I väntan på nya Playstation och Xbox

pik
Kanske lämpligt som tidsfördriv – med vänliga hälsningar från New Scientist  (klickbar länk finns där) – som baserat på påståenden och scenarios från vännerna på PIK i Potsdam.
Men kan någon förklara för mig varför havet skulle stiga så olika runt om på Jorden? Då måste det väl vara fråga om landhöjningar eller landsänkningar?

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. tty

    Den ojämna fördelningen beror troligen av tre faktorer.
    1. Högre temperatur på havsvattnet ökar havsvolymen (termosterisk höjning). För att beräkna denna effekt måste man veta både var, hur mycket och på vilket djup temperaturhöjningen sker eftersom havsvattnets utvidgningskoefficient är starkt temperatur- och tryckberoende. Det hela är i vilket fall som helst praktiskt ointressant eftersom denna effekt går mot noll vid kusterna.
    2. Vatten från smältande glaciärer ger också en varierande effekt av isostatiska skäl. När glaciärerna minskar påverkas det lokala gravitationsfältet vilket yttrar sig som sjunkande havsnivåer. Så skulle t ex en total avsmältning av isen på Grönland knappast alls påverka havsnivån i Nordeuropa (detta är alltså en effekt som är skild från och utöver landhöjningen/ landsänkningen som glaciäravsmältningen ger upphov till)
    3. En höjd havsnivå tynger ned kontinenternas kanter och höjer deras inre i motsvarande mån. Denna effekt är liten och bör vara ganska jämt fördelad, dock bör den bli något större där kontinentalsocklarna är breda. I vilken mån denna effekt motverkas av att djuphavsbottnarna också trycks ned verkar vara oklart.
    Det är egentligen bara ”2” som går att förutsäga med någorlunda precision. I övrigt ligger det som sagt på dataspelsnivå.
    Även förändringar av salthalten och dennas globala variation och förändringar i vädermönstret som påverkar det genomsnittliga lufttrycket påverkar havsnivån signifikant, men är om möjligt ännu omöjligare att förutse.

  2. Bim

    Peter S
    Vad jag kan se på den så är det en otrolig uppförsbacke om man vill segla till ex, Seyshellerna.
    Kanske därför som alla resebyråer använder flyg dit.
    Men förövrigt verkar det som Air Seychelles har ensamrätt att ta turister till öarna och det beror väl på att de är livrädda att få in malaria-mygg i landet, så alla passagerare blir sprayade med insektsgift innan man hostande får lämna planet och kolla Paradiset.

  3. Peter Stilbs

    Tack tty & Bim. Tidigare har jag förstått att “havet lutar” pga varierande gravitationskrafter, men inte varför det ska förändras i tiden, eller av den anledning som är basen till grafiken ovan

  4. Pär Green

    Fortsätter denna trend med information om nivåskillnad i haven, måste vattenpasset ersättas!
    Vatten är tydligen inte längre tillförlitlig som vågrätt längre!

  5. Thomas P

    Peter #3 Den ojämna ökningstakten har varit uppe många gånger tidigare men det är kanske inte så lätt att minnas. Har du tid över, testa hur mycket du minns av störningsräkning för att se vad som händer om man smälter en punktformad ismassa. Första gången jag såg att det skulle ge en sänkning av havsnivån nära isen kände i alla fall jag mig tvungen att kolla om det kunde stämma, det är så antiintuitivt.
    Och ni som talar om hur havet lutar. Roar er med att räkna på vilken vinkel en decimeter över Atlanten motsvarar och hur mycket motsvarande vinkel skulle motsvara om man komprimerar ned den till ett vattenpass längd.

  6. Pär Green

    5 Thomas P 2014/02/03 kl. 18:58
    “Och ni som talar om hur havet lutar”
    Men hur är det nu? Är jorden platt eller rund?
    Vi har ju lutande tornet, men varför är det uppförsbacke i havet?
    Är det en norsk förmån, för att kunna åka vattenskidor?
    Thomas P nu börjar du luta långt utanför din förmåga, försök snarast att hitta tillbaka till den tiden då även du hade något vettigt att skriva om!

  7. Peter Stilbs

    Pär #6 – i och för sig lutar det, men det beror som sagt på att gravitationen är ojämn. Dessa saker kompenserar varann, så det finns inga nedförsbackar eller uppförsbackar i krafthänseende – man kan alltså exempelvis inte glida i någon nedförsbacke.
    Thomas #5 – jag förstår inte – inte kan det uppstå några lokala överskott av vätska, med tanke på tidsskalorna. Speciellt beaktande tidvatten, vågor , växlande vindar och stormar etc.

  8. Pär Green

    7 Peter Stilbs 2014/02/03 kl. 19:30
    Efter att ha seglat i ett antal år, har jag aldrig upplevt varken nedför eller uppför!
    Men ofta motvind, men det har ju sin fördel! Det blir högre fart i motvind än i medvind, men sträckan blir längre!
    Upplevelsen kompenserar! Kul när det lutar på “kontoret”! Blir man fikasugen är det ju bara att vända!

  9. Gunnar E

    #5#
    “om man smälter en punktformad ismassa.”
    Den var kul.

  10. Pär Green

    9 Gunnar E 2014/02/03 kl. 20:28
    Om det inte hade varit Thomas P :s kommentar, hade det varit mycket intressant med en följdfråga!
    Men Thomas P är en otrolig mängd med punkter som inte bidrar med något!
    Han ÄR en punktformad massa!

  11. Jerker Andersson

    Havet har redan idag olika nivåer pga av havsvindar, strömmar och olika salthalt.
    Tex bottenvikens havsyta vill jag minnas ligger drygt en halvmeter “öh” pga lägre salthalt, dett är iofs ett rätt statiskt tillstånd.
    Sen har vi hela stilla havet. Beroende på styrkan på vindarna på ekvatorn så pressas vatten upp vid indonesien bla. Dessa vindar varierar i styrka och när de tappar i styrka så “rinner” det varma vattnet österut igen, en process som genererar El Nino och La Nina om jag inte minns fel.
    Jag skulle gissa att de räknar med förändrade vindar och strömmar för att få sådana förändringar i nivåerna. Det verkar vara rejäla permanenta förändringar för att pressa så stora vattenmassor permanent till vissa områden.