Nu har NASA uppdaterat sin graf om havsisen i Arktis lägsta sommarutbredning med 2025 års värde. I mina ögon blir det tydligare och tydligare att minskningstakten har stannat av de senaste åren. Jag roade mig därför med att lägga upp ett excelark med siffrorna från när jag uppfattar det som en blivande platå vilket blev från 2007 göra en graf och lägga in en trendlinje. Här ser ni resultatet från den övningen:
Ja påstår såklart inget om framtiden utan skriver bara om hur det ser ut just nu. Det är ju ändå 19 år utan signifikant minskning plus att mätningarna startade först 1980 enligt NASA. Den trend på 12,2 % per decennium som de anger avser ju alla 46 åren sedan 1980. Den trenden borde ha minskat men jag kunde inte hitta någon historik så jag får nöja mig såhär.
Helt korrekt. Liknande bör gälla även för snöackumulation på Grönland fastän där sker ändringen efter 2012.
Korta linjära trender bör alltid komplementeras med spridningsvariansen. Du kan säkert be AI att beräkna detta.
Tipsar om den historiska havsisatlasen: https://seaiceatlas.org/
Tack Lena
Ännu en tipping som inte verkar sannolik!
Du är snäll som inte börjar när det är som lägst 2012.
Kan påminna om Watsonflodens årsavrinning som har samma mönster med extremvärde kring år 2010-2012.
Man blir så förvånad över alla artiklar i framför allt dagspressen som nämner: ” den accelererande minskningen av havsisen i Arktis”.
Kanske minns man budskapen från slutet av förra seklet och utgår från att allt är precis som det var då.
Kanske orkar man inte heller ta reda på nya fakta.
Kanske vill man inte se andra fakta än de som stödjer den egna tron, hur fel de än är.
Det snöar även i Japan:
https://www.msn.com/sv-se/nyheter/other/sn%C3%B6kaos-i-norra-japan-%C3%B6ver-en-meter-sn%C3%B6/vi-AA1V4TW2?cvid=6978e38049954f90a2c3e3015712cd93&ocid=hpmsn
Det ska bli kallt:
https://www.klart.se/artikel/ny-rysskyla-pa-gang/
#2
Den är väldigt dubiös. Den tycks t ex ignorera Norsk Polarinstitutts stora material för Nordatlanten. Jag kollade isläget i några fall där jag råkar veta hur isläget var.
Ibland är det rätt, ibland någorlunda rätt och ibland helt uppåt väggarna. Det senare gäller t ex Östgrönland sommaren 1899 och Barents hav i juni 1942 (två tider och områden då isläget är känt i detalj tack vare den svenska expeditionen till Östgrönland respektive konvoj PQ17).
Just dessa två källor råkar som sagt vara mycket bra, men troligen inte särskilt väl kända, så man har nog slarvat en hel del när det gäller datainsamlingen, i synnerhet när det gäller icke engelskspråkliga källor (som faktiskt dominerar i arktiska sammanhang).
#4
Du kanske också behöver orka ta till dig lite förklarande fakta. Anledningen till att medier just nu är exalterade över ”den accelererande minskningen av havsisen i Arktis” är att den är rekordlåg just nu. Samtidigt som det också stämmer att sommarisen inte minskat på närmare två decennier. Det intressanta är väl att man överöses av alarmerande plottar så fort något avviker det minsta lilla (särskilt om det blir värre) – men en förlamande tystnad inträder när något förbättras (sommaris, korallrev, ökenspridning osv…)
”Kan påminna om Watsonflodens årsavrinning som har samma mönster med extremvärde kring år 2010-2012”
2012 var ett helt exceptionellt år i två avseenden. Det var det första ”smältåret” på Grönland sedan 1888, alltså ett år då det var plusgrader över hela inlandsisen så att ett ”smältlager” uppstår. Det händer i snitt ungefär en gång på 100 år (men var betydligt vanligare under den förra mellanistiden).
Dessutom var det en mycket kraftig storm i ishavet norr om Sibirien i augusti som skingrade havsisen, också mycket ovanligt.
#7
Man måste nog vara ganska udda om man anser att mera havsis är en förbättring.
Apropå havsis så körde ett kryssningsfartyg fast i Rosshavet för några dagar sedan och fick hjälpas loss av en amerikansk isbrytare:
https://www.foxweather.com/lifestyle/u-s-coast-guard-saves-cruise-ship-trapped-ice-antarctica
Detta hände alltså strax utanför McMurdosundet där det normalt skall vara öppet vatten (Rosshavspolynyan) så här års.
#7
”Anledningen till att medier just nu är exalterade över ”den accelererande minskningen av havsisen i Arktis” är att den är rekordlåg just nu.”
Om man inte räknar 2018….
https://nsidc.org/sea-ice-today/sea-ice-tools/charctic-interactive-sea-ice-graph
Stort tack, Lena!
Stig
Aftonbladet skriver att ö nationen Boniare har vunnit ett mål i domstol för att Nederländerna unte vidtagit tillräckligt skydd mot klimatförändringingarna,bla stigande hav.
Boniarie var tidigat en fransk koloni.
Stötte även på en gammal artikel från 2011 i Aftonbladet där forskare oros över smältande is från Arktis skulle innebära en höjning av havsnivån med ca 2 m om 100 år.
Ja, när man ser den avtagande minskningen och vet hur t ex Grönlands längre temperaturserier ser ut så kan man inte annat än vara skeptisk till att människans utsläpp av koldioxid är orsaken till allt.
Satellitmätningarna började runt 1979.
Här är lite data från DMI från Tasilaq och Upernavik.
https://drive.proton.me/urls/2AKBSVTJ5R#My0hYFfaKLAY
https://drive.proton.me/urls/TXYEMT38DR#RIKDvi999o9Q
När ändrade man parametern att anse att det finns is i en ”ruta” från 10% is till 15% istäckning?
Någon som vet och tar man hänsyn till att justera för den förändringen?
#14
Det gjordes 1979. Och det gör det i praktiken omöjligt att jämföra data före och efter den tidpunkten. Vilket förmodligen var avsikten.
Det kan nämnas att 10%-gränsen (1 Ball i den s k Ball-skalan) har använts så långt tillbaka det funnits polarforskning. Det är en rent praktisk gräns, 10 % är den maximala isläggning som ett segelfartyg kan ta sig fram igenom enligt gamla auktoriteter som t ex Scoresby. Segelfartyg måste ju ha utrymme att kryssa och har mycket begränsad möjlighet att manövrera jämfört med maskindrivna fartyg
#12
Boniare är väl ett korallrev. Havsytans höjning för tillfället är ca 2 mm per år. Alltså 2 dm om hundra år. Korallöar växer dessutom på höjden när havsytan höjs.
Vad har domstolen för vetenskapliga insikter?
#13 Jonas
Diagrammet över temperaturutvecklingen vid Tasilaq speciellt företer en nästan identisk överensstämnelse med värme/kyla-perioder för AMO, för mig helt väntat. Koldioxihalter har inget med AMOs variationer att göra.
#12
Bonaire är ingen ”önation” och den har aldrig varit fransk. Det är en ”bijzondere gemeent” ungefär ”särskilt samhälle” inom Nederländerna. Befolkningen är nederländska medborgare.
Det hela är naturligtis totalt absurt. Visserligen är Bonaire rätt låglänt för att ligga i Västindien (högsta punkt 240 m), men moderlandet är ju ännu mycket lägre och mera utsatt för ”klimatförändringar”.
Denna ”juridikalisering” av politiken där aktivistiska jurister hävdar överhöghet över den folkvalda regeringen är oroande.
#15
”Boniare är väl ett korallrev. ”
Nej. Visserligen omges ön av korallrev, och den består delvis av korallkalksten (men även av basalt), men den är inte någon atoll. Det är en del av Avesryggen som tektoniskt har höjts upp över havsytan. Ön består av tre mycket tydliga pleistocena kustterasser vilket pekar mot att den har höjts upp i sen tid, och troligen fortfarande höjer sig (det finns dock ingen GPS-station där vad jag vet).
Den lägsta terrassen är 5-7 meter över havsytan. Detta är kort sagt kanske den del av Nederländerna som är minst hotad av havsnivåhöjning.
#15,19
En vy av Bomaires västkust. Kustvägen går på den lägsta terrassen. Tycker ni det ser hotande ut?
https://www.google.com/maps/@12.208842,-68.2517101,3a,75y,21.46h,70.55t/data=!3m8!1e1!3m6!1sCIHM0ogKEICAgIDW_-SWrwE!2e10!3e11!6shttps:%2F%2Flh3.googleusercontent.com%2Fgpms-cs-s%2FAFfmt2b69eqC6Nb9fcZu_5Lcj8qmdc-xXLSewC1GcIbK8yMa1EERXsB7_CfJoLOXGKd-azHLhZdvUbgNTGg__Qr6_oCI8R3VZoBjwbZeWJNV94IsSbK0HV6FO9zHn0f94pOzay86aJ4h%3Dw900-h600-k-no-pi19.449686011293238-ya127.21192477602406-ro0-fo100!7i8192!8i4096?entry=ttu&g_ep=EgoyMDI2MDEyNi4wIKXMDSoASAFQAw%3D%3D
tty #20
Behövs nog flera meters stigning av havsnivån för att översvämma den ön !
#12 tty
Tack för svaret.Felskrivning av mig.
Skulle givetvis vara Nederländerna.
Och fel beskrivning av landet av mig.
Var slarvig.
#17
Ja, det stämmer väl med AMO cyklerna. Det jag menar är att nuvarande graf som visas över arktisk is ser ut att följa AMO-cykeln.
@tty tack för noteringen om seaiceatlas. Som min gamla docent p0 grundutbildningen sa när jag påpekade att en källa verkade lida av brister: ”ibland får man nöja sig med det som finns”. Vi får helt enkelt hoppas att atlasen kompletteras i framtiden.
#23
Vad händer efter 2017? Finns det inte några mer aktuella grafer?
#15 tty
Ok. Tack. Då är hela officiella serien konsekvent men allt före 1979 använder 10% och visar då relativt något högre värden än efter 1979.
Angående Arktis isläge – så handlar det om ca 10% mindre utbredning än snittet 1981 – 2010.
Arktis havsis är en synnerligen levande historia med en massa påverkan i form av väder och inte klimat.
10% mer eller mindre än snittet på den ytan betyder ingenting i långtidsutbredningen.
Att det var låg utbredning 2018 berodde antagligen också på dessa ostliga vindar och ispress – iskantens omkrets runt om arktiska hav är enorm – 10 % i variation får nog anses väldigt stabilt.
2018 hade vi en mycket lång och hård isvinter i västsverige – och dom ostliga systemen fortsatte över våren och in på sommaren – vi fick då ” ryssvärme” på sommaren.
Våren gav oss ovanligt kallt vår och försommarvatten längs västkusten och torskfisket blev helt enastående…eftersom dom ostliga vindarna pressade in kallt bottenvatten när ytvattnet gick utåt.
Som ni kanske minns tyckte Odens kapten att sommarisen 2018 var den kraftigaste under hans då 15 somrar däruppe – navigationen med satellit fungerade inget vidare, eftersom den dåligt kunde visa isutbredningen Då.
– Dom navigerade efter visuella observationer från folk och byar i området istället.
När 1000 km lång iskant pressas ihop av vinden kan det snabbt ge stort utslag på procenten av totalen – isen är dock sällan smält utan kan snabbt driva ut till havs igen.
Alarmism över 10% mer eller mindre isarea är extremt ointressant – annat än för sektmedlemmarna.
Mätosäkerheten är sannolikt runt 10%, rentav.
#5
Japan har det mest snörika området i världen. Enl Wikipedia: ”Aomori and the surrounding areas are known for having the heaviest snowfall in the world.”
Aomori ligger längst norrut på Honshu, vid Japanska havet, och är känt för extremt snörika vintrar. Kalla luftmassor från Sibirien tar upp fukt över havet och släpper ifrån sig snön när de når land och berg – vilket ger stad och omgivningar enorma mängder nysnö.
Normal snömängd
• Årlig ackumulerad snö: cirka 7–8 meter i Aomori stad
Extremvärde
• Vintern 2011–2012: över 10 meter total snö föll under säsongen i staden
Behövs nog snorkel vid lössnöåkning!
#28
Crater Lake i Oregon är faktiskt ännu värre med ett medelsnöfall på 12,5 meter per år.
Jag var där en gång i juli, då hade vägen just öppnats och drivorna var fortfarande mer än tre meter.
Höga berg med pålandsvind från ett hav som aldrig fryser ger sådana effekter.
#7 Mattias
För att något ska ha en ”accelererande minskning” så måste den bli mindre och mindre från år till år och ändringen mellan år måste bli allt större. Det går inte ihop med att utbredningen just nu är densamma som 2018 och nästan densamma som 2017.
Handskas man så vårdsöst med statistik skulle man kunna säga att ”vintrarna i Sverige blir kallare i en accelererande takt”.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/XM6zxb/gronland-15-grader-varmare-an-normalt-rekord-pa-arktis
Det var en motståndskraftig is minst sagt
Rossmore, tty #28, 29
Värst är nog mt Baker, Washington, med 16 m snö medel per år.
Håller också rekordet med 29 m för en säsong. 98-99
# 31. Vad vi faktiskt upplever är oro i luften med stora temperaturväxlingar. Jämn temperatur ger som bekant mindre vind, och växlande temperatur ger mer vind. Att banka igenom betongen i alarmistskallar!
Nr 28, 29, 32
Yes!
Det kommer ofta massor av snö över dessa Nordamerikanska berg.
När vi klättrade runt där på 1990 – talet fick vi anledning att studera gamla foton från tiden runt 1920/30 – talet – det visade sig att på dom högre bergen, bl a mt Logan fanns mer snö och glaciärer 1990 – tal än 1920 – talet… precis som förväntat under en värmeperiod..som vi haft…mer nederbörd ..
En tipping point kan pekas ut av en pointing tip = dit näsan pekar.