen.
På Gräsös nordligaste del som ligger långt ut i Bottenviken har Trafikverket en väderstation och där var det 8,8 grader kl.23.00 och vägbanan höll 18,9.
Kan det ha uppstått ett CO2 hål i vårt land månne.
Man kanske tror att sådant här händer av en slump men betänk då att vi årligen släpper ut 0.16% av allt C02 på denna jord. Vi har en andel av och ett ansvar för båda decimalerna speciellt den andra som ju är klart över hälften.
Vilket nummer swishar jag till?
Det här är inte ironi.
Jag håller på att sammanställa ERAv5 te-analysdata för energibalansen. Tror att Sverige faktiskt förutom Co2 negativ också är utstrålningspositiv. Håll ögonen öppna, borde vara klar inom ett par dagar. Länkar i en post där det passar in eller i öppen tråd.
Uttalandet är så ovetenskapligt att det inte förtjänar att bemötas.
” Tror att Sverige faktiskt förutom Co2 negativ också är utstrålningspositiv.”
Låter som mycket spännande data.
http://syntes.be/Temp/C-PerJonathan.pdf
Med vänlig hälsning
Mikael Möller
Min slutsats är att den växande temperaturen i Stockholms serie efter 1994 med all sannolikhet är en effekt av UHI som SMHI helt enkelt struntar i att korrigera för.
Det är ju ingen högoddsare till gissning förstås då instrålningen vid våra breddgrader är ganska blygsam jämfört med mellan vändkretsarna. Men jag tycker att det skall bli intressant att se eftersom det borde ge en indikation på hur mycket av vår värme som genererats på annat håll.
1220 var iofs ett skottår i den dåvarande Julianska kalendern så det hade kanske inte räknats om de hade mätt då. Åtminstone inte om det varit rekord?
Äldre Västgötalagen nedtecknades detta år för övrigt, dock utan klimatlag vad jag känner till.
Undrar dessutom vad profeterande klimatexperter och många på Söder med omnejd tror om de måste tänka bakåt?
Det verkar som om SMHI har uppdaterat Stockholms temperaturserie och gjort homogeniseringar som tar hänsyn för de senaste decenniernas utbredningar av värmeöar: https://bolin.su.se/data/stockholm-historical-temps-monthly-2
https://www.smhi.se/data/meteorologi/temperatur/stockholms-temperaturserie-1.2847
(uppdaterad 1 juli 2020).
Vad jag kunde se när jag laddade ner data så har varje år 2000-2019 justerats ner 0.7-0.8 grader. Det är ju bra att de kommit till insikt även om ”den upplevda temperaturen” nu är 0.8 grader varmare än den hade varit utan värmeöar.
Det blev väl ohållbart för de berörda att inte ta hänsyn till en ökande värmeöeffekt i Stockholms fall. Att sluta med korrigeringar för ökande värmeöeffekter år 1966 såg minst sagt märkligt ut. Särskilt som det finns rapporter som på 1990-talet tog upp att avdraget, som borde göras för att mätstationen är starkt kontaminerad med värmeöeffekter, borde ökas på betydligt.
Nu är dock situationen sådan att de korrigeringar som nu tillkommit bör djupgranskas och skärskådas ingående. Hur är de beräknade? Tar de tillräcklig hänsyn till storleken på de överdrifter av temperaturen, som kontamineringen skapar? Då korrigeringar uteblivet sedan 1966 är det flera års temperaturdiagram, som överdriver temperaturen i Stockholm och som nu finns spridda på alla möjliga håll och i många publikationer och inslag i massmedia, som gjorts genom åren!
Nästa korrigering som ovillkorligen bör komma till stånd är att även Uppsalas temperaturuppgifter blir korrigerade för kraftigt ökad kontaminering med värmeöeffekter. Då Uppsala används som referensstation för Stockholmsserien måste också kartläggas hur mycket den mätstationen bidrar till att överdriva temperaturserien i Stockholms fall. Att Uppsalas mätstation blivit starkt kontaminerad med värmeöeffekter under 2000-talet är lätt att se genom att följa vad som hänt i dess närhet. I korthet har mätstationen omvandlats till en värmegryta, genom att nya stora byggnader byggts intill, asfaltsytor har ökats på i mätstationens omedelbara närhet och expansion ägt rum av tätortsytor i Uppsala.
Slutligen bör hela mätstationskomplexet som ingår i underlaget för Sverigetemperaturserien synas in i minsta detalj för att avgöra hur stor överdrifterna av Sverigetemperaturen är genom den uppenbara kontaminering med värmeöeffekter, som existerar vid flertalet av de 35 mätstationerna, som ingår som underlag. I det fallet bör också göras en ingående granskning av den s.k. homogenisering som SMHI gör av temperaturuppgifterna. Det är egentligen inget annat än att ett statistikprogram skapar temperaturserier baserade på bl.a. subjektiva bedömningar av vilka brott i mätstationers uppgifter, som ska beaktas eller inte. Hela produkten kan beskrivas som en fiktion och det behövs ingående beskrivningar av vad som gjorts med mätstationernas rådata från 1860 fram till idag och hur omgivningarna varit vid mätstationerna sedan 1860.
I avsaknad på seriösa och oberoende granskningar av det som bildar underlag för olika temperaturserier har jag tillsvidare följande tumregler när jag betraktar diagrammen och de senaste årens värden:
• Drar av 0,5 grader på Stockholmserien (vet dock inte hur mycket de nu ska ha på ökat avdraget)
• Drar av 1 grad på Uppsalaserien
• Drar av 1 grad på Sverigeserien
Jo, de behöver säkerligen granskas. Nu kollade jag även 1960-talet och där är skillnaden mellan homogeniserade och icke-homogeniserade data även där 0.7 grader. Det betyder ju att justeringen för värmeöar är lika stor på 1960-talet som för perioden 2000-2020. Det känns lite skumt…