Det finns vetenskapligt godtagbara alternativ till de klimatmodeller som FN:s klimatpanel åberopar som grund för sina slutsatser
Gästinlägg av Gösta Pettersson (nr 13 i ordningen)
FN:s klimatpanel (IPCC) är ett politiskt organ som består av 194 diplomatiska representanter för FN:s medlemsländers regeringar. IPCC har efter politiska förhandlingar funnit för gott att hävda att om de mänskliga utsläppen av fossil koldioxid och andra växthusgaser inte minskas, så kommer jordytan att drabbas av en global uppvärmning med påstådda konsekvenser som allmänt uppfattas vara oacceptabla eller rent av katastrofala. Till stöd för detta ställningstagande åberopar IPCC förutsägelser av klimatmodeller konstruerade av förespråkare för AGW-hypotesen (Anthropogenic Global Warming).
Inom empiriska vetenskapsområden existerar ingen säkerställd kunskap om framtiden förrän vi är där och kan göra observationer. Men vetenskaplig utvärdering av hittills gjorda observationer ger oss i princip möjlighet att bedöma hur framtiden troligen kommer att se ut. Sådana bedömningar baserar sig normalt endera på statistisk analys eller på matematisk modellering av vad som hittills tilldragit sig. I det förra fallet hoppas man att vad som varit har förblir representativt för vad som komma skall; ”i morgon blir det samma väder som idag” är ingen oäven statistiskt baserad prognos. I det senare fallet hoppas man att modellerna omsider ska kunna valideras och ge mera trovärdig och detaljerad information om vad framtiden bär i sitt sköte än den som statistisk analys kan ge.
IPCC har alltså valt en acceptabel väg så tillvida att utsagor om det framtida klimatet med fördel kan baseras på modellberäkningar. Men det finns många slags klimatmodeller. Vissa spår att vi går kallare tider till mötes, andra att det framgent kommer att bli varmare än nu. IPCC har föredragit att enbart stödja det senare slaget av modeller och dessutom endast AGW-typen av sådana modeller. Vad ligger bakom denna preferens? Är den politiskt betingad eller finns det vetenskapligt hållbara skäl att betrakta några av modellerna som mindre beaktansvärda än andra på grund av deras principiella konstruktion?
Den senare frågan avser jag att belysa och ge mitt eget svar på i två KU-inlägg. Det första syftar till att granska de invändningar som förespråkare av AGW-modeller rest mot framlagda alternativa klimatmodeller. Det andra kommer att uppmärksamma den i mitt tycke väsentligaste invändningen som rests mot AGW-modeller. För att klargöra språkbruket i de två inläggen ska jag inleda detta första med en redogörelse för några basala modelltekniska begrepp. Vetenskapliga modeller representerar försök att beskriva empiriska observationer i abstrakta termer, vanligen i form av matematiska samband. I enklaste fallet kan modellen utgöras av en enda matematisk funktion, t. ex. ett polynom. Ser värdena av en beroende (observerad) variabel y ut att falla längs en rät linje som funktion av en oberoende (känd) variabel x, så ligger det nära till hands att försöka beskriva dem med ett förstagradspolynom, dvs. med ekvationen y = a x + b för en rät linje. Konstanterna a och b utgör modellens parametrar, vilkas värden avgör vilken lutning linjen har och hur den höjdmässigt placerar sig i ett xy-diagram. Alla modeller av klimatologiskt intresse grundar sig på matematiska funktioner karakteriserade av tillhörande parametervärden.
Kurvanpassning är det normala sättet att skatta parametervärdens stolek. Det finns statistiska datorprogram som kan anpassa vilken funktion som helst till en given uppsättning av observationer. Anpassningen går så till att datorn räknar ut vilka värden på funktionens parametrar som får motsvarande kurva att ansluta sig så bra som möjligt till observationerna. Vad som bör menas med ”så bra som möjligt” i detta sammanhang redde statistiker ut på 1930-talet.
Deskriptiva modeller syftar enbart till att matematiskt beskriva de observationer som gjorts. Sådana modeller kan enkelt konstrueras genom kurvanpassning. Vilken som helst uppmätt serie av n stycken observationer av samhörande x,y-värden kan alltid beskrivas exakt av ett polynom av n-te graden eller som en genom Fourieranalys fastställd summa av trigonometriska funktioner. I praktiken får man en utmärkt beskrivning av observationerna redan för starkt förenklade versioner av de exakta lösningarna.
Första-princip-modeller syftar till att inte enbart beskriva, utan även mekanistiskt förklara, gjorda observationer genom att relatera dem till förmodade bakomliggande skeenden och befäst kunskap rörande sådana skeenden. Meteorologernas väderleksprognoser är baserade på modeller som konstruerats enligt första-principer. Modellerna utgår från vad som är känt om det föreliggande vädret (t. ex. lokala värden på variabler som temperatur och lufttryck), och föreskriver hur vädret tidsmässigt bör förändras enligt differentialekvationer som befunnits styra de utjämningsprocesser som t. ex. lokala skillnader i temperatur och lufttryck ger upphov till.
Slut på begreppsredovisningarna och över till en kortfattad påminnelse om hur olika slags klimatmodeller principiellt är konstruerade.
Klimatmodeller av AGW-typ utgör basalt meteorologiska vädermodeller som modifierats så att de även tar hänsyn till faktorer som förmodas leda till långsiktiga förändringar av vädret och därmed av klimatet. Därvidlag fäster modellerna stor vikt vid jordens strålningsbalans och försöker beskriva hur jordens yttemperatur enligt strålningsbalansen bör påverkas av en antropogen ökning av atmosfärens halt av växthusgaser i allmänhet och koldioxid i synnerhet.
Alternativen till AGW-modeller utgörs av vad jag i tidigare inlägg döpt till NV-modeller, alldenstund de utgår från tanken att forna, nuvarande och framtida temperaturförändringar huvudsakligen representerar naturliga variationer som styrs av astronomiska skeenden snarare än av mänskliga aktiviteter och växthusgaseffekter. Beroende på vilka skeenden man främst fäst avseende vid har två huvudgrupper av NV-modeller utkristalliserats:
Solaktivitetsbaserade NV-modeller tar fasta på att jorden till syvende och sist främst värms av solen. Enligt den tankegången blir det av primärt intresse att utröna hur jordytans temperatur påverkas av variationer av solens aktivitet. Motsvarande modeller grundar sig på de samband man tycker sig se mellan jordens temperaturutveckling och diverse mått på solaktiviteten (t. ex. antalet solfläckar).
Våganalytiska NV-modeller tar fasta på att temperaturpåverkande astronomiska skeenden ofta är av cyklisk karaktär (dag/natt, sommar/vinter, glacialer/interglacialer). Modellerna konstrueras på basis av de cykliska inslag som Fourieranalys pekat ut som karakteristiska för temperaturutvecklingen enligt specifika observationsserier. Bild 1 visar till exempel hur Ole Humlum et al. [Global and Planetary Change (2011) 79:145] med sådan metodik har kunnat ge en god modellbeskrivning av de senaste fyra årtusendenas grönländska temperaturer genom att hänföra dem till tre våganalytiskt identifierade cykliska huvudförlopp.
Våganalytiska modellresultat som de i Bild 1 har av många AGW-förespråkare avfärdats som ett vetenskapligt ointressant utfall av rent deskriptiv kurvanpassning. Kritiken baserar sig på att Fourieranalys, i likhet med polynomiell kurvanpassning, har visat sig vara mycket användbar för rent deskriptiva ändamål. Man kan genom Fourieranalys tillfredsställande beskriva vilken som helst experimentellt uppmätt kurva som en summa av överlappande vågförlopp, bara man tar med ett tillräckligt stort antal vågförlopp.
Men Fourieranalys är även ett värdefullt matematiskt verktyg för att undersöka om det föreligger cykliska inslag i tidsmässiga observationsserier. Sådana inslag får man belägg för om något eller några få av vågförloppen i en Fourieranpassad beskrivning av experimentella resultat svarar för merparten av de observerade variationerna. Till exempel har man genom Fourieranalys funnit att temperaturvariationerna under den senaste årmiljonen domineras av tre cykliska inslag med samma period som de tre Milankovichcyklerna. Detta har lett till allmän acceptans av hypotesen att den senaste årmiljonens periodiska växlingar mellan istider och mellanistider huvudsakligen återspeglar sådana astronomiska skeenden som Milankovich drog uppmärksamhet till.
Om Humlum et al. hade använt sig av ett stort antal vågförlopp för att beskriva den grönländska temperaturserien, så kunde det ha varit befogat att karakterisera deras modellbeskrivning som rent deskriptiv. Men resultaten i Bild 1 baserar sig på de tre cykliska inslag som Fourieranalys pekat ut som dominanta och visar att motsvarande vågförlopp förmår beskriva huvuddragen av de skattade temperaturvariationerna på Grönland. Det kan vare sig betraktas som ett exempel på rent deskriptiv kurvanpassning eller som ett vetenskapligt ointressant resultat.
Det fanns såväl klimat som klimatförändringar före industrialismens genombrott. Humlum et al. har med sin modell gett en vetenskapligt acceptabel möjlig förklaring till förindustriella variationer av temperaturen på multimillennienivå, klimathistoriska data som de IPCC-stödda AGW-modellerna inte förmått förklara. Resultaten i Bild 1 ger belägg för existensen av cykliska temperaturvariationer med perioder inom intervallet 500–3000 år och visar att dessa kan förväntas ge högst signifikanta bidrag även till nutida och framtida förändringar av temperaturen. Bland annat leder resultaten till spådomen att 1900-talets globala uppvärmning kan komma att fortgå i ytterligare hundra år.
Allt detta tycks mig vara synnerligen intressant och beaktansvärt ur vetenskaplig aspekt. Inte minst den sistnämnda spådomen, vilken innebär att en fortsatt global uppvärmning under det innevarande århundradet inte utesluter möjligheten att det kan röra sig om en naturlig temperaturvariation.
Förra hösten publicerades en australiensk studie som hänförde Dansgaard-Oeschgers klimatcykel (period cirka 1500 år) till jordens orbitala interaktion med sol och måne. Därvid refererade man bland annat till den 57-åriga Metonska solfläckscykeln. Fysikern Scafetta har presenterat modeller som visar att större delen av den globala temperaturutvecklingen efter 1950 kan beskrivas som en effekt av temperaturcykler med perioder på cirka 10, 20 och 60 år, vilka hänfördes till astronomiska skeenden som bland annat föreslogs inbegripa jordens interaktion med jätteplaneten Jupiter. I ett av Scafettas färskaste arbeten hänförs den kosmiska strålningens Hallstatt-cykel (period ≈ 2300 år) till interaktioner som även inbegriper övriga jätteplaneter.
Sådana studier belyser att tilltron till våganalytiska modeller kommer att vara starkt avhängig av i vilken mån man lyckas visa att föreslagna temperaturcykler har generellt genomslag och kan spåras i ett stort antal historiska temperaturserier. Och så vill man naturligtvis ha en trovärdig förklaring till vad det är som framkallar de långperiodiska temperatursvängningarna. Pågående våganalytisk klimatforskning inriktar sig på dessa problem och relaterar ofta föreslagna hypoteser till effekter framkallade av variationer av solens aktivitet.
Att solaktiviteten varierar är välbefäst, likaså att variationerna delvis är av cyklisk karaktär. Mest känd är den vid pass 11-åriga solfläckscykeln, vilken egentligen bör räknas som 22-årig om man tar hänsyn till solens magnetiska egenskaper; solen kastar om magnetisk nord/sydpol vart elfte år, så det dröjer 22 år innan solen återställts med polerna i sitt ursprungliga läge.
Under solfläckscykeln varierar den totala solinstrålningen till jorden, men variationerna är så små att de inte rimligen kan leda till några större direkta effekter på jordens strålningsbalans och därmed temperatur. IPCC har därför ställt sig avvisande till de solaktivitetsbaserade NV-modellerna och helt frankt förklarat att den globala uppvärmningen under senare hälften av 1900-talet inte kan förklaras som en naturlig variation. I sitt fjolårsuttalande om klimatfrågan gav Kungliga Vetenskapsakademin (KVA) stöd åt IPCC:s bedömning med den luddiga omformuleringen att det är svårt att förklara det senaste halvseklets globala uppvärmning som ett resultat enbart av naturliga faktorer. Svårt för vem, och vad har eventuella svårigheter med saken att göra? Antingen kan man, eller så kan man inte.
I mitt KU-inlägg om framtidens temperaturer påpekade jag att IPCC:s och KVA:s bedömningar av naturliga variationers potentiella betydelse vittnar om en ovilja eller oförmåga att korrekt beskriva det föreliggande kunskapsläget. Jag illustrerade detta med en bild som visade att Evans kunnat ge en god beskrivning och möjlig förklaring till temperaturutvecklingen efter år 1900 med sin solaktivitetsmodell, vilken inte tillskriver atmosfärens halt av koldioxid någon temperaturdrivande effekt.
För omväxlings skull ska jag denna gång uppmärksamma en annan deskriptivt godtagbar solaktivitetsmodell genom att i Bild 2 återge solfysikern Leif Svalgaards reviderade modellberäkningar av temperaturutvecklingen efter år 1850. Dessa baserar sig på empiriska bestämningar av den av honom definierade solfläcksintegralen och ger ytterligare ett exempel på att det är möjligt att förklara huvuddrag av temperaturutvecklingen under senindustriell tid som en naturlig variation driven av förändringar av solens aktivitet.
De IPCC-stödda AGW-modellerna beaktar endast den totala solinstrålningen och dess effekt på strålningsbalansen som en solberoende temperaturpåverkande faktor. Solaktivitetmodellernas förespråkare har påpekat att ändringar av solens aktivitet även påverkar styrkan av solens magnetfält, vilket skulle kunna ge klimateffekter på jorden enligt ett flertal föreslagna mekanismer. Mest känd och bäst underbyggd är Svensmarks hypotes att förhöjd solaktivitet ger ökad magnetisk avskärmning av den kosmiska strålningen på jorden, vilket leder till minskad bildning av avkylande låga moln och därmed till global uppvärmning.
IPCC avfärdade i sin fjärde rapport Svensmarks hypotes med motiveringen att den är och förblivit spekulativ. Det är ett hårresande undermåligt argument och rent nonsens ur vetenskaplig aspekt. Alla föreslagna klimatmodeller är hypotetiska och ordet ”hypotes” förtydligar att det i samtliga fall rör sig om spekulationer. Ingen hypotes kan avfärdas med motiveringen att den är spekulativ.
Flertalet kritiker av Svensmarks hypotes tycks numera medge att kosmisk strålning kan påverka molnbildningen på jorden, men hävdar att denna effekt troligen är av ringa betydelse. I en färsk publikation har Svensmark och medarbetare bemött sådana invändningar med empiriska belägg för att solaktivitetsberoende variationer av den kosmiska strålningens intensitet 1987–2007 har haft en synnerligen stark effekt på molnmängden och därmed bör utgöra en högst väsentlig temperaturpåverkande faktor.
Den senare publikationen lär borga för att det vetenskapliga intresset för Svensmarks idéer kommer att bestå under överskådlig framtid, och det med all rätta. Hans relatering av temperaturutvecklingen till mängden avkylande moln drar berättigad uppmärksamhet till molnbildning och molnmängd som en klimatologiskt högintressant faktor. Hans relatering av molnbildningen till solens magnetiska egenskaper ger en möjlig förklaring till varför temperaturutvecklingen uppvisar en stark korrelation med geomagnetiska index, liksom varför inslag av den 22-åriga solfläckscykeln kunnat påvisas i ett flertal observationsserier av klimatologiskt intresse (se Falskt Alarm kapitel 3.3–3.6).
AGW-modeller lämnar oss utan förklaring till sådana observationer. Men konstruktörer av klimatmodeller av NV-typ hänvisar påfallande ofta till Svensmarks hypotes som en möjlig mekanistisk förklaring till de samband de anser sig kunna påvisa och har byggt sina modeller på.
Den som vill ha mera detaljerad information om sentida arbeten rörande solens inverkan på klimatet kan hitta en sammanställning med korta referat på bloggen NoTricksZone (93 arbeten för år 2014, 95 arbeten för år 2015, 43 arbeten för första hälften av år 2016).
Sammanfattningsvis kan man konstatera att klimatmodeller av NV-typ är konstruerade enligt fullt godtagbara vetenskapliga principer. De stöder sig på sunda tankar och på en seriös analys av föreliggande empiriska data. Ur forskningsstrategisk aspekt förefaller dessutom förespråkarna av NV-hypoteser ha börjat i rätt ända. Jordens yttemperatur har fluktuerat starkt i förindustriell tid på grund av vad som definitionsmässigt kan betraktas som naturliga variationer. Dessa fluktuationer lär inte ha upphört år 1750, utan måste rimligen även ha satt sin prägel på den industriella erans temperaturer.
Att karakterisera och söka utreda orsakerna till de förindustriella temperaturvariationerna är därför av avgörande betydelse för en utvärdering av i vilken mån det föreligger påvisbara antropogena bidrag till den industriella erans temperaturutveckling. AGW-modellerna har inte kunnat förklara den senare utan att ta hänsyn till naturliga variationer. Däremot finns det NV-modeller som förmår beskriva huvuddragen av temperaturutvecklingen efter 1850 utan att ta hänsyn till luftens koldioxidhalt. Det ger en antydan om att variationer av jordens yttemperatur kan förmodas vara mera beroende av astronomiska skeenden än av vad vi människor har för oss.
Att ett politiskt organ som IPCC stöder AGW-hypotesen och avfärdar NV-hypoteser av vad slag det vara månde är föga förvånansvärt. Politiker vill åstadkomma samhälleliga förändringar enligt egna önskemål och är vad klimatet beträffar föga intresserade av företeelser som det står utom mänsklig makt att påverka. De vinner inga röster på att säga sig vilja verka för att reglera solens aktivitet, planeternas banrörelser, eller intensiteten av den kosmiska strålningen.
Men ur vetenskaplig aspekt är sådana astronomiska variabler högst beaktningsvärda faktorer som med säkerhet har en temperaturpåverkande effekt. Det problem klimatologer står inför är att försöka utröna den relativa styrkan av naturliga effekter sinsemellan och i jämförelse med antropogent framkallade växthusgaseffekter. Hur mycket bidrar solaktivitetsvariationer, planeters banrörelser, kosmisk strålning respektive antropogena utsläpp av växthusgaser till observerade och framtida förändringar av jordens yttemperatur?
Klimatmodeller av NV-typ försöker ge ett svar på den frågan enligt vetenskapligt sunda principer och tankegångar. Hur det i sådana avseenden förhåller sig med klimatmodeller av AGW-typ ska jag ta upp i mitt nästa KU-inlägg.
Professor emeritus i Fysikalisk Kemi vid KTH. Klimatdebattör sedan 2003.
Gösta P. Tack, tack! Så tydligt och klart beskrivet att till och med vår klimatminister och andra UNFCCC/ IPCC-fundamentalister borde få sig en tankeställare.
Tankeväckande inlägg Gösta.
IPCC förkastar Svensmarks molnbildningsteori som spekulativ.
SMHI mäter och finner att antalet soltimmar ökar med 0,7% årligen sen 1983.
Är det inte dax att spekulera lite vetenskapligt!
Eftersom ni var inne på kosmisk strålning har CLOUD op CERN kommit med en ny publikation:
http://science.sciencemag.org/content/early/2016/10/26/science.aaf2649
”A significant fraction of nucleation involves ions, but the relatively weak dependence on ion concentrations indicates that for the processes studied variations in cosmic ray intensity do not significantly affect climate via nucleation in the present-day atmosphere.”
#3 Thomas
I abstractet stod det oxå:
”The simulations and a comparison with atmospheric observations show that nearly all nucleation throughout the present-day atmosphere involves ammonia or biogenic organic compounds in addition to sulfuric acid”
Solar brightening kan således förklaras med lägre utsläppsnivåer.
Vad säger IPCC om det?
Tack Gösta för denna utomordentliga sammanfattning och jämförelse av olika typer av klimatmodeller!
”Att karakterisera och söka utreda orsakerna till de förindustriella temperaturvariationerna är därför av avgörande betydelse för en utvärdering av i vilken mån det föreligger påvisbara antropogena bidrag till den industriella erans temperaturutveckling.”
Detta är väl kärnan i det klimatologiska forskningsprogram som Hubert Lamb (skapare och chef för CRU en gång i tiden) stakade ut för den fortsatta forskningen. Tyvärr minskade intresset för detta när man istället ville bedriva bekräftelseforskning av AGW-hypotesen och strunta i naturliga variationer.
Tack för utmärkt inlägg!
Mycket intressant och förklarande analys, Gösta! Ett intressant faktum som många nog inte känner till är att vilken kurvform som helst enligt Fourier kan uppdelas i ett antal diskreta sinusfunktioner, vars summa är alltså den analyserade kurvformen. Analys enligt Fourier är som gjort för datorer, vars tillämpning går under benämningen FFT (Fast Fourier Transform). Det intressanta är att Humlum med flera har utnyttjat denna teknik på temperaturdata för att se om cykliska förlopp finns. Man kan förstå att IPCC inte vill veta av sådan analys, eftersom man bara är intresserade av samband med CO2 som orsak till temperaturkurvorna. Det fourieranalys visar är enbart det diskreta innehållet i den analyserade kurvan och ingenting annat. Man kan i övrigt fråga sig hur emission av CO2 skulle kunna ge upphov till cykliska förlopp i en analyserad temperaturkurva?
OT
Denna ledare i Aftonbladet måste ta priset som den mest urusla genom tiderna. Noll rätt. Har tidningen ingen kvalitetsgranskare.
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/jonnasima/article24026008.ab
#7 – man bör vara klar över att Fouriertransformering av ett trunkerat (avklippt) dataset ger upphov till artifakter i form av extra skenbara frekvensinnehåll.
Tidsserier i klimatsammanhang är ju nödvändigtvis trunkerade i större eller mindre grad.
Man bör vara försiktig med påståenden här.
Peter F #8
Lyxkryssaren som används;
”Although the hull of Crystal Serenity is not strengthened for ice, the company has taken many extraordinary operational and equipment-related measures to ensure a safe voyage.”
Titanic 2?
Gösta #0
Tack för lärorikt inlägg.
Jag hittar tyvärr inte brevet där IPCC för många år sedan bjöd in alla regeringar att utse lämpliga forskare för granskning och bidrag till rapporterna. Men det gick ut på att man kunde bara godkänna AGW-inriktade deltagare. Klimatforskare som hade andra resultat var helt enkel inte välkomna…
#12 – eftersom Sveriges forskare är utsedda av Naturvårdsverket garanteras att inga avfällingar deltar härifrån
Peter #9 En bra varningssignal vid all form av kurvanpassning är att titta på vad som händer med kurvan utanför det anpassade intervallet. Ofta har den en tendens att sticka iväg åt något håll om anpassningen är artificiell. Därav alla varningar från diverse kurvanpassare att vi skall gå mot dramatiskt kallare tider vilket år som helst nu.
Sen skall man ju också ha klart för sig att alla som försöker kurvanpassa klimatet med ett rent cykliskt förlopp redan från början bestämt sig för att CO2-halten, som ju inte varierar cykliskt, har försumbar inverkan.
IPCC uppdragsbeskrivning
Wiki
”IPCC ska analysera – på ett uttömmande, objektivt, öppet och transparent sätt – den vetenskapliga, tekniska och socioekonomiska information som är relevant för att förstå den vetenskapliga grunden till riskbedömningen av klimatförändring orsakad av människan, dess möjliga påverkan och möjligheter till anpassning och mildring av effekterna”
Det här borde var och en vara medveten om. Man är inte ute av en sann bild utan en bild av att människan är ansvarig. Det innebär mao att den informationen som motsäger denna blid filtreras bort. Helt enligt uppdragsbeskrivningen.
Är det någon mer än jag som tycker det är märkligt att det som kommer från IPCC är det enda beslutsunderlag för att ta politiska beslut i CO2 frågan. IPCC är en partsinlaga.
Politik går bla ut på att väga olika intressen motvarandra. I miljöfrågan och en del andra frågor har det blivit slagsida. Som vi har märkt håller väljarna på att rätta till politikernas felaktigheter. Helt enl demokratins principer.
Detta vi har sett efter USA:s presidentval, detta avgrundsvrål, är stötande för alla som är en sann demokrat. Men det finns fördelar. Vi ser vilka krafter som inte är demokrater. Och kära vänner. De är de vi skall försöka sortera bort. Inte politiker elller värderingar eller annat. Utan demokratins fiender.
Mycket intressant! Undrar om någon har en kommentar till: http://www.vof.se/folkvett/ar-2008/nr-4/vetenskap-och-pseudovetenskap-exemplet-stockholmsinitiativet/
Lite märklig tycker jag, han faller på något sätt på sitt eget grepp?
#14 – Hockeyklubban lider säkert av extrapolationsartifakter
#16 – inte intressant alls – läs istället ett av svaren http://www.vof.se/folkvett/ar-2009/nr-1/pseudovetenskapligt-klimat-i-vof/
och leta på VOF via KU-bloggens sökfunktion
# 16
Jag ser två märkligheter: Nummer ett att verkligheten skulle vara linjär ”anpassar en linjär trend till de globala medeltemperaturerna” och nummer två att använda Oreskes som sanningsvittne.
Som verksam inom statistikområdet borde OH snarare titta på frågorna om korrelation samt klimatmodellernas bristande överensstämmelse med termometrar.
Debatten om hur mycket, var och när det eventuellt blir varmare nämns inte. Inte heller frågan om medicinen är värre än den förmodade sjukan.
Mats #15 Ta ett djupt andetag och försök sen läsa vad som faktiskt står där. din beskrivning har inget med originaltexten att göra.
Thomas P. Vad tycker Du om ledaren i Aftonbladet. #8
Jag skäms för att säga det: Mitt husorgan-SVD har en film som skrämmer små barn.
Jag hoppas det är en del av deras kalender-där myter skall avslöjas men är inte helt säker!
http://www.svd.se/
20
Thomas P
Really?
https://www.ipcc.ch/pdf/supporting-material/uncertainty-guidance-note.pdf
Paris, Madrid och andra stora städer vill förbjuda dieselbilar 2025. De har problem med utsläppen av allat annat än CO2.
Dieselutsläppen har blivit mindre störande tack vare EU kraven:
https://www.theaa.com/motoring_advice/fuels-and-environment/euro-emissions-standards.html
Parisöverenskommelsen får problem!
#14 Thomas P
”Därav alla varningar från diverse kurvanpassare att vi skall gå mot dramatiskt kallare tider vilket år som helst nu.”
Liksom alla varningar att vi ska gå mot dramatiskt varmare tider; även AGW-modellernas parametervärden har i kritiska avseenden valts genom kurvanpassning (t. ex. till 1900-talets temperaturkurva).
”alla som försöker kurvanpassa klimatet med ett rent cykliskt förlopp redan från början bestämt sig för att CO2-halten … har försumbar inverkan.”
Enligt IPCC:s syn på CO2-haltens variation förefaller detta vara en närliggande utgångspunkt vid analysen av förindustriella temperaturdata.
Sen är det väl knappast så att man i förväg bestämt sig för hur saker förhåller sig, utan att man testar hur mycket man kan (eller inte kan) förklara med vissa utgångsantaganden. Ett helt normalt vetenskapligt tillvägagångssätt.
Mats #23 Jag är säker på att du kan tala om för mig exakt vad i den där texten du vill misstolka.
Gösta #25 Klurigt då att man fick ungefär samma klimatkänslighet i beräkningarna innan man hade denna temperaturkurva att tillgå. Ni gillar att överskatta hur mycket man anpassar klimatmodellerna till just global medeltemperatur. All forskning där man mäter upp egenskaper hos partiklar, moln osv glöms lätt bort.
”Sen är det väl knappast så att man i förväg bestämt sig för hur saker förhåller sig, utan att man testar hur mycket man kan (eller inte kan) förklara med vissa utgångsantaganden. Ett helt normalt vetenskapligt tillvägagångssätt.”
När vi talar om kurvanpassning med många fria parametrar kan man dock alltid ”förklara” allting. Det är först när man börjar fysikaliskt kunna motivera varför det ser ut som det gör det blir vetenskap.
Enda möjligheten att bedöma storleken på antropogen påverkan av dagens klimatförändringar måste väl vara att hitta modeller som förklarar och visar de förindustriella klimatvariationerna? Sedan utifrån dessa modeller få fram hur dagens klimat borde ha förändrat sig utan antropogen påverkan och därefter jämföra detta med verkligheten och utifrån skillnaden se hur stor påverkan vi har?
Storindustrin gör 25 miljarder € vinst med luftföroreningar (=CO2)
Den som förorenar luften bör betala – det var idén med utsläppshandel. Nu kan man se: Luften har blivit lite bättre, och många stora företag rikare. Enligt information som SPIEGEL.de fick fram, gör de miljarder med fria certifikat.
Så: TACK, Thomas et al, att ni orkar kämpa för detta.! Bättre lobbyister än ni kan ingen ha…
Annars så ligger ribban låg för somliga personer som fuskar med temperaturdata enligt https://judithcurry.com/2016/11/27/earth-to-trump/
Trump’s plan to eliminate NASA climate research is ill-informed and dangerous. I don’t think this argument will play well:
If this slashing of NASA Earth science comes to pass, it will be a disaster for humanity. This is no exaggeration: NASA is the leading agency in studying the effects of global warming on the planet, in measuring the changes in our atmosphere, our oceans, the weather, and yes, the climate as temperatures increase. . . . climate scientists like Michael Mann, Gavin Schmidt, and Katharine Hayhoe are speaking out.
Sibbe #29 Du inser att jag konsekvent sagt att jag föredrar utsläppsskatter framför utsläppsrättigheter, speciellt dagens system där man delvis ger bort dessa.
#27 Thomas P
”Klurigt då att man fick ungefär samma klimatkänslighet i beräkningarna innan man hade denna temperaturkurva att tillgå”
Den klimatkänslighet Hansen beräknade på 1980-talet jämfördes med de då tillgängliga temperaturkurvorna och befanns vara för liten för att förklara 80-talets kraftiga uppvärmning. Det problemet löste Hansen genom att förmoda att positiv återkoppling gör klimatkänaligheten cirka tre gånger större än den beräknats till. Vilket i sin tur medförde att AGW-modellerarna övergav tanken att uppvärmningen under 1900-talets första hälft representerar en växthuseffekt, samt att deras modellförutsägelser för 2000-talets temperaturer står i strid med vad som observerats. Forskarna som anlitats att skriva den senase IPCC-rapporten påpekade att klimatkänsligheten kanske hade överskattats, men den möjligheten förtegs efter de politiska förhandlingarna.
”När vi talar om kurvanpassning med många fria parametrar kan man dock alltid ”förklara” allting. ”
Jag känner inte till någon enda matematisk modell av naturvetenskapliga skeenden som har ett större antal fria parametrar än AGW-modellerna.
”All forskning där man mäter upp egenskaper hos partiklar, moln osv glöms lätt bort.”
Ett av problemen för AGW-modellerare är att det saknas goda sätt att matematiskt beskriva t. ex. molnbildning, vilket man löser genom s. k. parametrisering (man hittar på samband utan fysikalisk förankring och inför parametar utan fysikalisk betydelse). Man kan alltså inte fysikaliskt motivera modellernas konstruktion. Ditt påstående att ”Det är först när man börjar fysikaliskt kunna motivera varför det ser ut som det gör det blir vetenskap” är en kritik som du med dina utgångspunkter lämligen kan rikta mot AGW-modellerna.
#30 sibbe Du glömde sista raden: This is a welcome opportunity to redirect NASA Earth Science research towards other topics that are not directly related to or motivated by human caused climate change.
Mats G #15 och #23
Bra jobbat, men ändå på för slak lina!
Klimatkonventionen UNFCCC definierar ”climate change” som den förändring av klimatet som människan orsakar och har gett IPCC uppdraget att bestämma denna, peka på konsekvenser och föreslå åtgärder. Man har också särskilt pekat på utsläppen av växthusgaser.
IPCC går igenom, tolkar och sammanfattar forskningsrapporter som handlar om ”climate change”, men de säger själva att de inte klarar att hålla isär förändringar som är naturliga från dem som orsakas av människan, eftersom det inte redovisas i rapporterna. Naturligtvis är det så, för om man studerar ändringar i temperatur, isläge, natur etc. finns det sällan möjlighet att avgöra orsaken.
Till slut avgör IPCC:s politiska del att det som hänt efter 1950 åtminstone till hälften bör bero av CO2-utsläpp från fossila bränslen eftersom de utsläppen var små innan dess.
Detta anser jag vara det grundläggande klimatbedrägeriet som Lindzen så väl påpekar med sina två diagram.
Till sist vill jag ge dig ett råd:
Låt bli hårklyverier med Thomas P!
Det är hans livsluft eller uppgift att sabotera diskussioner här, med det enkla målet att hålla nyfikna och vetgiriga personer borta genom att tråka ut dem, med den sorts prestigemätningar ni visat upp den senaste tiden. Lägg av direkt, och du vinner i förtroende hos mig och andra, medan Thomas P blir sittande med en pyrrusseger.
Länk:
Sid. 7, Definitions, punkt 2:
””Climate change” means a change of climate which is attributed directly or indirectly to human activity that alters the composition of the global atmosphere and which is in addition to natural climate ariability observed over comparable time periods.”
http://unfccc.int/files/essential_background/background_publications_htmlpdf/application/pdf/conveng.pdf
Integralen av solfläckarna kan man få till det man ungefär det man önskar eftersom det måste ingå ett par konstanter i beräkningen (solfläckar -> temperatur) och dessa kan man kan styra så att det i grova drag blir det man vill, t.ex. något som ökar och om man man plottar temperaturen utan någon rimlig medelvärdesbildning så döljer bruset den dåliga passningen. Vilket trams! Går ni verkligen på detta? Ni behöver tänka lite vetenskapligt.
Gösta #32 Du tror väl inte Hansen var först? Att vattenånga bör fungera som positiv återkoppling har man varit medveten om sen Arrhenius, din historieskrivning där Hansen ”fömodade” denna positiva återkoppling är helt enkelt fel. Se även Hulburts artikel från 1931.
du har rätt i att man får parametrisera sådant som moln för att man inte kan hantera de detaljerade processerna i sina modeller, men i möjligaste mån gör man som jag skrev det genom att faktiskt mäta på verkliga moln. Det hela är inte enkelt eftersom moln har både en extremt kraftig kylande effekt genom att reflektera solljus och en extremt kraftig uppvärmande effekt genom att reflektera värmestrålning från marken och dessa är ungefär lika stora så även små fel i värdena får stort genomslag.
Att man parametriserar är inget ovanligt. Hur tror du man gör i hållfasthetsberäkningar? Räknar på varenda atom? Vartenda gruskorn och armeringsjärn i en betongkonstruktion? Knappast! Man mäter upp makroskopiska egenskaper och använder de i sina modeller.
Gunnar #34 UNFCC handlar om ett politiskt fördrag och där diskuterar man mänsklig påverkan eftersom det är den man kan förhandla om. IPCC som kommer med det vetenskapliga underlaget tar däremot med både naturlig och mänsklig påverkan. Det är inget konstigt här.
Jag förstår sen om du finner det besvärande med någon som inte ställer upp på forumets konsensusreligion utan påpekar fel hos skribenterna. Tänk så mycket enklare det är om ni får ha era myter ifred.
Thomas P #36
Du fattar alltså inte att IPCC i sin vetenskapliga del friskriver sig och inte gör skillnad mellan naturlig och mänsklig påverkan medan den politiska delen väljer att tolka all påverkan som mänsklig efter 1950?
Thomas P #35
Håll dig borta från hållfastheten, tack.
Beräkning av armeringsmängd och förläggning av den har varit standard i över 50 år.
Tack Gösta
Problem med att inte kunna förutse framtiden är inget nytt. Men när prognoserna (datamodellerna) avviker så kraftigt från verkliga uppmätta värden finns inget annat än att förkasta och åtminnstånne försöka att förändra modellerna.
Om man tar en titt på hur väderprognoserna har utvecklats så kan jag se att man anpassat dessa till hur vädret inte alltid följt prognoserna. De stora väderflopparna har minskat men det förkommer fortfarande relativt stora misstag. Pronoser längre än två dagar får man alltid ta med ”en nypa salt”.
När det gäller temperaturutvecklingen i Europa så har vi en ökad temperatur som ligger under en halv grad Celsius under en 20 årsperiod vilket helt kan tillskrivas ökad globalstrålning.
Alla som känner skillnad i temperatur på en mulen eller helt klar dag måste förstå vad det betyder att globalstrålningen ökat med 10% under de senaste 20 åren.
#35 – finner Du inte det märkligt att klimatmodellerna har ett inbyggt antagande att koldioxidens växthuseffekt ska förstärkas med en faktor 3 via vattenånga???
Arrhenius hade för övrigt helt felaktiga IR-spektra för vatten och koldioxid
Gunnar #37 ”Du fattar alltså inte att IPCC i sin vetenskapliga del friskriver sig och inte gör skillnad mellan naturlig och mänsklig påverkan medan den politiska delen väljer att tolka all påverkan som mänsklig efter 1950?”
Liksom Mats väljer du att vantolka det som står i den text du läser. Jag har redan förklarat att eftersom UNFCC är ett fördrag som handlar om mänskliga utsläpp så är det den del av klimatförändringen som orsakas av dessa som är den som är relevant i sammanhanget.
Peter #40 ”finner Du inte det märkligt att klimatmodellerna har ett inbyggt antagande att koldioxidens växthuseffekt ska förstärkas med en faktor 3 via vattenånga???”
Det är inget antagande utan något man räknat fram. Ingen av oss torde kontrollräknat, men jag har då ingen anledning att tro att folk under 80 år räknat helt fel.
Arrhenius beräkningar var lite tveksamma ur många aspekter även om han fick ett förvånansvärt korrekt svar. Poängen är att redan han insåg att vattenånga borde fungera som positiv återkoppling. Det är inget som några ”alarmister” hittat på i modern tid.
Verner #39 ”Alla som känner skillnad i temperatur på en mulen eller helt klar dag måste förstå vad det betyder att globalstrålningen ökat med 10% under de senaste 20 åren.”
Och hur slår detta så här på vintern med klara respektive mulna nätter?
Thomas P [42]; Vad är det som bestämmer att någon av två molekyler som vattenånga och CO2 förstärker den andre? Relationen mellan vattenånga och CO2 är att vattenångan har mellan 50-100 gånger fler molekyler än CO2 per volymenhet. Vattenångans absorptionsförmåga är likvärdig med CO2. Hur förklarar man då fysikaliskt att vattenångans växthuseffekt förstärks av CO2. Vad har CO2 för mystisk förstärkningseffekt på vattenångan?
Thomas P #542,
” Jag har redan förklarat att eftersom UNFCC är ett fördrag som handlar om mänskliga utsläpp så är det den del av klimatförändringen som orsakas av dessa som är den som är relevant i sammanhanget.”
Du måste vara otroligt (oförlåtligt) naiv om du inte förstår hur politik och byråkrati fungerar. Om detta är uppdraget som man får obegränsat med pengar för att beforska så tror du väl inte att man skulle kunna komma fram till något annat än att, jovisst, det är de mänskliga utsläppen av CO2 som orsakar uppvärmningen. Har du någonsin hört talas om en myndighet som kommit fram till att de inte behövs? Samt att de två arbetsgrupperna, WG2 och WG 3, är helt irrelevanta?
Thomas P #43,
”Det är inget antagande utan något man räknat fram.”
Jovisst. Det har räknats fram på så sätt att det är den förstärkningseffekten (minst) som behövs för att få fram det alarmistiska budskap som är beställt.
Tja Thomas
Inte jag heller egentligen. Men jag (och numera även du) vet ju väl de har lyckats, och hur (lite inbördes) de är överens om vad de räknat ut.
Fast dina ’svar’ för att hantera dessa extrema inkonsistenser har hittills bara varit av sorten ’Goddag Yxskaft’
Jag tror inte att du eller ’klimatforskningen’ har några bättre svar. Och det är en ganska bra beskrivning av läget menar jag …
Björn #45 Mer CO2 höjer temperaturen. Högre temperatur ger mer vattenånga i atmosfären. Mer vattenånga ger förstärkt uppvärmning. Vet inte hur många gånger detta diskuterats under åren du hängt här, men uppenbarligen inte tillräckligt många.
Ingemar #46&47 Återigen avslöjar du dig som ren konspirationsteoretiker.
Nu var frågan vad som står hos IPCC och UNFCC och det betyder inte det tidigare skribenter påstått. Nu klämmer du till med att det spelar ingen roll vad de skriver, du ”vet” ändå att de bluffar bara för pengarnas skull. Kanske var det så du bedrev din forskning som gör att du tror att alla resonerar så, men det säger mer om dig än om forskare i gemen.
Sen är det ju inte IPCC som bedriver forskningen utan de bara sammanfattar den.
” Det har räknats fram på så sätt att det är den förstärkningseffekten (minst) som behövs för att få fram det alarmistiska budskap som är beställt.”
Så du menar att Hulburt redan 1931 var påverkat av några ”alarmistiska budskap” som beställdes på 90-talet? Var hittar man den tidsmaskin som krävs för att det skall gå ihop? Ditt påstående här är rena läroboksexemplet på hur en sann konspirationsteoretiker inte besväras av sådant som logik när han bygger upp sina konspirationer.
Thomas #50,
”Sen är det ju inte IPCC som bedriver forskningen utan de bara sammanfattar den.”
Du kanske borde sätta dig in i hur IPCC arbetar lite grand. Det finns en utmärkt beskrivning här:
https://www.amazon.com/Delinquent-Teenager-Mistaken-Worlds-Climate-ebook/dp/B005UEVB8Q/ref=sr_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1427824845&sr=1-1&keywords=delinquent+teenager
Jag har också i flera inlägg beskrivit hur den politiska urvalsprocessen av medarbetare går till, hur man sålla bort 100-tals vetenskapligt publicerade artiklar som inte stämmer med narrativet, hur Climategate gav oss en inblick i hur den lilla klick av styrande forskare arbetar för att bevisa sin tes och hålla all kritik borta.
Jag vet inte vad mer du kan begära? Men eftersom du frivilligt gjort dig totalt blind för fakta så är det väl ganska meningslöst att ens försöka diskutera detta med dig.
Mats G!
Här kan du se hur Thomas P verkar för att provocera och förstöra varje försök till diskussion om trådens egentliga innehåll och istället starta en eller flera debatter och prestigestrider.
Så uppträder troll och de ska inte matas.
Jag ber om ursäkt för mitt #34, men konstaterar att den visat att Thomas P skriver under på att klimathotet är ett politiskt projekt initierat av UNFCCC och att vetenskapen i hans värld lades åt sidan strax efter att Arrhenius gjort sina ”tveksamma” beräkningar 1896 men dök upp hos Hulburt 1931.
Peter Stilbs
Quote!
Inom empiriska vetenskapsområden existerar ingen säkerställd kunskap om framtiden förrän vi är där och kan göra observationer.
Unquote!
Ett mycket klokt påstående.
Att beakta innan man lägger ut miljarder på åtgärder.
Ingemar #51 Du lever i din egen lilla bubbla där du bara läser sådant skrivet av andra i samma bubbla, och sen anklagar du alla oss utanför denna för att vara blinda. Du kommer med vilda anklagelser om manipulerad forskning men när jag förklarar hur det är omöjligt som i #50 så ignorerar du bara förklaringarna.
Gunnar är i #52 bara totalt obegriplig.
*45
Vattenångans förstärkningseffekt
Den är en konsekvens av det faktum att vattenångans mättningstryck är en funktion av temperaturen ( Clausius-Clapeyrons relation). Som en följd av atmosfärens tredimensionella cirkulation bevaras approximativt den relativa fuktigheten. De flesta har noterat att det finns mer vattenånga i luften under sommaren jämfört med vintern. Detta var något som redan Arrhenius i sitt arbete från 1896 hade klart för sig och det finns inga empiriska resultat som falsifierar detta.
Om man vägrar att acceptera grundläggande fysik blir ju bloggens debatt ganska meningslös.
#55 – det är inte det saken gäller.
VARFÖR ska koldioxidens växthuseffekt förstärkas med en faktor 3 av vattenånga? Svar: Därför att man lagt in så i modellerna.
Och ”Clausius-Clapeyrons ekvation” från 1800-talet beskriver hur det är vid jämvikt – i detta fallet 100% relativ luftfuktighet – vilket man inte har
Jag har haft solfångare för varmvatten under sommaren sedan 1981. Jag har lagt märke till att när luften är fuktigare så är det också mer dis i luften. Då är solfångaren inte lika effektiv (blir inte lika varmt) som när luften är klar. Blir det varmare när luften innehåller mer vattenånga?
#50 – den moderna historieskrivningen i AGW-frågan har ständigt lyft fram dem som under sista seklet råkat ha någon form av alarmistisk vinkling. Att det råkat finnas en Hulburt 1931 (som jag själv aldrig hört om) är ju bara en del av ”bruset”. Säkert fanns det många fler som oroade sig för en nära förestående istid.
Ett annnat exempel är Callendar – som körsbärsplockade vilt bland tidiga koldioxidhaltmätningar för att hävda sin tes
Och så har vi Arrhenius själv. Man hör bara att han ”korrekt” hävdade den siffra som stämmer med nutida IPCC-spådomar – men nästan aldrig att han i ett senare arbete skrev ner sin egen prognos till hälften så stor uppvärmning (påverkad av Ångström’s påpekanden, vad jag minns)
Lite OT, i väntan på eventuell Öppen Tråd – men det handlar i alla fall också om skojare – den uppmärksammade svenska rapporten i Science om mikroplast i fiskyngel i Östersjön
https://www.ekocentrum.se/plast-dodar-fiskyngel-obehagliga-resultat/
Tidskriften Science har dragit öronen åt sig, då originaldata man efterfrågat inte längre finns (fanns de alls?)
http://www.svd.se/uppsalaforskare-anklagas-for-fusk
Jodu – skulle de bara finnas på en laptop, som stulits någon vecka efter publicering?
Pinsamt
”28
Björn-Ola J
2016/12/02 kl. 17:56
Enda möjligheten att bedöma storleken på antropogen påverkan av dagens klimatförändringar måste väl vara att hitta modeller som förklarar och visar de förindustriella klimatvariationerna? Sedan utifrån dessa modeller få fram hur dagens klimat borde ha förändrat sig utan antropogen påverkan och därefter jämföra detta med verkligheten och utifrån skillnaden se hur stor påverkan vi har?”
Jag tycker att det är märkligt om IPCC avvisar andra förklaringsmodeller när de behöver dem för att förklara förindustriella klimatförändringar. Hur förklarar IPCC dessa förändringar egentligen och har det gjorts simuleringar för att visa hur klimatet borde ha utvecklats utan antropogen påverkan? Jag förstår inte hur IPCC ksn påstå att antropogena orsaker är dominerande efter 1950 om man inte har klart för sig de naturliga orsakerna till klimatförändringar. Hur ska man kunna komma fram till storleksordningen av den antropogena påverkan av klimatet utan att göra som jag beskriver ovan? Hur viktar man sedan de olika orsakerna till antropogen påverkan?
Thomas P #44
Globalstrålningen är den totala instrålningen från solen och har i Europa ökat mera än 10% de senaste 20 åren. Detta är uppmätta värden.
Det innebär att på nätterna är instrålningen noll och därför förstår jag inte din fråga.
Det jag finner mest störande med vattenångeretoriken är att man tar en variabel som varierar hej vilt i tid och rum och adderar den till den beräkningsbara, stabila, långsiktiga och globala effekten från CO₂.
Verner #61 min poäng var att om du har mer moln som bromsar solinstrålning kommer dessa moln också bromsa utstrålning av värme. Skall man se totaleffekten måste du ta med båda dessa effekter, liksom du måste ta med att denna ökning av instrålningen under senare decennier i Europa pga ökad rening föregicks av decennier av minskad instrålning pga mer förorening.
Peter #58 Hulburt är relevant för att han skapade en betydligt mer komplett klimatmodell som tog med sådant som Arrhenius missat eller inte hade data för. Hans resultat var förvisso bortglömt under många år, men som motargument till konspiratoriska påstående om riggad forskning duger det väl. Nu försöker du istället med nästa knep, att hävda att även om forskning är ärlig så plockar man bara selektivt fram sådan som passar. Det är bara konstatera att som ni flyttar målstolparna kan man aldrig göra er nöjda, om någon vecka lär vi dessutom vara tillbaka vid utgångspunkten igen.
Björn-Ola #28 ”Enda möjligheten att bedöma storleken på antropogen påverkan av dagens klimatförändringar måste väl vara att hitta modeller som förklarar och visar de förindustriella klimatvariationerna?”
Lite svårt med tanke på osäkerheterna hur dessa ser ut. Vilken rekonstruktion menar du att klimatmodellerna skall reproducera?
https://en.wikipedia.org/wiki/Temperature_record_of_the_past_1000_years#/media/File:2000_Year_Temperature_Comparison.png
Thomas P #63
Var vänlig blanda inte ihop solinstrålningen med globalstrålningen.
Här har du en definition av globalstrålning.
Den totala mängden solstrålning som träffar en horisontell (mark-)yta kallas globalstrålning. Globalstrålningen utgörs alltså av summan av strålningen direkt från solen och den diffusa strålningen från övriga himlavalvet, det vill säga solstrålning som spridits av atmosfärens molekyler och partiklar eller reflekterats av moln.
Intressant, Peter S #59
Ännu ett fall av (förmodat) forksningsfusk.
Min 1:a tanke var att undra ifall de inblandade också var varma anhängare av klimathoteriet.
Det tog inte mycket googlande för att hitta denna projektbesksrivning av ansvarige professor Eklöv …
Say no more …
#67 Jonas – jo, man undrar också vad plast i haven har att göra med ”klimatförändringen”.
Området har blivit en riktig Särimner för delar av forskarsamhället
https://sv.wikipedia.org/wiki/Särimner
Lennart Bengtsson [55]; Svaret på min undran blir ju inte mer klarlagd genom att hänvisa till grundläggande fysik. Frågan är i stället, hur tillämpas grundläggande fysik för att förklara påståenden om att vattenångans växthuseffekt förstärks av mer CO2? Om man förstår ett fysikaliskt fenomen, kan man också verbalisera detta fenomen, annars kan inte fenomenets drag vara känt. Thomas P svarar i [49] som han alltid gör, men hans svar är inte heller tillfredsställande. Vad har Clausius-Clapeyrons relation med sakfrågan att göra? Vad är det i grunden som medför att CO2 som påstås, medför positiv förstärkning av vattenångans växthuseffekt? Det är ju denna effekt som påstås vara grunden till den globala uppvärmningen. De som hävdar denna effekt är oss andra svaret skyldig.
Björn #69,
”Grundläggande fysik” är väl sådana saker som att solen värmer planeten Jorden, att havens föränderliga temperaturer påverkar klimatet och att låga moln i tropikerna reflekterar solens strålar. Jag har alltid undrat varför koldioxidmolekylens värmeabsorberande förmåga skulle vara mer ”grundläggande fysik” än allt det andra? – Detta är nog något som klimatforskarna fått om bakfoten?
Ingemar Nordin [70]; Håller med!! 🙂 🙂
Peter #68 ”jo, man undrar också vad plast i haven har att göra med ”klimatförändringen”. ”
Har du aldrig hört att forskargrupper kan ha flera olika forskningsprojekt?
Björn #69 Jag är ledsen men det går inte att tvångsmata dig med kunskap. Vill du inte förstå så kan ingen tvinga dig. Anser du inte våra svar duger finns läroböcker i ämnet.
Man skulle kunna tro att det är Thomas P som är artikelförfattare, har skrivit 19 av 73 kommentarer. Härligt att du trivs så bra här på bloggen. Ser fram emot att du skriver en egen artikel. Här eller på en egen blogg.
Thomas P, du verkar vara helt sjövild. Beklagar 🙁
Thomas P [73]; Din kommentar visar att Du har kapitulerat och inte har något svar. Det är ju en så fundamental kunskap för AGW-hypotesen och du bara hänvisar till läroböcker. Om Du förstår vad det handlar om då kan Du också redogöra för min undran. Annars tror jag inte att Du själv förstår den teoretiska grunden för den positiva förstärkningen av vattenångan som CO2 ger upphov till. Jag ser här ett kunskapens tomrum som måste fyllas och jag ser dig som en representant för AGW-hypotesen som kan fylla detta tomrum.
#65 Man får väl göra som IPCC gör med de spretande klimatmodellerna, ta ett genomsnitt.
#52
Accepterat.