Det har förekommit flera påståenden att 2014 är på väg att bli ett rekordvarmt år, varmare än 1998 och 2010. Det är bl.a. NASAGISS, där nu James Hansens adept, Gavin Schmidt, tagit över ruljangsen, som matat media med data som påstås visa den ena rekordmånaden efter den andra:
Men Roy Spencer, klimatforskare på University of Alabama, menar att det inte finns en chans att 2014 skall bli varmaste året. Skälet kan man utläsa av nedanstående diagram:
Om 2014 skall slå de övriga rekordåren så skulle det krävas en supersnabb uppvärmning under oktober, november och december, vilket knappast är troligt. Inte heller finns det enligt Spencer någon kraftig El Nino i sikte som skulle kunna skynda på det hela.
Spencer som chefar för UAH, en viktig databas som mäter globala temperaturer med hjälp av satelliter, passar på att slå ett slag för satellitmätningarnas överlägsenhet jämfört med markbaserade databaser som GISS använder sig av. (RSS är den andra satellitdatabasen.)
Insamlingen av fläckvisa termometerdata innebär ett oändligt justeringsspel, säger Spencer. Termometernätverket består av ett lapptäcke av instrument som inte är ämnade för forskning, och är inte gjorda för att övervaka långsiktiga temperaturförändringar på tiondels eller hundradels grader, och de stora tomrummen där det saknas mätningar runt om i världen är antingen ignorerade eller ifyllda med fiktiva uppgifter.
Satellitmätningarna täcker däremot in så gott som hela jordytan, från norr till söder och inklusive haven, med en jämn och finmaskig ström av mätdata. Vidare så slipper man problemen med s.k. Urban Heat Islands, dvs. tättbebyggda områden där vanliga vädertermometrar oftast är placerade.
Roy Spencer må vara partisk i sin bedömning av att satellitmätningar är överlägsna. Men nog finns det goda skäl till det. I vart fall finns det anledning för media och andra som trummar ut vad GISS påstår att vara medvetna om skillnaden.
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Det där inlägget var ett typiskt ”mina data är bättre än dina data” som är vanligt i kontroverser mellan forskargrupper som får olika resultat. Spencer påtalar noga alla brister i konkurrenternas data och sopar de egnas brister under mattan. Han har t ex problemet att filtrera bort markreflexer och signal från högre atmosfärslager för att få en temperatur som skall motsvara lägre troposfären. Med ojämna mellanrum dör en satellit och han får övergå till nästa och att kalibrera dessa övergångar är problematiskt, man har även helt bytt instrumenttyp till en som inte mäter exakt samma frekvenser vid ett tillfälle. Banförändringar har vållat åtskilligt huvudbry genom åren osv. De två kurvorna ovan, UAH och RSS är olika analyser baserade på exakt samma satellitdata, så visst finns det osäkerheter.
Thomas P, ditt inlägg är mer av typen troll. Anser du att UAH och RSS skapar en mer rättvisande bild av den ytnära temperaturen över land och hav än de som sker medels termometrar?, det är den rimliga frågan. Misstror du satellitmätningar överlag eller vill enbart skapa förvirring. Då uppvärmningspausen skyllts på till en början ackumulerad energi i djuphaven och nu senast på det övre skiktet är det då inte rimligt att ta med luften i högre grad än t.ex CRUTEM 4 över haven i en global temperatur? Han sopar inte alla sina problem under mattan, han är medveten om dem men argumenterar på ett rimligt sätt för fördelarna med satellitmätningar. Remote Sensing System RSS pekade på felaktigheter hos UAH vilka blev korrigerade, numera har UAH de en högre avvikelse jmf med RSS. Vad som är mer problematiskt är att GISS och HadCRU justerar termometerdata för att anpassas till CO2 kurvan. Om du tar upp problem med satellitmätningar, innebär detta att du anser dem vara missvisande, dvs att du tvivlar på att 1998 fortfarande är det varmaste året sedan 1979? Hur kan du bedöma riktigheten hos stationsdata? Glädjande är att du anser att forskare kan ha olika åsikter, så även om klimatkänsligheten.
Det gamla termometersystemet borde snarast skrotas som underlag för beräkning av global temperatur. Satellitmätningar har pågått sedan 1979 och termometrarna borde därför betraktas som äldre teknik som har gjort sitt. Om man vill veta temperaturen utanför husknuten så duger en digital termometer från Clas Ohlson etc. Om SMHI vill göra en bedömning av temperaturen i olika delar av landet, är det bara att ta del av satellitmätvärden. Underhållet av det gamla mätsystemet måste säkert kosta betydligt mer än att köpa satellitvärden. Är det viktigare att upprätthålla ett temperaturfalsarium, än att försöka med modern teknik ge allmänheten en mer objektiv temperaturuppfattning?
Lars #2 Allt jag ville göra var att påtala att även satellitdata har betydande brister, det är inte så som Spencer påstår att dessa är överlägsna markdata, möjligen kompletterar de varandra. De mäter olika saker på olika sätt.
”Då uppvärmningspausen skyllts på till en början ackumulerad energi i djuphaven”
Källa för detta tack! Det jag sett är påståenden om att värmen lagrats på djup ovan 2000 meter.
”Vad som är mer problematiskt är att GISS och HadCRU justerar termometerdata för att anpassas till CO2 kurvan.”
Verkligen? Källa på det, eller är du bara ute efter att trolla.
En enkel och ännu intressantare observation (med en enkel ”ögonskattning”) är att det på de ca 35 år diagrammet visar har skett en TOTAL temperaturökning på ca 0,3-0,4° C. Det är en ökningstakt på ca 1° C/sekel. Även om det är ett problem, är det enklare och billigare att anpassa sig. Det är närmare 3 generationer och 5 i U-länder. Då kan man flytta eller byta livsstil.
Andraderivatan ser också ut att vara noll, d.v.s. ingen ökning i ökningstakt. Alltså, om oljan räcker 200 år till så stiger temperaturen max 2° C och då har man ny teknik.
Fast, Oj då. Nu gjorde jag en egen klimatmodell som var bättre än de flestas. Får man det?
Intressant anomalikarta. (varifrån kommer den?)
Det mest slående är den negativa anomalin betr. norra atlanten ,norra stilla havet, östra arktis, och östra antarktis. ( I kartans perspektiv)
Vem och hur skall slutsatser dragas av detta. Visserligen har stora landområden positiv anomali, men betänk skillnaden betr. värmekapacitet mellan hav och land!!. (atmosfär.)
Nu ska vi se här, när det gäller mätning av havsnivåhöjning redovisar NOAA satellitmätningar men när det handlar om lufttemperatur så väljer man markstationer istället. Är det så?
Jag kan förresten hänvisa till : theinconveniantskeptic.com, där jag fann en ännu mer åskådlig serie av SST.
NASA/GISS metod för att mäta marknära temperaturen är förkastlig.
Med deras metod så skulle det räcka med 2 mätstationer i Sverige, en i söder och en i norr, så skulle vi enligt deras metod få fram exakt temperatur var som helst i Sverige.
Nån som verkligen tror det ?
Thomas P försöker förvilla igen!
Hur många dubbla måttstockar finns i förrådet hos klimatalarmisterna? Satelliter har ”Betydande osäkerheter” …. Thomas behagar skämta med oss aprillo. Jämfört med Gavin Smiths sönder justerade termometerdata från mätstationer placerade i utblås från jetmotorer och asfalt vid flygplatser mitt i städer och extremt glest utplacerade över planeten och ingen över hav dvs 70% av planeten men Thomas P försöker då desperat att ifrågasätta satellitmätningarna istället. Argumenten från den klimathypokondriska sidan blir allt mer bisarra och sanslöst substanslösa.
Vem väljer ett järnspett att peta tänderna med? Jo klimathypokondrikerna ! Vi klimathotskritiker väljer nog tandpetare istället!
Slabadang
Vad Thomas helt korrekt ’erkänner’ är att uppvärmningspausen är ett gigantiskt problem för honom och alla klimaathotsanhängare. Och att nästan vilka ’argument’ som helst är tillåtna för att försöka leda bort uppmärksamheten från dessa fakta. Och tex hävda att ’den saknade värmen’ just nu befinner sig på ngn ort där man just nu inte har en chans att mäta den ..
Han bara uttrycker sådana saker på ett lite styltigt och bakvänt sätt!
Vidare stämmer det att Thoams:
Men även det behövde han säga på ett indirekt och omständigt sätt
För att vara lite allvarligare:
Finns det verkligen någon som tror/seriöst hoppas på att 2014 skall bli det varmaste året någonsin? Och att det skulle bli ett millimeterrace mellan olika dataset som avgör frågan?
Angående dataset, men även hur dessa rapporteras till allmänhet och media vet vi att det skarvas friskt och genomgående åt det alarmistiska hållet där bland aktivisterna. Både vad gäller ’justeringar’ och att rapportera icke-kompletta data ifall iaf de kan kallas ’nytt rekord’.
Men nej, ingen seriös tror nog att 2014 skall bli ett nytt (riktigt) rekord. 1:a kommentaren i tråden här försöker också omedelbart byta ämne till tramsigheter i sammanhanget. Och det beror nog på precis samma insikt även där …
Jag vill minnas att UAHs satellitinstrument för temperatur kalibreras mot universums bakgrundsstrålning – universums ”landsbygd”. Det borde ju ge en viss garanti för att instrumentavläsningarna får en viss stabilitet över tid. Landavläsningarna kalibreras mot varandra.
Vi tar alla till oss den information som bäst överensstämmer med vår egen världsbild. De flesta som skriver eller kommenterar på denna blogg följer därför hellre klimatskeptiska bloggar än de som ser som sin uppgift att stödja IPCC. Såvitt jag kan förstå så är Thomas P en av de få som kommenterar här som också tar in argument ”från motsidan”.
Jag tycker att det är en viktig uppgift, även om de argument han tar upp inte alltid känns som de mest angelägna. Det finns ofta anledning att argumentera mot Thomas, däremot finns det ingen anledning till elakheter.
Sten K, du är lite tjatig i ditt svassande för Thomas. Han blir bra mycket bättre behandlad här än han uppträder själv. Och de (numera allt färre) gånger han diskuterar seriöst har det kunnat bli riktigt bra, från båda hållen sett. Det är vad du borde uppmuntra!
Men just for the record: Jag störs inte att Thomas återkommande försök till spydig- och även oförskämdheter. Eftersom de nästan alltid landar i egna fejset.
Thomas P#4
”Då uppvärmningspausen skyllts på till en början ackumulerad energi i djuphaven”
Källa för detta tack! Det jag sett är påståenden om att värmen lagrats på djup ovan 2000 meter.
Jag tror Trenberth föreslog att värmen har farit i djuphavet under 700m linjen. Då var det en diskussion om hur värmen lyckades smita förbi Argos bojarna.
Det här är välbekant för dej, så varför frågar du?
Thomas P #1 och #4
Ska jag tolka dina inlägg som att mäta global medeltemperatur är meningslöst ur ett vetenskapligt perspektiv? Menar du att felen är såpass stora att det förmodligen inte går att säga om det blivit varmare eller kallare de senaste 100 åren?
Om så är fallet betyder det att den kostsamma klimatpolitiken bygger på en enda stor osäkerhet.
Att uppskattningarna av vad som kan vara marknära global medeltemperatur innehåller stora brister är väl uppenbart oberoende av metod. Intressantast med diagrammet ovan är ju dock att det visar på en temperaturstegring om mer än 0,3 C de senaste 35 åren dvs nära 0,9 C per 100 år eller faktiskt, trots de senaste årens sk ”plattform”, mer än vad 1900-talet erbjöd. 0,9 C per år skulle redan om 400 år innebära en temperaturstegring från 1900-talets början på mer än 5 C eller motsvarande hela den temperatursvängning jorden under naturliga förhållanden genomlöper i klimatcykeln över mer än 100000 år.
Snacka om påverkan.
#18 LBt
Det är inga förlopp som vi kan påverka. CO2 påverkan ger inte dessa linjära effekter.
Vi har redan nu upplevt halva CO2 påverkan från förindustriell tid. Du har satt i system att göra dessa misstag.
Vill du aldrig lära dig något?
Mycket kan ifrågasättas om man är skeptisk:
http://hockeyschtick.blogspot.se/2014/10/new-paper-finds-why-earth-is-2-3c.html
Snacka om påverkan skriver LBt, du glömde att skriva att med tanke på våra barnbarn borde vi minska på utsläppen av koldioxid, åtminstone tills vi vet mer.
Ingemar #13 Jag vill minnas att absolutnoggrannheten på mätningarna ligger på ungefär en grad. Det finns en anledning till att Spencer i sitt inlägg bara talar om stabilitet, inte den absoluta noggrannheten: ”Satellite microwave radiometers, however, are equipped with laboratory-calibrated platinum resistance thermometers, which have demonstrated stability to thousandths of a degree over many years, and which are used to continuously calibrate the satellite instruments once every 8 seconds.”
Så länge du bara har en satellit räcker det med god stabilitet för att kunna mäta temperaturförändringar väl, men när man byter satellit så blir kalibreringen besvärlig. Har man ett ordentligt överlapp mellan den gamla och den nya satelliten kan man utnyttja det intervallet, men i något fall har överlappet varit mycket dåligt. Sök runt på ”MSU temperature intercalibration”.
Guy #16 ”Jag tror Trenberth föreslog att värmen har farit i djuphavet under 700m linjen. ”
För det första var det där ingen verifierbar källa, och för det andra är 700 och 2000 meter två helt olika saker.
Thomas P
Är det inte konstigt att de temperaturer som mättes under tjugohundratalet, under AGW debattens hetaste årtionde 2012 kan justeras uppåt. Dvs de som vi antog väl genomförda mätningarna med digitala termometrar måste genomgå justeringar, även om det handlar om att lägga till stationer. Speciellt med tanke på att de inte kan verifieras via satellitmätningar. Jag är misstänksam, du borde vara detsamma. Hansen på Nasa som tror att jorden kommer att bli obebolig, och använder minsta antal stationer, och väljer att exrapolera var ensam om att ha 2005 och 2010 som varamaste år. Han lyckades tydligen övertala HadCRU att IPCC och AGW politikerna måste ha en uppåtgående trend för att folk skulle förstå hur ”allvarligt” läget är.
http://wattsupwiththat.com/2013/05/12/met-office-hadley-centre-and-climatic-research-unit-hadcrut4-and-crutem4-temperature-data-sets-adjustedcorrectedupdated-can-you-guess-the-impact/
Att justeringarna som gjordes gör att de stämmer bättre med CO2 kurvan är naturligtvis inget bevis för att justeringarna är medvetet gjorda med den intentuionerns, men som du vet tro kan försätta berg – man ser vad man förväntar sig se.
Lars #222 Jag är inte insatt i detaljerna för hur algoritmerna för att justera mätdata för att ta hänsyn till flyttade stationer etc ser ut. Däremot har jag fått fullt klart för mig att de som skriker högst om hur dessa är manipulerade baserat på någon suspekt agenda inte heller har det.
Watts et al började en gång i tiden med ett projekt för att granska ytstationerna, men utöver att hitta några enstaka som de tyckte inte höll måttet rann det hela ut i sanden, av vad jag förstår för att de var på väg att få ungefär samma resultat som GISS vilket inte varit så roligt. Muller som också gick in med inställningen att resultaten måste vara fel fick till slut också ett snarlikt resultat, och från att hyllats av ”skeptikerna” vart han snabbt avfärdad som förrädare.
Till sist kan man också konstatera att satellit- och markdata inte visar på någon signifikant skild trend, så om satellitdata är så bra, hur kan markdata vara så manipulerade och ändå ge nästan samma resultat?
Thomas P
Bortfallet av ytstationer är från 12 000 till 5 000, mest beroende på sovjets fall enligt uppgift. Dessutom finns inte många stationer närmast polerna och runt haven. Vad säger Du om det ? Läste , vet inte vart, att sateliterna täcker polarområdena dåligt. Kan det stämma ? Som min gode vän sa,,,hur f-an mäter man jordens temperatur ?
Peter #24 Helt riktigt täcker både markstationer och satelliter polerna dåligt. Sen handlar det inte om att mäta jordens medeltemperatur utan *förändringen* i jordens medeltemperatur, och då hjälps man av att sådana förändringar är korrelerade över stora områden, speciellt om man bara är intresserade av medelvärdet för ett eller flera år. Som exempel skiljer sig temperaturen i Stockholm och Uppsala en del, men om du bara är intresserad av förändringen kan du räkna med att om du har en ovanligt varm sommar i Stockholm har det varit ovanligt varmt i Uppsala också.
Nej 2014 blir nog inte det varmaste året, men inte långt ifrån om man tittar på andra serier än UAH. RSS har väl Spencer själv sagt är opålitlig på senare år, varför visar ni den?
Figuren i artikeln illustrerar mycket bra att om man för 18 år sedan skulle bedöma jordens medeltemperaturen (oktober 1996) och försöka skatta ökningen de senaste 18 åren (knappt 18 år, UAH börjar i slutet av 1978) så skulle man komma fram till knappt 0.1 grader, men om man idag skulle bedöma de senaste 18 årens temperaturutveckling så skulle man komma fram till ca. 0.3 grader. Har temperaturen ökat någon gång så är det under de senaste 18 åren (allt enligt UAH).
Ska ni få belägg för ert ”18 års mantra” får ni nog söka på andra ställen än UAH. Vad som hänt de senaste 18 åren är en mycket snabb temperaturstegring följd av en långsamare ökning. Sen är det lite kul att både ni på KU och Lars Bern ropar troll så snart någon har en avvikande åsikt. Vilka skojare ni är 🙂
#23 Smått obegriplig kommentar:
Först en utsaga om den egna okunnigheten, sedan att denna skulle vara större ändå hos andra. Händelsevis hos dem som försökt få inblick i och ut detaljerna om hur dessa ’justeringar’ gått till, och dokumentation om alla dessa ändringar som ständigt sker, även långt i efterhand.
Nästa stycke om Watts är både fullt av faktafel och dessutom långtgående önsketänkande och spekulationer. Som inte alls har ngn bäring på ämnet.
Sista stycker är också märkligt, dels för att ’justeringarna’ mest handlat om att revidera historiska avläsningar, sedan för att man hellre vill prata om ’trend’ och förstås också för att överensstämmelsen inte alls är så bra, utan där de som (kan) manipuleras av aktivistsinnade också har tydlig slagsida åt det hållet.
#23 Smått obegriplig kommentar:
Först en utsaga om den egna okunnigheten, sedan att denna skulle vara större ändå hos andra. Händelsevis hos dem som försökt få inblick i och ut detaljerna om hur dessa ’justeringar’ gått till, och dokumentation om alla dessa ändringar som ständigt sker, även långt i efterhand. Något man själv är totalt ointresserad av, enligt devisen ’man måste ju lita på experterna’
Nästa stycke om Watts är både fullt av faktafel och dessutom långtgående önsketänkande och spekulationer. Som inte alls har ngn bäring på ämnet.
Sista stycker är också märkligt, dels för att ’justeringarna’ mest handlat om att revidera historiska avläsningar, sedan för att man hellre vill prata om ’trend’ och förstås också för att överensstämmelsen inte alls är så bra, utan där de som (kan) manipuleras av aktivistsinnade också har tydlig slagsida åt det hållet.
Ooops … nästan en dubbelpostning. Den senare är den rätta (=kompletta). Radera gärna #27 (och #29)
Thomas P #25,
Det är sant att om man bara är intresserad av förändringar så bör även landbaserade mätningar som inte täcker polarområdena (mycket sämre än de satellitbaserade) ganska bra. Problemet är att NOAA och Giss helt och hållet baserar sina TRENDER på gissade temperaturer i dessa okända polarområden. Det hade varit bättre om de sistnämnda databaserna helt räknat bort de områden som de inte täcker och låter bli att räkna in dem för sina trender. Det vore ärligare.
Ingemar #30 Du har rätt i att polerna är tillräckligt stora områden utan tillräcklig täckning vare sig med satellit eller markstationer för att vara ett problem, men du kanske missat Cowtan&Way som visar att GISS snarast underskattar uppvärmningen vid Nordpolen.
Jonas #28 Det är tillåtet att erkänna att man inte kan ett område, förstår du. Det är bättre än att som du i det där inlägget indirekt göra klart att du inte har en aning om vad du talar om utan bara kommer med en helt innehållslös kritik.
Något som kanske inte är helt känt, är att i GISS data är inkluderat havsytans temperatur SST, medan GISTEMP är en addering av landdata och satellitdata (från 1979) över haven. Man kan härav förstå att ett högre medelvärde på den globala temperaturen erhålls, på grund av att medelvärdet innehåller landbaserad data som bygger på homogeniserad (friserad) temperaturdata. UAH använder bara satellitdata, härav skillnaden.
Japp Thomas,
Det är helt OK att erkänna att man inte kan och inte vet. Men hade du fortsatt läsa hade du sett att vad jag kritiserade var din ’extrapolation’ du därav gjorde mot anda, och händelsevis de som länge försökt ta reda på hur dessa ’justeringar’ gått till, som bett att se både orginaldata och loggade förändringar inklusive deras påstådda ’vetenskapliga grund’ för att göra sådana.
Och om du händelsevis är tillbaks till strategin om att allmänheten eller andra forskare inte bör fråga efter beräkningar, eller be att få se datat .. då är du tillbaks att prästerskapet/medicinmännen inte får ifrågasättas, dvs har lämnat all vetenskaplighet igen.
Jag fann det lite anmärkningsvärt att du verkade hamna där igen.
(Angående din avslutning, och vad du ’indirket’ tror dig kunna avgöra utan att ens kuna specificera är det väl ungefär lika mycket värt som ditt #23, dvs bara bludder utan substans)
Thomas P#21
”Guy #16 ”Jag tror Trenberth föreslog att värmen har farit i djuphavet under 700m linjen. ”
För det första var det där ingen verifierbar källa, och för det andra är 700 och 2000 meter två helt olika saker.”
Sök på:
Magdalena Balmaseda, Kevin Trenberth, Erland Kallen
Guy #33 Inte bästa sättet att ange en referens, men OK, det fungerar. Jag vill dock åter påpeka att det handlar om värme lagrat under 700 meter, dvs bara en tredjedel av 2000 meter.
Jag tror påståendet om att värmen gömt sig under 2000 meters djup kom sig av att man inte fann den på 0-2000 meter. Och eftersom det saknades mätningar djupare än så, och enligt tron den saknade värmen ”måste” finnas, så återstod bara det hemlighetsfulla djupet.
ThomasP #25
”Peter #24 Helt riktigt täcker både markstationer och satelliter polerna dåligt.”
Satelliterna går i en sådan bana att de passerar över samma punkter vid samma tidpunkt varje dygn (solsynkron bana). Detta för att slippa från TOBS-problem, d v s att justera för att mätningarna görs vid olika tidpunkter. Nu råkar det vara så att en sådan bana inte kan ha 90 graders inklination. Det finns ett antal möjliga banor, beroende på satellitens höjd, men ingen av dem passerar över högre breddgrader än ca 82 grader (= 98 graders inklination), En solsynkron bana med 90 graders inklination skulle ligga under jordytan.
Temperaturmätningar görs bäst i nadir, alltså rakt under satelliten. Man kan mäta en bit ut i sidled, men mätningarna blir osäkrare. Det finns därför ett område med en diameter av ca 1000 km vid vardera polen där temperaturen inte kan mätas.
Detta är dock inte någon svaghet relativt markmätningar eftersom det inte finns en enda väderstation inom detta område runt nordpolen (det finns inget land så nära polen), och bara en enda (Amundsen Station) i motsvarande område runt sydpolen.
Vad beträffar Cowtan & Way så ”förbättrade” de HADCRUT4 genom att kombinera data från markstationer på lägre breddgrader (som är erkänt opålitliga) med satellitdata från polerna (som också är erkänt opålitliga). På något sätt känns det inte som en helt betryggande metodik.
Vi borde naturligt vara på väg mot en ny istid vars inledning karaktäriseras av ett genomsnittligt naturligt globalt temperaturfall om ca 0,05 C per 100 år (för den som tycker detta låter litet kan jag säga att det är precis tvärtom, det är mycket, det motsvarar de snabbaste globala förändringar vi känner över längre tidsperioder).
Istället har vi de senaste 100 åren noterat en temperaturstegring om ca 0,8 C (inkluderande alla eventuella plattformar och oberoende av mätmetoder, diagrammet ovan ger utmärkt underlag) dvs en anmärkningsvärd onaturlig stegring. Den bästa förklaring till denna vi än så länge har är vårt fossila bruk, övriga förklaringar till denna onaturliga temperaturförändring benämns i ”skeptikerkretsar” naturlig, ospecificerat vilken.
Trots detta anmärkningsvärda hot mot framtida generationers tillvaro vidhåller jag att vi bör inte sträcka oss längre än till att medvetet begränsa våra utsläpp till vad tillväxt och utveckling tål. Det kan visa sig att det som krävs för att rädda vår jord är just utveckling.
#38 LBt
”Vi borde naturligt vara på väg mot en ny istid vars inledning karaktäriseras av ett genomsnittligt naturligt globalt temperaturfall om ca 0,05 C per 100 år”
Du har en förkärlek för att göra orimliga linjära trender. Det finns ingen som helst rim och reson i att ta en förmodad utveckling över en lång tidsperiod och strikt tillämpa en fraktion av den under en kort period. Och 100 år är mycket kort i det perspektivet. Inte ens tusen år räcker för att tillämpa din linjära trender på. Det är som om du skulle ta den genomsnittliga förändringen från 1 juli till 1 jan på din ort, och sedan förutsätta att under nästa vecka ska temperaturen falla med 1/26 av den förändringen. Gör den inte det, utan kanske istället ökar (inget ovanligt) börjar du larma om det är vårt fel (och extrapolerar nästa vecka 500 veckor in i framtiden)… Det finns hel enkelt en massa andra cykler och ren slumpvariation som ställer till det för dig. Med tanke på Dansgaard/Oeschger-cykeln skulle jag snarare tvärtom från dig förvänta mig en naturlig uppvärmning de senaste 100 åren.
”för den som tycker detta låter litet kan jag säga att det är precis tvärtom, det är mycket, det motsvarar de snabbaste globala förändringar vi känner över längre tidsperioder”
Nähä då.
”Istället har vi de senaste 100 åren noterat en temperaturstegring om ca 0,8 C […] dvs en anmärkningsvärd onaturlig stegring. Den bästa förklaring till denna vi än så länge har är vårt fossila bruk”
Lustigt att drygt hälften av denna ”onaturliga” stegring ägde rum när mindre än 10% av våra fossila utsläpp ägt rum, och att nu när utsläppen är större än någonsin temperstegringen har saktat in väsentligt.
LBt #38,
Har du ingen annan skiva?
LBt #38
Den förra istiden började för ca 115 000 år sedan.
Här i Europa manifesterade det sig som LEAP (Late Eemian Arid Period) en ca 470 år lång torr och kall period. I Eifelbergen dog al, ek, avenbok, lind och hassel ut inom mindre än 100 år. Av 0,05 graders förändring?
På Grönland sjönk temperaturen samtidigt ca 5 grader på 2000 år eller 0,25 grader per 100 år. Men å andra sidan gick temperaturen där upp ca 15 grader på mindre än 500 år i början av MIS 5c interstadialen för 110,000 år sedan. För att sedan sjunka ca 5 grader på några hundra år för 106,000 år sedan. Och så vidare, och så vidare.
I Antarktis är svängningarna mindre drastiska. EPICA Dome C visar t ex på en sänkning på ungefär 2 grader på 500 år vid samma tid. Trenden är dock ”hackig” och förändringar i båda riktningarna på 1 grad per århundrade inte ovanliga.
Jag har sagt det förut, jag vet inte hur många gånger. Istider består INTE av en många årtusenden lång långsam temperatursänkning följd av en lika långvarig och långsam temperaturhöjning. De karaktäriseras istället av tvära kast i klimatet mellan kalla stadialer och milda interstadialer, tio och ibland hundra gånger snabbare än dina drömda tusendels-grader-per-år förändringar.
Och dessa temperatursvängningar märks mycket väl även i förändringar i faunan och floran, och för den delen även hos de samtida mänskliga kulturerna. Detta är dock något som man inte insett förrän i relativt sen tid, just för att kasten i klimatet år så abrupta att de bara går att urskilja i mycket väl tidsupplösta avlagringar som grävs ut med stor noggrannhet. Insikten började väl i stort sett med Laville m fl Rockshelters of the Périgord (1980).
LBt: Här finns en rekonstruktion av temperaturförändringarna över den senaste istidscykeln. Väl värd att begrunda:
http://www.clim-past.net/10/887/2014/cp-10-887-2014.pdf
Att detta är ett känsligt kapitel är lätt att förstå. Argumenten är emellertid torftiga. Erkänns dock att 100 år är en kort period, ur detta drar jag slutsatsen att vi bör vara återhållsamma till dess vi vet nättre mao hålla oss inom ramen för vad tillväxt och utveckling tål.
I övrigt levererar ni bara trams och som vanligt referenser till lokala företeelser som om de hade global betydelse.
Verkligheten som framställts i diagram ovan är en temperaturutveckling de senaste 35 åren, inkluderande den ”plattform” denna site bygger merparten av sin argumentation på , motsvarande ca 0,9 C per hundra år vilket är extremt mycket i ett globalt perspektiv. Och till detta har vi fortfarande ingen bättre förklaring än värt fossila bruk.
Jag skulle välkomna en specifiserad naturlig förklaring.
tty #42,
jag skall försöka sätta mig in i din referens för att se om den har något av globalt intresse men det tar säkert sin tid.
Du LBt pratar om återhållsamhet, hur skulle det vara om du kunde vara mer återhållsam med ditt trams. Och som Ingemar N så träffande skriver, har du ingen annan skiva.
Att vara återhållsamma är en slutsats som LBt alltid drar. Du kanske skulle vara lite mer återhållsam med att dra den slutsatsen.
#43 LBt
Du kanske skulle vara lite återhållsam med vilka argument du kallar trams i ditt fall. Upplyst om att 100 år, såväl som 1000 är för kort för dra långsiktiga trendslutsatser ur använder du istället 35 år…
Och sedan förstår du inte att om såväl Grönland och Antarktis uppvisar kortsiktiga trender många gånger snabbare än nu säger det något om vad vi kan förvänta oss på övriga jorden. Om du menar att övriga jorden då hade rekordstora samtidiga trender åt motsatt håll för att du ska få behålla ditt efterlängtade rekord de senaste 35 åren får du nog allt motivera det. Vi har givetvis inte ett globalt nätverk av data från de tiderna (stenåldersmänniskorna hade varken termometrar eller satelliter) men tycker du ändå inte att de data vi faktiskt har ger en ledtråd?
Men eftersom du tydligen anser att det inte finns några invändningar mot att använda korta perioder för att etrapolera långa trender, så låt oss göra som du vill och bara använda globala medeldata. Enligt UAH som inlägget handlar om har medeltemperaturen från augusti till september ökat med ca 0,1°. Det blir 1,2° per år och hisnande 120° mer om ett århundrade!!! Är det vårt ”fossila bruk” som ligger bakom? 🙂
Om du tycker det exemplet var tramsigt, förklara då var gränsen går mellan orimlig extrapolering av korta trender och din variant av alarmism med 35-åriga trender? Troligen där du vill körsbärsplocka vad som passar dig, men om du tänker föreslå en 30 årsperiod, som meteorologin ofta använder för normaler, titta tex på trenden1940-1970 (du får en annan serie än UAH där) och extrapolera den… 😉
Väntas mer av detta….
http://wattsupwiththat.com/2014/10/27/winter-comes-a-month-early-in-kazakhstan-and-other-northern-regions/
Hej!
Jag är alls ingen expert, men följer klimatdebatten. Jag tycker mig ha lagt märke till att nästan varje år, någon gång i september och oktober så kommer rapporter om att året har varit rekordvarmt eller att de föregående månaderna har varit rekordvarma, något som, i varje fall när det gäller helårsvärdena, vederläggs när siffrorna för hela året så småningom redovisas.
Är jag ensam om iakttagelsen?
Christopher E ,
Men 18-årstrenden hur ser du på den?
#50 LBt
”Men 18-årstrenden hur ser du på den?”
Om du menar UAH så är den ca 0,008°/år för den perioden. Vad jag förstår är det så lite att det inte är statistiskt signifikant, dvs man kan kan inte utesluta att det är bara är ett resultat av slumpen. Möjligen har det alltså inte varit någon uppvärmning alls de senaste 18 åren. Nu tror jag för all del att det nog varit en liten uppvärmning ändå under den tiden, men att den är så liten att den inte går att bekräfta säger en hel del om ”problemets” relevans.
Detta årtusende, dvs från och med år 2001, tycks trenden ligga mycket nära noll enligt flera olika serier för att försöka uppskatta medeltemperaturen.
Oavsett vilket är det meningslöst att försöka extrapolera framåt i tiden. Vi har ingen aning om vad som väntar, och dessa trender med akademiskt tjafs om tiondels grader är alla så små att de ryms inom naturlig variation. Det gör det omöjligt att extrahera en AGW-komponent ur det hela, även om jag för all del tror att en sådan komponent finns. Men det vi ser nu visar att den komponenten är mycket svagare än vad föreställningen om densamma var på 90-talet, och övertrumfad av naturlig variation. Misstaget var bland annat att räkna in naturlig uppvärmning under 1900-talet på AGW:s konto.
Landtermometrarna ska såklart vara kvar, dom är viktiga, särskilt de riktigt gamla serierna.
Naturligtvis kan man inte använda dem som NOAA gör för att extrapolera fram temperaturer där inga mätstationer finns. Man kan, men resultaten är dömda att bli helt fel och oanvändbara vetenskapligt (utom kanske inom epistomologi, som avskräckande exempel på vodoo science).
Thomas P har bra poänger om satelliterna, dom är bara så bra som de som hanterar dem. Jag begriper inte riktigt varför han blir så mobbad, jag tycker det är uppfriskande med lite skeptiker även på skeptikerbloggar.
Många ”skeptiker” är inte skeptiker, utan lika troende som AGW:arna, fast åt andra hållet.
Hur man kan mäta havsnivåer med satelliter är och tror jag förblir en gåta för mig, av många skäl.
Sista reflektionen, sista ordet om El Nino är inte sagt har jag en känsla av, det har stått och vägt bland dom som tycker sig kunna förutspå dessa fenomen och expertkåren är delad. Som vanligt kommer moder natur lämna facit helt oaktat vad vi gissar. Vi vet för lite, ganska skönt tycker jag. Ju mer vi vet, ju fler politiker kommer utnyttja den kunskapen mot oss.
Enligt Sydsvenskan i dag så är vi på väg mot varmaste året. Artikeln kan kommenteras.
http://www.sydsvenskan.se/sverige/jorden-2014-pa-vagmot-varmaste-aret/
björn2 #52 ”Naturligtvis kan man inte använda dem som NOAA gör för att extrapolera fram temperaturer där inga mätstationer finns. ”
Nej, det är inte vad NOAA m fl gör. Vad de gör, och vad som visar sig fungera, är att extrapolera temperatur*förändring*, Om punkt A har blivit lite varmare och punkt B har blivit lite varmare så har med stor sannolikhet även punkt C som ligger mittemellan blivit det. Däremot kan man naturligtvis inte från bara mätdata i A och B säga speciellt mycket om absoluta temperaturen i C. Den kan ju vara ett köldhål som ligger flera grader under omgivningen.
Tycker du det är bättre att med satellit försöka mäta temperaturen där inga mätstationer finns? Dvs, satelliten befinner sig ju ute i rymden och inte i den lägre troposfär de påstår sig kunna mäta, och den tar emot en hel massa signaler ur vilka man hoppas kunna sortera fram just temperaturen i troposfären baserat på ett flertal olika algoritmer som ger olika svar.
”Hur man kan mäta havsnivåer med satelliter är och tror jag förblir en gåta för mig, av många skäl.”
Principiellt är det inget svårt. Man kan beräkna satellitens bana med stor exakthet och sedan kan man med radar mäta avståndet till havsytan, också med stor noggrannhet. Sen finns det för all del en massa komplicerande faktorer precis som när man mäter temperatur, men metoden är betydligt mer direkt än för temperaturmätningen.
”trender”
Känns som deja vu. Måste tydligen tjata sig blå när det gäller vissa saker.
En sak som är viktigt i sammanhanget är att välja rätt verktyg till rätt uppgift.
Sedan är det statistiken som skall besätta saker. Du är passageraren inte föraren.
Sedan är det viktigt att analysera. När det gäller extrapolering så skall man vara försiktig. Speciellt om området handlar om säsonger. Extrapolera för korta serier och du garanterat hamnar fel. Du vill som sagt inte ha frysen full av glass på vintern.
Om man tittar på de långa serierna(400 t) serierna så talar det ganska tydligt om att extrapolera inte är en bra idé. Varför man så ihärdigt fortsätter detta spår är en gåta. det är väl ganska uppenbart att oavsett vad man extrapolerar när det gäller klimatet så blir det fel 100 år senare för då har det vänt. Det borde ge en hint till var och en.
”akademiskt tjafs”
Hmm, det är möjligt. det skall vara 30 år innan det är ett trendbrott. Men det blir lite mindre intressant. Det är klimatkänsligheten som är på tapeten just nu och då är 18 år av konstant medelvärde av stor betydelse. Så det gäller och titta på statistik på rätts sätt. Tyda, tolka och analysera är minst lika viktigt som själva jobbet. Du kan ha hur bra statistiskt underlag som helst om man sedan inte kan begripa den.
Thomas, om satellitdata överensstämmer med markstationernas data, så är det helt ok att använda satellitdata där inga markstationer finns. överenstämmelsen mellan satelliter och markstationer är vad jag sett mycket god. Däremot är NOAAs gissningar inte ok.