Hus svårt kan set vara att spara energi från vind oh sol så att vi kan klara oss igenom några kalla vinterdagar när det inte blåser? Vi har tittat på stora batterier och pumpkraftverk och nog för att de kommer komma till användning, och de facto används redan idag, men problemet är att skala upp dem från att jämna ut variationer på minuter, timmer eller kanske en dag till att leverera vad som skulle behövas under tre dagar i februari. Skam den som ger sig och när det gäller att rädda oss från klimathotet finns det inga ekonomiska gränser – idag skall vi titta på vätgas.
Jag är i grunden positivt inställd till vätgas och tror att utvecklingen inom bränsleceller kommer betyda en hel del framöver. Vi har svenska företag som är med i racet och har ni inte följt utvecklingen så kan ni ta en titt på vad PowerCell arbetar med, verkligen kul att se att Svenska teknikföretag ligger i framkant när det gäller utvecklingen. Jag tror nog att bränsleceller kommer att visa sig överlägsna i många tillämpningar där vi idag ser batterier, bland annat i bilar, men det kommer kräva att priset på vätgas går ner (vilket det har stora chanser att göra med en ny generation av kärnkraft).
En bränslecell
Vi kall inte gå in på alla de områden där bränsleceller kommer att spela en roll utan titta på hur svårt det kan vara att spara tillräckligt med energi från vind och sol för att klara oss igenom några dagar i februari där vi måste leverera 8 GW i 72 timmar. Vi måst dock ha en grundläggande förståelse för fördelarna med en bränslecell och hur den fungerar. Den enkla beskrivningen är att en bränslecell omvandlar vätgas (det finns även andra typer av bränsleceller) direkt till en elektrisk ström genom att låta den förenas med syrgas i ett membran. De kemiska reaktionen är den samma som om man skulle bränna vätgas men här sker den kemiska reaktionen under betydligt mer kontrollerade former och istället för bara värme får vi en omvandling även till elektricitet.
Effektiviteten i en bränslecell är naturligtvis inte hundraprocentig men en imponerande 50-60% är fullt tillräckligt för många tillämpningar. Detta är dock hur effektivt vi kan omvandla den kemiska energin i vätgas och syrgas till elektrisk energi. När vi skall bygga ett energilager så måste vi även ta med förlusten vid elektrolys av vätgas från vatten, det går även åt energi att spara vätgasen i trycktankar mm. När vi tittar på hela kedjan från elektricitet till vätgas och från vätgas till elektricitet så kommer vi nog inte över 40%. Vi är alltså långt ifrån den effektivitet vi räknade med när vi tittade på batterier eller pumpkraftverk. Det finns dock saker som tala för att använda vätgas som energilager.
effekt och kapacitet
Om vi bygger ett batterilager så är kostnaden proportionell till kapaciteten i lagret och ett dubbelt så stort batteri kostar i mellan tummen och pekfingret dubbelt så mycket. För ett batteri så går effekten och kapaciteten hand i hand och ett dubbelt så stort batteri kan i princip leverera den dubbla effekten. Detta gäller naturligtvis inte för alla batteritekniker eller om vi ändrar teknik men om vi tittar på de modulärt uppbyggda litium-jon batterierna så stämmer det rätt bra.
Om vi tittar på pumpkraftverk och bränsleceller så är dessa storheter frikopplade från varandra. Kapaciteten för ett pumpkraftverk är storleken på reservoaren men effekten bestäms av antalet turbiner. För bränsleceller har vi en liknande situation, kapaciteten bestäms av volymen av vätgas vi kan lagra, själva bränslecellen levererar bara effekt. Att lagra vätgas är naturligtvis inte gratis men det är bra mycket billigare än litium-jon batterier. I system där vi inte är så intresserade av effekten men mer av kapaciteten så skulle vätgas ha en kostnadsfördel – och det är just sådana system vi tittar på.
vi tittar på en villa
Att vätgas lämpar sig väl för att lagra överskott från till exempel solpaneler till årets mörkare dagar finns det ett bra bevis på. Hans-Olof Nilsson i Göteborg har byggt sitt eget hus och försörjer det med all nödvändig el från husets egna solceller, sommar som vinter. Detta är från ett tekniskt perspektiv ett mycket intressant lösning där en kombination av batterier och bränsleceller buffrar det solcellerna kan producera. Om ni inte sett det förut så rekommenderar jag verkligen att ta en titt på en underbar lösning.
I denna villa så är verkningsgraden för omvandling till vätgas och tillbaks till el inte så dum eftersom den energiförlust som normalt försvinner som värme används till att värma huset. Det finns även ett batteri på 144 kWh (som två Tesla 3 batterier eller tio Tesla Power Wall) som används som buffert innan själva vätgassystemet kopplas in. Verkningsgraden för batterilagringen är bra mycket bättre än för vätgas men skall det lagras för att användas under årets kallare perioder så är det vätgastankarna som räknas. De vätgastankar som ligger utanför villan kan lagra motsvarande 6000 kWh vilket räcker för att klara den mörka vintern.
Nilssons arbete har lett till ett komplett system framtaget i samarbete med PowerCell som står för bränslecellen, norska Hexagon som står för gastankarna och norska Nell som levererar elektrolysenheten. Det är inget snack om saken att detta är en tekniskt underverk som vem som helst skulle vilja bygga en villa runt – frågan är kanske om det är ekonomiskt försvarbart.
vad kostar det?
Att som projekt bygga en villa där man kopplar sig fri från nätet och bygger sin egen lösning är tekniskt intressant men kanske inte den väg vi alla skall vandra. Om målet i sig är att vara självförsörjande är det naturligtvis ett lyckat experiment men om målet är att hitta en samhällsekonomisk lösning så kanske det inte är vad vi söker. När man tittar på ekonomin för ett enskilt hus glömmer man ofta bort att halva den vinst man gör är utebliven skatt. En villa som förbrukar 22 000 kWh om året betalar också tiotusen i energiskatt varje år, en självförsörjande villa betalar ingenting. Om alla går över till självförsörjande hus så får vi dra in skatten på något annat.
I ett större projekt är det betydligt svårare att få ett vätgasbatteri att gå runt. Ett litium-jon batteri kan räkna med en mycket hög verkningsgrad kanske 90%, betydligt högre än en bränslecellslösning som nog har svårt att komma upp i 50%. Om vi ger oss i kast med att tjäna pengar på ett stor vätgasbatteri så kommer vi ha svårt att tjäna pengar. Antag att vi har en effektivitet på 50% och köper el för 200 kr/MWh, vi måste då sälja den för 400 kr/MWh för att dra in några pengar. Vår smala lycka är att själva gastankarna är relativt billiga i sammanhanget. Jag har inga bra siffror på vad vätgastankar kan kosta men i en jämförelse mellan vätgasbilar och batteribilar jag läste räknade man med ca 100 kr/kWh för vätgas jämfört med ca 2000 kr/kWh för batteri. I den jämförelsen tillkom det naturligtvis en kostnad för själva bränslecellen men vi kan ta den som en fingervisning för kostnaden för att lagra vätgas.
En bränslecell på 100 kW för en bil kostar mellan tummen och pekfingret 50 000 kr. Vi får nog betala minst lika mycket för en elektrolytmodul och sen tillkommer utrustning för att komprimera gas mm. Vi gissar på att vi kan bygga ett system för två miljoner per MW och hoppas att vi inte ligger allt för långt bort från sanningen. Vi tittade förra veckan på ett batterilager som Boliden och Vattenfall byggde i Landskrona och det var på 1 MWh / 0.5 MW och gick lös på 7.4 miljoner. Motsvarande batteri med bränsleceller skulle kosta ynka en miljon för själva utrustningen och kanske några hundra tusen för själva gastankarna. Man undrar varför Boliden valde batterier tills man inser att man med en effektivitet på kanske 40% får en väldigt dyr lösning för att kapa topparna i energibehovet.
vi tänker stort
En gigantisk utbyggnad som skall klara 8 GW kommer gå lös på 16 miljarder vilket inte låter så mycket. Vi behöver naturligtvis gastankar för 576 GWh vilket går lös på … 57.6 miljarder vilket naturligtvis är mycket pengar men sammanlagt en spottstyver i jämförelse med de över 2 000 miljarder som vi skulle lägga på ett gigantiskt Tesla-batteri. Vi räknar med att vi kan bygga systemet för 80 miljarder så blir det enklare att räkna, vi kanske kan få ekonomi i detta!
En bränslecell har dessvärre en begränsad livslängd, idag ca 10 000 timmar, och även gastankarna måste bytas ut efter ett tag. Antag att vi måste skriva av hela anläggningen på 10 000 timmars användning (ca 20 år) så blir kapitalkostnaden 8 miljoner kronor per timme. Vare timme kan leverera 8 GWh vilket då ger en kostnad på 1000 kr/MWh. Hmm, det blir inte den billigaste elen som kommer levereras en kall vinterdag när det inte blåser, och då har vi ännu inte räknat med att vi måste subventionera en vindkraftsindustri för att hålla vindkraften igång. Antag att ett vindkraftverk måste få 500 kr/MWh för att går runt och vi måste köpa två MWh för varje MWh som vi sen skall leverera så är vi uppe i en totalkostnad på 2 000 kr/MWh. För de kärnkraftsreaktorer som vi nu avvecklar ligger kostnaden under 200 kr/MWh.
Resonemanget ovan innehåller naturligtvis en hel del siffror som är tagna på en höft men det pekar på att en vätgaslösning blir mycket dyr. Siffran 2 000 kr/MWh kanske är för hög men är den tio gånger för hög? Den hänger till hälften på effektiviteten av systemet som nu är satt till 50% och kostnaden för vindkraft som var satt till 500 kr/MWh – hur mycket kan dessa värden ändras? Andra hälften är till övervägande del kostnaden för gastankarna som nu var satt till 100 kr/kWh. Detta kan nog förbättras rejält eftersom vi kan arbeta med större tankar och mindre tryck – men hyr mycket lägre?
Ett vätgaslager byggs i samband med Hybrit-projektet där en underjordisk tank på 100 kubikmeter byggs för 200 miljoner kronor (du är med och betalar via Energimyndighetens bidrag på 50 miljoner). Jag hittar ingen siffra på vilket tryck de kommer arbeta med , den enda siffra som nämns är 20 hushålls årliga elförbrukning vilket kan uppskattas till 100 MWh om vi räknar villor. Hmm, 200 miljoner … 100 MWh … 2 miljoner per MWh eller 2 000 kr/kWh. Vår kalkyl kanske är en glädjekalkyl?
Jag hävdar inte att min överslagsräkning är det mest exakta i världshistorien men vi ligger en faktor tio ifrån var vi skulle vilja ligga. Det hindrar naturligtvis inte Energimyndigheten att ge bidrag till den som vill bygga sin egen vätgasanläggning.
Energipolitik i Sverige är en lekstuga.
vätgasens framtid
Jag är trots mina tveksamhet för storskaliga lösningar för energilager rätt optimistisk vad beträffar vätgasens framtid. Dess fördel i jämförelse med batterier är att kapaciteten inte kostar så mycket i sammanhanget och börjar man jämföra vikt för jämförbara system så vinner vätgasen även där. I de flesta mobila tillämpningar där man vi ha lång räckvidd så är vätgas att föredra om vätgas bara kunde framställas till ett lägre pris. Den tillverkningen kommer igång när vi har högtemperaturreaktorer men nu är vi snart inne på ett nytt inlägg så vi låter den diskussionen vänta.
Lektor inom datakommunikation, KTH.
I <3 CO2 – Koldioxid är kanske inte världens viktigaste gas men den kommer som bra tvåa efter syre.
Tack Johan för en gedigen och informativ genomgång.
Du säger inledningsvis: ”Jag tror nog att bränsleceller kommer att visa sig överlägsna i många tillämpningar där vi idag ser batterier, bland annat i bilar, men det kommer kräva att priset på vätgas går ner (vilket det har stora chanser att göra med en ny generation av kärnkraft).”
Ny kärnkraft kan dramatiskt minska CO2-utsläppen men ffa genom att fossileldat för industriell användning och generering av el kan stängs ner vilket svarar mot kanske ca 50% av de fossila utsläppen (EPA).
Och då kan vi ju också skrota vindkraften vilket medför att det behövs ingen energilagring. Så fram för en ny generation av kärnkraft! Bränslecellsdrivna bilar ter sig för mig som en utopisk dröm. Det finns så oändligt många fällor och fel som hindrar en storskalig praktisk tillämpning, exempelvis att en extremt dyr infrastruktur för ”vätgasmackar” måste byggas upp. Bilindustrin (BMW, Toyota, Hyundai, Honda) har sedan tidigt 1980-tal drivit olika projekt med bränslecellsdrivna bilar, nästan helt utan framgång. Stora delar av EU:s bilindustri blöder f.n. bl.a. genom mer eller mindre lagstadgat tvång (hot om böter från EU!) att producera en hög andel elbilar. De kommer inte att ha råd med att kanske via lagstiftning tvingas på ytterligare en politiskt betingad och alarmistdriven nyck.
#1 Mats Kälvemark
Jag ser också problemet med infrastrukturen för vätgas som inte är helt enkel eller billig. Att det inte varit speciellt framgångsrikt hittills har dock delvis med att priset på vätgas fortfarande är för högt för att kunna konkurrera med diesel (om man inte räknar in skattebefrielse mm). Om vätgaspriserna halveras, vilket jag tror är möjligt, så kommer vätgas i ett betydligt gynnsammare dager.
En elbil med ett batteri på kanske 10 kWh för att leverera kraft när det behövs, kan klara sig på en rätt liten bränslecell, kanske 30 kW. Gastankarna kostar en bråkdel av vad batteriet kostar så man kan nog klippa rejält jämfört med en elbil som skall släpa runt på ett batteripaket på 100 kWh.
Så frågan hänger nog mycket på kostnaden för distribution av flytande vätgas, inte billigt men det kommer rdet inte heller bli när det skall stå en snabbladdare i varenda gathörn. Diesel är naturligtvis min favorit men jag har ett svagt öga för vätgas 😉
Tack Johan och tack Mats.
Energipolitik i Sverige är en lekstuga. Den helt rättvisande och samtidigt kompakta beskrivning jag sett!
Det har ”smygit sig in” ett litet fel i artikeln; ”En villa som förbrukar 22 kwh om året”, skall kanske vara 22000 kvh om året.
Mycket bra redovisning, kul att läsa, tack Johan.
Ursäkta mig! ; kwh skall det naturligtvis stå skrivet, inte som jag gjorde av misstag; kvh.
aaarrhhhhh. skit! vad lätt det blir fel!!!
# 2 Johan; #3 Evert
Vi får ju aldrig glömma bort att drivkraften, som gör denna ”politiska lekstuga” möjlig, är enfaldig och meningslös jakt på koldioxid, som i alarmisthjärnor tros förorsaka en klimatkris.
Vi vet ju den förändring vi upplever (ca 0,13 gr/decennium) huvudsakligen drivs av naturliga orsaker.
Verkligheten vad gäller temperaturutveckling, havsnivåer och istäcken vid polerna är det bästa beviset på att det inte existerar någon klimatkris. Samma lägen har förekommit många gånger tidigare i den nuvarande interglaciala tidsperioden. Covid 19 lär oss på ett oerhört smärtsamt sätt vad en verklig kris innebär.
#4 Stefan Eriksson
tack, fixar , var så inställd på att räkna i MWh
Du skriver:
”Om alla går över till självförsörjande hus så får vi dra in skatten på något annat.”
Fram tills Corona har jag tyckt de flesta skatter ( som gått till Klimat, HBTQ, Genus, Migration) varit onödiga.
Nu VET VI att ALLA SKATTER varit onödiga. Ingen skyddsutrustning, inga sjukhussängar, inga respiratorer.
Om dessa funnits i samma överflöd som oönskade genuspedagoger och arbetslösa invandrare, skulle vi inte behövt stänga ner ekonomin för då behövs ingen kurva plattas ut.
Vid ett krig kommer vi att upptäcka samma sak, men byt ut skyddsutrustning mm mot soldater, vapen mm.
Statens egentligen ENDA UPPDRAG är att skydda mot stora händelser som enskild inte kan förbereda sig för. Det har inte skett och därför skulle vi inte betalat skatt alls!
Tack för den genomgången Johan M.
Jag antar att det stadsgasnät som finns utbyggt är helt olämpligt för vätgas pga explosionsfaran och att därtill mängderna som erfordras är betydligt större än de som kan erhållas med behållare typ de som finns till portabla lösningar för fritidsändamål.
Jag roar mig med att följa olika Youtube inslag där båtbesättningar berättar om sina äventyr.
Ett stort inslag i deras liv är att över-leva offgrid, fast oftast på betydligt soligare breddgrader.
Litiumbatterier i kombination med solceller ger god försörjning till kyl och frys skåp, datorer och ljus samt även spis och micro. Med egen vattenmakare så klaras även den biten även om de då tvingas över till generatordrift med diesel.(källa sailing SV Delos)
Vad jag förstår är vätgas en mycket explosiv gas. Kanske billig att tillverka men definitivt farlig för sin omgivning. Vem minns inte olyckan med zeppelinaren Hindenburg? Hur ska man undvika olyckor med denna gas vid en omfattande användning? Man måste ju räkna med att det alltid kommer att bli fel på tankar och rör mm.
#10 Kaj Wahlberg
Vätgas är mindre farligt än vad man kan tro och har nog fått ett oförtjänt dåligt rykte på grund av Hindenburg. Vätgas är så pass lättflyktigt och lätt att det snabbt blandar sig med luften och sprids i så liten koncentration att det inte finns någon explosionsrisk. Problemet är betydligt större med tyngre gaser som gasol mm.
Problemet med vätgas är främst att molekylerna är så små att det tränger igenom det mesta. Det vi tror är en tät skikt är för vätgas bara ett hinder på vägen ut; redan helium är bra mycket enklare att hantera. Det sagt så finns det nog en anledning till att Nilssons villa har gastankarna i trädgården.
#9 Lasse
Stadsgasnätet används faktiskt i en del lösningar för vätgaslager. Man kan utan problem pumpa in en hel del vätgas i stadsgasnätet utan problem. Jag hittar den inte nu men för ett tag sedan läste jag just om ett projekt där man skissade på den lösningen.
#11 Johan Montelius
Vätgas i slutna rum är explosivt vilket vi såg i Fukushima. Utomhuslagring är bättre men måste vara ventilerad så att inte knallgas kan bildas någonstans.
#12 Johan Montelius
Hur mycket vätgas kan man ha i stadsgasnätet?
Jag minns att redan president Bush annonserade en storsatsning på vätgasbilar. Men det har aldrig slagit igenom. Vätgas låter ju miljövänligt eftersom slutprodukten blir vatten. Det är vägen fram – tillverkning, lagring och distribution – som är problemet. Hela kedjan måste ju funka både ekonomiskt och tekniskt.
Det finns idéer om att distribuera vätgasen bunden med kol som metanol. Fördelar är att metanol innehåller mycket väte per volymenhet, och kan hanteras i befintliga distributionssystem för bensin och diesel. Då kan en övergång också göras smidig genom att man kan börja med metanol från fossil råvara och sedan tillföra elektrolysbaserad vätgas i den takt den kommer fram.
Bränsleceller som tankas med metanol finns redan på marknaden trots att de har ganska låg verkningsgrad på ca 20%
Att de släpper ut CO2 behöver inte vara en nackdel eftersom man vid metanoltillverkningen från elektrolystillverkad vätgas behöver tillsätta CO2.
Länkar:
https://www.seacomfort.se/sv/branslecell/
https://www.nyteknik.se/fordon/nya-superbilen-drivs-av-metanol-och-branslecell-6990103
Johan Tisell #8
Ja, det är missbruk.
Och vi är ju särskild drabbade i ett land där ordet skatt inte bara betyder något som ska betalas in till stat som saknar krav på motprestationer utan även betyder något som ligger i skattkistan.
#15 Gunnar
Hmmmm…
hela den politiska lekstugan kring el- och vätgasdrivna bilar går ju ut på att undvika CO2, som iofs har marginell klimatpåverkan. Men hur smart är det då att utgå från metanol i tillverkningsprocessen för vätgas?
Då kan man ju säga ett ”det går lika bra med diesel?” för att travestera de gamla TV-kockarna Werner och Werner. Enklare och mycket billigare och oslagbar verkningsgrad jämfört med andra förbränningsmotorer. 120 mil på en tank.
Partiklar och NOX (som f.ö. inte är bevisat farligt) renas effektivt i EURO 6 dieslar.
I artikeln om det självförsörjande huset sägs att i liter destillerat vatten ger tillbaka 3,3kwh, ingenting om vad destillerat vatten kostar googling ger 7-8:-/liter det låter som dyr energi.
Hur mycket energi går det åt för att destillerat 1 liter vatten? Kanske billigare än att köpa färdigt? Om vi ska lagra all energi i världen i form av vätgas hur mycket destillerat vatten går det åt? Hur mycket kemikalier går till elektrolyten och vad kostar de?
Mats Kälvemark #17
Att utgå från naturgas, dvs. metan, och tillverka metanol som sedan används i en bränslecell ger naturligtvis CO2-utsläpp. Vitsen är att det gör övergången till elektrolysbaserad vätgas smidig utan stora kostnader för helt ny infrastruktur för distributionen. När all vätgas är elektrolysbaserad har får vi ett kretslopp av CO2 som marginellt ökar mängden i atmosfären i proportion till hur mycket som omsätts.
Du och kocken har naturligtvis helt rätt att det går lika bra att köra bilar med en förbränningsmotor, men då tillkommer problemet med oönskade förbränningsrester, framförallt NOx, men också fria radikaler som försämrar luftkvaliteten.
Med energidistribution via metanol kan fordon med el- eller förbränningsmotor tanka från samma pump.
Jag måste erkänna att jag inte är någon vän av energilagring. Vad privatpersoner gör är en sak, men deras amatörmässiga förehavanden skall inte blandas ihop med det publika elnätet. Detta nät skall leverera avbrottsfri el dygnet runt under hela året. Vätgas är livsfarlig i kontakt med syre och borde därför inte få förbrännas i närheten av bebyggelser och därmed inte heller få användas i fordon. Det räcker med den osäkerhet som redan finns med batteridrivna fordon och då skall vi inte föra in flera osäkerheter innan säkerhetsfrågorna kring batteritekniken är lösta.
#18
Biltema säljer battervatten för 10 kr/liter i 4 literdunk.
Ska vi gissa på 5 kr/liter i bulk? Gör i så fall ca 1 kr/kWh.
Sedan, en total årlig energiförbrukning på 6000 kWh i ett 500 m2 hus verkar lite för bra för att vara sant?
För många år sedan var jag i närkontakt med en vätgaskyld generator, 25 MW om jag minns rätt. Det fanns rätt massiva betongväggar som explosionsskydd, så farligheten ska inte underskattas.
#19 Gunnar
Ge mig ett enda exempel på konstaterade dödsfall pga av kväveoxider. Det finns inga!
Det finns många artiklar som ställer samma fråga, se länkar nedan.
Lustgas N2O används ju också som smärtlindring i samband med barnafödsel.
Vad gäller partiklar citerar jag nedanstående länk.
”Enligt Norbert Heeb släpper en direktinsprutad bensinmotor ut betydligt större mängder av farliga partiklar än vad en modern dieselmotor med partikelfilter gör, ja till och med mer än en äldre dieselmotorer (se nedan). Han går så långt att han jämför direktinsprutade bensinmotorer med gamla dieselmotorer utan partikelfilter.
Nu finns hans forskning dessutom redovisad, en studie där sju olika bensindrivna bilar jämförts tillsammans med en dieseldriven. Studien har bekostats av Competence Center for Energy and Mobility som ingår i schweiziska ETH Domain (en sammanslutning av olika teknologiska forskningsinstitut).”
https://taz.de/Falsche-Angaben-zu-Stickoxid/!5572843/
https://www.faz.net/aktuell/wirtschaft/auto-verkehr/dieter-koehler-und-die-lungenaerzte-zum-rechenfehler-16044875.html
https://www.springerprofessional.de/schadstoffe/stickstoffoxide/fachaerzte-kritisieren-geltende-nox–und-feinstaub-grenzwerte/16414578
https://teknikensvarld.se/moderna-bensinbilar-spyr-ut-lika-mycket-skit-som-gamla-dieselbilar-utan-partikelfilter-483708/
Bengt A. #21
Skulle tro att det är vatten som körts genom ett jonbytarfilter. Det duger som batterivatten och är vad man använder i laddhallar för t.ex. truckar.
Förlåt en ovidkommande anmärkning
ett år är ungefär 8766 timmar, så att 10 000 timmar är snarare 14 månader än 20 år
Mats Kälvemark #22
Jag har ingen annan synpunkt på utsläpp från förbränningsmotorer än att de finns och att de har förutsättningar att bli mindre med bränsleceller.
Utsläpp från stora dieselmotorer har reglerats i Europa sedan 1992 med Euro I till dagens Euro VI och jag har tagit för givet att det har varit meningsfullt.
Att även bensindrivna ottomotorer släpper ut partiklar har jag tagit för givet.
Länk:
https://dieselnet.com/standards/eu/hd.php
Mats.
Skönt att höra en dieselvän! JAg trodde att de var utdöende!
Dieselmotorn och dess rening har inte stått stilla. Den utveckling som skett under de senaste 20 åren är betydande. Jag har ju utvecklat CATARSIS-systemet för avgasrening i dieselmotorer. CATARSIS ger i stort sett 100% rening av avgaserna och det till 2.5 till 3 ggr mindre volym och kostnad och minst halverat ädelmetalls innehåll. Dieseln blir då avsevärt renare än en elbil! De farliga och canserframkallande partiklarna kommer inte mer från en dieselmotor utan från däck och asfalt. De är i storleksordningen 50 ggr större än nuvarande EURO 6-krav på partikelemmisioner. Dessa partikelemissioner är direkt beroende på fordonsvikten. Då denna är 25 till 50% större för elbilar så släpper elbilen ut 25 till 50% mr partiklar än en dieselmotor.
Verkningsgraden för en modern diesel är snart över 50%. D stora dieslarna är väl uppe ca 55%. Målet 60% är realistiskt men bilindustrin gör väl som Bubtka tarbara en cm åt gången för att styra utvecklingen.
Efter en synnerligen jobbiga år där största motståndet fanns hos dieselbilstillverkarna så har det nu öppnat sig och jag har avtal med en av de största inom bilmarknaden och även med en stor Indisk koncern. Mats! håll tummarna hårt, det är alltid svårt att föda fram nya metoder i en synnerligen konservativ bilmarknad.
#24 Sten Kaijser
Stämmer men om vi nu har det som backup under kalla vinterdagar då de inte blåser kanske 500 timmar om året räcker. Att använda det stup i kvarten är ingenting som man gör ostraffat.
Om man i stället för att göra el från vätgasen använder den till uppvärmning genom vanlig förbränning?
Jag har en stor takyta i söderläge på ett uthus. Jag har funderat på om man kunde samla in solenergin på sommaren och producera vätgas och sedan bränna vätgas i någon sorts panna för uppvärmning.
#26 Sven
Räkna med hårt hållna tummar från mig! Det finns ingen bränsleeffektivare förbränningsmotor än en modern diesel och om du med din teknologi kan rena den ytterligare så borde det vara oslagbart.
Men vad man slåss emot här är inte fakta och ovedersäglig teknologi, utan religiös och politisk övertygelse om hur farligt det är med CO2, förbränningsmotorer generellt och diesel i synnerhet. Hela alarmiströrelsen är ju uppbyggd på denna tro som har trummats ut av MSM det senaste decenniet. Men Sven, hav tröst, sanningen kommer alltid att segra i det långa loppet
allt är relativt. I synnerhet vätgas. Klimattrogna journalister har skrivit miljoner av artiklar, där man visar att det går att få ner priset för tillverkning av vätgas genom att använda vind, sol och bio.
Varför har man då inte startat tillverkningen av vätgas med el från sol och vind? År det kanske inte så enkelt som man låter påskina?
Nej, naturligtvis inte. Inte förrän staten ger rikliga subventioner för ändamålet.
För: skulle man ha kunnat förtjäna en slant på detta även utan subventioner, hade vi i dag en tillverkning av vätgas med hjälp av vind och sol. Smolken i glaset är som vanligt fossilt: det finns för mycket olja, så mycket att det inte riktigt år åt. Och fossila bränslen är ju nästan beskattat med nära nog 100 %. Ändå billigare än vätgas nånsin kommer att vara…
Tack för en bra redovisning Johan Montelius. Det styrker mig i min uppfattning att fortsatt drift av kärnkraft och rejäla satsningar på forskning av nya kärnkraftsteknologier är att föredra medan vi fortsätter att åka i en modern dieselbil. Tids nog kanske det kommer nya teknologier som är ekonomiskt och miljömässigt överlägsna det vi har nu.
Gen IV kärnkraft verkar mycket lovande där några varianter kan använda vårt förråd av ”utbränt” kärnbränsle vilket ingalunda är utbränt. Endast ca 0,7% av det klyvbara materialet är förbrukat sedan måste bränslestavarna bytas ut till följd av sprickbildning och deformation i den aggressiva miljön. I de nya kärnkraftverken löses bränslet upp i kylmediet som består av en saltblandning. Drifttemperaturer mellan 700 till lite drygt 1000 grader C är då möjliga. Då kan det mesta av det klyvbara materialet användas och generera värme och el vilket ger ett avfall som endast behöver lagras i ca 300 år för att bli ofarligt.
Alla dessa experiment som kostar många miljarder är slöseri med våra gemensamma resurser. Satsa pengarna på kärnkraftsforskning istället för vind och solelssubventioner.
Oj, vem vill bo i sådant monstruöst fult hus som H-O Nilssons? Och vem vill ha det lika monstruösa och komplicerade energipaket i källaren? Bara en ingenjör kan uppskatta en sådan installation. Som vanlig villaägare är det svårt nog att få en kunnig tekniker från serviceföretaget att komma och reparera en 10 år gammal värmepumpsanläggning. De yngre varianterna av tekniker som anländer ser ofta ut som frågetecken och vill helst montera nya grejor med fokus på IoT. När jag började jobba med datorservice i slutet på 70-talet utbildades en skader tekniker till ”board monkeys”. Det gällde att byta elektronikmoduler med 50/50-principen för att på snabbaste sätt få igång grejorna. Att felsöka och laga på komponentnivå var alldeles för tidsödande. När prylar är en kombo av modern styr- och reglerteknik blir det tydligen svårare. Tio år gamla grejor är inte helt elementära att reparera när erfarenheten brister. Jag misstänker att Nilsson tillbringat rätt många intressanta kvällstimmar i sin källare…
Kanske vätgas är ett alternativ för transportfordonsflottan? Powercell är en aktör på marknaden som inte fått riktig fart dock. Kräver mycket kapital. Kina tog kongressbeslut på att ställa om transportsektorn till vätgas för några år sedan vilket kanske höjde kursen momentant för Powercell och likaledes Impact Coatings i Linköping (gör enastående hållbara beläggningar för just FC (fuel cells). Vad som hände sedan i Kina är det ingen som vet.
Näe, varför inte bygga en rimligt stor och vackert formgiven villa, isolera väl (kanske t o m passivhus) och sedan ansluta sig enkelt via en kabel till en elleverantör med kärnkraftproduktion? Kanske ett framtida SMR utanför knuten där du bor? Då klarar man sig med en förbrukning på mindre är 5000 kWh per år förmodligen. Utan avancerad service och krångel. Det är det värt.
Dieselbilar med liten förbrukning var miljöbilar för 2 år sedan. Det vill inte MP och andra gröna höra talas om efter VW-fusket.
#26 Sven M Nilsson
Lite OT men nu när diesel kom upp, jag är också en dieselvän 🙂
Tack för genomgången Johan M.
Toyota har fortsatt tro på bränsleceller och att lyssna på dem kan nog vara förståndigt.
Även BMW hänger fortsatt på det spåret och ville nyligen samarbeta med ovan nämnda har jag för mig.
Vi får väl se hur utvecklingen blir efter rådande omständigheter.
Ivar Andersson #32
De vill nog helst inte ha bilar alls utan bara kollektivtrafik och fjärrtåg om man pressar dem.
Men de är ju lite obegripliga och vill nog helst egentligen ha en, gärna en billigt liten fossil skrutt, att kunna köra lite småärenden med när det är nödvändigt enligt dem. Som att åka ut till sina torp och klippa gräsmattan för att hålla maskrosorna i schack.
Kondensvatten från värmepumpar finns i stor mängd och är nästan gratis.
I ”Veteskapens” värld i Svt ikväll ska det handla om vindkraft och kärnkraft. Bl. a. om vindkraft som ger el då det inte blåser. Verkar alltså vara relaterat till trådens ämne. Man talar om att vi snart ska kunna ha 50% vindkraft i Sverige. Man påstår att vindkraft är det billigaste alternativet. Hmm, man ska nog inte ha ett klent hjärta om man är skeptiker och tittar på på 2:an kl. 20:00.