Jag har skickat nedanstående mejl till Klimat- och näringslivsdepartementet
HYBRIT-projektet och cancelkulturen
Bästa Energi- och näringsminister,
Enskilda forskare ska inte tystas, man ska ha sin akademiska frihet, säger utbildningsminister Mats Persson (L).
Hur är det med cancelkulturen inom politiken? (Matteus 7:3)
Får man beskriva det klimatpolitiska projektet HYBRIT som något annat än en framtida succé?
Med vänlig hälsning
Mats Zetterberg
Fyra problemområden som måste lösas för HYBRIT-projektet
- Tekniklösningar
- Energiförsörjning
- Lönsamhet
- Miljöpåverkan
Det finns i huvudsak tre anledningar till företagsekonomiskt motiverade industriella investeringar.
- Utökad produktionsvolym.
- Produktförädling.
- Förbättrad kvalitet.
HYBRIT-projektet omfattar inte någon av ovanstående punkter. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv borde det aldrig ha sjösatts.
Men, nu handlar inte HYBRIT om företagsekonomisk lönsamhet. Det är ett klimatpolitiskt projekt och därmed är våra politiker ytterst ansvariga för de ekonomiska och miljöpåverkande konsekvenserna.
I första hand den tidigare röd/gröna regeringen, men också den nuvarande om de inte på ett seriöst sätt sätter sig in i den tekniska och ekonomiska problematiken, samt de miljövärden som kommer att förstöras. Viktigt att lyssna på kompetens som kritiserar projektet och inte bara på lobbyister (Matteus 7:15)
Naturligtvis är även företagens ledningar och styrelser ansvariga, men utöver punkterna ovan räknar de med:
- Investeringsmedel från det gröna ymnighetshornet (dvs Europas skattebetalare)
- Att ökade kostnader täcks med protektionism och skyddstullar
- Att skattebetalarna tar den ekonomiska risken
- Ökade kostnader för utsläppsrätter (vilket driver fram olönsamma investeringar)
Elektrifiering av HYBRIT-projektet
För politiker verkar negativ miljöpåverkan vara av underordnad betydelse när det gäller att ”rädda klimatet” eller som den blivande stadsministern sa i en partiledardebatt (TV4 februari 2022); ”miljön måste ta klimathänsyn”, ingen av övriga partiledare protesterade.
Både sol- och vindkraft gör stora negativa avtryck i naturen. Utav ny planerad elproduktion har vindkraften störst behov av yta per megawatt. Ledningsgator kan dras genom känsliga biotoper utan betänkligheter. Microplaster sprids i naturen, fåglar och insekter dör. Vattenkraften tvingas till snabbreglerade av vattenflödet vilket påverkar miljön nedströms.
Vindkraften har störst behov av metaller, mätt i Kg/MW. Värst är den havsbaserade vindkraften.
Behovet av kassaflöde
Det räcker inte med skyddstullar för att täcka ökande produktionskostnader. Företagsekonomiskt måste investeringen i sig generera ett positivt kassaflöde som överstiger investeringsbeloppet. Dvs nuvärdet av framtida kassaflöde måste vara större än investeringen för att det ska vara meningsfullt att genomföra projektet.
Jag vet inte vilken kalkylränta (WACC) de använt eller vilka avkastningskrav de har för projektet. I tabellen nedan har jag därför gjort några alternativ, där avkastningskravet är att nuvärdet ska vara lika med investeringsbeloppet. Dvs vi skattebetalare får tillbaka våra satsade pengar och vinsten är en eventuell ”klimatnytta”.
De investeringsbelopp jag sett är 400 miljarder kronor för LKAB och mellan 1000 och 1600 miljarder kronor för hela projektet; Grönt stål.
Tabellen visa vilket årligt kassaflöde som behövs under 60 år för att betala en investering.
Som jämförelse hade LKAB ett kassaflöde från rörelsen på 22,5 miljarder år 2021 och 9,5 miljarder år 2020. För att kunna räkna hem investeringen företagsekonomiskt måste de öka kassaflödet med mellan 18 och 25 miljarder beroende på vilken kalkylränta som är motiverad.
Klimatnyttan
HYBRIT bedöms kunna minska Sveriges utsläpp av koldioxid med 10%, c:a 4 Mton CO2.Detta motsvarar vad resten av världen släpper ut under 60 minuter.
Vid antagande om en klimatkänslighet på TCR 3,0 kan HYBRIT-projektet minska den globala medeltemperaturen med tre tiotusendels grader Celsius om 80 år.
Sammanfattning
HYBRIT-projektet är en företagsekonomiskt olönsam investering med obefintlig klimatnytta och med nuvarande utformning kommer det också att skapa stora sår i naturen och skada den biologiska mångfalden.
Ett alternativ
Reaktor 3 i Oskarshamn (O3) producerade 11,4 TWh under 2021. Motsvarande mängd el producerat genom kolkraft släpper ut 10 Mton koldioxid eller motsvarande 25% av Sveriges utsläpp.
Att bygga en reaktor motsvarande O3 för att ersätta gammal kolkraft kostar c:a 60 Mdkr. Ett riskfritt projekt för Vattenfall, som dessutom genererar pengar till stadskassan.
Jag hoppas att Klimat- och näringslivsdepartementet kan återkomma med en motivering till varför ni vill fortsätta att driva HYBRIT-projektet.
Med vänlig hälsning
Mats Zetterberg
Matteus 7:3
Varför ser du flisan i din broders öga när du inte märker bjälken i ditt eget?
Matteus 7:15
Akta er för de falska profeterna, som kommer till er förklädda till får men i sitt inre är rovlystna vargar.
Tack Mats! Vi får aldrig ge upp försöken att få poltiker och företagsledare i kontakt med verkligheten och stoppa projekten med vätgasstål. De överlever just nu enbart genom ogenomtängliga skyddsmurar i form av kommande dramatiska ökningar av priset på utsläppsrätter och en religiös tro i klimatkyrkan att fossil CO2 är orsaken till allt ont i världen, Som komplement till ditt utmärkta inlägg kan nämnas att i Sverige kommer vi säkert ett tag till vad gäller våra utsläpp av koldioxid, att fortsätta att sila små mygg, till dess att verkligheten kommit i dagen och ikapp.
Andra länder sväljer stora kameler utan att skämmas. Denna verklighet speglas av att Kina + Indien under 2021 ÖKADE sina utsläpp med 610 + 311 = 921 Mt.
Detta är 921/40,1 = ca 23 ggr mer än Sverige totala utsläpp för hela landet, (BP Stat. Review of Global Energy 2022 ) Så på ca 1/2 månad ökade Kina och Indien sina utsläpp lika mycket som Sverige totala årliga utsläpp. Hur meningsfullt är det att lägga ner 1600 miljarder kr på projekten med vätgasstål i Sverige som ibästa fall kan minska utsläppen med 4 Mt/år, en tiotusendel av de globala utsläppen. Klimateffekt (IPCC) någon tiotusendels grad. Lyckas man med vätgasstål så äts minskningen av utsläppen upp på mindre än 2 dagar av ökningen i Kina och Indien.
Hur skulle de två stapeldiagrammen se ut om man i stället för MW anger det mer verklighetsnära MWh?
Tack Mats för att du engagerar dig mot vansinnet med Hybrit.
Elbehovet är akut idag trots att vi sparar.
Det måste gå -ett citat från Moström(VD LKAB) när frågan om elförsörjningen kom på tal.
Ett måste som kan ifrågasättas!
Mer vind och sol ger dyrare el vilket vi visste genom att se på Tyska och Danska konsumenters kostnader för elen, även då gasen var billig.
https://www.manhattancontrarian.com/blog/2023-2-21-rank-innumeracy-on-the-cost-of-electricity-from-renewables
#2 När det gäller byggen så är Kg per MW mer relevant. Diagrammet visar metallåtgången!
#2 Lars
Jag hämtade diagrammen från ett inlägg av Ann L-H.
Antagligen skulle det värre ut för sol och vind.
https://klimatupplysningen.se/gg-fotavtryck-och-de-gronaste-energikallorna/
… och dessutom ska hela bilparken i EU elektrifieras på några decennier. Ingen kan ännu svara på varifrån såväl alla erforderliga metaller som all erforderlig el ska komma ifrån.
Vad jag förstår så räcker de mest sparsamt förekommande men nödvändiga metallerna till batterier för c:a 30 miljoner elbilar. Inom EU finns idag ung. 200 miljoner bilar.
Hej åhå, hur länge ska våra politiker tro att de kan sätta sig över naturlagarna?
Det är precis det här som Mr. Kennedy visar i det här korta klippet. Det är en uppvisning i diskussionsteknik, där han får det som utfrågas att komma till en situation där de inte kan ge ett tydligt svar.
T.ex. hur mycket kommer världens temperatur att sjunka om USA och västvärlden är koldioxidneutrala till 2050, men inte Indien och Kina?
– Svar. Jag vet inte.
Fem minuter av er tid, en tid som hela Sveriges Riksdag borde spendera och sedan fundera (utom MP förståss, för de vet ju alltid rätt…)
https://www.youtube.com/watch?v=pLaByANKMWc
#4 Tack Mats
#3 Lasse. Jag är inte intresserad av vad ’bygget’ kostar. Det jag vill ha grepp på är kostnad och miljöbelastning i förhållande till nytta.
Ha, ha! Det var roligt med bibelcitaten!
Jag tycker också att vindkraften påverkar miljön mycket negativt och att det kostar mycket mer än vad det smakar!
Frågan är vilka som kommer att håva in det ökade kassaflödet under tiden detta projekt pågår🤔?
Och vilka står för att finansiera projektet😵?
På onsdagen presenterade SCB statistiken för helåret 2022. Luleå ökade med 377 (har ökat med ca 400 årligen under senaste 10 åren) och Piteå 39. Resten av kommunerna minskar. Aktuella Boden minskar med 112. Norrbotten minskade med 516. Kommunalrådet Sammeli (S) säger ”Det är bra (att Luleå ökar) men det går alldeles för långsamt. Vi skulle behöva växa mycket mer för att klara framtida utmaningar”. Vad händer om Norrbotten inte ökar sin befolkning. Hur går det då med den gröna omställningen.
HYBRIT är ett klimatpolitiskt projekt. Om det är företagsekonomiskt lönsamt eller bra miljömässigt är av underordnad betydelse eftersom syftet är gott och det finns skattemedel både till utveckling och drift. I ett sunt projekt hade investerarna stått i kö för att vara med.
Stålet skall dessutom konsumeras. Priset får alltså inte bli högre än världsmarknadens genomsnitt.
Det produceras mig veterligen stål på andra orter i Sverige än i Lule Älvdal. Skall dessa nu åläggas prishöjande avgifter för att Stål utan kol skall se billigt ut internt EU? Var kommer gränsen för skyddstullar att läggas
Hela soppan kräver mer än en spik och hela det tänkta systemet måste ekonomiskt förklaras. Planekonimin måste upphöra!
POSCO (världens femte största stålproducent) investerar14 miljarder dollar i stålproduktion med låga utsläpp
Elektriska ugnar och vätgasteknik har som mål att minska koldioxidutsläppen med 10 % till 2030.
För masugnar kommer POSCO att introducera ny teknik som gör att kokskol kan bytas ut mot renare väte
POSCO:s planer kommer att innebära höga förskottskostnader som kan tära på vinster hos ett företag som länge har utmärkt sig i att hålla produktionskostnaderna låga. Alternativen med lägre koldioxidutsläpp ”kan vara mindre lönsamma än [konventionella] masugnar på kort sikt”, säger Lee Hyun-soo, analytiker på Yuanta Securities.
Utsikterna till lägre vinstmarginaler tynger ståltillverkarens aktier nu. Men att minska utsläppen med 10 % kan så småningom spara POSCO uppskattningsvis 500 miljarder i vinster per år genom att minska framtida köp av koldioxidkrediter.
s/Materials/POSCO-to-invest-14bn-in-low-emissions-steel-production
Mvh,
Claes-Erik S. #13
Jag ser ingenstans i artikeln var vätgasen ska komma ifrån. I en annan artikel om vätgas för transporter,
https://asia.nikkei.com/Business/Technology/South-Korea-makes-big-bet-on-energy-transition-to-hydrogen
kan man läsa följande,
”Ulsan, the headquarters of Hyundai Heavy Industries and a major shipbuilding center, has become home to the energy transition project. Hyundai Motor, Doosan and other companies are testing their hydrogen technology and products in the city, where the element is cheap and plentiful as it is produced as a byproduct from refining petrochemicals, a major local industry.”
#5 GK
En komplettering. IPCC har som en djärv plan att 10 % av världens bilpark ska vara elektrisk. Det blir ca 40 miljoner bilar. Inte så långt från siffran på 30 miljoner teoretiskt möjliga el-bilar.
De siffer-dyslektiska politikerna i EU tror att det räcker med att bara man har stark vilja så kommer vad som helst att gå att genomföra. Lyckligtvis kommer de snart att hinnas ikapp av verkligheten. Tyvärr hinner de nog slösa bort ett antal biljoner av våra skattepengar innan dess.
Håkan Bergman #14
För flera år sedan publicerade jag bl.a. följande:
I november 2009 deklarerade Sydkoreas POSCO planer för att slutligen stoppa koldioxidutsläppen genom att byta till en vätebaserad stålprocess. Bolagets slutgiltiga mål är att producera stål som använder väte producerat av kärnreaktorer för att ersätta kol. POSCO kommer att fokusera på två typer av närbesläktade reaktorer, högtemperaturreaktorn (VHTR) och den gaskylda högtemperaturreaktorn (HTGR). Bolaget uppgav år 2016 att Japan har utformat en lämplig smältningsbeständig högtemperaturreaktor (VHTR) och att Kina kommer under 2017 att beställa en liknande gaskyld högtemperaturreaktor HTR-PM. Framtiden enligt POSCOs uttalade åtagande är att använda kärnenergi för vätereduktion.
https://nuclearforclimate.com.au/posco-coal-berrima/
Mvh,
#16
Tack, det ser ju mera realistiskt ut än väte från vindkraft.
Tack Mats för Ditt engagemang och försök att påverka våra beslutsfattare direkt. I USA uppmanas kritiker att alltid tillskriva sina kongress-ledamöter personligen. Någon vi i Sverige borde ta efter i betydligt större omfattning än historiskt. Särskilt idag när vi står inför dramatiskt förändrade livsvillkor.
En undran betr Din kassaflödes-kalkyl. Stålpriserna steg kraftigt under 2021 jmf 2020 och därför kunde också LKAB få del av denna ökning i sin verksamhet (dubbling!). Kina och Covid med sammanhängande utbudsstörningar globalt torde vara orsaken. Allt annat lika borde en normalisering (new normal?) under 2023/24 halvera LKABs kassaflöde till tidigare nivåer när vi beräknar framtida kassaflödes-krav för investeringen. Man ska inte underskatta ledningens investeringsoptimism hänförbar till nämnda utbudsstörningar och förhoppning om varaktigt höga stålpriser!
#13 C E Simonsbacka
”spara POSCO uppskattningsvis 500 miljarder i vinster per år genom att minska framtida köp av koldioxidkrediter.”
Javisst, vilket ”sparknep” under oket av straffbeskattning. Så vilka är nettovinnarna och hur mäts det? Förutom utgivarna av rätterna är det alltså alla vi konsumenter som går en bättre värld till mötes men till ett väsentligt högre pris!
#15 Karl Erik R
Jo, visst är det spännande med optimistiska politiker.
Jag såg en uppgift från 2018 att det då fanns 700 miljoner bilar globalt. Borde vara något fler idag, 5 år senare.
Att elektrifiera 10% blir nog tufft, även för beslutsfattarna inom IPCC 😊
#18 Ang stål- och järnpriser i bl.a Kina
https://wolfstreet.com/2023/02/23/commodities-wild-ride-spikes-plunges-re-spikes-lithium-lumber-coal-wheat-copper-steel-iron-ore-soybeans-coffee-corn/
Tyskland, Polen och Tjeckien producerade 2022 317 TWh kolel. Polacker och tjecker investerar i kärnkraft för att ersätta kolet, men tyskarna, som ensamma stod för 166 TWh, en ökning med runt 10% jämfört med 2021, gör ingenting. Borde inte Bryssel ta ett samtal med Berlin i frågan. Gas för reglerkraft lär man inte komma ifrån så länge man tror att vindkraft är framtiden.
#21
Det handlar inte bara om extrem grön politik utan om geopolitik. Tyskarna i gemen måste bryta sig ur greppet innan det blir förändring. Näringslivets maktpersoner måste också komma ut ur garderoben om tysk industri ska vara ryggraden i den framtid som hittills sett mindre och mindre välstånd för den vanlige tysken.
Jag får inte figuren med materialåtgång att stämma med mina funderingar.
Mangan sägs vara ca 1000 kg/MW
Manganhalt i konstruktionsstål säg 1,5%
Mängden stål 1000/0,015 =67000 kg/MW
Antag plåttjocklek 25 mm
25*8=200 kg/m2
67000/200 = 335 m2 dubbelsidigt ger 670 m2 yta att varmförzinka.
375 g/m2 ger 250 kg zink / MW
Figuren säger ca 5000 kg/MW
Kan zinken användas till något annat än korrosionsskydd av stålet?
Plåttjocklek 20 mm är förmodligen i underkant?
För övrigt anser jag att Hybrit bör förstöras.
#19 GK
Nu uppskattas antalet bilar på Jorden vara över 1 miljard. Det tillverkas nästan 90 miljoner bilar om året. Majoriteten bensin och diesel. Så när spricker batteribubblan?
”Kan zinken användas till något annat än korrosionsskydd av stålet?2 / Bengt Abelsson # 23
Den ungefärliga uppdelningen av användningen av zink årligen:
– 50% galvanisering
– 17 % pressgjutning
– 17% mässing och brons
– 6 % valsad zink
– 6% Kemikalier
– 4% Övrigt
Mvh,
Alla kulturer har sedan järnåldern arbetat med att förbättra sina processer för att spara energi. I början var det träkol, därefter stenkol som man försökte spara. Koldioxidemissionen per ton produkt är därför kopplad till den framgång man haft med processutvecklingen och lokala förutsättningar vad avser råmaterial.
Vårt land har förhållandevis små utsläpp av koldioxid till atmosfären. Närmare tio procent av dessa kommer från ståltillverkning. Våra åtgärder kommer därför inte att synas ens på mätstationen på Mauna Loa. Inte ens om vi ”stänger” hela Sverige. Även jämfört med andra ståltillverkare ligger kombinationen LKAB-SSAB i tätposition vad gäller låga koldioxidutsläpp per ton stål. Man kunde då tycka att mer stål borde tillverkas i Sverige och utnyttja denna fördel, som i grunden kan kopplas till våra utmärkta malmer.
I Bryssel tycker man att EU skall bli ett vätgas-samhälle och delar därför ut skattemedel till dem som har idéer i detta avseende. Bidragskapitalismen kommer nog att blomstra. Den svenska konkurrenskraften, som kommer ur våra naturresurser, kommer med Hybrit att bestämmas av elpriset istället.
LKAB har lång och framgångsrik erfarenhet av pelletstillverkning, även för järnsvampsändamål, dvs för Hybrit. Problemet är tillgången på billig elkraft för övriga processteg, främst vätgasframställning. Regeringen har aviserat att införa mätetal för effekten av klimatinvesteringarna. Dessa kalkylsiffror måste upp på bordet nu, eftersom skattebetalarna sannolikt vill få reda på de ekonomiska konsekvenserna av stödet till vätgas-projekten i Norrbotten.
Claes-Erik Simonsbacka # 16
Poscos idé framförde Prof Eketorp på KTH redan på 6o-talet. SVT, som på den tiden hade ett annat fokus, gjorde t.o.m. en spelfilm om idén . Det finns också en bok med titeln ”Det framtida stålverket” som beskriver det hela
26# Tack för ditt inlägg Lars. Jag hade glädjen att hjälpa prof. Eketorp med pilot-plant försök av en par möjliga framtida processer. På den tiden (1970-talet) inväntades alltid slutrapporten av pilot-projekt innan man gick vidare till nästa steg i utvecklingen. Det gjorde att man kunde stoppa de intressanta idéer som inte höll måttet och satsa rejält på de som klarade elddopet. Idag ser det inte ut som att man vill avvakta avslutandet av ett forskningssteg innan man beslutar om nästa, det kan visa sig mycket kostsamt.
#19 GK
Svaren hittar du i länken:
https://klimatupplysningen.se/elbilar-raddar-inte-klimatet/
Tack Lars Bentell för din information.
https://mb.cision.com/Main/27/9903472/469701.pdf
Hur ser kemin ut för användning av Olivin?
Finns Olivin i tillräckliga mängder?
”Regeringen har aviserat att införa mätetal för effekten av klimatinvesteringarna. Dessa kalkylsiffror måste upp på bordet nu, eftersom skattebetalarna sannolikt vill få reda på de ekonomiska konsekvenserna av stödet till vätgas-projekten i Norrbotten.”
Ja, och det finns även några länstyrelser som med brev till Regeringen reagerat på att det inte finns klara regler, bla på att göra konsekvensanalys. Sådana saknas regelmässigt i vind- och solkraft projekt.
Om vi inför ett mätetal ’miljondels grader efter 100 år’ samt ändrad fotosyntes som konsekvens av viss investering får vi mätetal där olika åtgärder kan värderas mot varandra. Först då kan vi svara på frågan, vad får vi för miljöförstörelsen och pengarna?
#23
”Kan zinken användas till något annat än korrosionsskydd av stålet?”
Zinklegeringar används mycket för gjutgods, i synnerhet för små, tunna eller komplicerade detaljer. Och till mässing.
Lars Cornell #30
På sjuttiotalet köpte vi olivin från Åheim i Norge. Den klarade metallurgiska kraven tillsammans med vår magnetit utan vidare. Det finns dock liknande mineral på andra ställen i Skandinavien som fungerar.
#31
Min fråga om zinken var tänkt att avse eventuell användning i vindkraftverket, och tonvis av densamma.
Min poäng är att om en uppgift i en analys är tvivelaktig så spiller det över på annat.
För övrigt anser jag att Hybrit bör förstöras.
(Med tack till Cato d.ä.)
Kanske helt övertydligt, men jag försöker med en enkel metafor, som kanske kan användas i argumentationen………
Vi översätter vårt lufthav, atmosfären, till små bollar, pingpong dito t.ex. På nivå 10000-delar, finns 3-4 st. CO2-bollar. Vi låter de vara röda, alla andra vita ( nitrogen och oxygen dominerar). OM det nu är så, att de 3-4 10000-delarna har en avgörande betydelse för hela mänskligheten, och övrigt biologiskt liv, med kanske 5 eller 6 10000-delar som ”godnatt jord”, är ju inte Hybrit direkt en räddare, som bara står för max någon 1000-del av 10000-delen.
OM, igen, denna 10000-del är helt avgörande, borde väl de som tror att någon 10000-del till kan sänka hela livet på planeten, som levt i 1.000.000.000 år och utvecklats till just dagens situation/balans i det ekologiska systemet, rimligen ge sig på de källor som ev. ökar 10000-delen med 100.000-delar, Asiens kraftigt ökande förbränning?
Nej, nej, det är ”vi” som ”måste” går före, och visa vilka jordenförstörare och idioter de är, som helt enkelt bara vill lyfta sig en bit upp till den nivå av levnadsstandard som vi uppnått…….Är vår levnadsstandard ”hållbar”? Kanske inte, men det beror mer på de resurser vi nyttjar i form av mineraler från jordskorpan, än att atmosfären växlar från 3 eller 4 till 5 10000-delar av CO2-innehåll, där sänkorna i hav och biosfär (jord) är välkända. Varför får inte enkla förklaringar på givna fakta utrymme?
#33
Det finns troligen åtskilligt med zinkgjutgods i ett vindkraftverk. Det är rätt vanligt i t ex byggbranschen.
Bagatell kanske men WACC (Weighted Average Captial Cost) är inte samma som kalkylräntan (IRR eller Internal Rate of Return) där IRR är ofta/alltid större än WACC eftersom den också ska innehålla olika typer av risker, t.ex. tekniska, tidsmässiga, ekonomiska, etc.
# 36 Mikael
Du har rätt i det, det finns en skillnad. Men även i WACC ingår en affärsrisk för priset på eget kapital.
Tabellen visar på vilken storleksordning på kassaflöde som behövs för att kunna betala tillbaka stora investeringsbelopp.
Zinken ger mig ingen ro. Jag öppnade IEA rapporten och hittade
”Zinc is evenly used among turbine types as a protective coating against corrosion.” (sid 66)
Källhänvisning Sources: Carrara et al. (2020); Elia et al. (2020)
Så, min tveksamhet består.
Parallelerna till Stålverk80 är tydliga. Stålverk 80 startades av socialdemokraterna i en rådande högkonjuktur men lades ner av den borgerliga regeringen inte minst som en konsekvens av den energikris som oljekrisen innebar med efterföljande lågkonjuktur. Den miljöaktivistiska agendan tillsammans med kriget i Ukraina har lett in Europa i en energikris och vad som börjar likna en lågkonjuktur. På sikt är hela Grönt stål satsningen dömd att läggas ned, det finns trots allt fler röster att förlora än vinna på att driva ett sådant vansinnesprojekt.
Stollverk 30 (2030-talet) efterträder Stollverk 80 (1980). Stollverk 80 blev (också?) ett fiasko.
POSCOs projekt i Sydkorea känns ju säkrare än stolleprojektet i Norr.
Om man nu ska tillverka vätgas så är kärnkraft bäst. Egentligen så är ju naturgas bäst men går inte pga politiska skäl.